Om matematikundervisning
|
|
- Torbjörn Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om matematikundervisning
2 Introduction - Varför? EM (US) MiF (US) NT (Fl) KP (Fl) MD (Sw) ME (Sw) Mean* : Individualized
3 Otäck
4
5 Relationship between lower secondary teachers' views on the value of their profession in society an d the country s share of low mathematics performers in PISA Brazil Chile Mexico Share of mathematics low performers Bulgaria Serbia Croatia Slovak Republic Sweden Portugal Italy Spain Iceland Norway France Czech Republic Latvia Denmark Poland Estonia Japan Romania Israel United States England (UK) Australia Flanders (Belgium) Alberta (Canada) Netherlands Finland Korea Singapore Percentage of teachers who agree that teaching is valued in society Och lågpresterande
6 Individualisering En sammanvägd effekt av de beskrivna förändringarna av undervisningens kontext och utformning tycks accentuera de resurssvaga elevernas utsatthet. Vinterek, Monika (2006) Individualisering i ett skolsammanhang. Myndigheten för Skolutveckling.Forskning i fokus, nr. 31.
7 Den här modellen för synlig undervisning och lärande kombinerar snarare än kontrasterar lärarcentrerad undervisning och elevcentrerat lärande och kunskap. Allt för ofta beskrivs de här metoderna som katederundervisning eller lärarledd undervisning (direct teaching) gentemot konstruktivistisk undervisning (och då anses lärarledd undervisning dålig och konstruktivistisk bra). Den typen av påståenden är nästan direkt motsatta det framgångsrika recept för undervisning och lärande som kommer att utvecklas i de kommande kapitlen. Visible learning
8 Barn i undersökande situationer har större sannolikhet än de som får direkt instruktion att möta osammanhängande eller felaktigt ledande återkopplingar, göra fel och slumpmässiga felaktiga kopplingar mellan skeenden Klahr & Nigam The equivalence of learning paths in early science instruction: effects of direct instruction and discovery learning. Psychological science. 15: Cited in Kirschner in Tobias & Duffy Constructivist instruction, success or failure. Routledge
9
10 Denna typ av undervisning som i rapporten definieras som Student-oriented instruction används relativt sällan i OECD-länderna i genomsnitt jämfört med övriga undervisningsstrategier. Till exempel är det bara 23 procent av eleverna i OECD som uppger att de regelbundet arbetar i små grupper jämfört med Sverige där det är 33 procent. Undervisning som utmanar eleverna, Cognitiveactivation instruction, är mindre vanligt i Sverige jämfört med i OECD.
11
12 Elever som ofta får utmanande undervisning, Cognitive-activation instruction, presterar bättre på PISA-provet särskilt på de svåraste uppgifterna. Elever som ofta får Student-oriented instruction presterade sämre på PISA-provet i nästan samtliga länder, inklusive Sverige.
13
14 Skolverket i Lusten att lära med fokus på matematik Under de observerade matematiklektionerna i år 7 9 arbetar eleverna individuellt med bokens uppgifter och läraren ägnar tiden till att ge individuell hjälp. Gemensamma genomgångar sker sällan eller aldrig. Aktivitetsgraden för de flesta eleverna är i dessa observationer mellan 50 och 100 procent. De flesta arbetar större delen av tiden men många verkar omotiverade och uttråkade. Flera av de senare arbetar aktivt under mindre än 25 procent av tiden och hinner inte mer än en tiondel av uppgifterna. Flera av eleverna kan inte besvara frågan om vad matematiken i den uppslagna boksidan handlar om och de elever som väntar på lärarens hjälp väntar oftast passivt och ibland länge.
15 En tolkning som utifrån detta synsätt gjordes från såväl statligt, kommunalt som fackligt håll och som fått stor spridning innebär att kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär. Lärarens undervisande roll tonades på så sätt ner till att stödja och handleda medan ansvaret för elevens kunskapsutveckling i betydligt större utsträckning lades på eleven själv Skolverket Rapport 221, Lusten att lära - med fokus på matematik.
