Kvalitetsredovisning för Vittra Törnskogen Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Törnskogen Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Inger Alteryd Rektor och förskolechef, Vittra Törnskogen Fakta om Vittra Törnskogen Vittra Törnskogen startade I vår verksamhet har vi förskola och grundskola från förskoleklass till årskurs 4. Vi har i år haft 93 barn i förskolan och 27 elever på skolan. Vittra Törnskogen är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

3 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

4 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt.

5 Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik. Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef och rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

6 Vittra Törnskogen grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal lärare med lärarlegitimation 0 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 0,65 Antal förstelärare 0 Arbetslag Antal elever Åldrar Miniorer juniorer Skolan har ett arbetslag bestående av Ramanjeet Kaur Saini, grundskollärare och Lena Martelör, förskollärare samt Emelie Fredriksson och Jenny Ekström. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Eva Thanger, kurator Birgit Zielke, skolpsykolog Nina Elfström, skolläkare Stefan Holmlund samt och skolans rektor Inger Alteryd. Skolans lokaler är ljusa och luftiga. De består av två klassrum ett för miniorerna och ett för juniorerna. Skolan har också ett bibliotek med mjuka soffor som inbjuder till läsning och ett rum för bild och slöjd samt fritids. Skolan har ett stort rum i anslutning till sina lokaler som används till storsamlingar, rörelse och när vi använder film eller projektor i undervisningen. Utemiljön består av en härlig gård i kanten av en skog nära ett naturreservat. På gården finns stora möjligheter till rörelse genom fotbollsplan, basketkorg, king-plan och mycket yta att springa på. På gården finns också skog och kojor för vila och reflektion. Skolan har byggt en ute-soffa och när det är vackert väder flyttar en bokhylla ut. Även staffli finns ofta på gården och kan utnyttjas av den som känner sig sugen. Eleverna har möjlighet till vattenlek nu när det är sommar och varmt och skidor och pulkor finns vid snö. Närmiljön utnyttjas av skolan till utematematik och NO med även So ämnena finner fokus här då det finns runstenar och historisk mark runt hörnet. Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3 för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når

7 kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-4 Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från föräldrarna var 89 procent i oktober 2015 och 67 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Törnskogen grundskola 2015/2016 Funktionell kvalitet: Skolan ska ansvara för att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (Lgr - 11, 2.3. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur, Kommunikation i relation) Skolan ska verka för att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr - 11, 2.1. Fokus-område: Stärkt Vittrakultur och Likabehandlingsplan) Upplevd kvalitet: Skolan ska ansvara för att varje elev samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. (Lgr - 11, 2.4. Fokusområde: Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete, Kommunikation i relation)

8 Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Skolan arbetar aktivt med värdegrundsuppdraget under de första veckorna på läsåret samt fortlöpande under året genom samarbetsövningar och samtal. Skolan har följt upp efterlevnaden av ordningsreglerna regelbundet i syfte att öka trivseln och tryggheten bland eleverna Skolan har skapat förutsättningar för eleverna att ta eget ansvar genom att t.ex. vara måltidsansvariga. Lärarna har minst två utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare per läsår Ny mall har används för ett tydligare veckobrev Informationsbroschyr om Vittra Törnskogen för att presentera skolverksamhet har tagits fram

