Kvalitetsredovisning för Vittra Luma Park Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Luma Park Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Läsåret 15/16 har gått mot sitt slut och det har varit ett fantastiskt spännande och roligt år som tf rektor och förskolechef på Luma Park under Petra Lökkebergs föräldraledighet. Jag har lärt känna så många underbara barn/elever som har gett mig sådan glädje varje dag. Tillsammans med alla fina och engagerade pedagoger har vi bibehållit allt det goda på enheten men också strategiskt arbetat med att förbättra våra utvecklingsområden. Vi har haft god hjälp i detta arbete utav er föräldrar, inte minst genom föräldrarådet som under året gett oss ros men också konstruktiv kritik, en förutsättning för utveckling. Här kan du ta del av våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Louise Svenningson Tf Rektor och förskolechef, Vittra Luma Park

3 Fakta om Vittra Luma Park Vittra Luma Park startade förskola 2003 och sedan 2008 bedriver vi också skolverksamhet i åldrarna 6-9 år. Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från 1 år till 9 år med plats för 150 förskolebarn och 80 grundskoleelever. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för ca 150 barn på förskolan och närmare 70 elever i grundskolan. Enheten har en internationell profil som innebär att vi arbetar utifrån de svenska läroplanerna för förskola och skola men utöver det möts alla barn och elever av både det svenska och engelska språket samt att vi arbetar med det internationella perspektivet. Enheten ligger i Hammarby sjöstad, en stadsdel i Stockholm med fin skärgårdsmiljö och med härliga naturområden. Hammarby sjöstad är ett stadsbyggnadsprojekt och området kommer 2017 att vara fullt utbyggt med ca lägenheter för drygt invånare och m² arbetsplatser. Vittra Luma Park är en gammal lampfabrik i tre plan som byggts om till förskola och skola. Precis utanför dörrarna finns det en fin park där förskolan tillbringar största delen av utepassen och för de yngre barnen har vi en inhägnad innergård. Vi har trevliga närområden dit vi lätt tar oss med tvärbanan eller båten vid Luma kaj. Lokalerna är ljusa och öppna och placerade på tre våningar. Lärmiljön är tillgänglig och anpassad utifrån läroplanens mål och barnens behov. I vår lärmiljö ska barnen kunna bli nyfikna och motiverade till att prova nytt. Vittra Luma Park är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande.

4 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

5 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik.

6 Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef/rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

7 Vittra Luma Park förskola Personalen på förskolan Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster 24 Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster 3 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 2 Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster 13 Organisation av förskolan, avdelningar Antal barn Åldrar Safiren år Topasen år Ametisten år Opalen år Zirkonen 24 5 år I den renoverade Lumafabrikens lokaler finns nu Vittra Luma Parks förskola och skola. Lokalerna är ljusa och öppna och placerade på tre våningar i den kulturmärkta fabriksbyggnaden. De stora lokalerna ger fantastiska möjligheter för pedagogerna att skapa pedagogiska miljöer för de 150 barn som vi har förtroendet att ta hand om och stötta i deras utveckling. Lärmiljön är tillgänglig och anpassas och förändras utifrån läroplanens mål och barnens behov och intressen. Vår lärmiljö ska väcka barnens nyfikenhet och inspirera dem att våga prova på nya utmaningar. Precis utanför dörrarna finns det en stor fin park som inbjuder till lek där förskolans 3-5 åringar tillbringar största delen av uteverksamheten. Vår inhängande gård är främst till för våra yngsta barn och är anpassad med material och utmaningar utifrån deras intressen och behov. I närområdet finner vi parker, skog och naturreservat dit vi lätt tar oss med tvärbanan, buss eller båten vid Luma kaj och närheten till olika kommunikationer gör att vi har möjlighet att besöka olika museum. Varje vecka går samtliga avdelningar på utflykt i mindre grupper med olika utflyktsmål som kopplas till olika projekt och barnens nyfikenhet och intressen. Under läsåret har förskolan arbetat med de fyra elementen. Under den blåsiga hösten startade vi med luft. Strax före jul övergick till elementet eld för att sedan jobba med vatten lagom till att det började frysa och snöa. Vi avslutade med jord under våren för att lära oss om växter och småkryp. Projektet har intresserat de allra flesta barnen, framförallt alla spännande experiment som barnen provat på. Pedagogerna har följt barnens intressen och nyfikenhet och därför att temat utvecklats olika i de olika grupperna. Förskolans ledningslag har under året bestått av förskolechef Louise Svenningson, examen från rektorsprogrammet 2014 vid Stockholms Universitet, Sandra Jönsson, biträdande förskolechef med legitimation för förskola och skola, Eva Lovén, arbetslagsledare skola/fritids med förskolelärarlegitimation samt Fareeha Rizwan, arbetslagsledare förskolan med en utländsk pedagogisk utbildning.

