Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning"

Transkript

1 Svensk skolutveckling i otakt med aktuell skolforskning Martin Karlberg Evidens Evidensbaserade metoder handlar om metoder som har visat sig vara effektiva i kontrollerade studier. Evidensbaserad praktik är däremot ett kritiskt förhållningssätt till beslutsfattande som integrerar den bästa tillgängliga forskningen, beprövad erfarenhet samt personliga preferenser från den person det berör. Evidensbaserad praktik är alltså ett förhållningssätt till metoder snarare än en specifik metod. Evidens Merparten av de metoder som används i skolan är inte utvärderade i effektutvärderingar. Användandet av dessa metoder motiveras istället ofta med att det inte spelar så stor roll eftersom alla metoder är lika bra. Evidensbaserad praktik står i motsättning till den utbredda föreställningen om att alla metoder är lika bra, bara man tror på det man gör.

2 Evidens Sammanvägningen av evidens, den professionelles yrkeserfarenhet och den berördes preferenser är den beslutsprocess som kallas evidensbaserad praktik. Evidensbaserad praktik -Haynes et al., 2002 Situation och omständigheter Profesionell expertis Klienters erfarenhet & önskemål Bästa evidens Evidens För att en forskningsstudie ska sägas generera hög evidens för en metod ställs ett flertal krav. Metoden måste vara: utvärderad i studier med en jämförelsegrupp data måste samlas in före och efter insatsen man måste kontrollera att den behandling man erbjuder också är den behandling som faktiskt ges (integritetskontroll)

3 VAD ÄR EFFEKTIVT? Effektstorlek: mått på påverkan Stor Medel Genomsnittlig effekt av olika interventioner Förväntad utveckling utan skolundervisning Liten Effektstorlek: mått på påverkan Stor 0.8 Eftersträvansvärt Medel 0.5 Liten Normalt Skadligt

4 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet Feedback till elever Läxor Färre elever i klassen Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag Nivågruppering Åldersblandade klasser Eleven styr undervisningens innehåll Det som bidrar till elevers resultat (Hattie, 2008) Baserat på mer än 800 metastudier omfattande studier där mer än 80 miljoner elever har ingått Reservation: Främst forskning från Nordamerika och Storbritannien gäller resultaten även för Sverige? Slår ihop äpplen och päron garbage in garbage out Det som bidrar till elevers resultat Eleven (t ex förkunskap)... 0,40 Hemmet (t ex föräldrars förväntningar) Skolan (t ex klasstorlek) Allt spelar roll Läroplanen (t ex helordsmetoden) Läraren (t ex lärarutbildning) Effektstorlekar 0, , , ,49 Pedagogiken (t ex individualisering)... 0,44

5 Effekter: SKOLAN och LÄRAREN (Hattie, 2009) Stor Medel Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Goda relationer elev-lärare 0, Lagom stor skola 0,43 Lärares höga förväntningar 0, Skolledares fokus på undervisning 0,36 Liten Mindre klasser 0,21 Ekonomiska resurser 0,23 Nivågruppering 0,12 Lärarutbildning 0,11 Lärares ämneskunskap 0,09 Åldersblandade klasser 0,04 Kvarsittning -0,16 Skolbyten -0,34 Sommarlov -0,09 Effekter: LÄROPLAN och PEDAGOGIK Utvärdering av lärare (Feedback) 0,90 God ordning i klassrummet 0,80 Feedback till elever 0,73 Stor Medel Liten 0.8 Fonetisk träning vid läsinlärning 0,60 Direkt undervisning 0,59 Lärare har tydliga mål med lektioner 0, Social träning 0,40 Time-on-task 0,38 Skriftliga prov 0,34 Läxor 0,29 Individualiserad undervisning 0,23 Direkt undervisning (direct instruction) 0.2 Undervisning via arbetslag 0,19 1. Klargör vad elevens ska lära sig Elever som mentorer 0, Lär ut stegvis och exemplifiera Motorisk träning för de med inlärningsproblem 0,08 3. Kontrollera att eleven förstått Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 4. Låt eleven öva under lärarens tillsyn Elev bestämmer inlärning 0,04 5. Successivt allt självständigare övning och tillämpning Flera resultat (Hattie, 2009) Stor Medel Liten Tydliga mål med lektionen Kvalitet i Direkt undervisning undervisning Relation Feedback elev-lärare Metakognitiva strategier Undervisning 0,68 Individualiserad undervisning Läraren som aktiverare 0,60 Internetbaserad Mer resurser inlärning Helordsmetoden Färre elever vid i klassen läsinlärning Åldersblandad klass Läraren som möjliggörare 0,17 Nivågruppering Formella förutsättningar 0,08