9 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Normer och värden Skolan ska verka för att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr - 11, 2.1. Fokus-område: Stärkt Vittrakultur och Likabehandlingsplan) Under läsåret har skolan arbetat aktivt med normer och värden. Skolan har använt sig av bl.a. EQverstans material. Skolan har startat dagen med morgonsamling och etiska dilemman, värdegrundsfrågor och gemensamma normer och samhällsfrågor har lyfts och bearbetats. Vi ser att eleverna utvecklats men har en bit kvar att gå. Olikheter och olika förmåga att sätta sig in i medmänniskors situation har påverkat framgången i detta arbete. Skolan kommer att fortsätta att arbeta med detta mål och sätter upp nya handlingar till hösten under uppstarts perioden. Under uppstartsperioden gör skolan observationer och sätter upp nya mål och handlingar. Elevgruppen kommer att ändras vilket påverkar hur skolan kommer att arbeta med detta mål i höst. Elevernas ansvar och inflytande Skolan ska ansvara för att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (Lgr - 11, 2.3. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur, Kommunikation i relation) Eleverna har varit med och bestämt projekt och har blivit riktigt skickliga på att ta ansvar för sina studier. Eleverna på juniorerna är fokuserade och arbetar och driver under ledningen av pedagogerna sina egna lärprocesser. Eleverna tar hand om klassrum och fritids med stöd av lärare som handleder och visar vägen. Lärarna är stolta över elevernas ansvarsförmåga och egna initiativ till ordning och reda. Skolan har t.ex. haft en barometer på väggen där de bestämt tillsamman hur ljudnivån i klassrummet bör vara under just den aktuella lektionen. I skolan har eleverna arbetat både enskilt och i grupp. Eleverna på miniorerna arbetar med att utveckla sin förmåga att ta ansvar för studier och lärmiljö. Pedagogen har en viktig roll som förebild och handledare i detta arbete. Till hösten fortsätter detta arbete genom tydliga ansvarsområden och mål i förhållande till förmåga, mognad och förståelse. Skola och hem Skolan ska ansvara för att varje elev samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. (Lgr - 11, 2.4. Fokusområde: Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete, Kommunikation i relation) Vårdnadshavare har varje vecka fått ett veckobrev både via mail och publicerat på schoolsoft, vår webbplattform. I brevet finns information om hur veckan varit, d.v.s. vad som varit planerat och hur det gått och vad som är planerat nästa vecka. Skolan har under året börjat använda en ny mall och vi anser att den är tydlig och informativ. Vårdnadshavare har deltagit i minst två individuella utvecklingssamtal med lärare och elev samt blivit inbjudna till fyra föräldramöten, en föreläsning av skolläkare Kristina Bähr, Lucia firande, gårdsdag samt skolavslutning. Några föräldrar har under året besökt verksamheten under en skoldag för att följa sitt barns skolgång på nära håll. Vi upplever att skolan har en god och nära kontakt med vårdnadshavare samt att samarbetet fungerar väl. I schoolsoft kan vårdnadshavaren följa elevens kunskapsutveckling genom avstämningar och kommentarer. Där finns även lokala läroplaner, läxor och kommentarer. Vi rekommenderar vårdnadshavare att logga in på schoolsoft minst en gång i veckan.

10 Övergång och samverkan Skolan ska ansvara för att varje elev utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. (Lgr - 11, 2.5. Fokusområde: Kommunikation i relation och Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Under läsåret har fritids startat utomhus och sedan gått in när skoldagens lektioner börjat. Eleverna har väntat utanför klassrummet och läraren har hälsat på varje elev och välkomnat hen till skolan. Utav detta arbeta kan vi utläsa att skoldagens början och slut har blivit tydligare för eleverna och de har nu lättare för att utskilja när det är okey med lek och bus och när skolan kräver lugn och koncentration. Under året har lärarna också anpassat förskoleklassens delaktighet i skolan utefter elevernas mognad och förmåga. Förskoleklassen har arbetat med varierat med aktiviteter och lärande inomhus och utomhus. Bornholms modellen har varit ett av materialen förskoleklassen arbetat med för att utveckla elevernas språkliga förmåga. I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:

11 Studiemiljö föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos föräldrar:

12 Undervisning föräldrar

13 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Då skolan har fyra elever i åk 4 har vi inga resultat att redovisa. Skolan kan se att resultaten har sjunkit från våra vårdnadshavare under detta läsår och vi uppfattar att det beror på den höga pedagogomsättningen i skolan som vi haft under vår ordinarie lärares föräldraledighet. Vi är en mycket liten enhet och där av beroende av kontinuitet och tillgång till kompetent personal. Vi kan dock se i elevernas Vittraböcker där de utvärderar varje vecka hur de trivs i sin skola. Vittraboken är som en kalender men innehåller även sidor med utvärdering efter varje vecka. Vi har en bra kultur i elevgruppen och goda relationer mellan elever, elever och lärare och mellan skola och hem. Till nästa läsår kommer vi flytta skolans lokaler vilket kommer leda till ökad trygghet hos våra elever.

