Lärarrollen. Per Kornhall, undervisningsråd, kvalitetsutvecklingsavdelningen

Transkript

1 Lärarrollen Per Kornhall, undervisningsråd, kvalitetsutvecklingsavdelningen

2 Svenska elever är trygga och uppskattar sina lärare Men

3 Timss

4 Finansinspektionen Oroväckande signaler finns också i finansinspektionens rapport Räknefärdighet och finansiell förmåga (2011). Där man menar att den yngsta kohorten har radikalt försämrade matematikkunskaper.

5 Pisa 2009 Andelen svenska 15-åringar som inte har vad som definieras i PISA som funktionell läsförmåga har ökat från 12 till 18 % och skillnaden mellan pojkar och flickor är stor: 24% av pojkarna hade inte funktionell läsförmåga.

6 Pisa 2009 PISA visar att vi tappar de lågpresterande eleverna. De högpresterande ligger på samma nivå. En konsekvens av detta är att vi inte längre har en skola som kompenserar för t.ex. familjebakgrund. I det sk. Jämlikhetsindex har vi rasat från föredöme till genomsnittligt.

7 Social rapport 2010 Betygen i grundskolans årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare, oavsett barnens socioekonomiska uppväxtbakgrund. När barnen väl har grupperats genom grundskolebetyget minskar betydelsen av socioekonomisk bakgrund för benägenheten att studera vidare. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. De grupper som inte går vidare till gymnasiet eller hoppar av en gymnasieutbildning tidigt har svårare än andra att etablera sig på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen, Social rapport 2010 De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis allvarlig kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende.

8 Internt PM De studier som inkluderar betydelsen av lärarexamen är företrädesvis svenska, då situationen med anställda lärare utan dokumenterad utbildning eller annan kvalificeringsprövning är relativt unik för Sverige.

9 Skolinsp. Kemiläromedel i åk 5 På någon av skolorna kan man ana spår av en pedagogik som idealiserar inte bara den läromedelslösa undervisningen, utan en helt och hållet textlös undervisning, med motivationen att många elever har svårt att ta till sig texter. Ur Skolinspektionens granskning av kemiläromedel.

10 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, Skolverket 2009 Segregering boende och etnicitet, skolval Decentralisering Kommunalisering, friskolor och målstyrning Differentiering nivågruppering Individualisering Individualisering = 0,23

11 Dansk Clearinghouse Lærerens undervisningshandlinger er den faktor, der i størst udstrækning forklarer elevernes tilvækst i læring og er vigtigere end fx klassestørrelse og niveauspredning. Lærerkompetencer og elevers læring førskole og skole. Et systematisk review udført forkunnskapsdepartementet, Oslo. Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning.

12 Evidens?! Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skollagen 1 kap 5

13 John Hattie - Visible learning

14 Metastudie av 800 metastudier undersökningar 200 miljoner elever Rangordnar 138 faktorer med betydelse för elevprestationer

15 Fallgropar och utropstecken Att något i genomsnitt inte fungerar betyder inte, att det inte fungerar i ett enskilt fall Eller för att något genomsnittligt är bra betyder inte att det kommer att fungera för alla enskilda fall Resultatet är generaliseringar som man kan använda på övergripande nivå Det intressanta är egentligen att vissa signaler är så tydliga och att man får fram mjuka kvalitetsfrågor när man mäter på hårda resultatdata

16 Pedagogiskt upplagd läsvärd! Lärarinsats 0,40 Alla insatser ger resultat, men vilka ger mer än genomsnittet? Normal utveckling 0,15 Typical Teacher Effects 0 Developmental Effects ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE Faktor = d ZONE OF EXTREME EFFECTS

17 Resultat Klasstorlek, skolstorlek, möjlighet att välja skola, programstruktur eller finansieringsform har liten effekt på elevers prestationer. Desto större effekt har faktorer inne i skolan.

18 I sanning, en av de mest fascinerande upptäckterna är att flera av de mest debatterade åtgärderna är de som har minst effekt.

19 OBS! Statistik på stora grupper Att något fungerar i genomsnitt bättre betyder inte att det är bättre i det enskilda fallet

20 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Läxor 0,29 0,40 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS

21 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Klasstorlek 0,21 0,40 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS

22 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Skolledare 0,36 0,40 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS

23 Lärarutbildning 0,11 0,15 0,40 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS

24 Lärarutbildning Lärarutbildningar kunde kanske bli mer framgångsrika om de lade mer tyngdpunkt vid lärande och undervisningsstrategier; på att utveckla studenternas uppfattning om läraryrket som en evidensbaserad profession (att man lär sig lika mycket av sina misstag som från sin framgång); på att skapa ett utvärderingssystem som vilar på en observerad eller videoinspelad reflektion/utvärdering av det man gör Och ge nya lärare ett brett spektrum av olika undervisningsmetoder aom man kan använda när de man provat inte fungerar. Det är svårt att hitta bevis för att ämneskunskaper är viktigt. Detta är en gåta.

