Kvalitetsredovisning för Vittra Gerdsken Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Gerdsken Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Marie Haga Rektor och förskolechef, Vittra Gerdsken Fakta om Vittra Gerdsken Vittra Gerdsken startade I vår verksamhet har vi förskola och grundskola från förskoleklass till årskurs 9. Vi har i år haft 70 barn i förskolan och 359 elever på skolan. Vittra Gerdsken är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

3 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

4 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt.

5 Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik. Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef och rektor samt en biträdande rektor och förskolechef. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

6 Vittra Gerdsken förskola Personalen på förskolan Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster 12,3 Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster 5 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster 2 Organisation av förskolan, avdelningar Antal barn Åldrar Havet Staden Skogen Ängen Förskolans lokaler ligger i grundskolans lokaler. Lokalerna är anpassade efter barnen och skapar förutsättningar och möjligheter för lek och lärande. Det finns fyra hemvister på förskolan; Staden och havet, för de yngre barnen (1-3 år) samt Skogen och Ängen, för de äldre barnen (3-5 år). De yngre barnen har lokaler som är anpassade efter yngre barns behov med en åldersadekvat lärmiljö. De äldre barnen har var sin hemvist och delar sedan på övriga lokaler. Skogen och Ängen har valt att anpassa tiderna i lokalerna för att i möjligaste mån skapa förutsättningar för lek i mindre barngrupper. På den större hemvisten, Ängen finns en 5-årsgrupp som samverkar regelbundet med förskoleklass. Förskolan har möjlighet att använda grundskolans lokaler och använder därmed aulan regelbundet för gymnastik, röris, sång, dans och lek. Utemiljön för de yngre barnen, är på en avgränsad yta med innergård och tillgång till grundskolans skolgård. Den lilla gården är helt anpassad för yngre barns lek. De äldre barnen kan även leka på den större skolgården. Förskolan är företrädesvis ute när grundskolans elever är inne, för att öka möjligheterna för kreativ lek och spring. De yngre barnen sover ute, i egna vagnar i ett specialanpassat bernvagnsbyggnad. Närområdet erbjuder goda möjligheter till såväl grönområden som skog, bad, fotbollsplaner och lekplatser.

7 Vårt kvalitetsarbete i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi att processverktyg som vi kallar Funktionell kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras förskolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 59 procent i oktober 2015 och 76 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Gerdsken förskola 2015/2016 Funktionell kvalitet: Verksamheten skall planeras utifrån styrdokument, årshjul samt prioriterade mål, följas upp och analyseras. Kontinuerligt arbete med funktionell kvalitet samt pedagogisk dokumentation Tydlig struktur för barnens vistelsetider Ökad samverkan mellan hemvisterna Ansvarsområden mellan pedagoger i syfte att ta tillvara deras kompetens på bästa sätt i verksamheten. Upplevd kvalitet: Bibehållen upplevd kvalitet Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Haft samtal med varje barn utifrån frågorna När får du bestämma på förskolan? När får du inte bestämma? i syfte att få fatt i barnens egna upplevelser. Skapat ett nytt dokumentationsverktyg, GPP. (gemensam pedagogisk planering) Fokus på barns inflytande i vardagen under hela läsåret. Husmöte en gång per månad med all personal. Fokus på verksamhetsutveckling samt kompetensutveckling utifrån barnsyn. Tillsatt en arbetslagsledare som arbetar i verksamheten. Arbetslagsledare delaktig vid alla hemvisters reflektionstid. Arbetslagsledaren har gått ALL-utbildning (Vittra arbetslagsledarutbildning) Utbildning i arbete med GPP, gemensam pedagogisk planering, på grupp- och individnivå. Aktivt arbetat med grupprocesser för både barn och personal.