14 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 87,5% 100% 83,5% Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år 9 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 100% Engelska 100% Hem- och konsumentkunskap Ej aktuellt Idrott 100% Matematik 100% Moderna språk Ej aktuellt Musik 100% NO 100% Biologi Ingår i NO Fysik Ingår i NO Kemi Ingår i NO SO 100% Geografi Ingår i SO Historia Ingår i SO Religion Ingår i SO Samhällskunskap Ingår i SO Slöjd 100% Svenska 87,5% Svenska som andraspråk Ej aktuellt Teknik Ingår i NO

15 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever 8 Andel (%) som nådde alla mål 87,5% Antal flickor 2 Andel (%) som nådde alla mål 100% Antal pojkar 6 Andel (%) som nådde alla mål 83% Matematik åk 3 Antal elever 8 Andel (%) som nådde alla mål 100% Antal flickor 2 Andel (%) som nådde alla mål 100% Antal pojkar 6 Andel (%) som nådde alla mål 100%

16 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att eleven trivs i skolan. Upplevd kvalitet föräldrar Som vi tidigare nämnt har skolan haft svårigheter i rekrytering av en vikarie under vår ordinarie lärares föräldraledighet. Som följd av personalomsättning under läsåret har våra siffror för upplevd kvalité har sjunkit, vi har helt enkelt inte kunnat borga för samma kontinuitet och höga kvalitet som Törnskogen erbjudit sina elever genom åren. Siffrorna slår också hårt när det är få elever och få vårdnadshavare som svarar. Det skolan kan se i dessa resultat är att Törnskogen ligger nära Vittra och Academedias skolors genomsnitt i enkätundersökningarna. Till nästa år har vi valt att inte bedriva undervisning för juniorer d.v.s. mellanstadiet. Vi tror att eleverna behöver större sociala utmaningar som vi i dagsläget inte kan ge då vi har så få elever. Detta är både positivt och negativt. Det negativa är att den lilla skolan blir ännu mindre men det positiva är att det blir lättare rent strukturellt med bara miniorer som har samma timplan. Skolan

17 kommer att ha ca 5 elever per årskurs. Positivt för skolan är att vår ordinarie lärare kommer tillbaka efter föräldraledigheten och att vi under våren rekryterat en lärare som till hösten tar ansvar för fritidshemmet. Vi kommer under sommaren att byta lokaler med en förskoleavdelning för att skolan och läraren ska få bättre lokaler med full översyn.. Kvalitetsmål för Vittra Törnskogen grundskola 2016/2017 Funktionell kvalitet: Öka måluppfyllelsen i svenska Upplevd kvalitet: Öka nöjdheten hos vårdnadshavare inom alla områden Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Vittra Rösjötorp. Förändra gruppstrukturen genom att enbart ha miniorer/lågstadium Byta lokaler Stabil pedagoggrupp Arbeta med Bornholmsmodellen i svenska för att höja måluppfyllelsen. Vittra Törnskogen fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 1-0,65 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0,5 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Fritids 6-9 Fritidshemmets lokaler är ljusa och luftiga. De består av ett klassrum och ett bibliotek med mjuka soffor att läsa, samtala och hänga i och ett rum för skapande aktivitet. Fritids har också ett stort rum som används till storsamlingar, rörelse, brädspel bygg och konstruktion och när vi ser på film eller arbetar med projektorn. Utemiljön består av en härlig gård i kanten av en skog nära ett naturreservat. På gården finns stora möjligheter till rörelse genom fotbollsplan, basketkorg, king-plan och mycket yta att springa på. På gården finns också skog och kojor för vila och reflektion. Törnskogen har byggt en utesoffa och när det är vackert väder flyttar en bokhylla ut. Även staffli finns ofta på gården och kan utnyttjas av den som känner sig sugen liksom vattenlek nu när det är sommar och varmt och skidor och pulkor finns vid snö. Närmiljön utnyttjas av fritids till utflykter och äventyr.

18 Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Kvalitetsmål för Vittra Törnskogen fritidshem 2015/2016 Funktionell kvalitet: Skolans mål är att verka för att eleven kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr-11 kap 2.1. Fokusområde: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen, Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete.) Fritidshemmets mål är att verka för att eleven visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr-11 kap 2.1 Fokusområde: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Pedagogerna på fritids bör utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig. (Allmänna råd om fritidshem kap 3.4. Fokusområde: Kommunikation i relation, Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete) Upplevd kvalitet: Pedagogerna på fritids bör informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet. (Allmänna råd om fritidshem kap 4.1. Fokusområde: Kommunikation i relation Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Skolan har anställt en pedagog, särskilt ansvarig för fritids Eleverna har valt aktiviteter, utvärderat och valt nya. Stort elevinflytande. Utvecklat kommunikationen till hemmet genom ett särskilt avsnitt i veckobrevet som berättar om fritids.

