Kvalitetsredovisning för Vittra Samset Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Samset Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Eva Strandéus Rektor och förskolechef, Vittra Samset Fakta om Vittra Samset Vittra Samset startade 2013 i tillfälliga lokaler med grundskola; förskoleklass till åk 5. I augusti 2015 flyttade verksamheten in i helt nybyggda lokaler och öppnade då även förskola. I vår verksamhet under 2015/2016 har vi förskola och grundskola från förskoleklass till årskurs 7. Vi har i år haft 35 barn i förskolan och 112 elever på skolan. Vittra Samset är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

3 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

4 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef och rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

6 Vittra Samset förskola Personalen på förskolan Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster 6,45 Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster 3,75 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster 2,70 Organisation av förskolan, avdelningar Antal barn Åldrar Dalen Ängen Förskolans lokaler är inrymda i skolans lokaler på plan 1. Skolan och förskolan är nybyggd och verksamheten flyttade in i augusti Lokalerna och möblerna är ljusa och ändamålsenliga för verksamheten. I lärohallen finns kök och diskbänkar vilket gör denna del av förskolan till en ateljé. Material står framme och är tillgängligt för barnen på förskolan. Övriga rum på förskolan bjuder in till lek och lärande på ett bra sätt. Två av rummen är mer anpassade för de olika åldrarna, äldre och yngre, för att på så sätt stimulera olika barns behov. Under året har förskolans lärmiljö ändrats många gånger utifrån barnens behov och intressen samt utifrån vilket arbetsområde som förskolan arbetar med under en viss period. Utemiljön är varierande för barnen på förskolan. Dels har förskolan en egen gård med lekredskap, cyklar och annat material, och dels har förskolan tillgång till stora skolgården där det finns bandyplan, fler gungor, större klätterställning med mera. Utöver de två anlagda gårdarna har förskolan och skolan en stor naturtomt med fotbollsplan, stensättningar och vindskydd med grillplats. Verksamheten ligger dessutom med skogen runt hörnet och förskolan besöker denna regelbundet för lek och lärande. Vårt kvalitetsarbete i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter; Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi att processverktyg som vi kallar Funktionell kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras förskolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 84 procent i oktober 2015 och 88 procent i februari 2016.

7 Kvalitetsmål för Vittra Samset förskola 2015/2016 Funktionell kvalitet: Barns inflytande 6 Normer och värden 6 Utveckling och lärande 6 Upplevd kvalitet: NKI 85 Rekommendationsgrad 90 Trivsel 90 Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Förste förskolläraren har haft i uppdrag att leda arbetet med att förbättrad undervisning på hela förskolan och därmed ökad måluppfyllelse och högre kvalitet. Uppdraget har innefattat att arbeta med utvärdering, analys och uppföljning av verksamheten, bland annat genom verktyget Funktionell kvalitet. Förste förskolläraren har med sig själv som gott exempel och med utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, coachat och handlett kollegor till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse för förskolan kopplat till läroplanen. Vi har haft samtal med barnen, både enskilt och i grupp, utifrån frågorna När får du bestämma på förskolan? När får du inte bestämma? i syfte att få fatt i barnens egna upplevelser. Alla pedagoger på förskolan har arbetat med att varje barn ska känna sig tryggt och utveckla förståelse för alla människors lika värde genom bland annat gemensamma rutiner och ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna har varit lyhörda, uppmärksamma och kommunicerat med barnen på ett medvetet sätt kring dessa frågor. Det har skett ett dagligt arbete med att stärka barnens självkänsla och till sin hjälp har förskolans pedagoger bland annat använt sig av Babblarna, ett pedagogiskt läromedel. Ett av projekten på förskolan under året har varit att arbeta med känslor och känslouttryck. Ett annat område som varit prioriterat under året är att barnen ska ha utvecklat sin egen förmåga att fungera enskilt och i grupp samt att kunna hantera konflikter på ett bra sätt. För att nå dessa mål har det skett samarbetsövningar, lekgrupper och andra aktiviteter som tränat barnen på detta. Pedagogerna har observerat, varit närvarande, lyhörda och utifrån detta reflekterat tillsammans med barnen men också i pedagoggruppen.