8 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Det här året har vi haft särskilt fokus på området barns inflytande. 7 6 Vittra Gerdsken förskola Staden Havet Skogen Ängen Vittra totalt Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Utifrån resultatet kan vi konstatera att likvärdigheten mellan våra olika avdelningar till viss del är spretig men att arbetet med ökad likvärdighet har givit resultat. Ett viktigt fortsatt arbete och fokus för att ytterligare stärka likvärdigheten på förskolan och med målet att förskolan skall erbjuda en jämn, stabil kvalitet om minst 6 poäng i bedömning funktionell kvalitet. Under året som gått har alla fyra hemvister fördjupat sig i barns inflytande i projekten. Alla hemvister har genomfört en större analys av barns inflytande i innelek, utelek, matsituationer, samlingar och aktiviteter på gruppnivå och individnivå. Detta har sammanställts och analyserats ytterligare i syfte att öka likvärdigheten, använda sig av goda exempel samt höja lägstanivån i verksamheten. Att genomföra analyser av detta slag är viktigt för vår fortsatta utveckling av verksamheten, dels för att det sätter fokus på en del, dels ger det ett bra underlag för fortsatt arbete och möjligheten att sätta in rätt åtgärder på rätt ställe och på rätt sätt. Redan från start finns det ett årshjul där läsåret delas upp i perioder, som alla har ett fokusområde ur läroplanen; värdegrund, natur och teknik, språk, matematik, miljö och hälsa samt utvärdering. Detta för att kvalitetssäkra verksamheten och säkerställa att alla läroplanens delar finns med i det grundläggande arbetet kring lärande och utveckling. Perioderna är tänkta som en fördjupning inom respektive område och kan komma att se väldigt olika ut beroende på barnens intressen. På varje hemvist finns en ansvarig förskollärare, som tillsammans med barn och övriga pedagoger genomfört analyser av barns inflytande kopplat till de mål som finns i läroplanen samt till de steg som finns i bedömningsverktyget funktionell kvalitet. En fortsatt utmaning är att på ett

9 professionellt sätt kunna arbeta metodiskt med barngrupperna i syfte att skap lugn och trygghet, samt att ge barnen tid och utrymme att utveckla sina tankar. Vikten av att se möjligheter och hitta andra lösningar än de som först dyker upp. Ett led i detta arbete är att göra en avdelning av Havet och Staden samt ett arbetslag av Skogen och Ängen. Därmed frigörs tid för reflektion och samverkan, vilket är ett viktigt avstamp i arbetet med ökad likvärdighet och ökat erfarenhetsutbyte. Kopplat till detta ser vi att förskolan behöver arbeta systematiskt med att utveckla det vetenskapliga förhållningssättet och än tydligare arbeta med pedagogisk dokumentation. Det har varit ett utmanande år för pedagogerna att arbeta systematiskt med barns inflytande över hela året vilket har givit goda resultat och nya vinklingar kring fortsatt arbete. Det kollegiala lärandet har ökat och bidragit till lärande över gränser, en flexibilitet i vardagen samt en ökad trygghet i arbetet med att skapa trygga och stabila barngrupper. Att medvetandegöra barns inflytande på ett konkret sätt har givit ringar på vattnet och ökat uppmärksamheten kring processer av olika slag. Förskolans pedagoger skall vara stolta över den öppenhet som finns och bygga vidare på den. Vikten av att allt inte redan är förutbestämt av pedagogerna utan att det finns utrymme för barnens intressen, tankar och idéer genomsyrar nu arbetet och kommer ha fortsatt fokus. Pedagogerna har under året blivit än mer trygga i läroplanens innehåll och mål, vilket avspeglar sig i den verksamhet som erbjuds. Något vi kommer fokusera på att bibehålla.

10 Föräldrarnas bedömning av lärmiljön och undervisningen i förskolan I vår enkätundersökning finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta har rubriken Lärmiljö. Så här blev resultatet:

11 I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling. Detta rubriceras som Undervisning. Resultatet blev så här: Analys De flesta föräldrar anser att deras barn är trygga på förskolan, vilket är mycket glädjande. Förskolan har under två år arbetat aktivt med att förbättra och kvalitetssäkra verksamheten för barns möjligheter till lärande och utveckling. Detta arbete behöver fortgå, då behoven ser olika ut över tid men vikten av att bygga på det som fungerar bra är överlag den inställning som råder. I detta arbete ingår även att implementera strukturer och rutiner som är hållbara över tid och som gynnar lärande och utveckling. Ett aktivt arbete för att skapa lugn och stabila barngrupper har givit goda resultat. Pedagogerna har fått tid att systematiskt reflektera över verksamheten, dess innehåll och över barngruppen, vilket påverkar resultaten positivt. Kommunikation i relation har möjliggjort att föräldrar känner sig delaktiga och trygga i den verksamhet som bedrivs. Förskolans lokaler är ljusa och öppna, vilket kan medföra att det upplevs som rörigt. Därav vikten av att arbeta vidare med en struktur som minskar denna upplevelse. Förskolan har lyckats skapa rum i rummen för ökade möjligheter för lärande och utveckling, något förskolan behöver utveckla att också medvetandegöra och kommunicera med föräldrar. I arbetet med föränderliga lärmiljöer behöver barnen på ett naturligt sätt bli medskapande. Det finns en svårighet med inskolningar löpande över terminen och detta arbete behöver fortsätta utvecklas. Vikten av ett helhetstänk i förskolan är av stor vikt. Att det är förskolans gemensamma ansvar att ge alla barn förutsättningar att växa och utvecklas i verksamheten. Frågor diskuteras i gemensamma forum. Insatser I arbetet med att utveckla förskolans verksamhet ser vi vikten av att en bra verksamhet på varje hemvist arbetas vidare med, men att även förskolans verksamhet som helhet får ett ökat fokus och att forum finns för båda delarna. Den så viktiga goda kommunikationen med föräldrar kommer arbetas vidare med och rutiner för information kommer ses över så den kan nå ut till så många som möjligt. Den digitala möjligheten för kommunikation kommer också ses över än mer. Tider för inskolning kommer att tidsbegränsas i den mån det går till augusti samt januari för att skapa goda förutsättningar för stabilitet och lärande. Fortsatt arbete kring barns inflytande och delaktighet i vardagen så som vid utvecklande av lärmiljöer och projekt kommer fortsätta även under kommande läsår.