16 Skolverket reflekterar sedan över detta och menar att det kanske fungerar bra för en del elever, men att elever med brist på motivation riskerar att passiviseras. De konstaterar också att den tid som lärare har i kontakt med eleverna blir väldigt liten. Under 95 % av tiden satt eleverna ensamma med sina uppgifter och när de inte förstod någonting tog det lång tid innan läraren hann fram till dem.
17 Hemmi och Ryve skriver i en jämförelse mellan svenska och finska lärarutbildare: Vi skulle vilja föreslå att den svenska diskursen om klassrumsundervisning bygger på en ganska extrem tolkning av konstruktivism och elevcentrerad undervisning. Detta är i linje med resultaten från en nyligen genomförd storskalig analys av svenska klassrumspraktiker som till exempel visar att lärarna är passiva när det gäller att införa nya matematiskt innehåll. I de finska lärarutbildarnas diskurs betonas en balans mellan rutiner och variation, liksom läxor, som viktiga för matematikundervisning av hög kvalitet, och flera återkommande rutiner förespråkas av dem som gynnsamma.
18 Hattie Alltför ofta talar man om dessa metoder som strukturerad undervisning kontra konstruktivistisk undervisning (och då målas strukturerad undervisning upp som dålig medan konstruktivistisk undervisning anses vara bra). Det är vanligt att konstruktivism ses som elevcentrerat undersökande, problembaserat uppgiftsbaserat lärande och en vanlig jargong innehåller ord som»autentisk«,»upptäckt«och lärande som bygger på»inre«motivation. Den konstruktivistiska lärarens roll påstås handla mer om att underlätta för att ge enskilda elever möjligheter att skaffa sig kunskaper och skapa mening genom sina egna aktiviteter och genom diskussion, reflektion och att dela idéer med andra elever med minsta möjliga korrigerande intervention... Denna typ av påståenden är nästan direkt motsatsen till ett framgångsrikt recept för undervisning och lärande, som vi kommer att utveckla i kommande kapitel.
19
20
21 Digitala problem I. Unos unos årsrapport 2013: De generella faktorerna är tyvärr oftast de negativa
22 Digitala problem II: PISA Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av it är störst. Det finns ett samband mellan hög it-användning och låga prestationer på provet. Sverige har den största andelen extrema internetanvändare. som uppvisar de lägsta resultaten, oftare kommer för sent, skolkar mer och rapporterar en lägre grad av välmående. Datorbaserade aktiviteter på matematiklektionerna samvarierar negativt med elevprestationer både på de digitala och pappersbaserade matematikproven. Skolverket It-användning och elevresultat i PISA 2012.
23
24 Vi ser att en förflyttning är nödvändig för svensk skola där vi går från: Undervisning som individuell reproduktion av kunskap hos enskilda elever till lärarledda resonemang kring centrala begrepp, metoder och idéer. Passiva till aktiva lärare. Från individuellt elevinriktade läromedel till kraftfulla forskningsbaserad resurser för lärares lärande och agerande i klassrummet. Individuell fortbildning till fokuserad kollegial utveckling av undervisning. Modetrender till systematisk utveckling av undervisningen. Kortsiktiga satsningar till permanenta strukturer för kollegialt lärande med nya roller, lärtillfällen, rutiner och verktyg. Rädsla och utpekande av fel till tillit där vi ser svårigheter som möjligheter för professionen att lära. Stora felriktade reformer och plottrig forskning till iterativ snabb forskningsbaserad och beforskad skolutveckling. En avprofessionaliserad lärarprofession till en som med stöd och tid utvecklar sin egen professionella kollegiala kunskapsbas. En lärarutbildning som utbildar bort från professionen till en som utbildar till den.