19 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Normer och värden Skolans mål är att verka för att eleven kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr-11 kap 2.1. Fokusområde: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen, Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete.) Fritidshemmet valde att arbeta mot några gemensamma mål med grundsskolan då fritidshemmet såg ett behov av att utveckla elevernas sociala kompetens och forma en fungerande grupp. Några nya elever hade tillkommit till fritidshemmet med andra erfarenheter om lek och lärande. Under fritidshemstiden har därför pedagogerna arbetat med lekar och aktiviteter som stärker teamet och utvecklar gruppkänslan. De har undvikit tävlingar och utslagslekar. Fritidshemmet arbete har varit framgångsrikt och vi ser allt nöjdare vårdnadshavare. Några elever har lättare i skolan än på fritids då de för en del elever kan kännas mer oplanerat och ostrukturerat. Pedagogerna har därför valt att ge fritids mer struktur och färre val för att underlätta för dessa elever. Fritidshemmets mål är att verka för att eleven visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr-11 kap 2.1 Fokusområde: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Fritidshemmet har under läsåret arbetat vidare och fördjupat elevernas kunskaper i projekten under fritidstiden. Frågor om miljön fick särskilt stort fokus när eleverna läste om ekologi och näringskedjor under våren. Fritidshemmet har noterat att eleverna nu är mer rädda om gården och närmiljön och bryter t.ex inte kvistar eller slår på träd som de gjorde i början på läsåret. Eleverna påminner varandra, arbetet har givit fint resultat. Lärande i fritidshemmet Pedagogerna på fritids bör utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig. (Allmänna råd om fritidshem kap 3.4. Fokusområde: Kommunikation i relation, Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete) Att lyssna på varandra och visa hänsyn har stått i fokus på fritidshemmet. Pedagogerna har arbetat med att alla ska få lika mycket talutrymme och möjlighet att påverka gruppen. Arbetet kommer att fortsätta under hösten då detta är en process som ständigt behöver beaktas och värnas om. Samverkan med hemmet Pedagogerna på fritids bör informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet. (Allmänna råd om fritidshem kap 4.1. Fokusområde: Kommunikation i relation I och med att fritidshemmet i år har haft en särskild pedagog med ansvar för fritidshemmet har kommunikationen med hemmet utvecklats och förstärkts. Vårdnadshavare upplever detta som positivt vilket gör att vi fortsätter att prioritera detta arbetssätt till hösten.

20 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet. Vi har höga resultat på fritidshemmet och vi ser bland annat att vår satsning på tydlig kommunikation har gett effekt. Vårdnadshavare har efterfrågat en dedikerad pedagog med fokus på fritids och i år valde skolan att ha ett sådant pedagoguppdrag, vilket har gett positiv effekt när det gäller upplevd kvalitet. Tryggheten på fritids är den siffra som är lägst. För att möta de utmaningar vi haft med oönskat beteende har rektor förstärkt fritidshemmet med två pedagoger, en lärare och en fritidsansvarig. Fritidshemmets resultat har höjts det här året. Fritidshemmet har haft tät kontakt med hemmen och träffat föräldrar så gott som dagligen vid hämtning. Fritidshemmet har dessutom haft en egen del i veckobrevet som skickas ut varje vecka samt finns på vebbplattformen schoolsoft. Genom brevet har vårdnadshavare fått information om fritids och planerade aktiviteter. Fritidshemmet har blivit tydliga både utifrån ett vårdnadshavarperspektiv men även för skolans pedagoger. Kvalitetsmål för Vittra Törnskogen fritidshem 2016/2017 Funktionell kvalitet: Upplevd kvalitet: Fritidshemmet väljer i nuläget att avvakta med att sätta målen för hösten eftersom elevgruppen är förändrad och ny pedagog börjar vid terminsstart. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Under nästa läsår kommer skolan arbeta med årskurserna F 2 och vi har en pedagog anställd för fritids för dessa barn. De är 15 till antalet och de kommer att samarbeta med förskolan vid öppning och stängning. Vi tror att fritidshemmet under nästa år kommer att fungera ännu bättre då eleverna är i en mer homogen grupp. Fritidshemmet kommer att arbeta i 6 veckorsperioder och arbeta med att knyta ihop elevernas lärande under skoltiden med fritidstiden. Under nästa läsår kommer fritidshemmet arbeta genom de nya riktlinjerna från skolverket. En studiedag är inplanerad och fritidshemmets betydelse för elevernas lärande kommer att på så sätt att förstärkas.

