Kvalitetsredovisning för Vittra Forsgläntan Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Forsgläntan Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Det här läsåret har vi fokuserat på tre övergripande mål på Vittra Forsgläntan: att elever och föräldrar får tydlig information om vad hen behöver för att nå kunskapskraven, ökad måluppfyllelse i de yngre åldrarna i svenska och matematik, ordning och reda för ökad studiero. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Sandy Björnwall Rektor Vittra Forsgläntan Fakta om Vittra Forsgläntan Vittra Forsgläntan startade I vår verksamhet har vi grundskola från förskoleklass till årskurs 9. Vi har i år haft 432 elever på skolan. Vittra Forsgläntan är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

3 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

4 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

6 Vittra Forsgläntan grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 25,6 Antal lärare med lärarlegitimation 29 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 10,3 Antal förstelärare 4 Arbetslag Antal elever Åldrar Förskoleklass 43 6 Miniorlag Juniorlag Seniorlag Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Sandy Björnwall samt arbetslagsledare för förskoleklass och fritidshemmet Charlotte Karp, arbetslagsledare för minior (år 1-3) Jill Bülow, arbetslagsledare för junior (år 4-6) Annica Torstensson, arbetslagsledare för senior (år 7-9) Annika Brodin och administratör Mia Lindström/Annika Hilmersson. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Åsa Andersson, kurator Eva Kristiansson, skolpsykolog Håkan Järvå, skolläkare Erik lissbrandt, speciallärare Åse Bengtsson samt specialpedagog Lena Törning och skolans rektor. Skolan ligger i ett vackert område inbäddade i naturen nära Forsgårdens Golfklubb i Kungsbacka. Skolan har en naturskön skolgård som bjuder in till lek och spring. Eleverna har möjlighet till att spela såväl fotboll, basketboll och innebandy samt klättra i både ställningar och skog samt åka linbana om lusten finns. Bakom skolan finns ett skogsområde som eleverna använder som en del av skolgård där elever kan bygga, samla och leka kurragömma. Skogen används också som en naturlig del i undervisningen för idrottsaktiviteter, äventyrspedagogik, matematik och musik. När du kommer in till skolan möts du av elevernas kapprum som sedan tar dig till skolans nedre del till matsal och våra äldre elevers undervisningssalar. Även de gemensamma undervisningssalarna så som bildsal, musiksal och hemkunskapssal finns där. De äldre eleverna har en mindre studiehall som bjuder in till att exempelvis umgås, spela pingis och kortspel eller att bara koppla av i en soffa. Till övre våningsplan kommer du om du tar en av de två fantastisk breda trapporna som leder till stora ljusa och öppna ytor som är indelade i miniorernas och juniorernas studiehall. De ljusa och öppna ytorna bjuder in till en trygg miljö där alla elever har möjlighet till att bli sedda och som bjuder in till möten mellan elever i olika åldrar. På övre plan finner vi förskoleklass, miniorerna och juniorerna, bibliotek, skolsköterska, specialpedagog, personalrum samt rektor och administratör. Kungsbackas centrala delar som enbart befinner sig en promenad bort med alla kulturella utbud som orten kan erbjuda.

7 Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 94 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 70 procent i februari 2016.

8 Kvalitetsmål för Vittra Forsgläntan grundskola 2015/2016 Information Elever och föräldrar får tydlig information om vad de behöver för att nå kunskapskraven. Lgr- 11 kap 2.2 Kunskaper och 2.7 Bedömning och betyg Fokusområde: Kommunikation i relation Måluppfyllelse Ökad måluppfyllelse i de yngre åldrarna i svenska och matematik. Lgr-11 kap 2.2 Kunskaper Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Ökad satsning på förstelärare spridda över hela enheten. Bedömning för lärande och ökad satsning på läsa, skriva och räkna genom att i större utsträckning vara 2 pedagoger i varje grupp på minior. Särskilt fokus under svenska- och matematikundervisningen. Ordning och reda Ordning och reda för ökad studiero och ökad nöjdhet hos våra elever och föräldrar. Lgr-11 kap 2.1 Normer och värden Fokusområde: Vittrakulturen IKT Period 1 alla pedagoger ska kunna ta sig in på Google drive och skapa och dela dokument. Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Information Gemensam information till alla elever varje måndag uppskrivet på whiteboard. Veckobrev upphängda på anslagstavla synlig för elever och vårdnadshavare. Tydlig och gemensam struktur kring utvecklingssamtalen där fokus för de yngre eleverna var att tydliggöra kunskapsutvecklingen för vårdnadshavare utifrån kunskapsmatriser. Arbetat kontinuerligt med Vittras årshjul det vill säga att systematiskt utvärdera och analysera elevernas måluppfyllelse ur ett helhetsperspektiv. Veckobrev varje vecka där gemensamt innehåll är skrivet av en individ Åldershomogena grupper i minior och senior för ökad kontinuitet genom färre gruppbyten och grupptillhörigheter för eleverna. Ökad tydlighet gentemot elever för att kunna rikta specifik information.

