Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan

Transkript

1 Evidens i praktiken. Hur man kan arbeta med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan

2 Countries need an increasingly educated and skilled workforce to succeed in today s knowledge economy Education at a glance 2012 Angel Gurría, OECD Secretary-General

3 Enrolling children early in formal education and keeping schools mixed in terms of social backgrounds have more impact in boosting educational equality than other factors Addressing inequality early is key, as little can be done to remedy poor outcomes later in school, without compromising the quality of higher education. Education at a glance 2012

4 Socialstyrelsen: De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem, exempelvis kriminalitet, bidragsberoende, missbruk eller självmordsbeteende. (Social rapport 2010)

5 Ett utanförskap på detta sätt är inte bara en personlig tragedi för vederbörande. Det är också en samhällsekonomisk förlust på flera sätt. Dels förluster i form av utgifter vid olika insatser, dels förluster som uppstår till följd av de berörda personerna inte arbetar och bidrar till folkhushållet. (Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008)

6 De ackumulerade förväntade välfärdskostnaderna av 102 barns sannolika framtida marginalisering och utanförskap fördelat på aktör Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Det är bättre att stämma i bäcken än i ån, s. 50

7 Rustad att möta framtiden Rapport 352, 2010 Skolverket

8 Skolverket, enheten för utbildningsstatistik 2011

9 92# 91# 90# 89# 88# 87# 86# 85# Behöriga till gymnasiet Gymnasiebehörighet/ Gymnasiebehörighet# 1998# 1999# 2000# 2001# 2002# 2003# 2004# 2005# 2006# 2007# 2008# 2009# 2010# 2011#

10 Fullföljt gymnasiet Figur 1.1 Andelen 23-åringar som fullföljt gymnasiet andel med fullständigt gymnasium % 75 % födelsekohort Källa: Data ur LOUISE, SCB. Egna beräkningar. Not: Andelen som erhållit slutbetyg från gymnasiet har kodats enligt SUN2000.

11 3 kap, 3 Skollagen Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling

12 Grundskolans åk 9 - riksnivå Medelpojke: 50% G och 50% VG Medelflicka: 25% G och 75% VG

13 Skolverket Rapport Rustad att möta framtiden, s. 137.

14 Konklusion Vi ligger fortfarande väl till internationellt, vi rankas som Good i McKinsey s rapport. Våra resultat sjunker både absolut och i relation till andra länder. Det är svagpresterande som försämrar sina resultat mest. Könsskillnaderna består. Segregationen ökar.

15 Att nå måluppfyllelse kan bl.a. ses som ett viktigt förebyggande arbete mot framtida psykosociala problem hos eleverna. Och för att nå måluppfyllelse, ska skolan göra mer av samma sak eller ska skolan försöka göra annorlunda?

16 göra annorlunda hur gör man då?

17 Styrdokumenten Varje nivå måste göra vad den kan, eller vad den tror sig kunna, för att förbättra resultaten. Statlig nivå Policyfrågor Ex. Skollag, läroplan, nationella prov etc.

18 Skolhuvudmän, kommunala och andra Organisationsfrågor, bemanning och andra resursfrågor, generella målsättningar. Den enskilda skolan Utifrån krav och resurser fördela arbetet, schema, utbud, lokal policy, lokal utveckling, pedagogiska och didaktiska val etc

19 Vad kan elevhälsans professioner göra?

20 1 kap, 5 Skollagen Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

21 Skolverkets hållning Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod

22 I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning.

23 I en utbildning baserad på vetenskaplig grund är förmågan att kritiskt granska vetenskapliga resultat avgörande för att kunna bedöma deras relevans för just den egna situationen.

24 Begränsningar Det råder brist på forskningsresultat kring utbildning och skola. Verkligheten är alltför komplex för att forskningen alltid ska kunna ge ett relevant svar på varje problem eller frågeställning.

25 Samtidigt är det mycket viktigt att beslut grundas på den kunskap som ändå finns tillgänglig och att ny kunskap hela tiden produceras genom att vunna erfarenheter dokumenteras och systematiseras.

26 Skolverkets hållning Beprövad erfarenhet Beprövad erfarenhet är prövad, dokumenterad och genererad under en längre tidsperiod och av många. Den är inte snäv, personlig, muntlig eller kortsiktig. Det som en lärare eller lärarna gjort på en skola är inte liktydigt med beprövad erfarenhet. För att få benämna att en erfarenhet är beprövad så måste den användas av många, vara delad och prövad i ett kollegialt sammanhang. Den måste även vara dokumenterad.

27 Ett sätt att möjliggöra att en erfarenhet blir en beprövad erfarenhet är att rektorer och lärare: kritiskt granskar erfarenheten utifrån för yrkesområdet relevanta kriterier kommunicerar erfarenheten, dvs. dokumenterar på ett sådant sätt att erfarenheten kan delas med andra Då kan erfarenheten bli delad, dvs. igenkännbar av en gemenskap av personer med likartade erfarenheter, arbetsuppgifter och kompetens

28 Skolverkets hållning Evidens Den mest tillförlitliga kunskap som för tillfället finns inom ett givet fält.

29 Med tillförlitlig menas även att kunskapens begränsningar och effekt i någon mening är kända.

30 Evidens på utbildningsområdet Evidensbaserad policy samlingsnamn för tillämpningen av evidens på policynivå. Evidensbaserad praktik samlingsnamn för tillämpningen av evidens på praxisnivå. Evidensbaserad metod samlingsnamn för olika typer av insatser som t.ex. lärare eller socialarbetare rekommenderas använda i sin vardag.