8 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Det här året har vi haft särskilt fokus på området barns inflytande. 8! Vittra Samsets förskola! Dalen! Ängen! Vittra totalt! 7! 6! 5! 4! 3! 2! 1! Normer och värden! Utveckling och lärande! Barns inflytande! Här växer människor och kunskap Målen gällande funktionell kvalitet för läsåret sattes av förskolechef och verksamhetschef innan förskolan öppnade vilket gjorde att det var en önskad måluppfyllelse för verksamheten. Vi kan i efterhand se att målen var något högt satta och att vi inte nådde dessa. Vi kan också se att de två avdelningarna har skattat sig något olika under Normer och värden samt Barns inflytande. En anledning kan vara att på Dalen där barnen är större så har arbetet med respekt, ansvar, öppenhet och att visa hänsyn varit ett område som präglat den dagliga verksamheten. De har också arbetat med bland annat känslor vilket gjort att de tränat förmågan att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika saker i sin vardag. Barns inflytande som varit ett prioriterat område inom Vittra. Förste förskollärarens har haft detta i uppdrag att tillsammans med övriga pedagoger reflekterat och analyserat kring hur arbetet kan ske på ett mer medvetet sätt, istället för slumpartat, för att barnen ska känna att de är delaktiga i beslut som rör verksamheten, att de får vara med att påverka och att det de tycker ger resultat i den verksamhet de deltar i. Här kan vi se att på den avdelningen förste förskolläraren arbetar har de skattat sig lägre då, enligt försteläraren själv, hennes förväntningar är högre ställd i relation till uppsatt mål än på den andra avdelningen. Utifrån ovanstående resultat kan vi konstatera att det är oerhört viktigt att pedagogerna har samma bild av vad exempelvis barns inflytande är. Det kommer att vara en utmaning nästa läsår du förskolan nästan fördubblar sitt barnantal och flera nya pedagoger anställts. Implementering av Funktionell kvalitet är ett prioriterat område till hösten. Nästa läsår kommer också pedagoger från andra Vittraförskolor att åka runt på förskolor för att skatta dessa i funktionell kvalitet och på så sätt få en så likvärdig bedömning på alla Vittras förskolor.

9 Föräldrarnas bedömning av lärmiljön och undervisningen i förskolan I vår enkätundersökning finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta har rubriken Lärmiljö. Så här blev resultatet: Utifrån ovanstående resultat kan vi se att föräldrarna bedömer att förskolan har en god lärmiljö där barnen känner sig trygga, att det är ett lugnt klimat på förskolan samt att barn och pedagoger behandlar varandra med respekt. Det är dock någon enstaka förälder som inte tycker detta vilket är viktigt att ta i beaktan och lyfta detta extra vid utvecklingssamtalen. Det arbete pedagogerna lade grunden för under Uppstartsperioden har gett resultat under hela året vilket visar att denna period är oerhört viktig varje år för att skapa en god värdegrund att stå på. Något förvånande är den något lägre siffran gällande om barnen har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll på förskolan. Då barns inflytande har varit ett prioriterat område borde denna siffra varit högre. Ett par veckor efter det att undersökningen gjordes hade förskolan alla sina utvecklingssamtal och då framkom en mer positiv bild från föräldrarna gällande just barns inflytande än vad undersökningen visade. Föräldrarna hade inte riktigt förstått innebörden av detta och när pedagogerna på ett konkret sätt berättade vad de gjorde för att barnen skulle få vara med och påverka så tyckte de att barnen fick vara med och ha inflytande över både innehåll och form. Inför nästa läsår då förskolan nästan dubblar sitt barnantal kommer en kartläggning av lärmiljön både ute och inne att ske under Uppstartsperioden. Kartläggningen och strukturen kring hur lärmiljön används förväntas skapa än ännu lugnare och tryggare miljö för barnen. Inskolningssamtal och utvecklingssamtal kommer också att ske innan kvalitetsundersökningarna görs för att underlätta för föräldrarna att svara på frågorna så dessa ger ett så rättvist resultat som möjligt.