9 Måluppfyllelse Auskultation av förstelärare i år 3 kopplat till måluppfyllelse i svenska och matematik enligt Timperleys model om det professionella lärandet som utgår från elevernas behov. Föreläsning Ann S Pihlgren för förstelärare och även personal på skolan (Vittra centralt) Specialpedagog och speciallärare kopplat till vissa enskilda elever Förstelärare kopplat till enskilda lärare för att stärka den enskildes ledarskap samt didaktiska förmåga. Bedömning för lärande och ökad satsning på läsa skriva räkna genom att i större utsträckning vara 2 pedagoger i varje grupp på minior. Särskilt fokus under svenskaoch matematikundervisningen Speciallärare och specialpedagog kopplat till de elever som riskerar att inte uppnå målen. Ordning och reda Förstelärare kopplat till elevgrupp och enskild lärare gällande ledarskapet i klassrummet. Förstärkt seniorlaget med resurser under vissa arbetspass och veckodagar. Strukturerat undervisningen gällande uppstart och avslut under arbetspass. Specialpedagog tagit över ansvar för två elever i år 8 och följt dem under läsåret.

10 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Normer och värden Skolan har uppstartsperiod de fyra första veckorna på läsåret där pedagoger och elever arbetar med värdegrundsarbetet för att sätta kulturen och gemenskapen på skolan. Samarbetstema på idrotten för år 7-9 som har innehållet en del samarbetsövningar för eleverna för att stärka gemenskapen i framför allt år 7 som har varit nya i senior. Planering och utvärdering i Vittraboken i årskurs F-9. År F-3 har arbetat med äventyrspedagogik under vårterminen där elever har fått samarbeta över åldersgränser för att hjälpa cirkusdirektören Berta med att lösa uppdraget. Förstelärare som har arbetat med eleverna i år 8 utifrån kvalitetsundersökningen i höstas som visade att de var mindre nöjda än andra elever på skolan. Förstelärarnas uppdrag har varit att auskultera, samtala och ge återkoppling till såväl elever och pedagoger för att kunna finna anledningen till att de är mindre nöjda samt vad som behöver förbättras för att få dem mer nöjda. Arbetet pågår fortfarande. Varje år arbetar skolan aktivt med planen mot diskriminering och kränkande behandling genom att bland annat tillsammans med eleverna genomföra årliga trygghetsvandringar på skolan i såväl minior, junior och senior tillsammans med skolans rektor. Trygghetsvandring innebär att en åldersgrupp tillsammans med rektor går igenom skolans lokaler och utemiljö för att lokalisera vart eleverna känner sig trygga och otrygga och hur man skulle kunna göra skolan tryggare. Elever upplever framför allt toaletterna som inte trygga och inför kommande läsår kommer det att finnas fler toaletter så att alla elever i sina lokaler har egna toaletter att gå på samt att införa att gå med en kompis till toaletterna. Detta gäller framför allt de yngre eleverna i år F-3. Kapprummet kan ibland också kännas otryggt framför allt vid dagens slut. Av denna anledning infördes kort därefter att pedagoger gick med sina elever ner till kapprummet vid dagens slut. Detta kommer även att fortsätta under nästa läsår. Eleverna utvärderar i sina ansvarsgrupper/klasser planen för diskriminering och kränkande behandling och ger förslag på eventuella förbättringar. Även pedagoger utvärderar denna plan i sina arbetslag. Inskolningsdagar för blivande 6 åringar under vårterminen för att öka trygghetskänslan inför skolstart. Skolan präglas av trygghet, samhörighet och ansvar. De yngre och äldre eleverna samspelar på ett naturligt sätt i skolan. Både elever och pedagoger ser möjligheter med att skolan genomför gemensamma aktiviteter i form av kulturdagar. Friendsråd varannan vecka som arbetar för att alla på skolan ska vara schyssta mot varandra och vara öppna för nya vänner. De är bland annat med och anordnar kulturdagar. Föreläsning av kriminolog Maria Dufva för elever i år 6-9 samt pedagoger och föräldrar i alla åldrar för att arbeta förbyggande kring användandet av sociala medier.