8 Vårt kvalitetsarbete i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi ett processverktyg som vi kallar Funktionell kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras förskolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 51 procent i oktober 2015 och 72 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Luma Park förskola 2015/2016 Inkluderande och stimulerande lärmiljö (Lpfö 98/10, kap 2.2 Utveckling och lärande. Lgr Kunskaper Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Information och kommunikation Vittrabok (Lpfö 98/10, kap 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Lgr Skola och hem samt 2.7 Bedömning och betyg Fokusområde: Kommunikation i relation) Pedagogisk planering (Lpfö 98/10, kap 2.2 Utveckling och lärande. Fokusområde: Lärarskicklighet Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Inkluderande och stimulerande lärmiljö - Fokuserat på Barns inflytande och delaktighet i den pedagogiska miljön genom att skapa en tillgänglig och tillåtande lärmiljö. - Barnens intressen och projekt syns tydligt i miljön genom dokumentation. - Diskussioner runt begrepp för att få en samsyn hos pedagogerna. - David Edfelt inkluderande förhållningssätt. Information och kommunikation - Veckobrev med tydlig gemensam mall mailas ut till samtliga föräldrar varje vecka. - Ökad kommunikation mellan avdelningarna genom förskollärarmöten en gång i veckan. - Reflektion och diskussion runt daglig kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare. Pedagogisk planering - Reflektionsmöten i arbetslagen en gång i veckan för reflektion, utvärdering och planering. - Förskolemöten för alla pedagoger på förskolan en gång i månaden för att inspirera och stötta varandra i planeringen av den pedagogiska verksamheten.

9 - Reflektionsprotokoll som verktyg. - Gemensamt projekt på enheten med fokus på De fyra elementen.

10 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Det här året har vi haft särskilt fokus på området barns inflytande. Utifrån resultaten i både Funktionell kvalitet och i Kvalitetsundersökningen för föräldrarna ser vi en viss skillnad mellan resultaten i grupperna på förskolan. Vi har under året haft två grupper i förskolan som haft högre personalomsättning än övriga grupper vilket vi även kan se på resultaten. I de grupper där pedagoggruppen varit intakt under hela året ser vi en mer jämn och hög kvalitet. Därför kommer vi att under nästa år arbeta med vår arbetsmiljö och bland annat se över förutsättningar och arbetsredskap samt åtgärder för ökad trivsel och bättre hälsa på arbetsplatsen. För att få fram ett så rättvisande resultat som möjligt har vi fokuserat på att skapa en samsyn på olika begrepp som används i materialet Funktionell Kvalitet. Vi har vid flera tillfällen diskuterat runt materialet och olika begrepp, både på förskollärarmöten och på förskolemöten. Vi upplever att vi har fått en ökad samsyn, men vi ser fortfarande en del skillnader på hur man ser på verksamheten och bedömer den i olika arbetslag. Vi kommer fortsätta med förskollärarmöten under nästa år för att ytterligare förstärka kommunikationen mellan grupperna och skapa samsyn runt vår pedagogiska verksamhet, samt för att hjälpa och stötta varandra i arbetet. Ett av våra största utvecklingsområden som vi ser på förskolan är att tydliggöra planering, uppföljning och utvärdering. Under året har vi arbetat med detta på arbetslagens reflektionsmöten men vi upplever att vi behöver en tydligare struktur för att skapa ett gemensamt synsätt på pedagogisk planering samt tydligare koppling till styrdokument. Vi kommer nästa år ta fram ett eget verktyg för att verksamheten ska vila på årsstrukturen kopplat till pedagogisk planering och utvärdering för att höja kvaliteten på den pedagogiska verksamheten.

11 Föräldrarnas bedömning av lärmiljön och undervisningen i förskolan I vår enkätundersökning finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta har rubriken Lärmiljö. Så här blev resultatet: När vi tittar på vårdnadshavarnas svar inom området Lärmiljö ser vi ett relativt oförändrat resultat i jämförelse med resultatet för Vittra Luma Park 2015, vilket vi ser som en jämn och stadig grund för att under nästa år arbeta för att höja resultaten. Utifrån resultaten i undersökningen ser vi att vi behöver bli bättre att kommunicera och förmedla innehållet i verksamheten till vårdnadshavarna. Vi ser att en del vårdnadshavare svarat att de inte vet på frågor gällande lugn och ro på förskolan, huruvida barnen behandlar varandra med respekt samt barnens möjlighet att påverka verksamheten. Detta ser vi som ett tydligt resultat av att vi förmedlat detta på ett sätt som inte nått fram till alla vårdnadshavare. Vi måste tänka på vilka informationskanaler vi har och vilka ord vi använder för att alla vårdnadshavare ska nås av informationen och förstå vad den innebär. Resultatet för lugn och ro i förskolan har fått lägst resultat inom området lärmiljö och vi har diskuterat vad det är vårdnadshavarna möts av när de kliver in på vår förskola. Ofta är det mycket aktivitet och rörelse precis vid lämningar och hämtningar vilket kan ge ett rörigt intryck. Pedagogerna har diskuterat vilken atmosfär vi vill att vårdnadshavarna ska mötas av vid lämning och hämtning och utifrån det tagit fram en struktur som möter denna bild samt vilka aktiviteter som skulle kunna fungerar i denna struktur för att skapa en lugn start och avslut för barn och vårdnadshavare. Under året har vi haft fokus på barns inflytande och alla avdelningar har på olika sätt arbetat med deras inflytande och vad det innebär.