6 KATASTROF Nivågruppering.. 0,12 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer själv inlärningen 0,04 Öppna klassrum 0,01 Sommarlov. -0,09 Kvarsittning -0,16 TV-tittande.. -0,18 Skolbyten -0,34 INTE VÄRT DET Individualiserad undervisning.. 0,23 Mer resurser... 0,23 Minskad klasstorlek ,21 Undervisning via arbetslag.. 0,19 GENOMSNITT Time-on-task (oberoende av kvalitet).. 0,38 Skolledares fokus på undervisning... 0,36 Skriftliga prov.. 0,34 Läxor.... 0,29 Fysisk träning.. 0,28

7 EFTERSTRÄVANSVÄRT Lärare har tydliga mål med lektioner 0,56 Föräldraengagemang. 0,51 Hög motivation för inlärning.. 0,48 God koncentrationsförmåga.. 0,48 Erfarenhet av förskola 0,45 Lärares höga förväntningar... 0,43 Lagom stor skola. 0,43 Social träning 0,40 TIO I TOPP! Strukturerad utvärdering av enskilda lärare. 0,90 Lärare får video-feedback på sin undervisning 0,88 Snabbare undervisning för snabba elever 0,88 Insatser som minskar störande beteenden i klassrum 0,80 Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter 0,77 Feedback från lärare till elev.. 0,73 Goda relationer mellan elever och lärare. 0,72 Undervisning utspridd i tiden.. 0,72 Meta-kognitiva strategier för inlärning.. 0,69 Direkt undervisning.. 0,59 SLUTSATSER (Hattie, 2009) Läraren är den viktigaste för inlärning Lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna Ej viktigt: Lärare måste känna till varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka och anpassa undervisningen Mer resurserefter det Lärare måste veta målen Klasstorlek och hur de kan avläsas samt se nästa steg för att minska skillnaden Vilka eleverna mellan mål är och elevernas aktuella kunskap Ämnet som undervisningen avser Lärare behöver använda fler än en metod Arbetsvillkor för lärare och elever Skolledare och lärare måste skapa en skola, personal-rum och klassrum där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning

8 Rangordna dessa faktorer Feedback till lärare via formell utvärdering Minska störande beteenden i klassrummet 0, ,80 Feedback till elever....0,72 Läxor ,30 Färre elever i klassen..0,21 Individualiserad undervisning Undervisning via arbetslag Nivågruppering Åldersblandade klasser... 0,20 0, , ,04 Eleven styr undervisningens innehåll. 0,04 Svenska pedagogiska reformer/rekommendationer Stor 0.8 Medel Liten Mer resurser 0,23 Individualiserad undervisning 0,23 Undervisning via arbetslag 0,19 Problembaserad inlärning 0,15 Mentorskap 0,15 Motorisk träning vid läsinlärning 0,08 Helordsmetoden vid läsinlärning 0,06 Åldersblandade klasser 0,04 Elev bestämmer inlärning 0,04 VARFÖR?

9 Svenska doktorsavhandlingar Antal = Folkhälsovetenskavetenskap Kriminologi Omvård- Pedagogik Psykologi Socialt arbete Sociologi Svenska doktorsavhandlingar % 0% Effektutvärderingar 32% 6% 14% 11% Folkhälsovetenskavetenskap Kriminologi Omvård- Pedagogik Psykologi Socialt arbete 8% Sociologi Svenska doktorsavhandlingar Kontrollerade % 0% 15% 2% 5% 2% Folkhälsovetenskavetenskap Kriminologi Omvård- Pedagogik Psykologi Socialt arbete <1% Sociologi

10 Svensk pedagogisk/didaktisk forskning normativ Kritisk distans till det egna studieobjektet kan försvinna i en konstruerad samstämmighet En utvärdering från Vetenskapsrådet av svensk utbildningsvetenskaplig forskning om demokratiska värderingar, genus och medborgarskap drar utvärderarna slutsatsen att det funnits en normativ forskningstradition ( lärarutbildningens slutna värld ) som haft konsekvenser för forskningens kvalitet: Många av de forskare panelen mötte verkade oförberedda på frågor som rör teoretisk ram, metodologi, forskningsdesign, val av undersökningsobjekt/-grupper, dataanalys, reliabilitet och giltighet. / / En utbredd publiceringsideologi är att man först skall forska och sedan publicera, i första hand för en svensk publik (främst lärarutbildare, lärarstudenter och myndigheter). Enligt panelens mening bör publicering vara bättre planerad och ske också under forskningens gång. Högre grad av internationell publicering bör eftersträvas. (Arnot, Hopmann, & Molander, 2007, s. 75) Antal publikationer i Web of Science