11 Elevernas ansvar och inflytande IUP där vi utgår från elevernas plattform och sätter upp nya mål tillsammans. Klassråd där eleverna diskuterar aktuella frågor och funderingar om skolan samt röstar i frågor som matrådet och elevrådet skickat ut. Matråd där eleverna tillsammans med måltidsansvarig diskuterar frågor rörande miljön i matsalen samt maten. Elevråd där eleverna är delaktiga i beslut rörande skolan och dess ordningsregler. Skolavslutningarna där eleverna varit delaktiga i låtval, planering och genomförande. Skolans café som styrs av eleverna själva. De organisera arbetet kring vad som behöver beställas in, säljas, när det ska vara öppet samt vem som säljer. Under läsåret har elever och pedagoger fortsatt att tillsammans arbeta med att tydliggöra vilka ordningsregler och förhållningssätt som ska gälla på arbetspass och raster för att skapa ökad ordning och reda samt arbetsro och trygghet. Rådsarbete har pågått under läsåret, ett gemensamt elevråd för F-9 har sammanträtt varje tisdag morgon. Friends på junior och senior. Friends har varit med och arrangerat våra gemensamma kulturdagar. Det är fortsatt hög divergens mellan pedagogers och elever upplevelser angående elevinflytande. Eleverna upplever att de ofta får välja exempelvis redovisningsform och arbetssätt men att de sällan har möjlighet att påverka innehållet i undervisningen. Pedagogernas upplevelse är att elevernas intresse ofta styr hur de lägger upp sin undervisning. Pedagogerna behöver fortsättningsvis bli bättre på att synliggöra och sätta ord på när elevinflytande sker. Skola och hem Öppet hus. IUP-samtal en gång per termin. Föräldramöten minst en gång per termin. Vernissage, bazaar, luciafirande, jul- och sommaravslutning. Veckobrev som informerar om aktuella aktiviteter och undervisning. SchoolSoft uppdateras kontinuerligt med uppgifter och resultat. Nästa läsår behöver föräldrarrådet förbättras som under läsåret har varit haltande. Representanter från alla klasser behöver väljas för att sedan vid fasta tidpunkter som redan läggs in vid terminens början så att alla vet vilka datum som gäller. Skolan kan man nå dagligen genom mail som besvaras så snabbt som möjligt och skolans administrattion har telefontid dagligen. Varje morgon finns det vuxna i kapprummet som möter elever när de kommer till skolan. Lärare som undervisar i F-3 följer med sina elever ner till kapprummet och finns där till hands när skoldagen slutar. Vid händelser eller information som behöver kommuniceras genom ett samtal tar i första hand ansvarspedagogen kontakt med hemmet så snart möjlighet och bokar in möte vid behov.