31 Skolverkets hållning Evidensbaserad policy, praktik och metod Integrering av tre kunskapskällor: - den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen - brukarens erfarenhet och önskemål - den professionelles erfarenhet och förmågor.

32 Ett sätt att beskriva evidensbaserad praktik: 1.Du behöver känna till all evidens om en situation för att kunna ta ett bra beslut. 2.Det räcker inte att veta att det fungerar, du måste veta varför det fungerar! 3.Du måste hitta de kritiska framgångsfaktorer du saknar i din undervisningskontext och föra in dem. 4.Du måste kontinuerligt revidera din undervisning i ljuset av punkterna ovan. Geoff Petty Evidence-Based Teaching.

33 Med denna syn på beprövad erfarenhet och evidensbaserad praktik får de lokala aktörerna rollen inte bara som kunskapsanvändare, utan också som kunskapsproducenter.

34 Evidensbaserade metoder och dokumenterade beprövade erfarenheter ska inte förväxlas. Den förra bygger på kunskap baserad på vetenskaplig metod, den senare på systematiserad professionell erfarenhet.

35 Många strategier och undervisningsmetoder kan fungera och ha en viss positiv effekt. Andra strategier och undervisningsmetoder kan fungera och ha en stor positiv effekt. varför välja en strategi som bara ger en viss positiv effekt om det finns strategier som ger stor positiv effekt på samma område?

36 Positiva påverkansfaktorer med stor effekt Kollegialt lärande Inkludering Formativ bedömning Tillåtande klimat Pedagogiskt ledarskap

37 (SOU 2009:94. Att nå ut och nå ända fram, s. 38)

38 Kollegialt lärande Det finns inte bara en metod utan kollegialt lärande kan gestaltas på flera olika sätt. T. ex. Lesson study, learning study och lärgrupper.

39 Kollegialt lärande Grundläggande Professional learning is separate from most other school processes Utvecklande Professional learning involves the whole school but problems of teaching and learning are not explicitly shared Integrerad Professional learning is part of a whole school challenge to solve agreed problems of teaching and learning and integrated into the school s routines. (Realizing the power of professional learning, s.137, Helen Timperley)

40

41 Använda evidens ett exempel activator = 0,60 facilitator = 0,17

42 Använda evidens Kunskap finns inte i förpackad, överförbar form utan är något som individen tillägnar sig. Lärarens uppgift är att på bästa sätt försöka stimulera en sådan process. Det kan ske genom att läraren erbjuder information men det är genom reflektion hos individerna som kunskap bildas. (SOU:1999:63)

43 Använda evidens Grunden i läroplanerna för grundskola och gymnasium från 1994 var att: kunskap inte går att förmedla eller överföra från en individ till en annan, från den som undervisar till den som lär. Lärarens undervisande roll tonades på så sätt ner till att stödja och handleda medan ansvaret för elevens kunskapsutveckling i betydligt större utsträckning lades på eleven själv (Skolverket Rapport 221, Lusten att lära - med fokus på matematik).

44 Exempel Persson och Persson beskriver också att alla lärare arbetade på ett likartat sätt vad gäller lektionernas upplägg. Lärarna arbetade utifrån vad som betecknas som Det kollektiva samtalet och lärarens auktoritativa ledning. Detta arbetssätt har på skolan fått ersätta elevers eget arbete, forskning och egen planering.

45 Inkludering Inkludering strukturen anpassas till varje individ Integrering varje individ anpassas till en och samma struktur

46 Utbildningen och därmed undervisningen är inte något som barnet/eleven i första hand ska anpassa sig till utan den ska utformas utifrån barns och elevers behov men också utifrån uppställda mål.

47 Inkludering Inkludering är inte en metod, det är ett förhållningssätt. Alla vuxna i skolan ska vilja inkludering. Bengt Persson Elisabeth Persson 2012

48 Skolverkets insatser Skolverket ska sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning

49 Skolverkets insatser Sammanställning och spridning av resultat av forskning på Skolverkets hemsida Framtagning av kunskapsöversikter Utvecklingsinsatser

50 Skolverkets insatser Resurser på webben Bevakade områden Teman Reportage Avhandlingar På andra webbplatser: Forskning.se för dig i skolan nb-ecec.org databas för forskning på förskoleområdet

51 Bevakade områden: Bedömning och betyg Förskolan IT i skolan Matematik Naturvetenskap Samhällsorienterande ämnen Specialpedagogik Svenska, läs- och skriv På gång: Didaktik

52 Skolverkets insatser Utvecklingsinsats under 2013 Konferensserie riktad till rektorer och lärare om begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt evidens på utvecklingsområdet

53 Samarbeten med andra aktörer Skolinspektionen SPSM Lärosäten Vetenskapsrådet SKL, lärarfack och skolledarfack

54 Tack!

55 Sociala media