10 I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling. Detta rubriceras som Undervisning. Resultatet blev så här: Överlag kan vi se att resultaten är något lägre gällande Undervisning jämfört med Lärmiljö. Dock har det vid utvecklingssamtalen kommit fram att föräldrarna tycker att deras barn har utvecklats mycket sedan de började på Vittra Samsets förskola. De finner också att pedagogerna skapar ett lustfyllt lärande för barnen. Inför kommande läsår tror vi att i och med att inskolningssamtal och utvecklingssamtal kommer att ske innan kvalitetsundersökningarna görs så kommer även svaren på dessa frågor att underlätta för föräldrarna att svara på så att resultaten ger en så rättvis bild av förskolan arbete som möjligt. Pedagogerna kommer också börja arbeta mer med att synliggöra lärandet för föräldrar, och barn, genom att koppla dokumentationen tydligare till de mål som finns i Lpfö-98. Till hösten kommer pedagogerna också att arbeta mer med ipad för att filma och ta kort för att synliggöra barnens lärande. Genom att titta på filmen och fotografierna tillsammans kan barnen reflektera hur de lär sig, löser uppgifter, samarbetar osv. Pedagogerna kommer också att använda ipad för exempelvis språkträning och matematik tillsammans med barnen och genom samtal kring det de gör utveckla barnens förmågor.

11 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Gällande resultaten för NKI, rekommendationsgrad och trivsel för läsåret nådde vi inte fullt ut upp till de mål vi satte i början av läsåret, men det är sammantaget en stor andel av föräldrarna som är nöjda. Vi kan också konstatera att det finns utrymme att förbättra verksamheten ytterligare. Utifrån ovastående har vi varit/är vi noga med att på våra informationsmöten vara noga med att beskriva Vittra Samsets verksamhet så rättvist som möjligt och vara noga med vad det är vi erbjuder, vad de kan förvänta sig av pedagogerna och verksamheten samt vad vi förväntar oss av dem som föräldrar. Det har visat sig att det har varit en framgångsrik strategi för önskan om att få en plats på förskolan är stor.

12 I maj hade förskolan en tillsyn från Barn- och utbildningsförvaltningen: Tillsynen visar att Vittra Samset förskola i Jönköpings kommun erbjuder en trygg omsorg och en verksamhet som syftar till att utveckla barnens lärande och har som utgångspunkt att vara stimulerande och intressant för barnen. Förskolans grundverksamhet vilar på tre kärnvärden såsom ansvarstagande, inkluderande och tydlighet. Tillsynen visar att förskolan erbjuder en trygg, öppen, innehållsrik och inbjudande miljö som utmanar, inspirerar och lockar till lek och aktivitet där barns tankar och idéer tas tillvara för att stödja och motivera dem till lärande och utveckling. Förskolans material är placerat på ett tilltalade och inbjudande vis för barnen. Tillsynen menar att denna miljö ger barn möjligheter att utveckla sitt lärande samtidigt som det ger barn möjlighet att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Arbetet med värdegrunden handlar i praktiken främst om att utveckla ett förhållningssätt där demokratiska värderingar ska genomsyra den pedagogiska vardagen. Det är i möten med barn, vårdnadshavare och kollegor som värdegrunden omsätts i praktisk handling. Kvalitetsmål för Vittra Samset förskola 2016/2017 Funktionell kvalitet: Barns inflytande 6 Normer och värden 6 Utveckling och lärande 6 Upplevd kvalitet: NKI 75 Rekommendationsgrad 81 Trivsel 90 Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och dess rutiner på förskolan för att lättare kunna synliggöra barnens utveckling och lärande i relation till verksamheten. Implementera Funktionell kvalitet för nya, men även gamla, medarbetare. Tydligare med att kommunicera till föräldrarna hur vi arbetar med barnens utveckling kopplade till målen i Lpfö98. Tydligare med att kommunicera till föräldrarna hur barnen får vara med att påverka form och innehåll i verksamheten. Genomföra utvecklingssamtal och inskolningssamtal innan kvalitetsundersökningarna genomförs för att på så sätt kunna ge föräldrarna en tydligare bild av förskolans verksamhet. Vi vill underlätta för föräldrarna att svara på frågorna så att resultatet från kvalitetsundersökningarna ger en så rättvis bild av verksamheten som möjligt. Detta för att veta vad vi ska utveckla och förbättra i vår verksamhet.