12 I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling. Detta rubriceras som Undervisning. Resultatet blev så här: Här ser vi att en stor del av vårdnadshavarna svarat att de inte vet om digitala hjälpmedel används i verksamheten på ett bra sätt och det är även flera som svarat väldigt lågt. Till hösten har vi valt att satsa på ipads som pedagogiskt verktyg för att öka IKT kunskapen hos pedagogerna med mål att öka den pedagogiska dokumentationen, förenkla kommunikationen samt som ett arbetsmaterial tillsammans med barnen. Vi har funderat på varför vårdnadshavarna i mindre utsträckning tycker att de blir informerade om hur deras barn utvecklats i förskolan och tror att det kan bero på att utvecklingssamtalen låg efter enkätundersökningen. Utvecklingssamtalet är en tydlig situation där barnets utveckling diskuteras och vi tror att det är lätt att missa alla samtal vid hämtning och lämning om barnets små och stora utvecklingssteg. Inför kommande läsår kommer vi att genomföra utvecklingssamtalen i början av varje termin men också tänka på hur vi uttrycker oss när vi pratar med vårdnadshavarna i samband med lämning och hämtning, tydliggöra barnens små framsteg för vad de är. Även när det kommer till frågorna kring lärmiljön ser vi att vi behöver bli tydligare när vi kommunicerar med vårdnadshavarna, framförallt i veckobreven, om vad vi gör och varför och hur det är kopplat till och påverkar barnens utveckling.

13 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. NKI resultatet har sjunkit en bit sedan förra våren vilket är ett resultat av att vi har haft personalomsättning vid ett par tillfällen under året, framförallt i ett av arbetslagen. Det ser vi tydligt när vi djuplodar i de enskilda lagens resultat. Under våren har vi lyckats skapa en stabilitet i detta arbetslag genom att vi organiserat arbetslaget med fler heltidsarbetande pedagoger. Det har medfört att vårdnadshavarna har fått möjlighet att träffa samma pedagog vid lämning som vid hämtning och därmed fått en tydligare bild av hur deras barn har haft det, vilket i sin tur skapar trygghet.

14 Vi behöver bli tydligare på att synliggöra barnens lärandeprocesser i den pedagogiska dokumentationen, alltså i barnens Vittraböcker. Vi ser att reflektionsmötena under året gynnat arbetslagens utvärdering och vidare planering men vi behöver förtydliga våra dokument kring detta och koppla dem till Läroplanen. På så sätt blir det än tydligare för pedagogerna vad nästa steg böra vara för barnens bästa utveckling och vi kommer kunna höja kvaliteten ytterligare i samtliga grupper på förskolan. Vi ser att vårt Vittragemensamma bedömningsverktyg för pedagoger för att mäta kvaliteten i förskolan, Funktionell kvalitet, har varit till stöd vid uppföljning, utvärdering och utveckling i vårt arbete i verksamheten och samtidigt lett till värdefulla pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Glädjande nog ser vi att trivselgraden har ökat på förskolan. Vårdnadshavarna upplever att deras barn trivs på förskolan vilket är grunden till utveckling och lärande. Detta ser vi inte bara i kvalitetsundersökningen utan det är också något vårdnadshavarna delger pedagogerna via mail och i samtal. Barnen visar det genom att gärna vilja stanna en extra stund vid hämtning.

