Upplägg. Filmer. Kapitlet. Kunskapssyn(er)? Självrannsakan. Framåt?

Transkript

1 Träff 7

2 Upplägg Filmer Kapitlet Kunskapssyn(er)? Självrannsakan Framåt?

3 Dilemman Handlade ofta om: organisation enskilda lärare/grupper Parallell?

4 Filmer Vad ville du/hen uppnå? Varför ville du/hen det? Vad hände?

5 Kapitlet

6 Elevernas och de professionellas behov

7 Elevernas och de professionellas behov Handledarnas undersökningar

8 Elevernas och de professionellas behov Handledarnas undersökningar Kunskaper/färdigheter

9 Elevernas och de professionellas behov Handledarnas undersökningar Kunskaper/färdigheter Elevernas möjligheter

10 Elevernas och de professionellas behov Handledarnas undersökningar Kontroll av resultat Kunskaper/färdigheter Elevernas möjligheter

11 Hur ska man handleda för professionellt lärande?

12 Tre modeller Fortbildning: höga förväntningar - låga förväntningar Den reflekterande praktikern, valfrihet, personlig, bubblan. Reflekterande verksamhet, alla, utifrån resultat, metoders effektivitet.

13 Svår roll Leda genom hela cykeln Innehåller moment av de andra två modellerna Skapa behov av att veta

14 Dissonans Konstruktivistism/ Förmedling Bedöma/bedömning Ämnesövergripande/ ämnesundervisning glosor/immersion repetition/förståelse

15 Frivillighet och enskild fortbildning

16 Frivillighet och enskild fortbildning Låg effekt

17 Frivillighet och enskild fortbildning Låg effekt De redan duktiga

18 Professionellt lärande Eftersom alla elever, speciellt de mest sårbara är det primära målet, kan det inte vara frivilligt. Avgörande att man utgår från en gemensam specifik problemställning.

19 Kunskapssynsdiskussion Biesta De fyra f:n Konstruktivism/förmedlingspedagogik Är verkligheten så enkel?

20 Kunskapssynsdiskussion Biesta De fyra f:n Konstruktivism/förmedlingspedagogik Är verkligheten så enkel?

21

22 Oj In this article, I seek to reclaim a place for teaching in face of the contemporary critique of so-called traditional teaching. While I agree with this critique to the extent to which it is levelled at an authoritarian conception of teaching as control, a conception in which the student can only exist as an object of the interventions of the teacher and never as a subject in its own right, I argue that the popular alternative to traditional teaching, that is to make the teacher a facilitator of learning, is insufficient.

23 In light of the critique of traditional teaching, it is, of course, also ironic that some of the currently most popular technology-mediated forms of education such as TED talks, MOOCs and the numerous amateur instructional videos on YouTube are all staged in conventional ways, that is, with someone talking and explaining so that others can watch, listen and learn. One could even ask whether the endless stream of worksheets and individual and group tasks that have invaded the contemporary class- room from preschool to higher education is not beginning to trivialise education, just turning it into busy work. And we should not forget those momentous examples of traditional, one-way forms of communication from Socrates s apology, via Lincoln s Gettysburg address, to the speeches of Barack Obama where, to my knowledge, no one has actually ever complained about the absence of study questions or group work that would allow the audience to make personal sense of what has been said. In this regard, I believe that we really should not underestimate our capacity to receive.

24 In light of the critique of traditional teaching, it is, of course, also ironic that some of the currently most popular technology-mediated forms of education such as TED talks, MOOCs and the numerous amateur instructional videos on YouTube are all staged in conventional ways, that is, with someone talking and explaining so that others can watch, listen and learn. One could even ask whether the endless stream of worksheets and individual and group tasks that have invaded the contemporary class- room from preschool to higher education is not beginning to trivialise education, just turning it into busy work. And we should not forget those momentous examples of traditional, one-way forms of communication from Socrates s apology, via Lincoln s Gettysburg address, to the speeches of Barack Obama where, to my knowledge, no one has actually ever complained about the absence of study questions or group work that would allow the audience to make personal sense of what has been said. In this regard, I believe that we really should not underestimate our capacity to receive.