13 Vittra Samset grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster (*) 10,05 Antal lärare med lärarlegitimation 11 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 3,50 Antal förstelärare 2 Arbetslag Antal elever Åldrar Förskoleklass inkl fritidshemmet Lagunen år Åk 1-7 inkl fritidshemmet Gläntan år (*) Anm: Grundskollärare med lärarlegitimation, fritidspedagoger med lärarlegitimation samt specialpedagog med lärarlegitimation Skolan har haft ett ledningslag bestående av rektor & förskolechef Eva Strandéus samt arbetslagledare Ann Stolsner (fritidspedagog), arbetslagsledare Emma Simonsson (1-7 lärare och förstelärare) och arbetslagsledare Ulrica Modén (förskollärare och förste förskollärare). Skolan har haft ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Ezmira Huzejrovic, kurator Yvonne Arberg, skolpsykolog Violetta Georgievska skolläkare Stefan Holmström samt specialpedagog Katarina Andersson och skolans rektor. Skolan är precis nybyggd och öppnade för verksamhet augusti Lokalerna, möblerna och lärmiljön är ljus och ändamålsenliga för verksamheten. På plan 1 är det verksamhet för förskola och förskoleklass samt fritidshemmet Lagunen. Utöver detta finns på plan 1 matsal, bibliotek, sal för hemoch konsumentkunskap och rum för administrativa funktioner så som rektor, skolsköterska, administratör med mera. På plan 2 är det klassrum för åk 1-7, NO-sal, bildsal, salar för slöjd samt lokaler för fritidshemmet Gläntan. Alla salar på plan 2 är inte i bruk då dessa är förberedda för skolans tillväxt under kommande år. Utemiljön består av en stor skolgård med gungor, klätterställning, planer (fotboll, bandy, basket), kickramp, pingisbord, kingrutor med mera. Utöver denna anlagda gård finns en naturtomt med fotbollsplan, stensättningar och vindskydd med grillplats. Runt skolan finns skog och ängsmark som verksamheten har tillgång till.

14 Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 96 procent i oktober 2015 och 85 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 76 procent i oktober 2015 och 73 procent i februari 2016.

15 Kvalitetsmål för Vittra Samset grundskola 2015/2016 Funktionell kvalitet: 100 % måluppfyllelse för alla elever på skolan Upplevd kvalitet: Nöjd kund index (NKI) föräldrar 92 Nöjd kund index (NKI) elever 86 Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Skolans två förstelärare har haft ett handledande uppdrag för att utveckla undervisningen på skolan så att denna leder till ökad måluppfyllelse för eleverna. Utgångspunkten har varit kollegialt lärande utifrån Timperleys kunskapsbildande cykel för professionellt lärande med frågan; vilka kunskaper/förmågor behöver eleverna för att nå målen? som grund. För att stärka samarbetet mellan olika arbetslag har vi haft fem gemensamma projekt på skolan där planering utifrån kunskapskrav, förmågor och centralt innehåll har gjorts tillsammans. Under årets UF-dagar och arbetsplatsträffar har vi arbetat med Vittraverktygen (Vittrakultur, Individuell utveckling, Kommunikation, Systematiskt kvalitetsarbete och Organisation). För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad kompetensutvecklande insatser: - Alla nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform. - Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum. - Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning. Vi har på ett medvetet och tydligt sätt kommunicerat varje vecka med föräldrarna om verksamhetens innehåll syfte och mål genom veckobrev. Likaså har rektor gjort i sina periodbrev. Under året har det bildats ett föräldraråd som träffats två gånger per termin. Föräldrarådsrepresentanterna har tagit del av kvalitetsresultat, skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling, elevhälsans arbete, tankar om skolan organisation och rekryteringsarbete mm. På föräldrarådet har också skolan haft förmånen att ta del av föräldrarnas tankar kring hur skolan kan utvecklas och förbättras.

