Kvalitetsredovisning för Vittra Sjöstaden. Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Sjöstaden Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 I denna kvalitetsredovisning kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Jag heter Ole Hass och är rektor och förskolechef på Vittra Sjöstaden. På Vittra Sjöstaden får barn och elever tidigt lära sig att föra dialog och samspela med andra. Vi arbetar med utgångspunkt i varje elevs behov och förmågor. Här får varje barn och elev möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar i samspel med varandra och de vuxna på skolan. Vi uppmuntrar våra barn och elever till att bli självständiga och trygga individer som vet vilka de är och vad de står för, som tar ansvar för sig själva, för varandra och för det samhälle som vi lever i. Vi vill att våra barn och elever ska utveckla sin förmåga att tänka kritiskt och att lära sig av andra kulturer. Bild rektor För oss är det viktigt att alla barn och elever trivs, känner sig trygga och känner glädje och stolthet över sin förmåga att lära sig nya saker. Vi vill ge varje elev en god grund för fortsatta studier genom att utveckla elevens vilja och lust att lära och ut-veckla förmågor och kunskaper att bygga vidare på. I skolan leder våra lärare undervisningen och följer tillsammans med eleven och dig som förälder, elevens utveckling. Våra lärare är med eleverna under hela skoldagen, vilket gör att vi får en nära pedagogisk relation och kan se till hela elevens behov. Inför läsåret kommer god kommunikation vara ett övergripande mål på Vittra Sjöstaden och detta dokument är ett led i att förtydliga kommunikation mellan hem och skola. Här finner du som förälder information som berör ditt barn och vilka generella rutiner och strukturer som gäller för detta läsår. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år.

3 Välkommen, Ole Hass Rektor och förskolechef, Vittra Sjöstaden Fakta om Vittra Sjöstaden Vittra Sjöstaden startade I vår verksamhet har vi förskola och grundskola från förskoleklass till årskurs 9. Vi har i år haft 113 barn i förskolan och 210 elever på skolan. Vittra Sjöstaden är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia. Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör själv- ständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande.

4 Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

5 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt.

6 Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik. Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef och rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

7 Vittra Sjöstaden förskola Personalen på förskolan Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster 19,45 Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster 5 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1,3 Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster 8,35 Organisation av förskolan, avdelningar Antal barn Åldrar Sjöhästarna Sjöstjärnorna Valarna 24 3 Delfiner 21 4 Hajar 23 5 Förskolans lokaler är placerade på två våningsplan. Avdelningen Sjöhästarna (1-2 år) är belägen på entréplanet med direkt utgång till en egen utegård och eget kapprum. Barnen på avdelningarna Hajarna (5 år), Delfinerna (3-4 år), Valarna (2-3 år) och Sjöstjärnorna (1-2 år) är placerade på plan 2 med eget kapprum och egen entré mot stora förskolegården. Alla barn på förskolan har tillgång till skolans kök för undervisning i hem- och konsumentkunskap, vilket ligger i nära anslutning till avdelningarna på plan 2. Alla barn på förskolan har även tillgång till skolans musiksal. Vittra Sjöstadens förskola har öppna ljusa lärmiljöer där barnen får möjlighet att i sin egen takt utforska de olika miljöerna som innehåller material efter barnens intresse och förskolans aktuella fokusområden. Eftersom förskolan arbetar med miljön som den tredje pedagogen är vår lärmiljö en dynamisk miljö som ständigt växlar utseende efter barnens intressen och behov. Förskolan har ytor för lek och bus och ytor för reflektion och eftertanke, vilket möjliggör för alla barn att komma till sin rätt. Mellan avdelningarna har förskolan det vi kallar för torget, där barn och vuxna tar del av varandras lärande via dokumentationen gjord av barnen och pedagogerna. Utemiljön består av två gårdar. Den ena är i direkt anslutning till de yngsta barnens avdelning och den andra är i nära anslutning till entréplanet till de andra avdelningarna På båda gårdarna finns möjlighet till odling för barnen att utforska. Förskolan är belägen i närhet av grönområden och en stor park, vilket gör det lätt för även de yngsta barnen att få ta del av naturupplevelser. Barnen på förskolan besöker flera gånger i veckan grönområdet som kallas för Fjärilsparken. Förskolan ligger inte långt från Hellasgården, dit barn och pedagoger ofta åker året runt för lite längre utflykter. Förskolans centrala läge med goda kommunikationer bidrar till att barnen kontinuerligt får möjlighet att besöka andra parker, muséer och aktiviteter runt om i Stockholmsområdet. Alla aktiviteter på förskolan utgår från förskolans läroplan samt Vittras idé och vision och barnens behov, intressen och förutsättningar.