25 Modellen förutsätter att ett lärande måste bäddas in i en del av innehållet (något som är viktigt) och därmed är aktuella påståenden om att utveckla 21 century skills mest missvisande. Dessa färdigheter marknadsförs ofta som ämnesoberoende och som att de kan utvecklas i separata kurser (t ex kritiskt tänkande, motståndskraft ). Vår modell, tyder dock på att sådana färdigheter sannolikt bäst utvecklas i förhållande till ämnesinnehåll. Det finns ingen anledning att utveckla lärandestrategier eller undervisa i olika strategier utanför ramen för ämnesinnehållet. I stället bör strategierna vara en integrerad del av undervisningen och inlärningsprocessen, och kan läras ut i denna process. Hattie & Donoghue, (2016) Learning strategies: a synthesis and conceptual model. npj Science of Learning (2016) 1, 16013
26 Mathematical knowledge for teaching Subject Matter Knowledge Pedagogical Content Knowledge Common Content Knowledge Horizon Content Knowledge Specialized Content Knowledge Knowledge of Content and Students Knowledge of Content and Teaching Knowledge of Content and Curriculum (Ball, Thames, & Phelps, 2008)
27 PCK (pedagogical content knowledge Ämneskunskaper Pedagogik/didaktik Ämnesdidaktisk kunskap Lärarutbildningarna Hur undervisar man bäst i ett specifikt ämne PCK
28 Deborah Ball
29
30 Att förbättra undervisningen i matematik är ingen enkel sak. Det är många olika komplexa kunskaper och färdigheter en lärare behöver för att bli en skicklig matematiklärare. Situationen där svenska lärare har fått lära sig alldeles för lite om vikten av systematisk variation och om olika sätt att undervisa i matematik är något vi måste hantera och ett första steg är att som Peter Nyström, som är föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, skriver: minska det enskilda tysta räknandet och förvänta sig att lärare tar en mer aktiv roll i att både skapa och delta i dialoger om matematik.. Men sedan behöver lärare också resurser och fortbildning för att utveckla sin undervisning.
31
32 Genomgången visar tydligt att det går att konstruera digitala lärresurser som kan användas för att utveckla olika matematiska förmågor, i synnerhet om de används i en i övrigt rik undervisningsmiljö. Men det går inte att dra slutsatsen att en lika effektiv undervisning inte skulle kunna utformas på andra sätt, utan digitala lärresurser.
33 Med undantag för digitala kurspaket finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att dra slutsatsen att någon kategori av digitala lärresurser är utmärkande när det gäller effekter på elevers matematikkunskaper.
34 Det är positivt för elevers kunskapsutveckling om undervisningen med digitala lärresurser har ett avgränsat matematikinnehåll som kan tränas på ett fokuserat sätt. Det finns flera tänkbara skäl till att sådana sätt att arbeta i många fall ger goda resultat. Dels kan det vara lättare att konstruera bra digitala lärresurser om man begränsar sig till ett mindre omfattande matematik innehåll, dels kan det vara lättare för både lärare och elever att lära sig att använda den sortens lärresurser. Genomgången tyder vidare på att det av forskningstekniska skäl är lättare att uppnå tydliga effekter vid den här sortens upplägg.
35 Det förefaller vara gynnsamt om undervisningen med stöd av digitala lärresurser har fokus på så kallade tröskelbegrepp, dvs. matematiska begrepp som det är av central betydelse att eleverna förstår för att kunna utvecklas vidare inom ett område. Exempel på tröskelbegrepp som berörs i underlaget är bråk och funktioner.
36 Att använda digitala kurspaket tycks i de allra flesta fall inte innebära några betydelsefulla vinster för kunskapsutvecklingen. Kurspaketen har i allmänhet studerats i stora elevgrupper under lång tid, t.ex. en hel årskurs. Man kan säga att dessa studier utgör en slags motpol till de studier som har undersökt digitala lärresurser med ett avgränsat matematikinnehåll.