16 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Normer och värden Inom Vittra utgår all vår verksamhet från tre kärnvärden; ansvarstagande(att alla på skolan tar ansvar för vår gemensamma miljö som är utvecklande, tillåtande och trygg), inkluderande (att alla som vistas i skolan ser till alla människors lika värde, att personalen har höga förväntningar på eleverna och att personalen möter alla elever på ett respektfullt sätt samt tränar dem i det sociala samspelet) och tydliga (att skolan har en tydlig kultur och struktur som hjälper eleverna att utvecklas, känna sig trygga och att nå höga kunskapsmål, att lärarna är tydliga med vad de förväntar sig av eleverna och vad de kan förvänta sig av lärarna.) Det är genom dessa tre kärnvärden som skolan byggt en stark gemenskap, en stark vi-känsla, där eleverna känner trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur och ett gott värdegrundsarbete behöver ständigt vara pågående och följas upp regelbundet men startskottet för arbetet sker under Uppstartsperioden. Under Uppstartsperioden utgår personalen från tryggheten i ansvarsgruppen och sedan i arbetslaget för att slutligen bygga en god kultur på hela skolan. Uppstartsperioden innehåller bland annat relationsskapande aktiviteter, genomgång och förankring av skolans ordningsregler, implementering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling, strukturer och rutiner på skolan. Exempel på rutiner kan vara hur vi använder Vittraboken, när veckobrev kommer, var eleverna får vara utomhus, vilka vuxna som är ute under rasterna, var de sitter i matsalen, hur det går till när eleverna åker på idrott med mera. Vårdnadshavare görs delaktiga i arbetet genom skriftlig information vid skolstart samt muntligen vid årets första föräldramöte. Skolan är tydlig med vad de kan förväntas sig av oss och vad skolan förväntar sig av dem. Utifrån det arbetet som sker arbetar vi fram ett gemensamt förhållningssätt på skolan. Förhållningssättet diskuteras och följs upp under hela året på de dagliga samlingarna i klasserna genom att elever och lärare pratar om hur det klimatet är i klassen, genom att diskutera hur det varit att ha åldersblandade grupper på elevens val, på friluftsdagar osv. På elevrådet är alltid första punkten hur läget är och känns på skolan och om något inte känns bra i någon så diskuterar elevrådet tillsammans med rektor vad de tillsamman kan göra för att det ska bli bättre. Årets arbete har gett goda resultat kan vi se på resultaten i kvalitetsundersökningarna. Drygt 80 % av alla elever finner att skolans personal tar ett stort ansvar för att alla ska behandla varandra med respekt på skolan. I den kartläggning pedagogerna gör tillsammans med eleverna gällande de fysiska utrymmena i skolan framkommer det inte att någon elev känner sig otrygg, varken inomhus eller utomhus. Kommande läsår kommer vi återigen under Uppstartsperioden arbeta på samma sätt som i år med att eleverna utvecklar goda relationer, att de känner en trygghet och tillhörighet med de övriga eleverna och vuxna på skolan och att de kan samarbete utifrån ett empatiskt och demokratiskt förhållningssätt. Vi lägger grunden under Uppstartsperioden till att eleverna ska fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och att vara, att se att olikheter och mångfald är en tillgång. Elevernas ansvar och inflytande Under Uppstartsperioden implementerar vi skolans ordningsregler och vårt gemensamma förhållningssätt. Eleverna har fått planera och utvärdera sitt lärande ibland annat Vittraböckerna med utgångspunkt från sin IUP. De har fått möjlighet att ha inflytande över undervisningens innehåll och form genom utvärderingar, klassråd och elevråd. Likaså har de haft möjlighet att påverka övriga saker

17 på skolan så som aktiviteter på pauserna, maten, projektavslutningarna och skolavslutningens innehåll. Resultatet har blivit en god grund för våra elever att bli ansvarstagande samhällsmedborgare som gör medvetna och självständiga val och beslut. Vi kommer därför arbeta på samma sätt nästa år. Skola och hem Genom att vi på ett medvetet och tydligt sätt kommunicerat varje vecka med föräldrarna om verksamhetens innehåll, syfte och mål genom veckobrev har det resulterat i ett gott samarbete med föräldrarna vilket vi kan avläsa i skolans kvalitetsundersökningar. Även rektors periodbrev har bidragit till insyn i verksamheten och vad som är på gång i skolan. Undersökningarna visar att föräldrarna har ett högt förtroende för ansvarspedagogerna, hela 91 %. Samma siffra gällande förtroende för skolans rektor är 95 %. Under året har vi arbetat utifrån Vittraverktyget Kommunikation vilket vi kommer fortsätta att göra även kommande läsår. Ny medarbetare kommer att introduceras i detta vid terminsstart. Övergång och samverkan Pedagogerna har utvecklat ett god samverkan mellan förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Exempel på samverkan där både förskoleklass, fritidshem och skola deltar har i år varit skolans fem gemensamma projekt. Elevens val har under året också varit i åldersintegrerade grupper. Utifrån dessa insatser har det utvecklats en trygghet och gemenskap på skolan där det skapats en förståelse, både bland elever, pedagoger och föräldrar, för varandras verksamheter och vilka mål vi strävar mot. Samverkan av detta slag är nu en naturlig del i hela skolans verksamhet och kommer att fortgå även kommande år. Förskola, fritidshem och skola kommer att fortsätta att ha arbetsplatsträffar och UFdagar tillsammans för att utveckla samverkan mellan de olika verksamheterna. Dessutom kommer vi utöka samarbetet mellan 5-åringarna i förskolan och förskoleklass och fritidshem. Detta för att skapa en ännu smidigare övergång för barnen. Det vi behöver utveckla på skolan är att sträva efter att stödja de äldre elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv i relation med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Detta kommer att ske genom att vi utvecklar vårt arbete med studie- och yrkesvägledaren. Skolan och omvärlden Eleverna har tagit del av samhällets arbets-, kultur- och föreningsliv genom bland annat studiebesök. Det har skapat meningsfulla sammanhang och fina lärtillfällen där eleverna fått inblick i människors olika levnadsvillkor och hur närsamhället fungerar. Det har också visat på valmöjligheter rörande elevens egen framtid. Fortsättningsvis måste skolan utveckla arbetet med att vägleda och informera eleverna inför den fortsatta utbildningen och de yrkesinriktningar som finns samt att dessa inte är begränsat av kön, social eller kulturell bakgrund. Bedömning och betyg Lärarnas pedagogiska planeringar ligger i ett webbaserat dokumentationsverktyg som heter Schoolsoft. Det är ett interaktivt program där pedagoger, elever och föräldrar kan följa elevernas kunskapsutveckling och resultat i förhållande till läroplanens mål. Minst två gånger per termin gör