12 Övergång och samverkan Överlämningar mellan pedagoger från egna och andra verksamheter. Facklig samverkan med elevskyddsombud som varit på utbildning i Helsingborg. Gemensamma planerings- och informationsmöten varje vecka. Skolmöten med SAMarbete som inför kommande läsår behöver planeras in kontinuerligt redan från början. UF-dagar. Samverkan gällande planering inom arbetslag och olika ämnen. Under kommande läsår behöver samarbetet mellan de olika arbetslagen förbättras genom att bland annat införa samverkans möten så kallade röda tråden möten där samtliga pedagoger oavsett vilken ålder man undervisa i finns med för att skapa den röda tråden i ämnet på skolan. Nästa läsår kommer även skolan att vara med i läslyftet där lärare som undervisar svenska kommer att delta i samma grupp. Elevhälsan (EHT) samverkar och bjuder in olika professioner såsom psykolog, logoped, polis, ungdomsmottagning, socialtjänst. Faddersystem mellan barn i förskola och elever i år 1 som under läsåret hittar på aktiviteter tillsammans. Under läsåret har vi haft 4 förstelärare som har varit involverade i andras arbetslag genom sina uppdrag dess behöver även under kommande läsår fortsätta. Seniorelever har funnits med på vissa aktiviteter med minior där de har hjälpt till, föreläst och handlett de yngre eleverna. Skolan och omvärlden Samverkan med näringslivet på senior som har varit med i ett projekt som har varit i ett samarbete med västtrafik. Besök av föreläsare: författare, andra yrkesgrupper, föräldrar, kriminolog Maria Dufva, Utflykter till teater, vetenskapsfestivalen i Göteborg, Tingbergsvallen, ålderdomshem, deltagande i olika idrottssammanhang med andra lag inom Kungsbacka kommun, museer. Friluftsliv, äventyr, biblioteksbesök och gymnasiemässan. Bedömning och betyg Mitterminsavstämning både höst och vår i schoolsoft där elevernas kunskapsnivåer stäms av och eventuella betygsvarningar redovisas i schoolsoft. Vårdnadshavare informeras via telefonsamtal. Kontinuerliga bedömningar i schoolsoft. Sambedömning av nationella prov i år 6 och 9 för att säkerställa en likvärdig bedömning. Försteläraruppdrag kopplat till betyg och bedömning i år 3 vad gäller svenska och matematik. Auskultationer i år 7-9 med uppföljningssamtal. Större fokus på arbetslagsmöten (junior/senior) vad gäller betyg och bedömning utifrån elevernas IUP och eventuella anpassningar. Samarbete med studie- och yrkesvägledare för att vägleda eleverna kring vad som krävs inför deras gymnasieval. Pedagogerna har fortsatt sitt arbete med bedömning för lärande. Vi har aktivt arbetat med att förtydliga för elever och vårdnadshavare, vid IUP-samtal, direkt under handledning av pågående case och inlämningsuppgifter och avslutningsvis formativ återkoppling i Schoolsoft. Miniorpedagogerna har reflekterat över hur bedömning av kunskapskrav för de yngsta eleverna ska hanteras på ett bra sätt. Det blir stora skillnader mellan ämnen. Matematik och svenska i jämförelse med SO och NO. Matematik och svenska har tydliga och mätbara kunskapskrav. SO och NO mer diffusa. Vi behöver jobba fram metoder för att förtydliga och förenkla bedömning för de yngsta.

13 I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever

14 Studiemiljö föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:

15 Undervisning elever Undervisning föräldrar

16 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Analys Nöjdheten hos elever och föräldrar gällande skolans undervisning och studiemiljö har ökat från redan goda resultat till ännu högre siffror detta läsår. Framför allt när det kommer till upplevelsen av undervisningen så har siffrorna ökat markant. Detta för att skolan under läsårets gång har arbetat aktivt och tydligt med skolans prioriterade mål att tydligt kommunicera till elever och föräldrar kring elevers kunskaper och undervisningens innehåll. Under kommande läsår har vi tillsammans med eleverna kommit fram till att vi fortsatt behöver arbeta med ordning och reda på skolan. Även dessa siffror har gått upp men inte till liknande nivåer som övriga resultat befinner sig på. På skolan har vi pratat mycket om att framöver tillsammans med elever, pedagoger och föräldrar diskutera definition kring ordning och reda samt studiero och utifrån det hitta handlingar som kommer att genomsyra verksamheten.

17 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 87, ,3 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 89,1 82,6 95,7 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 94,1 94,1 94,1 Andel (%) behöriga till gymnasiet 97, ,1 Meritvärde år Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 91, ,1 Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 95, ,1 Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott Matematik Moderna språk Musik NO Biologi Ingår i NO Ingår i NO 97 Fysik Ingår i NO Ingår i NO 97 Kemi Ingår i NO Ingår i NO 91 SO Geografi Ingår i SO Ingår i SO 100 Historia Ingår i SO Ingår i SO 100 Religion Ingår i SO Ingår i SO 100 Samhällskunskap Ingår i SO Ingår i SO 100 Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Ingår i NO Ingår i NO 100