25 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Micro teaching 0,40 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS 0,88

26 Nivågruppering 0,12 0,15 0,40 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS

27 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Individualisering 0,23 0,40 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS

28 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Science programs 0,40 0,40 0,15 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE

29 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Formativ bedömning 0,40 0,15 ZONE OF DESIRED EFFECTS REVERSE 0,99

30 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Egenbedömning 0,40 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS 1,2

31 Typical Teacher Effects Developmental Effects 0 Återkoppling 0,40 0,15 REVERSE ZONE OF DESIRED EFFECTS 0,73

32 Hatties viktigaste budskap Vad läraren gör är det som gör skillnad betonar samspelet mellan lärare och elev att undervisning inte bara handlar om att lära ut utan om att fortlöpande skaffa sig kunskap om elevernas lärande och lärare behöver vara engagerade och passionerade

33 Meta-meta-mantra Undervisnings- och lärandeprocessen måste synliggöras: visible learning

34 Tillitsfull studiemiljö En tillitsfull studiemiljö kännetecknas av att läraren signalerar att det inte finns några dumma frågor, att eleverna vågar berätta ifall de inte förstått, eller vågar be sin lärare att förklara en gång till. Här ses misstag som en förutsättning för det fortsatta lärandet. Skolverkets PM

35 Klassrumsklimatet är speciellt viktigt. Det är av avgörande betydelse att en medkonstruktivistisk, icke-hotande miljö etableras så att eleverna kan känna sig trygga att uttrycka sina idéer och som tillåter läraren att se vad eleverna kan, inte kan och vad de delvis kan, deras missförstånd, och utveckla en undervisning som ger dem ökad förståelse. Hodgson & Pyle A litterary review of Assesment in Science. NFER.

36 Citat VII, p.107 Skolor De kraftfullaste effekterna i skolan handlar om egenskaper i skolorna, sådant som klassrumsklimat, kompisinflytande och avsaknaden av störande elever i klassrummet. Andra kraftfulla effekter är att ha mål som är lagom utmanande Och att man har skolledare som ser sig själva som pedagogiska ledare vid rodret på skolan.

37 Quote VII, p.107, cont. Inflytande som har nästan ingen effekt är bland annat nivågruppering, klasstorlek, öppna/traditionella klassrum, B-skolformer och sommarskolor. Bland de negativa finns kvarsittning och elevrörlighet.

38 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola, Skolverket 2009 Segregering Differentiering Decentralisering Individualisering Individualisering = 0,23

39 Citat s.26 Den här modellen för synlig undervisning och lärande kombinerar snarare än kontrasterar lärarcentrerad undervisning och elevcentrerad lärande och kunskap. Allt för ofta beskrivs de här metoderna som katederundervisning gentemot konstruktivistisk undervisning (och då anses katederundervisning dålig och konstruktivistisk bra) Den typen av påståenden är nästan direkt motsatta det framgångsrika recept för undervisning och lärande som kommer att utvecklas i de kommande kapitlen.

40 Activator Vs. facilitator activator = 0,60 facilitator = 0,17

41 Om en student behöver lära sig hur man löser en specifik typ av problem, till exempel, varför skulle vi då inte demonstrera hur ett sådant problem kan lösas? Vad kan tänkas att man uppnår genom att låta eleven söka för en lösning när det sökandet oftast är väldigt tidsödande, kan leda till en suboptimal lösning eller ingen lösning alls? Sweller in Tobias & Duffy Constructivist instruction, success or failure. Routledge.

42 Barn i undersökande situationer har större sannolikhet än de som får direkt instruktion att möta osammanhängande eller felaktigt ledande återkopplingar, göra fel och slumpmässiga felaktiga kopplingar mellan skeenden Klahr & Nigam The equivalence of learning paths in early science instruction: effects of direct instruction and discovery learning. Psychological science. 15: Ciyted in Kirschner in Tobias & Duffy Constructivist instruction, success or failure. Routledge

43 30 elever på 40 minuter. Ta bort några minuter för start och stopp. Varje elev har tillgång till lärarens kunskaper i matematik max 35/30 minuter = En dryg minut. Om klassen gemensamt diskuterar tre problem så trettiofaldigas elevens tillgång till lärarens kunskaper + att eleven kan få syn på sina och andras missförstånd. Finns forskning redan från 70-talet som visar att de mer effektiva lärarna spenderar mer tid med att gå igenom, lösa problem och framförallt säkerställa elevernas förståelse.