18 läraren en bedömning av elevernas resultat. Om en elev befaras att inte nå målen kontaktas föräldrarna och informeras om detta samt vilka insatser skolan gör för att säkerställa att eleven kommer att nå målen framöver. Genom att eleverna ser de pedagogiska planeringarna, lärarnas bedömningar samt att de använder Vittraboken varje vecka för planering och utvärdering kan vi se att eleverna utvecklat ett större ansvar för sina studier. Resultatet har blivit trygga, nöjda och motiverade elever. Vid lärarmöten varannan vecka diskuterar lärarna bland annat betyg och bedömning samt sambedömning av nationella prov. Effekten av detta har bland annat blivit att det har varit lättare för lärarna att göra en rättssäker bedömning om det förekommit tveksamheter vid omdömesskrivande, rättning av nationella prov och betygssättning. Arbetet med ovanstående kommer att fortgå framöver och utvecklas med hjälp av förstelärarna då de kommer att fortsätta med sitt uppdrag att utveckla lärarskickligheten och undervisningen tillsammans med övriga pedagoger utifrån Ann S Pihlgrens teorier men också utifrån Timperleys kunskapsbildande cykel för professionellt lärande.

19 I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever Studiemiljö föräldrar

20 Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever Undervisning föräldrar

21 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Underlaget för Stora kvalitetsundersökningen är elever i åk 4-7 samt föräldrar som har barn i förskoleklass och i åk 1-7. Svarsfrekvensen var 85 % av eleverna dvs. 23 av 27 elever svarade på undersökningen. Svarsfrekvensen hos föräldrarna var något lägre, 73 % dvs. 78 av 107 tillfrågade föräldrar svarade. Om vi börjar med att titta på studiemiljön kan vi konstatera att både föräldrar och elever skattar skolans verksamhet högt i jämförelse med övriga Vittraskolor och skolor inom AcadeMedia. Jämför vi med tidigare år på Vittra Samset är skattningen något lägre vilket känns naturligt då underlaget har fördubblats på ett år. Föräldrarna anser i mycket hög grad att deras barn är tryggt i skolan, att de kan få arbetsro samt att personalen tar hänsyn till vad deras barn tycker och tänker samt att de får vara med och påverka det de arbetar med i skolan. Eleverna skattar verksamheten högt inom detta även om siffrorna är något lägre än föräldrarnas. Personalens skattning följer föräldrarnas och elevernas mönster (se spindeldiagram ovan) men här kan vi konstatera att personalens självskattning är högre inom alla områden som berör studiemiljö. Detta kan bero på att pedagogerna uppfattar att studiemiljön något lugnare än eleverna samt att pedagogerna har andra skolor att jämföra med där de arbetat tidigare.