18 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever 47 Andel (%) som nådde alla mål 77 Antal flickor 25 Andel (%) som nådde alla mål 83 Antal pojkar 22 Andel (%) som nådde alla mål 68 Matematik åk 3 Antal elever 47 Andel (%) som nådde alla mål 87 Antal flickor 25 Andel (%) som nådde alla mål 87 Antal pojkar 22 Andel (%) som nådde alla mål 86 Analys Under läsåret har Vittra Forsgläntan haft som mål att öka studieresultaten för framför allt år 3 i svenska där skolan även har haft två förstelärare inkopplade för att aktivt under läsåret arbeta med detta. I resultaten ovan kan vi se att 77 % av samtliga elever i år 3 klarar de nationella proven vilket är en ökning med 10% från föregående läsår. Under kommande läsår kommer skolan att delta i läslyftet för att fortsätta arbeta med en högre måluppfyllelse i såväl de nationella proven och andelen elever som klarar måluppfyllelse för år 3. Resultaten inom matematik för de yngre eleverna år 1-3 har legat på samma nivå det här läsåret som även föregående läsår. Det vi kan se är att det finns en diskrepans emellan andel elever som klarar de nationellaproven i matematik och andel elever som klarar av alla mål i ämnet vid terminsbedömning som behöver minska. Elever i årskurs 6 har totalt sett en väldigt hög måluppfyllelse där det endast matematiken som sticker ut något med 87 % av alla elever i årskurs 6 som når kunskapskraven. Detta har arbetslaget tagit med sig inför kommande läsår och haft samtal och diskussion kring och kommer att aktivt arbetas med under kommande läsår. Lärarna kommer att planera detta ämne tillsammans och regelbundet följa upp det arbete som de gör och snabbare involvera elevhälsoteamet i detta arbete. Även i årskurs 9 har skolan höga resultat det vi ytterligare kan se är att andel elever som når minst E i alla ämnen har ökat från föregående läsår med 7,1 % samt även sett över tid. De åtgärder som skolan under läsåret har satt in i form av specialpedagog, speciallärare och ytterligare en resurs under vissa dagar verkar ha gett resultat. Skolans meritvärde är god och håller sig stabilt. Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan

19 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.

20 Upplevd kvalitet elever

21 Upplevd kvalitet föräldrar Analys Detta läsår har vi fortsatt att arbeta på ett tydligt och konkret sätt där vi har fokuserat på våra prioriterade mål och målmedvetet arbetat efter våra befintliga rutiner och med det systematiska arbetssätt som vi använder oss av. Detta betyder att vi efter varje sexveckors period utvärderar de handlingar som vi har infört för att möta de prioriterade handlingarna och beslutar om dessa handlingar är givande eller inte. Utifrån utvärderingens resultat sätts nya handlingar upp som under kommande period ska hjälpa oss med att fortsätta öka. Vi återkopplar genom veckobrev, rektorsbrev var sjätte vecka, vid föräldramöten och andra tillställningar där vi möter föräldrar. Vi kommer att fortsätta arbeta med ordning och reda samt arbetsro och försöka definiera vad dessa begrepp betyder och innebär för personalen på skolan, våra elever och våra föräldrar. Vi har under kommande läsår utökat elevhälsoteamet med en speciallärare och en resurs på senior som kommer att fungera som socialpedagog för att arbeta förebyggande på skolan som även det kommer att bidra till ökad ordning och studiero. Givetvis kommer vi även att fortsätta att arbeta med de goda rutiner och med den systematik som genomsyrar skolan på ett positivt sätt.

22 Kvalitetsmål för Vittra Forsgläntan grundskola 2016/2017 Ordning & reda Skapa förutsättningar för ordning och reda för våra elever. Lgr-11 kap 2.1 Normer och värden Vittrakultur Studiero Skapa förutsättningar samt en gemensam syn kring studiero hos elever, vårdnadshavare och pedagoger. Lgr-11 kap 2.1 Normer och värden Vittrakultur Synligt EHT arbete Att ha ett aktivt och synligt EHT-arbete som genomsyrar hela verksamheten utifrån ett inkluderande arbetssätt. Lgr-11 kap 2.1 Normer och värden EHT Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Tydliggöra lärmiljön på skolan genom en ombyggnation som sker under sommarlovet. Denna ombyggnation kommer att uppdatera vår syn av lärmiljö idag 2016 och bidra till en ökad studiero och ordning och reda som blir synlig för eleverna. Försteläraruppdrag kopplat till det pedagogiska ledarskapet. Vittra Forsgläntan kommer från och med HT 2016 att ha en biträdande rektor. Skolan har anställt en speciallärare samt en person som kommer att fungera som socialpedagog. Föräldrarmöten där det förs diskussioner kring studero för att få en mer gemensam bild. Införa ett regelbundet föräldrarråd som bland annat tillsammans samtalar kring studiero Systematisera och tydliggöra EHT arbetet för samtliga på skolan. Samtliga arbetslagsansvariga kommer att gå på en Ledarutvecklingsutbildning som ges under läsåret. Vår biträdande rektor kommer under läsåret att genomgå chefsutvecklingsprogrammet. Våra IKT ansvariga på skolan kommer att delta i några IKT utbildningar. Nya lärare tar del av vår interna introduktionsutbildning. Skolan deltar i läslyftet och samtliga undervisande lärare i svenska deltar. Handledaren i läslyftet tar del av skolverkets handledarutbildning för läslyftet.