15 Kvalitetsmål för Vittra Luma Park förskola 2016/2017 Stärka Vittrakulturen att alla på Luma Park har ett ägarskap i arbetet med att skapa trygghet, trivsel och ett gott arbetsklimat för stora som små. (Lpfö 98/16, kap 2.1 Normer och värden) Inkluderande och stimulerande lärmiljö skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjlighet för lärande genom att möta, stödja och utmana alla barn/elever i deras lust att lära. (Lpfö 98/16, kap 2.2 Utveckling och lärande.) Förtydliga Kommunikationen tydlighet kring vad vi gör och vad som händer i verksamheten ger ökad trygghet. (Lpfö 98/16, kap 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling.) Pedagogisk planering ta fram ett planerings- och utvärderingsverktyg som är kopplat till vår årsstruktur och Läroplanen för förskolan. (Lpfö 98/16, kap 2.2 Utveckling och lärande) Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Stärka Vittrakulturen: Att arbeta kontinuerligt och långsiktigt med Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Tydliggöra planering, uppföljning och utvärdering genom att ta fram ett tydligare arbetsverktyg. Bättre lämnings- och hämtningsstruktur genom att ta fram anpassade aktiviteter för dessa tillfällen. I veckobreven koppla våra aktiviteter till läroplanen för förskolan men också visa på vilket sätt våra aktiviteter utvecklar barnen. Medvetandegöra pedagogerna om Vittras verktygsguider och omsätta innehållet i verksamheten. Inkluderande och stimulerande lärmiljö: Att fortsätta arbeta med Tillgänglighetsverktyget från Specialpedagogiska Myndigheten för att säkerställa att vår lärmiljö är till för allas behov. Vi utvärderar vår lärmiljö utifrån barnens behov och intressen efter varje period (var sjätte vecka). Fler diskussioner kring lärmiljön för samsyn och erfarenhetsutbyte. Förtydligad kommunikation: Ge vårdnadshavarna återkoppling på barnets dag med tydlig fokus på barnens utveckling. Dokumentera genom bilder och texter som knyter an till projekten och är kopplade till läroplanen för förskolan. Tydligare visa på hur våra aktiviteter är kopplade till läroplanen för förskolan via Facebook och veckobrev. Pedagogisk planering:

16 Tydliggöra planering, uppföljning och utvärdering genom att ta fram ett arbetsverktyg som utgår från förskolans läroplan och Vittras verktygsguider. Förskolelärarmöten varje vecka med planerade pedagogiska diskussioner för en ökad samsyn över hela förskolan. Kollegialt lärande på förskolemöten utifrån best practice. Auskultera i varandras arbetslag.

17 Vittra Luma Park grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 5 Antal lärare med lärarlegitimation 5 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 0 Antal förstelärare 1 Arbetslag Antal elever Åldrar Miniorerna år Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Louise Svenningson, examen från rektorsprogrammet 2014 vid Stockholms Universitet, Sandra Jönsson, biträdande förskolechef med legitimation för förskola och skola, Eva Lovén, arbetslagsledare skola/fritids med förskolelärarlegitimation samt Fareeha Rizwan, arbetslagsledare förskolan med en utländsk pedagogisk utbildning. Skolans elevhälsoteam har under läsåret bestått av skolsköterska Ann Wretman, kurator Anneli Haugdahl, skolpsykolog Malin Valsö, skolläkare Kristina Bähr samt specialpedagog Christina Qwist och skolans rektor. I den renoverade Lumafabrikens lokaler finns nu Vittra Luma Parks förskola och skola. Lokalerna är ljusa och öppna och placerade på tre våningar i den kulturmärkta fabriksbyggnaden och skolans lokaler ligger på översta planet i huset. De stora lokalerna ger fantastiska möjligheter för pedagogerna att skapa pedagogiska miljöer för eleverna som vi har förtroendet att ta hand om och stötta i deras utveckling. Lärmiljön är tillgänglig och anpassas och förändras utifrån läroplanens mål och elevernas behov och intressen. Vi har ett bibliotek i mitten av skolans lokaler som därmed blir en naturlig samlingsplats. I vår lärmiljö vill vi att eleverna ska kunna utmanas och hitta lusten att lära, samt hitta naturliga mötesplatser. Precis utanför dörrarna finns det en stor fin park som inbjuder till lek och rörelse där skolans elever tillbringar största delen av uteverksamheten. I närområdet finner vi parker, skog och naturreservat dit vi lätt tar oss med tvärbanan, buss eller båten vid Luma kaj och närheten till olika kommunikationer gör att vi har möjlighet att besöka olika museum och andra utflyktsmål kopplade till undervisningen.

18 Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från föräldrarna var 50 procent i oktober 2015 och 59 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Luma Park grundskola 2015/2016 Inkluderande och stimulerande lärmiljö (Lgr Kunskaper, Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Information och kommunikation Vittrabok (Lgr Skola och hem samt 2.7 Bedömning och betyg. Fokusområde: Kommunikation i relation)

19 IKT som ett pedagogiskt verktyg (Lgr Kunskaper, Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Pedagogerna har skattat lärmiljön med hjälp av Specialpedagogiska myndighetens verktyg En tillgänglig miljö. Detta arbete har kopplats ihop med elevgruppens behov vilket resulterade i en ommöblering i miljön. Samtliga pedagoger har fått kompetensutveckling i ipad kopplat till deras undervisande ämne för att underlätta användandet av IKT i undervisningen. Fritidsansvarig har varit med på ett av skolpedagogernas arbetslagsmöte varje vecka vilket har stärka samarbetet mellan skola och fritids. Hela fritidslaget har varit med på utvärderings- och förberedelsedagar med skolan. Dessa insatser har främjat delaktighet och samsyn på båda verksamheterna. Förtydligat planerings- och utvärderingsdokumentet för fritids. Ny veckobrevsmall har förtydligat informationen till föräldrarna och förenklat skrivandet av brevet för pedagogerna. Auskultationer mellan pedagoger kring lektionsstrukturen.