21 Vittra Törnskogen Medarbetare Rektor och förskolechef är Inger Alteryd, som går på Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet sedan hösten 2014 med planerad examen 2017 vid Stockholms Universitet. Hon är också förskollärare, VFU handledare samt har 60 poäng i pedagogik, 10 poäng i läs och skrivutveckling samt har arbetat som mentor för nystartade skolor. Ledningsgruppen på Vittra Törnskogen består av rektor/förskolechef samt Anna Hägerström förskollärare och grundskollärare, Sofie Sjögren, Grundskollärare och förskollärare, Merdijana Bajra barnskötare. Totalt är vi 20 medarbetare på Vittra Törnskogen. Kvalitetsmål för Vittra Törnskogen medarbetare 2015/2016 Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har vi under året arbetat med reflektionsmöten och lärt av olika föreläsare som tex John Steinberg, David Edfelt, Stefan Einhorn, Bo Hejlskov, Ann S Pilgren. För att den fysiska arbetsmiljön ska vara god har vi köpt in rullande pallar för att arbetsställningen för pedagogerna ska bli bättre i t.ex hallen. Uppdaterat pedagogrummet med fräscha möbler, kuddar och filtar. Köpt in utemöbler för vuxna att använda vid möten och raster. Vi har haft medarbetarsamtal i novembermånad samt prestationssamtal i maj. För att stärka samarbetet mellan olika arbetslag har vi auskulterat hos varandra. Observerat och gett feedback under skolmöten. Som ett led i att förebygga stress och ohälsa har vi friskvårdsbidrag som rektor uppmuntrat alla att utnyttja. Pedagogerna har fått fina erbjudande om massage. Skolan och förskolan har haft kick off med alvar och lek, julmiddag och avslutningsmiddag. Vi har lärt hjärt - och lungräddning samt erbjudit afterwork på medarbetarnas initiativ. För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad kompetensutvecklande insatser. - 1 ny medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform. - Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum. - Som ny arbetslagsledare har Merdijana Bajra deltagit vid Vittras interna ledarskapsutvecklingsprogram. - Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning. Vittra Törnskogen bjöd i april in Kristina Bähr som berättade om hjärnans utveckling och när olika förmågor mognar. Två pedagoger har utökat sina kunskaper om Bornholmsmodellen.

22 Resultat, analys och planerade insatser En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet. Medarbetare i grundskola och fritidshem Sett från ett medarbetarperspektiv har vi haft ett utmanande år, anledningen är främst ett par svårtillsatta vikariat som i sin tur lett till en omfördelning av våra resurser. Vi ser dock att skolan och förskolans resultat ligger i fas med övriga Vittra skolor och att vi har fortfarande höga siffror beträffande pedagogernas engagemang. Ledarindex är det som är lägst. Rektor har fått fatta tuffa beslut och vilket påverkat ledarindexet. Vi kan dock se i utvärderingar från året att vi klarat av året fint. Till nästa läsår har vi gjort förändringar. Skolan kommer som beskrevs tidigare endast inrymma årskurserna F-2 för ca15 elever. En engagerad lärare kommer tillbaka från föräldraledigheten och kommer att samarbeta med en pedagog som tar ansvar för fritids. Skolan har valt att omfördela lokaler i byggnaden för att främja skolans utveckling och behov av trygghet och trivsel. Lärarna utformar själva sin lärmiljö och har rätt kompetens för uppdraget. Skolan känner mer trygghet inför hösten 2016 än för 2015.

23 Kvalitetsmål för Vittra Törnskogen medarbetare 2016/2017 Höja resultatet på medarbetarenkäten Minska frånvaron