25 John Hattie Synligt lärande

26 Modellen med synlig undervisning och synligt lärande kombinerar, snarare än står i motsatsförhållande till, lärarcentrerad undervisning och elevcentrerat lärande och kunnande. John Hattie Synligt lärande

27 Modellen med synlig undervisning och synligt lärande kombinerar, snarare än står i motsatsförhållande till, lärarcentrerad undervisning och elevcentrerat lärande och kunnande. Alltför ofta talar man om dessa metoder som strukturerad undervisning kontra konstruktivistisk undervisning (och då målas strukturerad undervisning upp som dålig medan konstruktivistisk undervisning anses vara bra). Det är vanligt att konstruktivism ses som elevcentrerat undersökande, problembaserat uppgiftsbaserat lärande och en vanlig jargong innehåller ord som "autentisk upptäckt och lärande som bygger på inre motivation. John Hattie Synligt lärande

28 Modellen med synlig undervisning och synligt lärande kombinerar, snarare än står i motsatsförhållande till, lärarcentrerad undervisning och elevcentrerat lärande och kunnande. Alltför ofta talar man om dessa metoder som strukturerad undervisning kontra konstruktivistisk undervisning (och då målas strukturerad undervisning upp som dålig medan konstruktivistisk undervisning anses vara bra). Det är vanligt att konstruktivism ses som elevcentrerat undersökande, problembaserat uppgiftsbaserat lärande och en vanlig jargong innehåller ord som "autentisk upptäckt och lärande som bygger på inre motivation. Den konstruktivistiske lärarens roll påstås handla mer om att underlätta för att ge enskilda elever möjligheter att skaffa sig kunskaper och skapa mening genom sina egna aktiviteter och genom diskussion, reflektion och att dela idéer med andra elever med minsta möjliga korrigerande intervention (Cambourne, 2003; Daniels, 2001; Selley, 1999; von Glasersfeld, 1995). John Hattie Synligt lärande

29 Modellen med synlig undervisning och synligt lärande kombinerar, snarare än står i motsatsförhållande till, lärarcentrerad undervisning och elevcentrerat lärande och kunnande. Alltför ofta talar man om dessa metoder som strukturerad undervisning kontra konstruktivistisk undervisning (och då målas strukturerad undervisning upp som dålig medan konstruktivistisk undervisning anses vara bra). Det är vanligt att konstruktivism ses som elevcentrerat undersökande, problembaserat uppgiftsbaserat lärande och en vanlig jargong innehåller ord som "autentisk upptäckt och lärande som bygger på inre motivation. Den konstruktivistiske lärarens roll påstås handla mer om att underlätta för att ge enskilda elever möjligheter att skaffa sig kunskaper och skapa mening genom sina egna aktiviteter och genom diskussion, reflektion och att dela idéer med andra elever med minsta möjliga korrigerande intervention (Cambourne, 2003; Daniels, 2001; Selley, 1999; von Glasersfeld, 1995). Denna typ av påståenden är nästan direkt motsatsen till ett framgångsrikt recept för undervisning och lärande, som vi kommer att utveckla i kommande kapitel. John Hattie Synligt lärande

30 Ämnet biologi Arter Ekologi Organsystem Organsystems kommunikation Evolutionshistoria Evolutionsteori Neurologi Sjukdomar

31 Ämnet biologi Arter Ekologi Organsystem Organsystems kommunikation Evolutionshistoria Evolutionsteori Neurologi Sjukdomar TALIS undersöker i vilken mån lärare har en konstruktivistisk syn på lärande. Konstruktivism har sin grund i bl.a. Piagets forskning om barns utveckling och kännetecknas av att barn genom att interagera med andra människor och objekt i sin miljö, kan forma en förståelse om hur världen ser ut. Enligt denna syn blir läraren mer en handledare än en förmedlare av kunskap. Konstruktivism ses i TALIS som motpolen till förmedlingspedagogik, som åsyftar en undervisningssituation i traditionell mening, där en överföring av kunskap sker från lärare till elev och eleven blir en mottagare av kunskap. Användandet av förmedlingspedagogik bygger på förutsättningen att det finns en objektiv värld av kunskap som kan beskrivas i läro- och kursplaner och läroböcker. De två pedagogikerna kan naturligtvis fortleva parallellt och användas framgångsrikt i olika sammanhang.