22 Undervisningsindex är otroligt högt från föräldrarna, hela 90, och har legat på en konstant nivå under alla tre åren. Det är framförallt föräldrarna i förskoleklass som anser att skolans verksamhet förbereder barnen för fortsatt skolgång samt att skolan stimulerar barnens utveckling och lärande. Det som sticker ut extra för övriga elever i åk 1-7 är att pedagogerna hjälper eleverna i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för dem. Föräldrarna skattar 9,2 och eleverna 9,0. Här gör även pedagogerna en hög självskattning. Orsaken till detta anser vi är att pedagogerna är tydliga i sin kommunikation gällande undervisningens innehåll, syfte och mål samt hur de lägger upp arbetet för att eleverna ska utveckla de förmågor och nå de kunskapskrav som de ska. Pedagogerna är också tydliga med vad som förväntas av eleverna och vad de kan förvänta sig av pedagogerna.

23 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9* Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år *Anm: Skolan har inga elever i åk 9 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Ej haft detta ämne 80 - Idrott Matematik Moderna språk Musik NO Biologi Ingår i NO 80 - Fysik Ingår i NO 80 - Kemi Ingår i NO 80 - SO Geografi Ingår i SO 80 - Historia Ingår i SO 80 - Religion Ingår i SO 80 - Samhällskunskap Ingår i SO 80 - Slöjd Svenska Svenska som andraspråk - (*) - (*) - Teknik Ingår i NO 80 - (*) Anm: Skolan har inga elever i åk 3 resp åk 6 som läser svenska som andraspråk. Nationella prov årskurs 3 Matematik åk 3 Antal elever 11 Andel (%) som nådde alla mål 82 Antal flickor 6 Andel (%) som nådde alla mål 67 (*) Antal pojkar 5 Andel (%) som nådde alla mål 100 (*) Anm: Två elever klarade inte ett delprov var. Svenska åk 3 Antal elever 11 Andel (%) som nådde alla mål 91 Antal flickor 6 Andel (%) som nådde alla mål 100 Antal pojkar 5 Andel (%) som nådde alla mål 80 (*) (*) Anm: En elev klarade inte ett delprov.

24 Vid sammanfattande bedömning av skolåret som helhet bedömdes dock alla elever i åk 3 nå de uppsatta målen för svenska och matematik utifrån de nationella proven och de kunskaper eleverna visat under övriga året i dessa ämnen. Korrelation nationella prov åk 6 och betyg Alla elever som gick på skolan vid provtillfällena i åk 6 fick minst provbetyget E i alla ämnen på de nationella proven under vårterminen Ingen av eleverna fick provbetyget A. Diskrepansen mellan provbetyget och det satta terminsbetyget är näst intill obefintligt för de elever som gick på skolan och deltog i de nationella proven. Endast en elev fick ett högre betyg och det var i matematik. Om vi gör en analys av de kunskapsresultat som eleverna haft detta år kan vi se att måluppfyllelsen är mycket hög. Alla elever i åk 3 och alla elever utom en i åk 6 har 100 % måluppfyllelse i alla ämnen. Anledningen till att måluppfyllelsen i tabellen ovan endast är 80% för åk 6 är att skolan tog emot en nyanländ elev i maj som hade för svaga förkunskaper och skolan lyckades inte få eleven att uppnå kunskapskraven i något ämne under perioden maj-juni. Skälen till skolans i övrigt goda resultat torde vara att skolans lärare planerar, genomför, följer upp och analyserar undervisningen utifrån de nationella målen regelbundet. De pedagogiska planeringarna ligger i ett webbaserat dokumentationsverktyg som heter Schoolsoft. Det är ett interaktivt program där pedagoger, elever och föräldrar kan följa elevernas kunskapsutveckling och resultat i förhållande till läroplanens mål. Minst två gånger per termin gör läraren en bedömning av elevernas resultat. Om en elev befaras att inte nå målen kontaktas föräldrarna och informeras om detta samt vilka insatser skolan gör för att säkerställa att eleven kommer att nå målen framöver. Utöver ovanstående så utvärderar varje lärare sin undervisning i slutet av varje period. Utvärderingen innehåller bland annat vilket centralt innehåll har behandlats, på vilket sätt har undervisningen bidragit till att utveckla elevernas förmågor och hur har dess bedömts, hur har det formativa arbetet bidragit till elevernas möjligheter till förståelse för sitt eget lärande och kunskapsutveckling och på vilket sätt har eleverna getts möjlighet att påverka undervisningen. Arbetslagsledare, förstelärare och rektor följer upp och analyserar elevernas resultat regelbundet tillsammans med skolans elevhälsoteam. Utifrån detta görs sedan en organisation och resursfördelning utifrån elevernas behov för att på så sätt värna om elevernas måluppfyllelse. Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.