11 Antal citeringar i Web of Science KOMET-metoden Kometmetoden bygger på inlärningsteoretisk grund och syftar till att ge lärare ett verktyg för att kunna hantera barn med utagerande beteenden och svårigheter med koncentration och uthållighet. Beteendeorienterat ledarskap Pelham och Fabiano (2008) visade i en metaanalys av 22 studier mellan 1998 och 2007 att beteendeorienterat ledarskap i klassrummet är ett väletablerat och effektivt förhållningssätt för att påverka barns koncentration och uppförande.

12 Behaviorism Eftersom insatser som baseras på behavioristisk grund har visat konsistent god effekt på uppförandeproblem och aggressivitet hos barn baseras Skol- Komet på behavioristisk teori. (Erchul & Schulte, 1996; Gottfredson, Wilson, & Skroban Najaka, 2006; Lipsey & Wilson, 1998; Reddy, Barboza- Whitehead, Files, & Rubel, 2000; Wilson, et al., 2003). Syfte med Skol-Komet Skol-Komet avser påverka relationen mellan lärare och elever genom tillämning av ett antal behavioristiskt grundade principer, bland annat differentiell förstärkning. Relationer Hattie (2008) har rangordnat 138 faktorer som påverkar elevernas skolprestationer. Relationen mellan lärare och elev har utvärderats i 229 studier (granskade av Hattie) och anses av honom vara den elfte viktigaste faktorn.

13 Syfte med Skol-Komet Ett kortsiktigt syfte med programmet är att skapa arbetsro och förutsättningar för lärande i klassrummet. Ett långsiktigt syfte med programmet är att stödja elevernas sociala utveckling för att minska risken för antisocial utveckling. Skol-Komet och ledarskapet Genom att uttrycka tydliga förväntningar, vara en god modell och genom att uppmärksamma ett önskvärt beteende kan läraren påverka eleverna till att agera mer prosocialt (Brophy, 1988). KOMET-metoden I Komet får läraren lära sig att analysera hur omgivningen påverkar barn och utifrån detta lägga upp klassomfattande insatser och individuella program.

14 Lärares verktyg Förstärkning och utsläckning utgör, enligt forskning, de främsta verktygen som lärarna kan använda i klassrummet för att hantera omotiverade, okoncentrerade, trotsiga och bråkiga barn. Lärare, (och även föräldrar), använder ofta försvagning i olika former för att hantera okoncentrerade, stökiga och bråkiga barn. Förstärkning och försvagning Ur ett lärarperspektiv är de stora nackdelarna med försvagning följande: försvagning fungerar inte i långa loppet (man hamnar lätt i en återvändsgränd av upptrappning) försvagning generaliseras oftast inte till andra situationer det är tråkigt och jobbigt att försvaga andras beteende Signifikanta resultat Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press)

15 Signifikanta resultat Forster, Sundell, Morris, Karlberg & Melin (in press) Resultat Resultat

16 Signifikanta resultat Skol- Komet Beröm från lärare Tjat etc. från läraren Problembeteende hos eleven.46 Kamratproblem Forster, Sundell, Melin, Morris, & Karlberg (in press)

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda 1972 1981 - ca 930 000

Läs mer

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning

SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 7 februari 2012 Jan Håkansson Dagens

Läs mer

Skolelederkonferansen

Skolelederkonferansen Skolelederkonferansen 2013 Tirsdag 22 oktober, 09:45 Hans Gabre Skolutvecklare Livets Ords Kristna Skolor, Uppsala, Sverige 2009 SYNLIGT LÄRANDE VISIBLE LEARNING A SYNTHESIS OF OVER 800 META ANALYSES RELATING

Läs mer

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!

SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan! SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan! Skolforum 2015-10-27 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012 Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Har du blivit lydig lille vän?