12 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Analys Överlag har förskolan goda siffror gällande rekommendation och trivsel. Inför kommande läsår behöver vi arbeta vidare med att höja dessa siffror men framförallt höja NKI. För två år sedan genomfördes en större förändring på förskolan, vilket vi ser som en bidragande orsak till att nöjdheten är hög. Det är numera kö till förskolan och många hör talas om verksamheten via bekanta som är nöjda, en mycket positiv utveckling. Tanken är att vidareutveckla arbetet med inflytande till att omfatta olikhet. Förskolan strävar efter att vara en öppen arena för föräldrar och att även de får möjlighet till insyn samt att de känner sig trygga och välkomna i verksamheten. Under året har vi av organisatoriska skäl hamnat i en situation där en pedagog från förskolan flyttades till förskoleklass, vilket kan ha bidragit till minskad nöjdhet. Vi kommer i det fortsatta arbetet ta med oss att förändringar ordentligt för att säkerställa och behålla kvalitet över tid.

13 Insatser Fortsatt arbete med grupprocesser och ett metodiskt arbete med att skapa trygga och stabila barngrupper. Fortsatt arbete med GPP, planera efter mål, genomföra, utvärdera och utveckla Ökat samarbete och samsyn mellan av Havet och Staden Ökat samarbete och samsyn mellan Skogen och Ängen Systematiskt arbete med pedagogisk dokumentation Kompetensutveckling inom vetenskaplig grund Kollegialt lärande i form av KASAM (känsla av sammanhang) IKT Vi gillar olika : Utveckla ett medvetet tänk kring olikhet på förskolan

14 Kvalitetsmål för Vittra Gerdsken förskola 2016/2017 Funktionell kvalitet: Stabil, hög nivå med bedömning 6 i funktionell kvalitet Upplevd kvalitet: Stabil, hög nivå med ett NKI på 90% Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Förskolan kommer att fortsätta sitt påbörjade utvecklingsarbete samt bygga vidare med fokusområdena IKT, vetenskaplig grund och pedagogisk dokumentation. Arbetet med kollegialt lärande skall fortsätta i olika former men med en systematik över läsåret. Pedagogerna har haft tydligt fokus på arbetet med att utveckla GPP under året och kommit långt i detta. Detta är en starkt bidragande orsak till att kvaliteten på verksamheten har ökat. Detta arbete kommer under nästkommande läsår att byggas på med pedagogisk dokumentation. Utgångstema för kommande läsår handlar om olikhet. För att öka likvärdigheten på förskolan kommer ett aktivt arbete kring samverkan att fortgå och i detta finns en strävan att göra två avdelningar av dagens fyra hemvister med flexibilitet i samverkan.