20 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Normer och värden Vittrakulturen, en trygg lärmiljö och ett respektfullt bemötande, har genomsyrat verksamheten detta läsår. Vi startade året med en uppstartsperiod om fyra veckor då vi lade fokus på normer och värden, förhållningssätt och spelregler och skolans studiemiljö. Vi ser vikten av att arbeta med förebildskap och lägger stort fokus på detta. I skolan har vi strävat efter att skapa en god arbetsmiljö genom att bland annat arbeta fram gemensamma ordningsregler tillsammans med eleverna och förankrat dem i verksamheten. Genom att ha en tydlig struktur i klassrum, platser för eleverna samt var pedagogerna befinner sig gör vi bedömningen att det vi bidragit till en god arbetsro. Vi har också kartlagt områden i samband med upprättandet av planen mot kränkande behandling och diskriminering, då det där framkom att övergångar och flöden är tillfällen där incidenter och kränkningar lättare sker. Pedagogerna är aktivt närvarande för att undvika kränkande händelser. Vår skola är liten och överblickbar och vår verksamhet genomsyras av respekt och goda relationer. Det är få kränkningar som sker. Vi bedömer att vi direkt i höst ska sätta det goda förhållningssättet och bygga vidare på det goda klimatet. Elevernas ansvar och inflytande Vi har under året arbetat med elevråd, där eleverna får stora möjligheter att påverka verksamheten. De har där varit delaktiga i att utvärdera och planera verksamheten och dess innehåll. Vi har dagliga samlingar i såväl ansvarsgrupp som på fritids och där får eleverna möjligheter att lyfta sina tankar. Sammanfattningsvis finns det goda förutsättningar för ett gott elevinflytande. Skolan arbetar med ett erfarenhetsbaserat lärande och utgår i planeringen av verksamheten utifrån elevernas tankar, frågor, behov och intressen. Skola och hem Skolan har under året haft stort fokus på att etablera en god kommunikation mellan hem och skola för att skapa de bästa förutsättningarna för elevernas utveckling och lärande. I slutet av varje vecka mailas ett gemensamt veckobrev till vårdnadshavarna från miniorerna med innehåll från ansvarspedagoger samt från fritidsverksamheten. Fritids mejlar även ut planeringen av kommande veckas fritidsaktiviteter varje måndagsmorgon och den publiceras också på vårt intranät Schoolsoft. Fritids dokumenterar sin verksamhet på dokumentationsväggen i korridoren, väl synligt för alla elever och vårdnadshavare när de kommer in i skolan. Utöver det finns veckobrevet tydligt anslaget i skolans lokaler. Skolan genomförde ett tidigt föräldramöte vid läsårets start som sedan har följts upp av gemensamma sammankomster som till exempel föräldrafika. På fritids läggs också fokus på kommunikationen vid lämning och hämtning så att elever och föräldrar ska känna sig välkomna samt informerade över hur skoldagen förflutit. Vårdnadshavarna har även kunnat ta del av både skolans och fritids verksamhet på ett enkelt sätt genom vår Facebooksida.