Har du blivit lydig lille vän? Har du blivit lydig lille vän? -En studie av några pedagogers erfarenheter och upplevelser av Kometprogrammets metoder Camilla Hjelm Specialpedagogiska Institutionen Har du blivit lydig lille vän? En studie

Läs mer

Om synligt lärande Visible Learning

Om synligt lärande Visible Learning Om synligt lärande Visible Learning Mina 60 minuter i rampljuset Vem är jag? Vägen hit Synligt lärande Vem är jag? Vägen hit Vägen hit Class size Homework Enrichment Classroom cohesion Synligt lärande

Läs mer

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016.

Den startar den 10 oktober 2015 och pågår till den 30 september 2016. Distansutbildning till humanistisk behandlingspedagog på halvfart, 50 % Pedagogiska metoder och upplägg Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje

Läs mer

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr

Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Lokal arbetsplan läsåret 2014/15 Skäggebergsskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160 70 www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lärarens ledarskap i klassrummet

Lärarens ledarskap i klassrummet Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Lärarens ledarskap i klassrummet Classroom managment Anne Melin Lärarutbildning 210 hp Datum för slutseminarium

Läs mer

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse

Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Elevers digitala kompetens och användning av IT för bättre måluppfyllelse Digital kompetens Styrdokumenten IT Datapolitik för skolområdet datorn som ett redskap... bland andra datorstöd i undervisningen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för lärarutbildning Dnr 512-2003-4151 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Science education, Intermediate level, 30 ECTS Kurskod: LNY Kursplanen är godkänd och

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.

Läs mer

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne

Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet

Läs mer

Golf ur ett motoriskt perspektiv

Golf ur ett motoriskt perspektiv Golf ur ett motoriskt perspektiv Diskret färdighet Snabb, har en tydlig början och ett tydligt slut. Hela rörelsen programmeras i förväg. Motorisk färdighet Rörelsen/motoriken är avgörande för framgång.

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Fritidspedagogens yrkesroll och uppdrag Rapport från en forskningscirkel. Sara Berglund & Eva Nyberg (red.)

Fritidspedagogens yrkesroll och uppdrag Rapport från en forskningscirkel. Sara Berglund & Eva Nyberg (red.) Fritidspedagogens yrkesroll och uppdrag Rapport från en forskningscirkel Sara Berglund & Eva Nyberg (red.) Vad är fritidshemspedagogik? Fritidspedagoger och fritidslärare Uppdraget enligt läroplanen Ett

Läs mer

CHARLIE och KOMET. Utvärdering av två lärarprogram för elever med beteendeproblem

CHARLIE och KOMET. Utvärdering av två lärarprogram för elever med beteendeproblem CHARLIE och KOMET Utvärdering av två lärarprogram för elever med beteendeproblem Martin Forster Knut Sundell Lennart Melin Richard J. Morris Martin Karlberg Martin Forster, Knut Sundell, Lennart Melin,

Läs mer

En rimlig teori räcker inte

En rimlig teori räcker inte ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska

Läs mer

BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER

BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER BEDÖMNINGSINSTRUMENT FÖR SKOLANS PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMAT( PESOK) - HANDLEDNING FÖR REKTORER Lennart Grosin Pedagogiska institutionen Stockholms universitet Stockholm Peter Mc Namara ISB Mälardalens

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION 2015-08-06 Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

LGS- Ledningsgruppen för samverkan

LGS- Ledningsgruppen för samverkan LGS- Ledningsgruppen för samverkan Minnesanteckningar LGS Barn och Unga 2012 05 10 Närvarande: Mariann Grufman, Lars Gelander, Elinor Bylund, Marie Blomquist, Goran Delic, Jascha Marteleur, Mio Saba, Elisabeth

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Presentation Karin Eriksson, rektor sedan 1993 på Hedskolan i Gällivare kommun Karin med vy över Kebnekaise 2 106 m ö h och Tualpagorni

Presentation Karin Eriksson, rektor sedan 1993 på Hedskolan i Gällivare kommun Karin med vy över Kebnekaise 2 106 m ö h och Tualpagorni Presentation Karin Eriksson, rektor sedan 1993 på Hedskolan i Karin med vy över Kebnekaise 2 106 m ö h och Tualpagorni 18425 invånare, 100 km norr om polcirkeln, 359 m över havet 16000 kvadratkilometer

Läs mer

12 STEG TILL DIGITAL SUCCÉ

12 STEG TILL DIGITAL SUCCÉ 12 STEG TILL DIGITAL SUCCÉ OCH LÄRARROLLENS BETYDELSE Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.teachtalk.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige sedan 1971 Författare