32 Ämnet biologi Arter Ekologi Organsystem Organsystems kommunikation Evolutionshistoria Evolutionsteori Neurologi Sjukdomar TALIS undersöker i vilken mån lärare har en konstruktivistisk syn på lärande. Konstruktivism har sin grund i bl.a. Piagets forskning om barns utveckling och kännetecknas av att barn genom att interagera med andra människor och objekt i sin miljö, kan forma en förståelse om hur världen ser ut. Enligt denna syn blir läraren mer en handledare än en förmedlare av kunskap. Och så har lärare alltid uppfattat sitt yrke vilket är orsaken till att de söker kunskaper om hur man ska undervisa i detaljer. Konstruktivism ses i TALIS som motpolen till förmedlingspedagogik, som åsyftar en undervisningssituation i traditionell mening, där en överföring av kunskap sker från lärare till elev och eleven blir en mottagare av kunskap. Användandet av förmedlingspedagogik bygger på förutsättningen att det finns en objektiv värld av kunskap som kan beskrivas i läro- och kursplaner och läroböcker. De två pedagogikerna kan naturligtvis fortleva parallellt och användas framgångsrikt i olika sammanhang.

33 Självrannsakan

34 Skapa ett behov av att veta Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Det professionella lärandet inleddes i den del av cykeln som handlar om att fördjupa och förfina professionella kunskaper och färdigheter. Handledarens vilja att berätta är mer uppenbar än ledares och lärares behov av att veta. Analyser av elvers behov och behovet av professionellt lärande genomfördes, men nya kunskaper och färdigheter uppstod ur handledarens vilja att berätta snarare än ur ledares och lärares behov av att veta. Systematiska analyser av elevers behov och behovet av professionellt lärande genomförs i samarbete med lärare. Handledarens tillvägagångssätt styrs av ledarnas och lärarnas behov av att veta.

35 Skapa ett behov av att veta Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Det professionella lärandet inleddes i den del av cykeln som handlar om att fördjupa och förfina professionella kunskaper och färdigheter. Handledarens vilja att berätta är mer uppenbar än ledares och lärares behov av att veta. Analyser av elvers behov och behovet av professionellt lärande genomfördes, men nya kunskaper och färdigheter uppstod ur handledarens vilja att berätta snarare än ur ledares och lärares behov av att veta. Systematiska analyser av elevers behov och behovet av professionellt lärande genomförs i samarbete med lärare. Handledarens tillvägagångssätt styrs av ledarnas och lärarnas behov av att veta.

36 Skapa en vision om professionalism Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Visionen om professionalism uttrycks inte explicit, men det finns implicita synsätt som bygger på antaganden om den gode anställde. Visionen om professionalism uttrycks inte explicit, med det finns implicita synsätt som främjar kunskapen om teori och praktik men inte expertkunskapen om att anpassa undervisningen. Visionen om professionalism uttrycks explicita, med fokus på att utveckla expertkunskap om att anpassa undervisningen och på att främja anpassningsförmågan i organisationen som helhet.

37 Skapa en vision om professionalism Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Visionen om professionalism uttrycks inte explicit, men det finns implicita synsätt som bygger på antaganden om den gode anställde. Visionen om professionalism uttrycks inte explicit, med det finns implicita synsätt som främjar kunskapen om teori och praktik men inte expertkunskapen om att anpassa undervisningen. Visionen om professionalism uttrycks explicita, med fokus på att utveckla expertkunskap om att anpassa undervisningen och på att främja anpassningsförmågan i organisationen som helhet.

38 Hantera motstånd Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Ett eventuellt motstånd mot nya idéer från lärarnas sida låg kvar under ytan och behandlades underförstått som ett problem med deras attityder och övertygelser. Samtal lyfte fram vissa delar av lärarnas övertygelser men åsiktsskillnader uppfattades som bevis på motstånd snarare än som en konflikt mellan konkurrerande teorier som behövde lösas. Samtal utformades med stor noggrannhet för att tydliggöra skillnaderna mellan befintliga och nya teorier. Åsiktsskillnader behandlades som en konflikt mellan konkurrerande teorier som behövde lösas.

39 Hantera motstånd Grundnivå Utvecklingsnivå Integrerad nivå Ett eventuellt motstånd mot nya idéer från lärarnas sida låg kvar under ytan och behandlades underförstått som ett problem med deras attityder och övertygelser. Samtal lyfte fram vissa delar av lärarnas övertygelser men åsiktsskillnader uppfattades som bevis på motstånd snarare än som en konflikt mellan konkurrerande teorier som behövde lösas. Samtal utformades med stor noggrannhet för att tydliggöra skillnaderna mellan befintliga och nya teorier. Åsiktsskillnader behandlades som en konflikt mellan konkurrerande teorier som behövde lösas.?

40 Framåt!? Hur vill ni att ni rektorer ska arbeta framåt? Mer handledning? I vad? Eget ägande av utvecklingsgrupper? Stöd för dessa?

41 Läxa till sista gången Ta med vad ni vill utveckla i undervisningen i skolan nästa år. Och bevisen ni har för att det är det ni ska göra.