25 Upplevd kvalitet elever Upplevd kvalitet föräldrar

26 Resultaten i Upplevd kvalitet är mycket bra, långt över snittet i koncernen. Eleverna har skattat oss något lägre än tidigare år. Orsaken till detta kan vara otillräckligt statistiskt underlag, där det fåtal elever som anser att vi inte uppfyller önskad kvalitet får stort genomslag. Vi nådde dock inte riktigt ända fram gällande uppsatt mål för Nöjd kund Index (NKI). Däremot håller vi samma höga nivå som tidigare gällande rekommendationsgrad och trivsel i föräldrarnas svar. Något lägre bland eleverna. Anledningen till de höga resultaten från föräldrarna torde vara att skolan präglas av en vi-känsla med ett gemensamt förhållningssätt. Kompetenta pedagoger ser till att undervisningen är lustfylld och relevant i relation till de nationella målen och det råder trygghet, arbetsro arbetsglädje på skolan. En utmaning vi står inför nästa år är att elevantalet ökar med ungefär 50 elever och antalet pedagoger växer till över 30. Vi har därför haft en lång introduktionsperiod för våra nya elever och föräldrar men flera träffar i olika sammanhang. Vi har vid dessa träffar varit tydliga med att berätta och visa hur vi på skolan, och på Vittra i stort, arbetar, hur vi ser på lärande och hur detta uttrycks i våra metoder och arbetssätt. Även nya pedagoger har fått denna information. Detta för att vara tydliga med vad de kan förvänta sig av oss och vad vi som skola förväntar oss av dem. Allt för att de ska kunna känna sig nöjda och trygga med den verksamhet vi bedriver. Kvalitetsmål för Vittra Samset grundskola 2016/2017 Funktionell kvalitet: 100 % måluppfyllelse för alla elever på skolan Upplevd kvalitet: Nöjd kund index (NKI) föräldrar 92 Nöjd kund index (NKI) elever 86 Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Förstelärarna kommer att fortsätta med sitt uppdrag att utveckla lärarskickligheten och undervisningen tillsammans med övriga pedagoger utifrån Ann S Pihlgrens teorier men också utifrån Timperleys kunskapsbildande cykel för professionellt lärande. Skolan har förtydligat sin styrkedja för att hålla en hög, jämn och likvärdig kvalitet på undervisningen samt underlätta kontakten mellan hem och skola. Eleverna är uppdelade i två arbetslag; Minor och Junior&Senior som båda leds av en arbetslagsledare tillika förstelärare. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet när det gäller uppföljning, reflektion och analys i ledningsgruppen tillsammans med specialpedagog. Under årets UF-dagar och arbetsplatsträffar kommer vi arbeta med Vittraverktygen och då främst med det nya verktyget Samtida undervisning men även med de övriga (Vittrakultur, Individuell utveckling, Kommunikation, Systematiskt kvalitetsarbete och Organisation). Alla nya medarbetare kommer under året delta i en introducerande internutbildning med utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform. Vi kommer fortsätta att på ett medvetet och tydligt sätt kommunicera varje vecka med föräldrarna om verksamhetens innehåll syfte och mål genom veckobrev. Likaså fortsätter rektor med sina periodbrev.

27 Vittra Samset fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 5,35 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 4,5 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0,3 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Lagunens fritidshem Gläntans fritidshem På Vittra Samset finns det två fritidshemsavdelningar, Gläntan och Lagunen. Fritidshemmets lokaler är desamma som skolans lokaler. Gläntan har sin bas i lärohallen på plan 2. Denna lärohall har kök och diskbänkar vilket gör att det är en bra miljö för skapande verksamhet. Grupprummen på plan 2 används mycket och är en föränderlig lärmiljö utifrån de projekt som pågått under året. Lagunens fritidshem har sin bas i förskoleklassens tre klassrum på plan 1. I angränsning till dessa ligger skolans hem- och konsumentkunskapssal med möjlighet till bakning och skapande verksamhet. Utemiljön består av en stor skolgård med gungor, klätterställning, planer (fotboll, bandy, basket), kickramp, pingisbord, kingrutor med mera. Utöver denna anlagda gård finns en naturtomt med fotbollsplan, stensättningar och vindskydd med grillplats. Runt skolan finns skog och ängsmark som verksamheten har tillgång till. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.