Läs mer

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola

EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola EFFEKTIVITET OCH INKLUDERING GÅR DET ATT KOMBINERA? Claes Nilholm Malmö Högskola Disposition 1) Vad är effektivitet? 2) Vad säger forskningen om effektivitet? 3) Vad är inkludering? 4) Vad säger forskningen

Läs mer

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Handlingsplan för ökat elevinflytande i Barn- och utbildningsnämnden Handlingsplan för ökat elevinflytande i skolår f-9 Vi har en skola för alla 1 där barn och vuxna har inflytande där de känner att de behövs och duger i en kreativ miljö där

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:

Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg: Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Albert & Troutman: Applied Behavior Analysis for Teachers Introduktion. https://www.youtube.com/watch?v= ix9kqnmka Beteendeanalys

Albert & Troutman: Applied Behavior Analysis for Teachers Introduktion. https://www.youtube.com/watch?v= ix9kqnmka Beteendeanalys ANSVARIG LÄRARE Martin Karlberg martin.karlberg@edu.uu.se Undervisningen inför hemtentamen består i videoföreläsningar och både studentledda och lärarledda seminarier. Till respektive seminarium finns

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:

De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning

Läs mer

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson

Utbildning Humanistisk behandlingspedagog. Genomförs av Umano AB Utbildningsledare Solveig Gudmundsdóttir och Bragi Olafsson Utbildning Humanistisk behandlingspedagog Distansutbildning. Individuellt upplägg där vi validerar förvärvad kunskap hos de studerande och därefter skräddarsyr en utbildning på 40-80 veckor. Vid fullföljd

Läs mer

Tänker först berätta lite om min egen bakgrund och mina funderingar kring livet som lärare. Vill gärna ha er respons på det ni hör, så avbryt gärna!

Tänker först berätta lite om min egen bakgrund och mina funderingar kring livet som lärare. Vill gärna ha er respons på det ni hör, så avbryt gärna! Tänker först berätta lite om min egen bakgrund och mina funderingar kring livet som lärare. Vill gärna ha er respons på det ni hör, så avbryt gärna! 1 När folk utanför skolans värld hör att man är mattelärare

Läs mer

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits)

Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Högskolan i Halmstad Enheten för lärarutbildning Kursplan Dnr512-2005-1899 Utbildningsvetenskap, 20 poäng (21-40 p) Education Sciences, Intermediate level, (30 ECTS- credits) Kurskod: LNY Kursplanen är

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013. Pia Vataja 2013

Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013. Pia Vataja 2013 Pia Vataja Nordisk specialpedagogisk konferens Åbo 21.9.2013 Är en skola för alla Tar hänsyn till att alla är olika och har olika behov och förutsättningar Erbjuder eleverna möjligheter att påverka sitt

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand

Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan. Läsåret 2011/2012 Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2011/2012 Fokusområden 2011-2012 Arbetsmiljö Arbetssätt Elevstöd ARBETSSÄTT Elevaktiv undervisning Planering, dokumentation och feedback Eget ansvar förväntningar

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer

Dialogmötet i Bosvedjeskolan 25 januari 2012

Dialogmötet i Bosvedjeskolan 25 januari 2012 Vilka faktorer tror du är avgörande för att Sundsvalls kommunala skolor ska bli ännu bättre fram till år 2021? Tro och höga förväntningar i alla nivåer Mod hos politiker att ta obekväma beslut Att beslutsfattare

Läs mer

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson

Om en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL

Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande DISKUSSIONSMATERIAL Synligt lärande hur då? I skriften Synligt lärande presenteras och analyseras resultaten från den Nya Zeeländske forskarens John Hatties banbrytande studie Visible Learning.

Läs mer

Finns det bra ANDT-läromedel? Jörgen Svedbom, Högskolan för lärande och kommunikation(hlk) Jönköping

Finns det bra ANDT-läromedel? Jörgen Svedbom, Högskolan för lärande och kommunikation(hlk) Jönköping Finns det bra ANDT-läromedel? Jörgen Svedbom, Högskolan för lärande och kommunikation(hlk) Jönköping Läraren är det viktigaste läromedlet Skolverket: INGET SLÅR EN SKICKLIG LÄRARE Hattie: Visible Learning

Läs mer

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta? 27 november 2014, Uddevalla Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Hälsoekonomisk enhet Inna Feldman, PhD Michelle Voon, MD, hälsoekonom

Läs mer

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010

Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt

Läs mer

Förskolechefen och det pedagogiska ledarskapet. Stefan Weinholz Avdelningen för rektorsutbildning Uppsala universitet