15 Vittra Gerdsken grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 22,6 Antal lärare med lärarlegitimation 24 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 6 Antal förstelärare 4 Arbetslag Antal elever Åldrar Minior 122 F-3 Junior Senior Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Marie Haga samt bitr. rektor och förskolechef/specialpedagog Anna Ödman, Arbetslagsledare förskolan Sara Persson, arbetslagsledare minior Kristian Roos, arbetslagsledare junior Ann-Sofie Johansson, arbetslagsledare senior Lennart Isaksson samt administratör Rose-Marie Johansson Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Jette Petersen, kurator Alexandra Löfving, skolpsykolog Mikael Schierenbeck, skolläkare Christer Forsell samt specialpedagog Anna Ödman och skolans rektor Marie Haga. Vittra Gerdskens för- och grundskola är inrymd i en äldre fabrikslokal, Kabeldon, och har utifrån det byggts om till den ljusa inspirerande och luftiga byggnad som vi idag med stolthet bedriver undervisning och lärande i. Då alla elever lär på olika sätt har vi varierad lärmiljö där alla elever får möjlighet att komma till sin rätt. Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov och det finns en medveten tanke i planerandet och utformningen av våra lärmiljöer för att uppfylla olika behov och syften. Allt med tanke på att ha en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum. Lokalerna skall upplevas som trevliga och funktionella. Utemiljön är belägen vid den lilla sjön Gerdsken med allt vad grönområde därtill erbjuder såsom skogar, berg, bad, lekplatser och fotbollsplaner. Skolgården inbjuder till lek och lärandeaktiviteter med pingisbord, basketplan, liten fotbollsplan med konstgräs samt övriga lekredskap och sandlåda som hör en utomhusmiljö och skolgård till.

16 Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 92 procent i oktober 2015 och 84 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 63 procent i oktober 2015 och 72 procent i februari 2016.

17 Kvalitetsmål för Vittra Gerdsken grundskola 2015/2016 Funktionell kvalitet: Stärka och förtydliga Vittrakulturen Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Upplevd kvalitet: Kommunikation i relation Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål För att öka måluppfyllelsen på enheten, både gällande funktionell och upplevd kvalitet har förstelärarna arbetat systematiskt med KASAM, känslan av sammanhang, som ett sätt att arbeta medvetet med styrkor och det som fungerar bra i praktiken. Förstelärarna har också arbetat med läsa, skriva och räkna med pedagogerna på minior. Därutöver har enheten prioriterat läslyftet för de pedagoger som arbetar på junior och senior. För att öka trygghet och studiero på enheten har vi arbetat med att skapa och implementera rutiner och strukturer för att stärka tryggheten kring eleverna och säkerställa att varje elev kommer till sin rätt. Detta som ett led i att öka respekten för varandra och på så sätt bidra till studiero. I detta arbete har vi arbetat med ökad vuxennärvaro innan och efter skoltid, under raster samt vid matsituation. Lunch ses som ett arbetspass likt övriga och närvaro tas av ansvarig pedagog. Enheten har tagit ett samlat grepp kring arbete med LPP samt LKP, lokal kursplan och har strukturerat processat dessa delar till ett gemensamt ägarskap hos alla grundskolans pedagoger. Detta arbete leds av arbetslagsansvariga i grundskolan. Ett led i detta arbete är att arbeta med vägvinnande metoder för att skapa goda förutsättningar för lärande, vilket kommer att drivas vidare även kommande läsår. Elevhälsan har ett medvetet systematiskt kvalitetsarbete med rutiner som är integrerade i övriga arbetslags vardag och som i hög utsträckning bidrar till ökad måluppfyllelse framförallt i form av stöd, handledning och kompetensutveckling till pedagogerna, arbete med extra anpassningar samt särskilt stöd på organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsan arbetar i hög utsträckning förebyggande och hälsofrämjande men även åtgärdande vid behov. Elevhälsan har över tid byggt upp ett gynnande klimat samt arbetat aktivt med att skapa goda relationer såväl inom enheten som med externa aktörer. Skolan har aktivt och medvetet arbetat med att ta ansvar för det pedagogiska uppdraget samt agerar professionellt i mötet med elever, vårdnadshavare och övriga eventuella aktörer. Skolan har även tydliga rutiner för kommunikation. Under UF-dagar, utvärderings och förberedelsedagar, har pedagogerna varit engagerade i Fokusgrupper; elevinflytande/elevdemokrati, Studie och yrkesvägledning/prao, arbetsmiljö, IKT, Plan mot diskriminering och kränkande behandling utifrån roll, intresse och behov på enheten. Detta för att skapa en samsyn på enheten kring vissa prioriterade delar av verksamheten men även för en ökad delaktighet och engagemang kring viktiga delar som behöver stärkas för ett ökat ägarskap. Återkommande arbete kring Sociala medier, bland annat genom Friends och med kommunens fältsekreterare.

18 Enheten arbetar medvetet med en pedagogisk riktning som drivs av ledningslag och elevhälsa kring högre måluppfyllelse som håller i över tid. Är ett övergripande implementeringsarbete på grundnivå med elevsyn kopplat till pedagogiskt ledarskap. Viktigt att se framsteg och utveckling kopplat till läsårets perioder men även viktigt för enheten att hålla i en riktning över tid som enar och gynnar lärande och utveckling på sikt.