37
38
Om matematikundervisning
Om matematikundervisning 250 200 Introduction - Varför? 150 100 50 0 EM (US) MiF (US) NT (Fl) KP (Fl) MD (Sw) ME (Sw) Mean* : 180 109 97 121 21 32 Individualized Otäck Relationship between lower secondary
Läs merOBSERVERADE BRISTER. Likvärdighet
OBSERVERADE BRISTER OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte OBSERVERADE BRISTER Likvärdighet Målstyrningen fungerar inte Brist på metodik och strategier
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik. Forskningen
Läs merUtbildning för bättre etablering
Utbildning för bättre etablering Gustav Fridolin, Aida Hadzialic och Helene Hellmark Knutsson Ökande antal barn i Sverige Antal barn i åldern 0-18 år under perioden 1990-2014 samt SCB:s prognos för perioden
Läs merAtt handleda lärare. Västerås 2017
Att handleda lärare Västerås 2017 27/1: Den svenska skolan, pedagogik och lärarutbildning och forskningsbakgrunden till kollegialt lärande (kap. 3). 24/3: Permanent organisation för lärande samt svensk
Läs merHur får vi till det vi borde göra?
Hur får vi till det vi borde göra? Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts
Läs merFRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman
FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs
Läs merSkolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet
Skolpolitiska läget Gustav Fridolin Utbildningsminister Utbildningsnivån i befolkningen 15-74 år ökar Andel (%) 60 50 Gymnasial utbildning 40 Eftergymnasial utbildning 30 20 Förgymnasial utbildning 10
Läs merPer Kornhall. FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert
Per Kornhall FilDr, leg. lär. Författare och oberoende skolexpert Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Eu-kommissionens DG Network of Independent Experts in Education and Training Per
Läs merMatematiken i PISA
Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International
Läs merMatematikundervisning genom problemlösning
Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv
Läs merINVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014
INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014 VALLÖFTEN FÖR ATT HÖJA LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET 3,5 miljarder i investeringar i läraryrkets
Läs merOECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder
TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och
Läs merSkolledares vardagsarbete och skolans kultur
Skolledares vardagsarbete och skolans kultur Almedalen 5 juli 2016 Gunnar Berg Magnus Oskarsson Tomas Berglund Svensk skola i internationell belysning Internationella skolundersökningar ämne resultat
Läs merUppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik
Regeringsbeslut I:4 2011-03-31 U2011/2229/G Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik Regeringens
Läs merAtt lära av Pisa-undersökningen
Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar
Läs merSkolforum 29 oktober Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan?
Skolforum 29 oktober 2012 Forskning för klassrummet. Hur kan man arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan? Eva Minten Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hur kan man arbeta
Läs merLärarrollen. Per Kornhall, undervisningsråd, kvalitetsutvecklingsavdelningen
Lärarrollen Per Kornhall, undervisningsråd, kvalitetsutvecklingsavdelningen per.kornhall@skolverket.se Svenska elever är trygga och uppskattar sina lärare Men Timss Finansinspektionen Oroväckande signaler
Läs merPIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter
PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning
Läs merLärarhandledningar kan i princip se ut hur som helst. Vissa innehåller mer
Linda Ahl, Lena Hoelgaard & Tuula Koljonen Lärarhandledning för inspiration och kompetensutveckling Lärarhandledningar till matematikläromedel har stor potential. De kan stödja och inspirera läraren i
Läs merMatematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Läs merAnsvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet. Åse Hansson. Åse Hansson.
Ansvar för matematiklärande Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet Åse Hansson Åse Hansson ase.hansson@ped.gu.se Göteborgs universitet Institutionen för didaktik och pedagogisk
Läs merSveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl
Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl 2017-11- 07 Inledning Forskningsvärlden förändras mycket snabbt Internationella forskningssamarbeten är avgörande för svensk
Läs merDidaktik. - vad är det? Anja Thorsten, IBL
Didaktik - vad är det? Anja Thorsten, IBL Skapa relationer Undervisa Instruera Leda grupper Vara en förebild Trösta Uppmuntra Förklara Vad behöver en lärare kunna? Administrera Bedöma Planera Sitt ämne
Läs mer1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar
Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer
Läs merVad är matematiskt kunnande
Svensk skola i internationell belysning med fokus på matematik AtidP Astrid Pettersson Stockholm den 25 november 2014 Vad är matematiskt kunnande enligt PISA? En individs d förmåga att formulera, använda
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan 2012
Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning
Läs merMatematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras 11-04-29
Stödinsatser Stödinsatser Att följa och dokumentera utvecklingsprojekt Insatser 1/11 2010-30/6 2013 Undersökningar på olika nivåer Regering Skolverk Skolor Bakgrund OECD TIMSS -Third International Mathematics
Läs merVarför det är livsavgörande att kunna läsa
Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network
Läs merUtträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv
Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt
Läs merAtt pyssla med undervisning undervisningsutveckling genom kollegialt lärande inom Pysslingen
Att pyssla med undervisning undervisningsutveckling genom kollegialt lärande inom Pysslingen Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Bakgrund... 3 Sverige, resultat och pedagogik...