Förskolechefen och det pedagogiska ledarskapet. Stefan Weinholz Avdelningen för rektorsutbildning Uppsala universitet Förskolechefen och det pedagogiska ledarskapet Stefan Weinholz Avdelningen för rektorsutbildning Uppsala universitet Pedagogiskt ledarskap = Bra ledarskap? Jag är en mycket uppskaead ledare men få tycker

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

STRATEGI STAGG 2013 15

STRATEGI STAGG 2013 15 STRATEGI STAGG 2013 15 1 1. Bakgrund: Vad konstituerar en framgångsrik skola Forskning kring framgångsfaktorer Forskning kring förbättrade resultat, ökad måluppfyllelse och förbättrad produktivitet i skolan

Läs mer

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell

Evidensbaserad praktik. Knut Sundell Evidensbaserad praktik Knut Sundell Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957) Ineffektiva eller skadliga metoder

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn

Läs mer

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!"#$%&'

Främja fullföljande av studier. Motverka utanförskap!#$%&' Främja fullföljande av studier Motverka utanförskap!"#$%&' Betydelsen av utbildning: utanförskapets konsekvenser Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet

Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet Hur kan vi studera effekterna av digitala läromedel? Åke Grönlund Örebro universitet Skolverket 2013 Tillgången till datorer har ökat kraftigt sedan 2008 Inte mycket mer användning Många lärare upplever

Läs mer

Tillsammans når vi toppen!

Tillsammans når vi toppen! Dnr 2016/33 Id 19994 Tillsammans når vi toppen! Årsredovisning 2015 Vimarskolan åk 7-9 och Grundsärskolan Vimarskolan, grundskoleverksamhet åk 7-9, ligger i centralorten och hade 247 elever inskrivna i

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9

I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9 Stefan Melén 2014-01-13 1 (6) I vilken utsträ ckning änvä nds forskningsbäseräde metoder i skolän ä k 7-9 1. Inledning Mot bakgrund av ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) beträffande

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan

Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Handel Vård och omsorg Lärling Restaurang och livsmedel. Samhällsvetenskap Teknik Särskola

Handel Vård och omsorg Lärling Restaurang och livsmedel. Samhällsvetenskap Teknik Särskola Handel Vård och omsorg Lärling Restaurang och livsmedel Samhällsvetenskap Teknik Särskola Individuellt program Språkintroduktion Elevantal de senaste tio åren 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2003 2013

Läs mer

Jan Håkansson

Jan Håkansson SYNLIGT LÄRANDE Hatties forskning i svensk belysning samt några resultat från CARL-projektet internationell och svensk forskning om undervisning och lärande Stockholm 22 mars 2012 Jan Håkansson Jan.hakansson@lnu.se

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING Ledarskap i samtal Relationsinriktat Strukturerat Inramande Modellskapande Utvecklande Stöd Utmaning Salutogent Kommunikativt SAMTALSLEDARENS FÖRHÅLLNINGSSÄTT - Ta ansvar

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan

Inledning. Bakgrund till de sjunkande resultaten i skolan Inledning De sjunkande resultaten i skolan är ett svårt och komplicerat problem som berör och påverkar många människor. I Upplands Väsby gick 120 elever ut grundskolan med ofullständiga betyg år 2010.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 Sammanfattning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 3 Sammanfattning I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola

Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Challenging Learning Process Kompetensutveckling för er förskola Tack för alla kloka ord och för ett befriande sätt att beskriva det dagliga arbetet på förskolan, med de många möjligheter som finns för

Läs mer

Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan

Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan Stefan Melén 2014-01-13 1 (8) Rapport: I vilken utstra ckning anva nds forskningsbaserade metoder i skolan 1. Inledning Ett ledamotsinitiativ daterat 9 april 2013 (GGN-0100/2013) efterfrågar i vilken utsträckning

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling Ungdomsbehandlaren Planering för dagen 9-12 Vi pratar och diskuterar kring ungdomsbehandlarrollen 12-13 Lunch på egen hand 13-15.15 Vi jobbar vidare med ungdomsbehandling

Läs mer

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan

Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2012/2013 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

Hälsa, lärande och trygghet Health, Learning and Confidence

Hälsa, lärande och trygghet Health, Learning and Confidence Kursplan Uttagen: 2008-12-16 Inrättad: 2006-09-13 Hälsa, lärande och trygghet Health, Learning and Confidence Högskolepoäng: 15.0 Kurskod: 6PE020 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik Huvudområde:

Läs mer