19 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Normer och värden Enheten har arbetat medvetet med att öka respekten elever mellan genom bland annat riktade insatser från elevhälsa, gemensamma kulturstärkande dagar, elevers delaktighet samt kompetensutveckling för pedagoger. I övrigt har enheten goda rutiner och inarbetade strukturer som bidrar till ökat fokus på trygghet och studiero. Arbetet med normer och värden på organisations- och gruppnivå har givit goda resultat men arbete på individnivå behöver utvecklas ytterligare för att elevernas upplevelse av respekt för varandra skall öka. Detta behöver ske i samverkan med övriga delar. Elevernas ansvar och inflytande Ett prioriterat mål för enheten har varit ökad delaktighet, vilket bland annat synliggörs i elevdemokrati i form av elevråd, matråd, ökat ansvar och delaktighet vid projektplanering, upplägg av undervisning samt dialog kring ordningsregler och förhållningssätt. Prioriterat har varit att arbeta med god undervisning, förutsättningar för lärande samt elevers behov av att mötas där de befinner sig för att lägga en stabil och trygg grund för lärande. Arbetet kring elevers delaktighet behöver bli än tydligare för eleverna och finnas med i verksamhetsbeskrivning för respektive arbetslag. Skola och hem Kommunikation i relation har under året varit ett prioriterat fokusområde. I detta arbete har enheten, förutom att lägga ut information på SchoolSoft även mailat ut detta till vårdnadshavare. Pedagogerna har även arbetat med tydlighet i dialogen med hemmen samt vad som är rimligt att kräva i en ömsesidig respekt för varandras roller. I detta arbete behöver alla på enheten bli än mer tydliga och lägga ut informationen och veckobrev i ett mail till vårdnadshavare samt på bestämd veckodag. Övergång och samverkan Enheten har intensifierat arbetet kring rutiner för samverkan och övergång, framförallt gällande fritidsskola, förskola-förskoleklass, men även för överlämning från minior till junior, junior till senior samt förskoleklass till årskurs 1. Målet har varit att värdefull kunskap inte skall gå förlorad vid stadieövergång, att eleverna skall känna igen sig och vara trygga i det nya samt undvika att det sker oönskade händelser vid övergång mellan verksamheter. Alla är överens om att detta är mycket viktigt och ett arbete som behöver fortgå. Under året har enheten arbeta med at utveckla och kvalitetssäkra den undervisningsform som bedrivs för grundsärskoleinkluderade elever. Ett arbete som kommer ha fortsatt fokus. Skolan och omvärlden Skolan har under året haft fokus på det som tidigare kallas för PRAO i syfte att finna nya former för elevernas möjlighet till ökad omvärldskunskap samt delaktighet i vad som komma skall. I detta arbete finns en digital möjlighet, framförallt i årskurserna 6-9 som har 1-1 men även bland yngre-eleverna finns det goda förutsättningar för lärande kopplat till digitala medier. Ett medvetet arbete kring studieoch yrkesvägledarens roll och funktion är under uppbyggnad och behöver vidareutvecklas kommande läsår. Vikten av att arbeta upp en systematik för detta, för hela grundskolan från förskoleklass till årskurs 9.

20 Bedömning och betyg Ett stort arbete som pågått under hela läsåret har varit att kvalitetssäkra pedagogernas LPP, Lokal pedagogisk planering, samt att arbeta ämnesövergripande med LKP i syfte at skapa en röd tråd genom undervisning och metoder, utifrån kunskapskrav och centralt innehåll. Likaså medvetandegör pedagogerna varandra kring goda exempel, elevsyn samt planering, nivå, delaktighet och förutsättningar för lärande. Detta arbete behöver fortsätta kommande läsår då det fortfarande är i sin uppstart men kommer att bli vägvinnande för elevers rätt till god undervisning, förutsättningar för lärande och samsyn kring bedömning. Noterbart är även att flertalet elever presterar sämre på prov än vid annan typ av bedömning, vilket sätter fokus på hur vi aktivt arbetar för ökad delaktighet under lektioner samt planering för god undervisning och metoder som gynnar lärande och bedömning. Både rektor och elevhälsa är delaktiga vid avstämning betyg, i syfte att få en bild av nuläge samt kunna organisera för de insatser som krävs för ökad måluppfyllelse.