Läs merVerksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun
Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Läs merLön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år
Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år 1999-2003 Källa: U.S. Department of Labor - Bureau of Labor Statistics. November 2004 Innehåll Tabell
Läs merI SKUGGAN AV PISA. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
I SKUGGAN AV PISA Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Innehåll Vad säger PISA-resultaten? Ska vi tro på PISA-resultaten? Vad tycker OECD att vi ska göra? Vad kan och bör vi göra?
Läs merStödinsatser i skolan
Stödinsatser i skolan Kompetensutveckling inom specialpedagogik Regeringen: Fler lärare än speciallärare och specialpedagoger får ökade kunskaper om specialpedagogiska förhållningssätt, metoder och arbetssätt
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Läs merKollegialt lärande som utvecklar undervisningen
Kollegialt lärande som utvecklar undervisningen för man behöver det här kollegiala att samarbeta prata, diskutera och lyfta, bepröva det hela, och komma tillbaka och reflektera om det. Det måste man göra
Läs merMatematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14
Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00
Läs merLärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar
Lärarutbildning i matematik - möjligheter och begränsningar Lisen Häggblom Åbo Akademi, Vasa Lärarutbildningen är en stor utbildning - komplex - har politiskt intresse - många vill vara experter på utbildning
Läs merKunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier
Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet
Läs merStatens skolverk 106 20 Stockholm
Utbildningsdepartementet Regeringsbeslut I:44 2012-03-29 Statens skolverk 106 20 Stockholm U2011/4343/S U2011/7370/GV (delvis) U2012/2103/GV Uppdrag att svara för utbildning Regeringens beslut Regeringen
Läs merBedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen Per Berggren och Maria Lindroth 2012-01-10 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merDigitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola
Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola Denna systematiska översikt sammanställer forskning om digitala lärresurser för att utveckla barns och elevers kunskaper i matematik.
Läs merÄmnesblock matematik 112,5 hp
2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.
Läs merOrsaker till och effekter av arbetstidsförlängning
Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA
Läs merI mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz
I mötet med dig ser jag mig själv Kollegiala observationer Cecilia Bergentz I mötet med dig ser jag mig själv I mötet med mig bedömer du mig Kollegiala observationer är en form av Kollegialt lärande Genom
Läs merPISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65
Läs merLivsstil, hälsa och delaktighet En kickoff för Agenda 2030 arbetet i Kalmar län Oscarsgymnasiet, Oskarshamn 16 November 2017
Livsstil, hälsa och delaktighet En kickoff för Agenda 2030 arbetet i Kalmar län Oscarsgymnasiet, Oskarshamn 16 November 2017 Några evidens och några reflektioner om Skolans uppdrag Utbildningens funktion
Läs merPraktiknära ut- och fortbildning: Internationell utblick. Professor Andreas Ryve 26 september 2012
Praktiknära ut- och fortbildning: Internationell utblick Professor Andreas Ryve 26 september 2012 Andreas Ryve - Vem är jag? Professor i matematikdidaktik på Mälardalens högskola och vetenskaplig ledare
Läs merMatematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Läs merMatematikundervisning för framtiden
Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade
Läs merMichal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research
Michal Drechsler Karlstad University michal.drechsler@kau.se SMEER Science Mathematics Engineering Education Research PCK PCK is involved in knowing what knowledge is relevant, Re-constructing the knowledge
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merVÄLKOMMEN TILL MATEMATIK- BIENNETTEN I MALMÖ Peter Nyström, NCM INLEDNINGSANFÖRANDE
VÄLKOMMEN TILL MATEMATIK- BIENNETTEN I MALMÖ 2013 Peter Nyström, NCM INLEDNINGSANFÖRANDE Nationellt centrum för matematikutbildning Samordna, stödja, utveckla, genomföra och följa upp insatser som befrämjar
Läs merMatematikstrategi 2013-2015
13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merInköpsetik Affärsetik.