23 Vittra Forsgläntan fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 8,5 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 2 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 5 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar F Fritidshemmets huvudlokaler befinner sig i miniorernas studiehall där år F-2 befinner sig samt även i juniorernas studiehall där år 3-5 håller till. Fritidshemmet använder sig också vissa tider av idrottshallen som ligger intill skolan samt även hemkunskapssalen där det ibland bakas. Frukost och mellanmål äts nere i matsalen och stora delar av fritidstidshemmets tid utspelar sig ute kring skolan. Runt skolan finns ett härligt naturområde och närhet till både Forsgårdens golfklubb där fritidshemmet har haft möjlighet att spela golf och Kungsbackas centrala delar som enbart befinner sig en promenad bort med alla kulturella utbud som orten kan erbjuda. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.

24 Kvalitetsmål för Vittra Forsgläntan fritidshem 2015/2016 Att göra en trygg inskolning Lgr 11, kap 2.1 Normer och värden, fokusområde Vittrakulturen Att synliggöra vår verksamhet, Lgr 11, kap 2.4 skola och hem, fokusområde Kommunikation Att få en tydlig mötesstruktur Fokusområde: Systematiskt kvalitetsarbete för ökad måluppfyllelse Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Bazaar för föräldrar under Ht 16 utifrån temat återvinning där de sålde saker som fritidshemmets elever tillverkat. Använt facebook mer än tidigare genom att lägga ut bilder kring det som görs på fritidshemmet. Samarbete med Forsgårdens golfklubb där elever från fritidshemmet har haft möjlighet att få spela golf en dag i veckan under en period. Veckobrevs information om fritidshemmets aktiviteter som varit en del av miniorernas och juniorernas veckobrev. Veckomöten varje tisdag med en tydlig dagordning som arbetslagsansvarig har varit ansvarig att hålla. Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Normer och värden Fritidsverksamheten krokar på ett naturligt sätt i skolverksamheten. Vi har många pedagoger som är med eleverna hela dagen men de har olika ansvarsuppgifter. Vi jobbar kontinuerligt med värderingsövningar och samarbetsövningar. Under inskolningen så kopplades två pedagoger till de nya sexåringarna som skolades in. Till en början var sexåringarna i en egen grupp på fritids. Sexåringarna fick en lugn start och de kunde acklimatisera sig väl. Elevernas ansvar och inflytande Arbetslaget har tillit till elevernas egen förmåga om inflytande över sin verksamhet. De elever som behöver stöd i att ta ansvar över sin vardag ska få det. Under fritidshemmets verksamhetstider erbjuds aktiviteter som utgår ifrån elevernas intresse som de genom eget initiativtagande har lagt fram. Det har sedan varit upp till varje elev att själv fatta beslut kring huruvida man ska delta i dessa aktiviteter

25 eller inte. Givetvis har hänsyn tagits till den enskildes individs IUP där i vissa fall vissa individer har behov av att bli handledda medan andra helt själva fattar egna beslut. Skola och hem Ett mål för oss i år har varit att synliggöra vår verksamhet. Det har vi gjort genom att skriva i miniorernas och juniorernas veckobrev till föräldrarna med information om vad vi gjort och vad som komma skall. Vi har varit mycket mera aktiva på Facebook och lagt ut bilder och kommentarer varje vecka. Vi anordnade på höstterminen en Bazaar och pysselkväll som var mycket lyckad och uppskattad. Övergång och samverkan De blivande förskoleklassbarnen var och hälsade på tre gånger under våren. De åt i matsalen, hade sångsamlingar och vid sista tillfället fick barnen träffa sina nya klasskamrater och sin ansvarspedagog. När barnen träffar sina pedagoger så tar administratören hand om föräldrarna och svarar på frågor och berättar om verksamheten. På fritids arbetar lärare vilket innebär att eleverna ges en smidig övergång mellan fritids och skola. Skolan och omvärlden Fritidshemmet har under läsåret haft flera utedagar där de har gått till bland Gläntan eller lekplats. Ett samarbete med Forsgårdens golfklubb har under året inletts där elever har fått möjlighet att få spela golf som också har uppmärksammats av den lokala tidningen.