21 I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever

22 Studiemiljö föräldrar

23 Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever

24 Undervisning föräldrar

25 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Det finns en överensstämmelse i svaren mellan elevers, föräldrars och lärares bedömning av verksamheten. Skillnaden består i att lärare skattar verksamhetens delar högre än elever och pedagoger. En orsak till detta kan vara att skolan behöver kommunicera verksamhetens delar tydligare då det ändå framgår att det finns en viss samstämmighet i svaren men att lärarna förmodligen är tryggare i vad, samt hur verksamheten struktureras och planeras. Vikten av att bjuda in vårdnadshavare till forum för diskussion på ett mer medvetet sätt än vi hittills gjort, behöver arbetas vidare med, samt att skapa än tydligare rutiner för elevers delaktighet i dess skolvardag. Återkoppling i vardagen och tydlighet i veckobrev är av stor vikt för ett ökat ägandeskap hos alla parter. Tydligt är att det arbete som är påbörjat behöver fortsätta i en strukturerad form för att trygga upp och säkerställa verksamhetens kvalitet. Detta arbete behöver ses som ett implementeringsarbete över tid, dels för att stärka kulturen, samsynen och grunden i verksamheten, dels för att bygga en god undervisning med tydliga pedagogiska ledare vid rodret. Ingen verksamhet är bättre än den svagaste länken, vilket innebär att enheten behöver arbeta gemensamt med arbete kring ökad måluppfyllelse. Enhetens insatser utgår från nulägesanalys och utvecklas efter hand utifrån vad som framkommer vid utvärdering. Analysen visar att de insatser som är påbörjade, alternativt genomförda, ligger väl i linje med det som behöver fokuseras på, och som samtidigt behöver arbetas vidare med. Kopplat till detta finns det riktade insatser från elevhälsan som dels arbetar integrerat med verksamheten, dels med riktade insatser utifrån nuläge och utvärdering av verksamheten vid regelbundna avstämningstillfällen. De riktade insatserna optimeras till större insatser av elevhälsans kompetenser i syfte att utveckla alternativt skapa ökade förutsättningar för lärande, utveckling och måluppfyllelse inom ett visst område. Insatserna ges under en period men kan vid behov fortsätta över ytterligare en period. Viktigt i sammanhanget är att utvärdera insats, resultat och analysera nuläget för fortsatta insatser. Insatserna prioriteras av ansvarig för elevhälsan efter process i elevhälsan samt i dialog med ledningslag och arbetslag. Det innebär att de flesta insatser och det stöd som enheten erbjuder elever och pedagoger kan ske inom ramen för uppdraget och den ordinarie undervisningen.

26 Enheten arbetar efter att tydliggöra en medvetenhet och en samsyn kring kunskapsuppdrag och måluppfyllelse men enhetens arbete visar även på ett ansvarstagande från skolledning att arbeta med verksamhetsutveckling samt ökad måluppfyllelse utifrån enhetens prioriterade mål. Rektor leder och fördelar arbetet på enheten och det finns en medvetenhet och en vilja till delaktighet, där ledningslag tar en aktiv och drivande roll, vilket i sin tur leder till ett ägandeskap hos alla. Detta arbetssätt kommer att ligga kvar kommande läsår och prioriterade mål för ökad funktionell kvalitet bör fokusera även fortsättningsvis på pedagogiskt ledarskap, bra undervisning samt goda metoder, ökad samsyn på enheten och rutiner som gynnar lärande och utveckling. Till detta kopplas kompetensutveckling veckovis samt på UF-dagar från elevhälsan. Även försteläraruppdraget kommer att tydligt kopplas till ökad måluppfyllelse och blir ansvariga för vissa av de insatser som genomförs över tid.

27 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 81,5 53,8 89,1 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 82,2 91,7 71,4 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 88,9 84,6 91,3 Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år 9 229,1 242,9 221,3 Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 88,5 95,6 88,9 Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 97, Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg 231,8 239,5 220,6 Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg 240,4 248,9 229,1 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott Matematik Moderna språk 100 Musik NO 94 Biologi Ingår i NO Fysik Ingår i NO Kemi Ingår i NO SO 94 Geografi Ingår i SO Historia Ingår i SO Religion Ingår i SO Samhällskunskap Ingår i SO Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Ingår i NO 98 97

