LGS- Ledningsgruppen för samverkan

Transkript

1 LGS- Ledningsgruppen för samverkan Minnesanteckningar LGS Barn och Unga Närvarande: Mariann Grufman, Lars Gelander, Elinor Bylund, Marie Blomquist, Goran Delic, Jascha Marteleur, Mio Saba, Elisabeth Johansson, Inger Albertsson, Lars Alfredsson och Lotta Rinne Ljungkvist Mötet inleddes med att rekapitulera heldagen den 22 mars, där diskuterades hur forskning inom NPH, Neurologi Psykiatri - Habilitering, skall föras ut till vårdgrannarna och inte hamna på hyllan och samla damm, Bo redovisade en stor studie inom skolan Synligt lärande, se bilaga, vi måste ha ett långsiktigt focus skruva om våra resurser, vad är det som är verkningsfullt, tidig upptäckt, anknytningsproblematiken föräldrastödsutbildningar och det bestämdes att var och en skulle nominera tre frågor/områden till nästa gång. 1. Genomgång av arbetsgrupperna, tidig upptäckt, Västbus Lasse och Elinor redovisade arbetet i Väst-gruppen där det bla diskuterats att två delregionala Västbus grupper blivit en (LGS) och att alla inte riktigt förstått detta, frågan tas nu upp i den regionala styrgruppen och formaliseras. Vidare så har Christer Telleus BUP undersökt hur många Västbus barn det handlar under ett år, under 2011 var det c:a 135 barn i vårt område. Det behövs skolrepresentanter till arbetsgruppen, Jascha tillfrågar Helen Svedlid på Göteborgs stadsledningskontor om hon kan medverka och Elinor frågar Annika, Härryda om det finns någon ifrån kranskommunerna som kan vara med. I arbetsgruppen Tidig upptäckt fortsätter diskussionen om att hitta några gemensamma områden som vi satsar på. 2. Samverkansstrukturen, VGR VGK Lasse A redovisade det pågående arbetet i regionen med att bygga upp en samverkansorganisering kring Evidensbaserad praktik och kommande statsbidrag och kunskapsutveckling inom äldreområdet detta kommer också att få följder för kommande hantering av statsbidragen och kunskapsutvecklingen inom barn och unga området. 3. Egen vård Diskussion om den förfrågan kring de medicinska insatserna i elevhälsan (se bilaga) om att utarbeta en gemensam rutin kring detta. Jascha och Lotta tar på sig att utarbeta ett förslag som skall redovisas i tema - gruppen den 6 september. 4. Avvikelsehanteringsprocessen Lasse redovisade den modell som nu finns i LGS-området om avvikelsehantering mellan systemen och som är dåligt känd i organisationerna. Gruppen har ett linjeansvar att informera den finns. Intressant diskussion om nödvändigheten av att ha en avvikelsehanteringsprocess mellan systemen kanske skulle man döpa om det till förbättrings- och/eller synpunktshantering, diskussionen slutade med att vi nog bör behålla namnet. Det beslutades att varje möte framöver skall ha en punkt på dagordningen som kallas för positiv feedback till varandra.

2 LGS- Ledningsgruppen för samverkan 5. Politiker möte 11 oktober Lasse informerade om det planerade politikermötet som bla skall handla om barn och unga, gruppen lade in ett extra förberedelsemöte för detta, den 4 oktober. 6. Tre frågor/områden Laget runt, Lars G: små barn som svälter, tidig upptäckt samt psykiska somatiken hur går vi vidare? Jascha: familjecentraler/ungdomscentral och barn och elevhälsan, Marie: habiliteringens samverkan förskola/skola, tidig upptäckt satsa på att arbeta med 2/12 års screening, Inger: ansvarsfrågan kring BUP-socialtjänst (skall socialtjänsten skicka med personal vid placering?), vårdplanering vid utskrivning ifrån BUP. Elinor: familjecentral, tidig upptäckt utarbeta gemensamma rutiner samt övergången BUP Vuxenpsykiatrin, Lotta: familjecentral, svårigheten för primärvården att hantera lätta till medelsvåra psykiska problem och nolltoleransgenerationen söker vårdcentralen för alla sorters problem stora som väldigt små, Elisabeth: bra samverkansstrukturer i NOSAM - områden, familjecentraler samt barnfattigdomen, Mio: psykiska ohälsan/tablettmissbruk, övergången BUP vuxenpsykiatrin samt ensamkommande, Mariann/Björn: skolhälsan, familjecentral/ungdomshälsan samt familj check - up, Anita: Familjecentraler, Bo: tidigupptäckt 7. Övrigt Höstens tider 6 september, 25 oktober, 6 december alltid 8:30 11:30 samt extra insatt 4 oktober 08:30. Sekr. Lasse Alfredsson

3 Visible Learning, John Hattie Sammanställning av forskningsöversikter A synthesis of over 800 meta-anlyses relating to achievment Metaanalyserna är baserade på studier på 80 miljoner elever

4 138 faktorer Sammanlagt 138 faktorer har analyserats utifrån effekt och därefter rangordnats Faktorerna indelas i sex huvudkategorier, eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen och undervisningen Studien fokuserar på elevprestationer inom ämnesområden Studien fokuserar inte på andra viktiga resultat som exempelvis: demokrati, tillhörighet och fysisk hälsa.