44 SOU 2008:109 Denna utredning vill bidra till att aktiva och professionella lärare utbildas. Ett aktivt och kvalitativt lärande från elevens sida förutsätter en aktiv och tydlig undervisning från lärarens sida. Undervisning kan ta sig många uttryck, där läraren, enskilt eller i dialog med kolleger, ska ha kompetens och mandat att välja den lämpligaste formen utifrån situation, ämne och elevgrupp. Det går inte att generellt avvisa den ena eller den andra formen av pedagogisk verksamhet, i synnerhet inte utifrån argument av mer ideologisk än forskningsbaserad karaktär. SOU 2008:109, En hållbar lärarutbildning.

45 Citat s.35 Det är inte läraren som gör skillnad Det är vad läraren gör Eller rättare vad läraren får eleverna att göra It is what teachers get the students to do in the class that emerged as the strongest component of the accomplished teachers repertoire, rather than what the teacher specifically does Students must be actively involved in their learning with a focus on multiple paths of problem solving

46 Citat s.37 De fann att passiva elever (learners) föredrog lärare som var organiserade, hade en klar struktur och som kunde specificera tydliga lärobjekt. Detta i kontrast till aktiva elever som föredrog lärare som uppmuntrade interaktion i klassrummen, som använde olika metoder och angreppssätt och som visade upp hög entusiasm. Ett mål för skolan bör vara att maximera antalet aktiva elever, men det kräver lärare som kan se lärandet genom sina elevers ögon.

47 Citat s.37 Skolledare skapa skolor, lärarrum och klassrumsmiljöer där -lärare kan prata om sin undervisning - fel och svårigheter ses som avgörande möjligheter till att lära sig nya saker där man kan lämna felaktiga kunskaper och där förståelse välkomnas och - lärare känner sig trygga att lära, lära om och undersöka sin egen didaktiska kunskap och förståelse.

48 OK Synligt lärande Lärarledd undervisning Feedback, formativ bedömning, återkoppling Kollegialt lärande, learning/lesson study, coteaching, critical friends (öppna upp klassrummen för varandra) Nivågruppering en nödlösning

49 Prov är till för att bedöma om vårt sätt att undervisa är bra Och för att jag och eleverna skall få syn på var vi behöver arbeta mer Utvärdera de metoder vi använder Prova andra sätt om det inte fungerar

50 Om lärarutbildning och fortbildning Fortbildning är effektivare än lärarutbildning och ämnesutbildning (inom rimliga gränser ) Den fortbildning som fungerar är den som initieras centralt och innehåller praktiska moment och kollegialt lärande.

51 Vad var det vi sa! Undervisningskvalitet 0,77 Reciprok undervisning 0,74 Elev lärar-förhållande 0,72 Feedback Strukturfrågor 0,72 Meta-cognitiva 0,67 strategier Direkt instruktion 0,59 Mastery learning 0,57 Self-verbalization 0,67 Medel 0,68 Nivågruppering inom klass Mer pengar Mindre klasser Nivågruppering B-skolform Öppna klassrum Sommarskolprogram Gå om Medel 0,28 0,23 0,21 0,11 0,04 0,01-0,09-0,16 0,08

52 Vad var det vi sa! Undervisningskvalitet Reciprok undervisning Elev lärarförhållande Feedback Metakognitiva strategier Direkt instruktion Mastery learning Self-verbalization Medel 0,77 0,74 0,72 0,72 0,67 0,59 0,57 0,67 0,68 Nivågruppering inom klass Mer pengar Mindre klasser Nivågruppering B-skolform 0,04 Lärares Öppna arbete klassrum 0,01 Sommarskolprogram -0,09 Gå om Medel 0,28 0,23 0,21 0,11-0,16 0,08

53 Det är unikt för vår art att vi undervisar. Och det är mycket troligt att vi rent evolutionärt är anpassade för att ta emot instruktion från andra via talat språk och demonstration. Gergely Csibra and György Gergely. Natural pedagogy as evolutionary adaptation. Phil. Trans. R. Soc. B ,