28 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever 36 Andel (%) som nådde alla mål 69,4 Antal flickor 20 Andel (%) som nådde alla mål 60 Antal pojkar 16 Andel (%) som nådde alla mål 81,2 Matematik åk 3 Antal elever 36 Andel (%) som nådde alla mål 55,6 Antal flickor 20 Andel (%) som nådde alla mål 40 Antal pojkar 16 Andel (%) som nådde alla mål 75 Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg Årskurs 6: Svenska: (En elev läser SvA) Diskrepansen mellan slutbetyg och resultaten på nationella provet i svenska är liten. Två elever som fått resultat B på nationella provet har uppnått samtliga kunskapskrav och får därmed betyget A i slutbetyg. Betydligt fler pojkar uppnår E och D i både slutbetyg och resultat på nationella provet jämfört med flickorna. Fler flickor når A, B och C resultat än pojkar gör. Resultaten på de nationella proven i svenska motsvarade förväntningarna väl. Matematik: Skillnaderna mellan slutbetyg och resultat på nationella proven i matematik fördelar sig enligt följande: 8 elever har fått ett högre slutbetyg och 3 elever har fått ett lägre slutbetyg än nationella proven i matematik visat. De elever som fått ett högre slutbetyg har visat att de presterar bättre i andra situationer än de vid nationella prov. Framförallt påverkas de negativt av stress. De elever som fått lägre betyg än resultatet på nationella proven har alla höjt sitt betyg under året, men inte till den nivån som nationella provresultatet visar på grund av att inte samtliga kunskapskrav i ämnesmatrisen uppnåtts för respektive betygsnivå. Det är skillnad mellan pojkars och flickors resultat och slutbetyg, där flickorna presterar högre. Resultaten på de nationella proven motsvarade förväntningarna väl men vissa elevers resultat överraskade positivt, vilket behöver tas med in i arbetet kommande läsår. Engelska: Diskrepansen mellan slutbetyg och resultaten på nationella proven i engelska är liten. Däremot är diskrepansen mellan flickors och pojkars resultat på nationella proven samt slutbetyg högre. Flickorna presterar bättre och detta är viktigt att ta med in i kommande läsårs arbete. Resultaten på de nationella proven motsvarade förväntningarna väl med några positiva överraskningar. Årskurs 9: Svenska: Diskrepansen mellan resultaten på nationella proven och slutbetygen är liten. Några elever skrev B på nationella proven men har nått upp till samtliga kunskapskrav på A och får därmed ett A i slutbetyg. Fler pojkar än flickor får betygen E och d både på nationella proven och i slutbetyg. Resultatet motsvarade de högt ställda förväntningarna väl. Matematik: Diskrepansen mellan resultaten på nationella proven och slutbetygen är liten. Några elever får högre slutbetyg än resultatet på nationella proven visar. Dessa elever har alla presterat högt över tid. Ser man på skillnader mellan pojkar och flickor är det fler pojkar som presterar på E och D nivå både på nationella prov och i slutbetyg. Samtidigt är det fler pojkar som når A i slutbetyg och resultat

29 på nationella proven. Resultaten på de nationella proven motsvarade förväntningarna väl med två positiva överraskningar för de två elever som över tid haft mycket svårt för matematik men som nu presterat på E nivå både på nationella proven i matematik och i övrigt under terminen, vilket möjliggör gymnasiebehörighet för båda. Engelska: Diskrepansen mellan resultaten på nationella proven och slutbetygen är liten. Detsamma gäller för diskrepansen mellan pojkar och flickor. Generellt har eleverna något högre slutbetyg än vad resultaten på nationella proven visar, vilket beror på att eleverna under året fått många tillfällen att visa vad de kan. Dessutom har de haft samma lärare över tid. Resultaten på nationella proven blev som förväntat, dock något lägre då flertalet elever presterar sämre i stressande situationer. Religion: Diskrepansen mellan resultaten på nationella proven och slutbetygen är liten. Vissa elever höjde sina slutbetyg genom att de presterade bra på de nationella proven i religion. De flesta elever presterade i linje med vad de tidigare visat, vilket dels stärkte pedagogen i sin bedömning, dels leder till att resultatet är det förväntade. Inga tydliga skillnader i diskrepans mellan pojkar och flickor. Jämn fördelning av de högre slutbetygen A och B mellan pojkar och flickor. Fysik: diskrepansen mellan resultaten på nationella proven och slutbetygen är liten. Detsamma gäller för diskrepansen mellan pojkar och flickor. Två elever presterade A på nationella provet men når inte upp till alla kunskapskrav på A för att erhålla detta i slutbetyg. Två elever har under läsåret haft anpassad studiegång och inte läst ämnet. Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan

30 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.