1 Inköpsetik Affärsetik. Etik är ett intressant ämne som genomsyrar allas vardag och kan leda till intensiva och intressanta diskussioner. Nedan adresseras ämnet utifrån två vinklar, dels den individuella,
Läs merVad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning
Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska
Läs merRÄKNA MED VÄSTERÅS. Inledning och kontaktuppgifter
RÄKNA MED VÄSTERÅS Räkna med Västerås är ett långsiktigt och storskaligt forskningsbaserat projekt som syftar till att förbättra klassrumsundervisningen i matematik i Västerås stads grundskolor. Under
Läs merProgression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet
Progression i VFU-kurserna i Ämneslärarprogrammet Studenten ges utrymme att utveckla handlingskompetens genom att pröva, lyckas, misslyckas och utvecklas vidare i en självreflekterande process. Undersökande
Läs merResultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland. Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta
Resultatnivån i de svenskspråkiga skolorna i Finland Heidi Harju-Luukkainen Kari Nissinen Sofia Stolt Jouni Vettenranta Presentationens innehåll Om PISA 2012 Elevernas socioekonomiska bakgrund Resultatnivån
Läs merForskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik
Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket
Läs mera-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG
a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst
Läs merGrammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning Spansklärares värderingar, dilemman och förslag 1 Språk och ämnesspråk 2 1 Vad ingår i en kommunikativ språkundervisning? Grammatisk kompetens Sociolingvistisk
Läs merKollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya. Max Jakobsson
Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Max Jakobsson Kollegialt samarbete och lärande för att förbättra och förnya Bakgrund Läraren, rektor och det kollegiala lärandet Erfarenheter
Läs merBilder av skolan. Syftet med PISA-studier
Bilder av skolan Resultat från /PISA KG Karlsson Maria Edholm Magnus Oscarsson Marcus Sundgren Britt-Marie Backlund Ulf Fredriksson PISA nationellt centrum Mittuniversitetet Härnösand /PISA 1 /PISA 3 Syftet
Läs merSammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever
Sammanfattning Rapport 2014:03 Utbildningen för nyanlända elever Sammanfattning Skolinspektionen har granskat utbildningen för nyanlända elever i årskurserna 7-9. Granskningen genomfördes i tio kommunala
Läs merKonsumentprisets fördelning
1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merHandlingsplan Matematik F - Gy
Utveckling av matematiska förmågor 2013 Handlingsplan Matematik F - Gy Svedala kommun 2013-01-25 Utveckling av matematiska förmågor Handlingsplan Matematik F GY Att kunna matematik Undervisningen ska bidra
Läs merElkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%
jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11
Läs merLUMA Jan-Eric Gustafsson. Institutionen för Pedagogik och Specialpedagogik Göteborgs universitet
Effekter av matematiklärare och deras undervisning på elevernas kunskapsutveckling. En genomgång av forskning om olika ansatser att mäta och bedöma lärares förmåga att åstadkomma goda elevresultat LUMA
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merNätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,
Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv Sweco för Villaägarna, 2019-02-20 Metod Data från Eurostat Data inrapporterat från Energimyndigheten och SCB Nätkostnad: Medel från inrapportering från Ei
Läs merStrategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Läs merPISA Resultat och Resultatutveckling. Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet
PISA Resultat och Resultatutveckling Samuel Sollerman PRIM-gruppen Stockholms universitet Vad är PISA? - Programme for international student assessment - Mäter 15-åriga elevers kunskaper i matematik, läsförståelse,
Läs merAllt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad
Nyhet! Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad Rent, säkert och effektivt Avgaser, slipdamm, oljespill, löst liggande kablar och slangar är bara några av alla säkerhetsrisker som