26 Analys Våra prioriterade mål har varit att synliggöra fritidshemmets aktiviteter för eleverna själva, övriga på skolan samt vårdnadshavare. Tydligare mötesstruktur och att lägga fokus på inskolningen av de nya eleverna som började på fritidshemmet. Skolans analys är att det har givit tydliga positiva resultat för fritidshemmet. De strukturerade veckomötena som fritidshemmet har blivit mer effektiva och kommer på så sett eleverna mer till gagn då personal hinner se över sin verksamhet samt har börjat få en gemensam syn kring fritidshemmets verksamhet. Detta behöver även fortsätta under kommande läsår för att fortsätta att befästa denna möteskultur. Verksamheten behöver även fortsätta med att synliggöra fritidshemmets verksamhet för sin omvärld och fortsätta utveckla detta genom att utöka forum för möten med omvärlden under nästa läsår. Inskolningen av de nya eleverna är något som fritidshemmet har funnit en god struktur för och som upplevs som något positivt och är något som nu har blivit en rutin som skall fortsättas med även framöver. Ett område som behöver fortsätta förbättras är att tydliggöra elevernas eget inflytande i verksamheten så att eleverna själva förstår på vilket sätt de är delaktiga. Vi kan öka vår samverkan med skolan såsom att ha en tydlig röd tråd som även synliggörs på fritids i form av skolans projekt och hur det kan omsättas på fritids i form av aktiviteter. Att fortsätta vårt arbete med att vara tydliga vuxna tillsammans med barnen. Vi behöver synliggöra vår konsekvenstrappa så att eleverna förstår att de regler vi har gäller hela skoldagen.

27 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet. Under läsåret har fritidshemmet tagit stora kliv fram där framför allt nöjdheten kring fritidshemmets sätt att kommunicera har ökat markant med över 17 %. Veckobrevs information i samtliga arbetslag och de facebook inlägg som tydliggöra vad eleverna gör på fritidshemmet har varit en stor del i denna ökning och är något som fritidshemmet behöver fortsätta med även nästa läsår. Vi behöver stärka samverkan mellan skola och fritids så att det blir tydligare för föräldrarna om vad fritids ska kunna erbjuda i form av "utbildning". Vi behöver bli bättre på kommunikation i vardagen till föräldrarna till exempel vid hämtning och lämning. Vi behöver stärka strukturen för våra aktiviteter och tydlighet i vem som ansvarar för vad. Kvalitetsmål för Vittra Forsgläntan fritidshem 2016/2017 Att synliggöra vår verksamhet, Lgr 11, kap 2.4 skola och hem, fokusområde Kommunikation Att få en tydlig mötesstruktur Fokusområde: Systematiskt kvalitetsarbete för ökad måluppfyllelse Skapa förutsättningar för ordning och reda för våra elever. Lgr-11 kap 2.1 Normer och värden Vittrakultur

28 Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Vi kommer på ett tydligt sätt arbeta med Vittrakulturen samt fritids värdegrundsarbete genom att börja läsåret med tydlig struktur och kommunikation. Tydliga och närvarande vuxna. Vi kommer arbeta med fritidshemmets struktur och på ett tydligt sätt erbjuda aktiviteter både utifrån barnens intressen och väcka nyfikenhet för nya. För att göra det kommer vi arbeta med fritids lärmiljöer. Stommen för en bra fritidsverksamhet är en tydlig struktur med ett väl inarbetat värdegrundsarbete. Anordna aktiviteter där även vårdnadshavare blir inbjuden. Fortsätta med tydliga strukturerade möten för fritidshemmet. Tydligare uppdelning mellan de två de två olika fritidshemmen genom att koppla pedagoger till de olika verksamheterna. Planeringstid för personalen Tydliggöra ansvarsområden för var och en som arbetar på fritidshemmet kopplat till individ,