31 Upplevd kvalitet elever

32 Upplevd kvalitet föräldrar Analys Enhetens upplevda kvalitet har över tid varit stabil och skattas relativt högt av både elever och vårdnadshavare. För att nå än högre siffror behöver det systematiska kvalitetsarbetet tydliggöras samt kommuniceras med båda grupperna regelbundet, dels i dialogforum, dels i veckobrev. Viktigaste verktyget är att medvetandegöra eleverna på vad och hur enheten arbetar med dessa frågor samt att de känner sig delaktiga i arbetet kring dessa delar av verksamheten. Att bryta ner och arbeta mer intensivt med utvalda delar under en period kan vara ett sätt att tydliggöra och kommunicera det arbetet. Kunskap skapar trygghet och insikt. Som tidigare nämnts är det viktigt att eleverna tydligt ser att ordningsregler efterlevs och att pedagogerna aktivt arbetar för respekt elever mellan, ingriper vid behov och tar ansvar för relationen mellan pedagog-elev. Att bli lyssnad på är grundläggande för en förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. Insatser De insatser som behöver prioriteras går i linje med det arbete som pågått över tid på enheten. Vikten av att bryta ner och tydliggöra enhetens arbete samt att kommunicera detta utåt bör ge än högre resultat samt att intensifiera arbetet på individnivå, dels för att stärka grupperna, dels för att öka delaktigheten och medvetenheten kring vårt förhållningssätt till vår gemensamma arbetsmiljö och hur den påverkar våra möjligheter till lärande och utveckling.

33 Kvalitetsmål för Vittra Gerdsken grundskola 2016/2017 Funktionell kvalitet: Minskad diskrepans mellan pojkar och flickor. Ökad måluppfyllelse i matematik och no-ämnen för alla elever med fokus för årskurs 3, 6 och 9. Ökad måluppfyllelse för åk 4 Tydligt nedbrutna mål som kommuniceras systematiskt med elever och vårdnadshavare under utvecklingssamtalet och kontinuerligt under läsåret. Upplevd kvalitet: Stabil upplevd kvalitet med en ökad lägstanivå Respekten elev elev och hela den ömsesidiga respekten. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Grundskolan kommer att arbeta vidare efter det koncept som funnits under de två föregående åren och utveckla detta vidare utifrån nuläge och behov. I detta arbete handlar det om att fokusera på faktorer som gynnar lärande, så som studiero, delaktighet, relation samt förutsättningar. Förstelärarna kommer att ha en naturlig roll i arbetet kring ökad måluppfyllelse, SPSM, läslyftet kommer att fortgå, samt elevhälsan kommer kontinuerligt erbjuda kompetensutveckling. Dessutom kommer det påbörjade arbetet kring nedbrutna mål och metoder för alla elevers möjlighet att nå godtagbara kunskaper/e. Detta behöver byggas på med en samsyn och ett metodiskt arbete kring diskrepans pojkar-flickor, samt medvetandegöra för alla i verksamheten behov, förutsättningar och skillnader som kan komma att påverka kunskapsresultaten. Ett fortsatt arbete kring betyg och bedömning, bland annat i form av kollegialt lärande (KASAM), LKP och vägvinnande metoder under UF-dagar samt skolmöten, för alla grundskolans pedagoger. En professionell kommunikation med vårdnadshavare kring kunskapskrav, undervisning, bedömning och det pedagogiska uppdraget i, bland annat utvecklingssamtal och föräldramöte kommer att prioriteras. Fortsatt tydligt fokus på respekt elev-elev. Vi kommer utifrån ovanstående med andra ord fortsätta vårt utvecklingsarbete utifrån målen och vidareutveckla våra handlingar ytterligare då det givit positiv effekt. Vittrakulturen Lärarskicklighet Kommunikation Medvetet systematiskt elevhälsoarbete

34 Vittra Gerdsken fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 3,1 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0,5 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0,9 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Lilla fritids Fritidsklubben Fritidshemmets lokaler finns beläget i miniors lokaler och då framförallt i förskoleklassens lokaler för de yngre eleverna. För de äldre eleverna finns fritidsklubben som har sina lokaler i aulan med anpassad miljö för de lite äldre eleverna. De som arbetar i fritidshemmet analyserar verksamheten varje vecka vid så kallade reflektionsmöten. Utifrån elevgruppernas storlek och behov anpassas miljö, innehåll och möjligheter till lek och lärande. Utemiljön är framförallt skolgården, men även möjligheter till lek erbjuds i närområdet med skog, bad och lekplats. Fritidshemmet går även regelbundet till gymnastikens hus. Personalen arbetar företrädesvis på lilla fritids eller fritidsklubben i syfte att skapa trygghet och kontinuitet. Fritidspersonalen arbetar på morgonfritids. En dag i veckan arbetar miniorpedagogerna på fritids och på så sätt möjliggörs att fritidspersonalen kan samlas till reflektionsmöte för verksamhetens bästa. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.