21 Övergång och samverkan Vittra Luma Park har under året arbetat för ett helhetstänk på hela enheten, det vill säga förskola, förskoleklass, skola och fritids. Samtidigt har vi tydliggjort de olika skolformerna, som exempel att visa på skillnaden mellan förskoleklass och skola. Under året har vi skapat tydligare rutiner för elevhälsan vilket hjälper till att skapa ett helhetstänk utifrån elevernas perspektiv. Samarbetet mellan femårsavdelningen på förskolan och förskoleklassen påbörjades under läsåret 14/15 och har fortsatt även under detta läsår vilket har varit mycket positivt, vilket vi ser genom att fler fem-åringar väljer att gå vidare till vår grundskola. Vi ser att samverkan har stärkts genom att vi håller ihop Miniorerna som ett arbetslag med förskoleklass, grundskola och fritidshem med gemensamma arbetslagsmöten, utvärderingar och planeringar. Vi har en eftermiddag med arbetsstuga då alla elever erbjuds en extra lärarledd timme utöver skoltiden. Arbetsstugan har varit ett mycket uppskattat inslag i verksamheten. Vittra Luma Park har haft ett gemensamt tema under året. Temat De fyra elementen, har varit en röd tråd genom såväl skolundervisning som fritids och förskoleverksamhet. Skolan och omvärlden Skolan har gett sig ut på utflykt runt om i samhället, kopplat till ett skolämne eller vårt gemensamma tema De fyra elementen. Vi har arbetat med olika yrken och vad de innebär inom de samhällsorienterade ämnena, bjudit in föräldrar som berättat om vad de arbetar med och vi har gått på vandring och spanat efter yrken. Utifrån att vi har många nationaliteter representerade bland elever och pedagoger har vi ett naturligt fokus på det internationella perspektivet som präglar vår verksamhet. På Vittra Luma Park har vi som tradition att anordna ett Öppet Hus då vi bjuder in alla som är intresserade av att komma och titta på vår verksamhet. Pedagogerna ordnar olika aktiviteter i huset och på årets Öppet Hus framförde minioreleverna med ledning av vår musiklärare en fantastisk konsert till förmån för ensamkommande flyktingbarn. Bedömning och betyg När det gäller bedömningen har vi medvetet och strukturerat strävat efter att ge god och tydlig information om var eleven befinner sig gentemot kunskapskraven och vad som behöver utvecklas. Dokumentationen har enligt vårt systematiska kvalitetsarbete skett var sjätte vecka och vårdnadshavare har fått skriftligt omdöme två gånger per år. Vi har arbetat för att ytterligare tydliggöra för eleverna vilka kunskapskrav och mål de ska nå och vad som förväntas av dem. Vi har också lagt en plan för gemensam struktur för tydliga uppstarter och avslut på alla undervisningspass och dagen som helhet. Sammanfattningsvis har pedagogerna levererat god dokumentation som vårdnadshavare också är nöjda över. Vår målsättning är att genom tydlig och kontinuerlig dokumentation och uppföljning tidigt sätta in stödinsatser för de elever som är i behov av det. Vi kommer att arbeta vidare med att elever ska förstå vilka kunskapskrav de arbetar med under passet. Mycket fokus kommer att läggas på reflektion under det kommande året då vi strävar emot att eleverna äger sina lärprocesser ytterligare.

22 I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:

23 Studiemiljö föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:

24 Undervisning föräldrar Jämförelse elever föräldrar lärare

25 Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Skolan har haft ett stabilt och lärorikt läsår med glada barn och nöjda föräldrar vilket visar sig i alla frågor i enkätundersökningen. Vad gäller barnens trygghet har vi ökat från 86 till 90 % och Mitt barns lärare gör så att hen får lust att lära sig mer som gått upp från 67 till 95 %. Det tycker vi är fantastiskt roligt. Ett utvecklingsområde är att vi behöver bli tydligare på att förklara för föräldrarna hur lärarna ger barnen information om kunskapskraven i de olika ämnena. Vi ser på resultatet att det här en hög andels om svarat Vet ej. Skolans lugn och stabilitet beror på ett enat lärarlag som haft en gemensam syn på barns lärande och värdegrund. Detta ser vi i frågan angående lärarnas samarbete för att barnen ska nå målen som uppgår till 93 %, mot förra årets 76 %. Det här läsåret satsade vi på skolans bibliotek genom ett omfattande litteraturinköp samt ny placering för bättre tillgänglighet, vilket uppskattats av både elever och lärare. Utifrån en långsiktig IT-satsning införskaffades en klassuppsättning IPads som används i undervisningen. Inför kommande läsår har ytterligare IPads köpts in samt att lärarna ska få fortbildning. Luma Park har goda rutiner för elevhälsoarbetet och arbetar ständigt för att utveckla detta i samspel med lärarna, vi ser dock att vi behöver informera föräldrarna bättre angående vart de ska vända sig om de upplever att deras barn är i behov av anpassningar eller stöd i verksamheten. I skolan ska alla elever kunna inhämta och utveckla kunskaper. Att utveckla verksamhetens tillgänglighet innebär att vi anpassar den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till elevers lärande. För att underlätta det praktiska arbetet i skolan med att göra lärmiljön mer tillgänglig, har Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning som vi har börjat arbeta med, ett arbete som kommer att fortsätta under kommande läsår.

26 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Resultat Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Bild 100 Engelska 100 Hem- och konsumentkunskap 100 Idrott 100 Matematik 100 Moderna språk 100 Musik 100 NO 100 Biologi Ingår i NO Fysik Ingår i NO Kemi Ingår i NO SO 100 Geografi Ingår i SO Historia Ingår i SO Religion Ingår i SO Samhällskunskap Ingår i SO Slöjd 100 Svenska 100 Svenska som andraspråk 100 Teknik Ingår i NO

27 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever 9 Andel (%) som nådde alla mål 100 Antal flickor 5 Andel (%) som nådde alla mål 100 Antal pojkar 4 Andel (%) som nådde alla mål 100 Matematik åk 3 Antal elever 9 Andel (%) som nådde alla mål 100 Antal flickor 5 Andel (%) som nådde alla mål 100 Antal pojkar 4 Andel (%) som nådde alla mål 100