Läs merFormativ bedömning i matematikklassrummet
Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,
Läs merForsknings- och skolutvecklingssamarbeten. Torulf Palm
Forsknings- och skolutvecklingssamarbeten Torulf Palm Umeå universitet Bakgrund och nuvarande forskning Bakgrund Ämneslärare (7-Gy) Ansvarig för nationella kursprov Forskning Undervisning (bla FB i nya
Läs merInterkulturell kommunikation och ledarskap. Att leda framgångsrikt i en mångkulturell/internationell miljö
Interkulturell kommunikation och ledarskap Att leda framgångsrikt i en mångkulturell/internationell miljö Vad innebär det att vara internationell? Vi jobbar i en global kultur Jag har varit i många länder
Läs merPISA (Programme for International
INGMAR INGEMANSSON, ASTRID PETTERSSON & BARBRO WENNERHOLM Svenska elevers kunskaper i internationellt perspektiv Rapporten från PISA 2000 presenterades i december. Här ges några resultat därifrån. Projektet
Läs merUtmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik
Utmärkt skolutveckling perspektiv från forskning och praktik Skolriksdagen 2017 Jan Håkansson, Anna Karlsdotter, Anders Rosvall Perspektiv på utmärkt skolutveckling framgångsfaktorer, forskning om undervisning
Läs merBedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13
Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera
Läs merGruppdiskussionen hösten 2011
Gruppdiskussionen hösten 2011 I gruppen om ca 5-10 deltagaren diskuterades följande: Som pedagogisk ledare, vad är kvalité i matematikundervisning? Hur ser mina lärare på kvalité? Hur kan jag som pedagogisk
Läs merForskning och matematikutveckling
Forskning och matematikutveckling Fil.dr. Constanta Olteanu 2011-02 02-14 RUC-Linn Linnéuniversitetet Översikt över innehållet i presentationen Vad menas med matematikutveckling? Vad är ämnesdidaktisk
Läs merBedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth
Bedömning för lärande i matematik i praktiken Per Berggren och Maria Lindroth 2012-10-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merInstitutionen för individ och samhälle Kurskod MAG200. Mathematics, Primary Education School Years 4-6: Part I, 15 HE credits
KURSPLAN Kursens mål Kursen syftar till att utveckla och fördjupa studentens förmåga att tillämpa didaktiska teorier och matematiska begrepp så att han/hon utifrån gällande styrdokument kan planera, genomföra
Läs merTIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff
TIMSS 2008 Advanced Skolsamordnarträff TIMSS Trends in International Mathematics and Science Study TIMSS 2008 Advanced Bo Palaszewski Projektledare Sofia Silva Projektkoordinator Peter Nyström Vetenskaplig
Läs merPia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning
Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari 2017 Modulkunskap - Bedömning Bedömning i modulerna Synliggöra missuppfattningar Konstruera uppgifter Intervjuer Diagnoser Uppgiftens potential
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merSS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS
SS-ISO 20400 Hållbar Upphandling - Vägledning En översikt av standarden 2017-06-15 GreenS KAP 2. Termer och Definitioner i 37 länder Bakgrund När intressenter på marknaden identifierar ett behov av ny
Läs merMatematiklyftet 2013/2014
Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska
Läs merMotivation för matematik
Matematik, Specialpedagogik Grundskola åk 1 3 Modul: Inkludering och delaktighet lärande i matematik Del 6: Matematikängslan och motivation Motivation för matematik Karolina Muhrman och Joakim Samuelsson,
Läs merLärares introduktion av matematiklektioner
Lärares introduktion av matematiklektioner Vilka lärarkunskaper används och hur används dessa? Teacher`s introduction of mathematic lessons What teaching skills are used and how are they used? Johanna
Läs merBedömning för lärande. Andreia Balan
Bedömning för lärande Andreia Balan Hur kan så mycket forskning publiceras med så liten effekt på undervisningen? Man inriktar sig ofta på strukturella ting, som klasstorlek, skolval, nivågruppering och
Läs mer