5 Skoleffektivitet Undervisningseffektivitet Lärareffektivitet Visaible Learning bygger på effektforskning Kvantitativa metoder för statistiska analyser. Dvs. mätta elevprestationer, skattningsformulär och enkäter Hur skattningen ska tolkas Standardavvikelsen d=1,0 Om en ny metod/strategi lanseras betyder d=1,0 att 84% av eleverna som deltar förbättrar sin prestation. d=1,0 ska jämföras med att skillnaden motsvarar en person på 160cm jämfört med en person på 183cms längd. Dvs tydligt för ögat En effekt på d=0,29 motsvarar det 180 gentemot 183 cm kroppslängd dvs knappt synligt Stora effekter 0,4-1,144, måttliga effekter 0,2-0,3, försumbara effekter 0,0-0,2 negativa effekter -0,2-0,0

6 Eleven Bakgrund, Attityder och förhållningssätt, Kroppslig påverkan, Erfarenheter från förskolan Självskattning av betyg 1,44 Tidigare kunskaper 0,67 Födelsevikt hos för tidigt födda barn 0,54 Koncentration, envishet och engagemang 0,48 Förskoleaktiviteter (viktigt som kompensatoriskt stöd) 0,48 Motivation 0,48 Minskning av ängslan 0,40 Attityd till matematik och naturvetenskap 0,36 Kreativitet 0,35 Medicinering 0,33 Positiv syn på den egna kulturella bakgrunden 0,32 Fysisk träning 0,28 God hälsa 0,23 Personlighet 0,19 Kön 0,12 Kostpåverkan 0,12

7 Hemmet Kan verka både positivt och negativt. Förväntningar och delaktighet är viktigt. Socioekonomisk status är en viktig ingrediens Hemmiljön 0,57 Socioekonomisk status 0,67 Föräldraengagemang 0,51 Hembesök av skolpersonal hos elever 0,29 Familjestruktur 0,17 Försörjningsstöd -0,12 TV-tittande (mängden avgörande) -0,18

8 Nivågruppering (begåvningsgruppering ) 0,12 Undervisningsstöd utanför skolan 0,09 Åldersblandade klasser 0,04 Sommarlov -0,09 Kvarsittning, gå om -0,12 Byte av skola -0,34 Skolan Om två elever har samma studieförutsättningar spelar valet av skola ingen roll däremot valet av lärare Snabbare studiegång 0,88 Uppförande i klassrummet/studiero 0,80 Känsla av positivt sammanhang i klassrummet 0,53 Kamratpåverkan 0,53 Ledarskap i klassrummet 0,52 Lärande i smågrupper inom klassen 0,49 Skolstorlek (optimal till 800 elever) 0,43 Berikande undervisning för begåvade elever 0,39 Rektorer 0,36 Nivågruppering för begåvade elever 0,30 Inkludering 0,28 Sommarskola 0,28 Ekonomiska resurser 0,23 Klasstorlek 0,21 Oberoende/friskolor 0,21

9 Läraren Bra relationer till eleverna, varierande strategier, villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagerade i elevens lärprocesser Videoanalys av undervisningen 0,88 Lärarens tydlighet i undervisningen 0,75 Förtroendefull relation med eleven 0,72 Inte ettikera eleven 0,61 Lärarens förväntningar 0,44 Lärarutbildning 0,11 Lärarens ämneskunskaper 0,09

10 Läroplanen /utvecklingsprogram Ordförrådsprogram 0,67 Program för upprepad läsning 0,67 m.fl. Ämnesintegrering 0,39 Studie och yrkesvägledning 0,38 Tvåspråkig undervisning 0,37 Program för skapande verksamhet 0,35 Användning av miniräknare 0,27 Aktiviteter vid sidan av undervisningen 0,17

11 Undervisningen Finna vägar för att engagera eleverna, ständigt återkoppla på hur effektiv undervisningen är för eleven Formativ bedömning 0,90 Mångsidiga insatser för elever med behov av särskilt stöd 0,77 Kommunikativ undervisning 0,74 Återkoppling på prestationer 0,73 Studiemetoder 0,59 Kamrat handledning 0,58 Anpassning till elevens inlärningsstil 0,41 Datorstöd undervisning 0,37 Återkommande prov / effekter av prov 0,37 Hemläxor 0,29 Tävlingsinriktat i förhållande till individuellt lärande 0,24 Individualiserad undervisning 0,23 Begåvningsanpassad undervisning 0,19 Webbaserat lärande 0,18 Distansundervisning 0,09