28 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Upplevd kvalitet föräldrar Vi har en större elevgrupp i år, fler vårdnadshavare har svarat på enkäten det här året. Vi har också fler familjer som inte har svenskt ursprung vilket vi tror kan ha påverkat resultatet eftersom då ofta andra kunskapsförväntningar på skolan än vad vi har. För dem är det nytt att arbeta med barnens sociala utveckling på det sätt som vi gör i svensk skola. Däremot är det fantastiskt roligt att se att vårdnadshavarna ligger så högt på rekommendationsgraden och trivsel. Vi har en ganska stor elevomsättning till följd av att familjer flyttar utomlands eller till villa. Som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete lämnar vi ut en blankett när en elev slutar, där vi ber

29 dem beskriva varför de flyttar från vår skola, vad de tycker har varit bra eller mindre bra hos oss. Under det här läsåret har vi bara vid ett tillfälle fått negativ feedback och det gällde en elev som tyckte vår skola var för liten. Vi att vårdnadshavarna i skolan efterfrågar en tydligare kommunikation i vad som händer i verksamheten och hur deras barn utvecklas i skolan. Här tänker vi att vi måste ha mer kontinuerliga diskussioner med varandra om hur vi pratar med vårdnadshavarna, vad säger vi när de hämtar sitt barn och hur säger vi det? Det är en ganska stor diskrepans mellan hur skolans pedagoger och vårdnadshavarna anser att skolan arbetar aktivt med att alla ska bli behandlade med respekt. Vårdnadshavarna anser att pedagogerna gör det i större utsträckning än pedagogerna själva. Beror detta på att pedagogerna är bra på att beskriva värdegrundsarbetet för vårdnadshavarna men inte är nöjda själva med resultatet av arbetet? Inför planeringen av uppstartsperioden i augusti kommer vi att diskutera vidare kring vilka aktiviteter och handlingar vi gör med framförallt de yngre barnen kring värdegrundsarbetet så att pedagogerna känner att deras arbete ger ett förväntat resultat. Alla ska känna sig nöjda med sin insats. Kvalitetsmål för Vittra Luma Park grundskola 2016/2017 Stärka Vittrakulturen att alla på Luma Park har ett ägarskap i arbetet med att skapa trygghet, trivsel och ett gott arbetsklimat för stora som små. (Lgr 11, 2.1 Normer och värden) En inkluderande och stimulerande lärmiljö skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjlighet för lärande genom att möta, stödja och utmana alla barn/elever i deras lust att lära. (Lgr 11, 2.2 Kunskaper) Förtydliga Kommunikationen tydlighet kring vad vi gör och vad som händer i verksamheten ger ökad trygghet (Lgr 11, 2.4 Skola och hem samt 2.7 Bedömning och betyg) Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Stärka Vittrakulturen: Att arbeta kontinuerligt och långsiktigt med Planen mot diskriminering och kränkande behandling Fördjupa samarbetet mellan skola, förskoleklass och fritidshemmet Förankra arbetsverktyget Vittrakultur som förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar med våra kärnvärden; ansvarstagande, inkluderande och tydliga. Inkluderande och stimulerande lärmiljö: Att fortsätta arbeta med Tillgänglighetsverktyget från Specialpedagogiska Myndigheten för att säkerställa att vår lärmiljö är till för allas behov. Använda de inre och de yttre rummen på ett mer effektivt sätt, genom förändrad möblering. Till hösten kommer vi ha hemklassrum istället för ämnesrum där tidigare eleverna flyttar runt beroende på ämneslektion. Förankra arbetsverktyget Samtida undervisning för att skapa samsyn i kring hur framgångsrik undervisning kan bedrivas, planeras, genomföras och utvärderas.

30 Förtydligad kommunikation: Få en samsyn i pedagoglaget om hur Vittraboken ska användas, till exempel med gemensamma frågeställningar. Tydliggöra fritidshemmet roll under utvecklingssamtalen Förankra arbetsverktyget Kommunikation så att alla pedagoger är väl förtrogna med de strukturer, metoder och aktiviteter som gäller kring kommunikation Vittra Luma Park fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 2 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0,5 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1,5 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Miniorerna år I den renoverade Lumafabrikens lokaler finns nu Vittra Luma Parks förskola och skola. Lokalerna är ljusa och öppna och placerade på tre våningar i den kulturmärkta fabriksbyggnaden och skolans lokaler ligger på översta planet i huset. De stora lokalerna ger fantastiska möjligheter för pedagogerna att skapa pedagogiska miljöer för eleverna som vi har förtroendet att ta hand om och stötta i deras utveckling. Lärmiljön är tillgänglig och anpassas och förändras utifrån läroplanens mål och elevernas behov och intressen. Vi har ett bibliotek i mitten av skolans lokaler som därmed blir en naturlig samlingsplats. I vår lärmiljö ska eleverna kunna utmanas och hitta lusten att lära, samt hitta naturliga mötesplatser. Precis utanför dörrarna finns det en stor fin park som inbjuder till lek där skolans elever tillbringar största delen av uteverksamheten. I närområdet finner vi parker, skog och naturreservat dit vi lätt tar oss med tvärbanan, buss eller båten vid Luma kaj och närheten till olika kommunikationer gör att vi har möjlighet att besöka olika museum. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att vi utvärderar verksamheten efter varje, alltså sex gånger per läsår. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla Kvaliteten på hösten och den mer