29 Vittra Forsgläntan Medarbetare Rektor är Sandy Björnwall, som går på Rektorsprogrammet vid Göteborgs universitet sedan januari 2016 med planerad examen januari Ledningsgruppen på Vittra Forsgläntan består av rektor samt administratör Mia Lindström, Arbetslagsledare för förskoleklass och fritidshemmet Charlotte Karp, arbetslagsledare för minior Jill Bülow, arbetslagsledare för junior Annica Torstensson och arbetslagsledare Annika Brodin som leder seniorlaget. Totalt är vi 40 medarbetare på Vittra Forsgläntan. Kvalitetsmål för Vittra Forsgläntan medarbetare 2015/2016 Under läsåret 2015/2016 kommer Vittra Forsgläntans medarbetare att arbeta med de nya Vittraverktygen för att skapa en gemensam plattform att stå på och minska missförstånd som gör att verksamheten upplevs otydlig och rörig. Under läsåret kommer medarbetare också att utveckla IKT arbetet på skolan där vi tillsammans upprättar en IKT plan tillsätter IKT ansvariga i varje arbetslag samt en IKT ansvarig för hela skolan för att kvalitetssäkra utvecklingsarbetet inom IT för skolan. Riktade pedagogiska samtal behöver föras under läsåret för att gemensamt på skolan finna en tydlig och konkret plan för hur Vittra Forsgläntan ska kunna ta nya kliv inom IT och återigen bli en av de ledande skolorna gällande IKT och dess utveckling. Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har vi arbetat med sambedömning inom arbetslagen och kontinuerligt arbetat med pedagogiska diskussioner i tvärgrupper under skolmöten och UF-dagar där personal har arbetat med Vittraverktygen för att skapa en gemensam syn på den pedagogiska verksamheten. Vi har haft medarbetarsamtal, resultatsamtal, lönesamtal och uppföljningssamtal under läsåret för att fånga upp varje medarbetares individuella utveckling och skapa en god kommunikation som bygger på tillit och tydlighet mellan rektor och medarbetare. För att stärka samarbetet mellan olika arbetslag har vi haft förstelärar uppdrag där förstelärarna inom ett specifikt arbetslag medvetet har arbetat gentemot ett annat arbetslag för att sedan kunna ta med sig lärdomar till sitt eget arbetslag samt objektivt kunna ge feedback till det arbetslag som hen har varit knuten till. Som ett led i att förebygga stress och ohälsa har vi under läsåret försökt att arbeta med kontinuitet där vi för såväl elever som medarbetare försöker göra så få ändringar som möjligt vad gäller schema och arbetsuppgifter. Valt ut IKT ansvarig i varje arbetslag samt en som har rollen att vara ansvarig för enhetens IKT utveckling tillsammans med rektor.

30 För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad kompetensutvecklande insatser som föreläsning på skolan, handledning av psykolog i elevärenden. - 6 nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform. - Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum. - Som ny arbetslagsledare har 1 deltagit vid Vittras interna ledarskapsutvecklingsprogram. - Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning. - Samtliga medarbetare har tagit del av kriminologen Maria Dufva som med personalen har pratat om risker och fördelar med de sociala medierna och hur man som vuxen behöver förhålla sig till detta gentemot elever/barn. Resultat, analys och planerade insatser En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet.

31 Medarbetare i grundskola och fritidshem Läsårets mätning har visat på en svag nedgång vad gäller medarbetares nöjdhet och attraktivitet. I samtal och egna reflektion utifrån medarbetarens sida har deras analys varit att arbetsbelastningen uppfattas som för hög samt att arbetsuppgifterna som varje individ är ansvariga för har varit otydliga och skevt fördelade. Inför kommande läsår behöver samtliga roller på skolan förtydligas och även ramtider och schema gås igenom med varje medarbetare för att tydliggöra och synliggöra varje medarbetares ansvar och uppgifter samt begränsningar i uppdraget. Skolan behöver också under gemensamma möten som skolmöten och UF-dagar ha kontinuerliga diskussioner och samtal kring medarbetares vardagssituation där rollerna tydliggörs. Under föregående läsår har skolan arbetat aktivt med skolans arbetsmiljö som under kommande läsår behöver utvecklas till att arbeta mer strategiskt och systematiskt för att säkerställa att vi fullt ut följer det systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) som finns inom Vittra.

32 Kvalitetsmål för Vittra Forsgläntan medarbetare 2016/2017 Ökad kommunikation och tydlighet för medarbetare kring roller, ansvar och arbetsuppgifter. Mättillfälle - Stora kvaliteten Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Efter samtal med föräldrar och elever och de kvalitetsundersökningar som är gjorda under höstterminen och vårterminen så behöver vi arbeta vidare med ordning och reda framför allt hos seniorerna samt med pedagogrollen som behöver förtydligas för nya och gamla medarbetare. Försteläraruppdrag kopplat mot ledarskap i skolan. Försteläraruppdrag kopplat mot måluppfyllelse i år 3 och matematik i år 6. Nytillsatt biträdande rektor som leder det pedagogiska arbetet i 4-6. Samtliga pedagoger som undervisar i svenska kommer att få delta i läslyftet under kommande läsår även speciallärare som kommer att arbeta med perspektivet inkludering av alla elever i undervisningen. Utöka lärarnas tid för arbetslagsplanering. Tydliga scheman för varje medarbetare med tydliga ansvarsområden. Tydliggöra SAM-arbetet på skolan och synliggöra dess innehåll samt när det ska genomföras samt involvera samtliga medarbetare på olika sätt i det arbete.