31 omfattande, Stora Kvaliteten på våren. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Kvalitetsmål för Vittra Luma Park fritidshem 2015/2016 Funktionell kvalitet: Inkluderande och stimulerande lärmiljö (Lgr Kunskaper Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Information och kommunikation Vittrabok (Uppföljning, utvärdering och utveckling. Lgr Skola och hem samt 2.7 Bedömning och betyg Fokusområde: Kommunikation i relation) Var och en som verkan inom skolan/fritidshemmet skall också främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lgr-11 Kap Fokusområde: Stärka och förtydliga Vittrakulturen). Upplevd kvalitet: Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla aktiviteter som stimulerar mitt barns utveckling. (Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Jag är nöjd med fritidshemmets sätt att kommunicera om vad som händer i verksamheten. (Information och kommunikation) Eleverna på mitt barns skola behandlar varandra med respekt. (Stärka och förtydliga Vittrakulturen) Skolans personal arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt. (Stärka och förtydliga Vittrakulturen) Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Inkluderande lärmiljö: Pedagogerna har skattat lärmiljön med hjälp av Specialpedagogiska myndighetens verktyg En tillgänglig miljö. Detta arbete har kopplats ihop med elevgruppens behov vilket resulterade i att lokalerna i vissa fall används annorlunda än tidigare. Planering och utvärdering var sjätte vecka av aktiviteterna utifrån våra styrdokument Fritidsråd där eleverna framfört sina tankar och åsikter om aktiviteter och hur de vill använda miljön. Information och kommunikation: Fritidsansvarig har varit med på ett av skolpedagogernas arbetslagsmöte varje vecka vilket har stärka samarbetet mellan skola och fritids. Hela fritidslaget har varit med på utvärderings- och förberedelsedagar med skolan. Dessa insatser har främjat delaktighet och samsyn på båda verksamheterna. Förtydligat planerings- och utvärderingsdokumentet för fritids. Tydliggjort syfte och mål för eleverna till varje aktivitet eller projekt

32 Närvarande pedagoger för att skapa trygghet. Facebook, veckobrev och dokumentationsvägg som visat vad sker i fritidsverksamheten. Var och en som verkan inom skolan/fritidshemmet skall också främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö: Dagliga samlingar, i stor eller liten grupp, som inte bara innehållit dagens aktiviteter utan också diskussioner kring normer och värden. Hur vill vi ha det på fritids för att alla ska trivas? Vad behöver vi göra då? Hur agerar jag om en kamrat inte gör som vi kommit överens om? Fritidsråd Städdagar, där eleverna fräschat upp lekparken och vår innergård. Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Normer och värden Vi startade året med en uppstartsperiod på fyra veckor där vi lade fokus på normer, värden och det förhållningssätt vi vill ska råda på vår skola och på vårt fritidshem. Vi ser vikten av att arbeta med förebildskap och lägger stort fokus på detta. Vi förankrade våra ordningsregler och introducerade Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Då fritidspedagogerna finns med under hela skoldagen har de full insyn i vad barnen har arbetat med under skoldagen och kan arbeta vidare utifrån det. Detta bedömer vi gynnar arbetet med normer och värden och skapar en trygghet för barnen under hela sin dag. Elevernas ansvar och inflytande I syfte att ge barnen en möjlighet att påverka sin fritidsdag har vi under året haft fritidsråd där barnen varit delaktiga i planeringen av fritidsaktiviteter. Resultatet av detta arbete är att barnens intressen och behov har ringats in och att vi idag erbjuder mer varierande pass och aktiviteter än tidigare. Barnen får också i den dagliga samlingen, där eftermiddagens aktiviteter gås igenom, välja vilken av aktiviteterna de vill delta i. Skola och hem Fritidspedagoger träffar vårdnadshavare varje dag och talar om dagen och aktiviteterna som har varit på. Fritidsaktiviteterna dokumenteras regelbundet varje vecka genom Vittra Luma Parks Facebooks sida, veckobrevet och dokumentationsväggen som vårdnadshavarna passerar på väg in i skolan. Trots vår upplevelse om att vi har en god daglig kommunikation och kontakt mellan fritids och vårdnadshavare fick vi ett något lägre resultat i enkätundersökningen Stora Kvalitén på punkten kommunikation. Detta har gett oss