8

9 Vårt kvalitetsarbete i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi att processverktyg som vi kallar Funktionell kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras förskolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 77 procent i oktober 2015 och 71 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Sjöstaden förskola 2015/2016 Funktionell kvalitet: Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Lpfö 98/10 kap Fokusområde: Kommunikation i relation). Se till att barnen utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, (Lpfö-98/10 kap.2.2 Fokusområde Stärka och förtydliga Vittrakulturen) Utveckla barnens förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, (Lpfö-98/10 kap.2.2 Fokusområde Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Vi har haft samtal/intervjuat varje barn utifrån frågor kopplat till trygghet och när deras röst blir hörd. Detta har gett oss en djupare insikt i barnens trivsel och framtagandet av likabehandlingsplan. Vi har tillsatt en ny roll på vår förskola i form av en biträdande förskolechef som har haft i uppdrag att utveckla förskolan och leda det pedagogiska arbetet. Gruppreflektioner med biträdande förskolchef har startats upp där arbetslagen träffas en gång i veckan för att samtala om pedagogiska frågeställningar. Känslosamlingar genomförs med jämna mellanrum på samtliga avdelningar för att hjälpa barn sätta ord på sina känslor.

10 Ledarstrukturen har ändrats ytterligare där det har införts samordnare på varje avdelning som har i uppgift att se över den dagliga strukturen. Detta har sedan lyfts på ett samordnarmöte en gång i veckan med syfte för att skapa ett starkt samarbete mellan avdelningarna på förskolan. Hela förskolan har arbetat med temat naturvetenskap i olika form. Temat inleddes under början av hösten och avslutades under slutet av höstterminen. På vårterminen har avdelningarna fördjupat sig i olika projekt som är baserade på barnens intresse efter det inledande temat naturvetenskap. I augusti delades det ut läsplattor till personalen för att förenkla dokumentation av barnen och att göra det lättare att sköta mailkommunikationen med föräldrar. Instagram har gett en daglig insyn i verksamheten för föräldrar.

11 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Det här året har vi haft särskilt fokus på området barns inflytande. Ett arbete har lagts ner under året på att göra en jämnare bedömning av arbetet i materialet funktionell kvalité som redovisas ovan. Tidigare mätningar har visat en ännu större skillnad mellan avdelningarna. Nu kan vi redovisa en större samstämmighet och likvärdigheten är jämnare. Utifrån resultatet kan vi dock konstatera att likvärdigheten mellan våra olika avdelningar skiljer sig något åt. Detta kan bero på att det under hösten skedde förändringar i personalgruppen och det behövdes göras omstruktureringar på vissa avdelningar. Arbetet under våren fokuserades på att bygga upp de nya arbetslagen och ta fram strukturer och rutiner för att sedan arbeta in dem. Arbetet med att bygga struktur och rutiner på de avdelningar med nya arbetslag avslutades först i slutet på vårterminen vilket bidrog till att det pedagogiska arbetet hamnade efter. Till hösten kommer fokus på pedagogiska forum gälla. Det kommer göras en satsning på förskolans förskollärare i form av att de kommer lyftas ut ur verksamheten för att ha ett gemensamt möte där förskolans pedagogiska kvalité och likvärdighet kommer att utvärderas en gång i veckan.

12 På punkten Barns inflytande ser vi en större jämlikhet vilket tyder på att det finns en samstämmighet på hur vi bedömer hur pass stort inflytande barnen har i verksamheten. Detta har varit ett utvecklingsområde inom hela Vittra och vi har genomfört insatser där vi har sett över vilka forum det finns på förskolan för barn att yttra sina tankar. Samlingen togs upp i utvärderingen som ett forum där barns tankar skulle lyftas i en högre utsträckning. Det beslöts att testa flera former utav samlingen, där mindre grupper och förändringar i hur samlingens upplägg ändrades. Resultatet blev ett bra forum för barnen där pedagogerna kan dokumentera barnens tankar och föra projekten vidare.

13 Föräldrarnas bedömning av lärmiljön och undervisningen i förskolan I vår enkätundersökning finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta har rubriken Lärmiljö. Så här blev resultatet:

14 I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling. Detta rubriceras som Undervisning. Resultatet blev så här: Lugn och ro har varit ett utvecklingsområde inom förskolan och strukturen har varit avgörande. Genomsnittet på frågan i enkäten har sjunkit från 74% till 70% detta år vilket tydligt visar att strukturen och rutinen för morgon och eftermiddag inte var färdig och genomarbetad. 14% var mer missnöjda däremot vilket säger mer än genomsnittet. Det tog några veckor för att få morgonrutiner att landa och hur det fungerade på ett bra sätt, därav resultatet. Till hösten ska vi förbereda detta innan terminen startar för att säkerställa att rutinerna är väl implementerade. Frågan gällande vilken möjlighet barnen har att påverka verksamheten var det 27% som svarade vet ej. Det visar oss att även fast vi arbetat med barns inflytande som ett gemensamt projekt inom Vittra har det inte varit tydligt mot föräldrar. För att stärka kommunikationen med våra föräldrar kommer vi att skicka veckobrev med tydligare information om hur vi arbetar med barns inflytande och andra tankar. Lusten att lära är i stort sätt oförändrad från tidigare år vilket vi ser som positivt då den nära pedagogiska relationen med barnen är stark. Barnen visar ett stort engagemang och nyfikenhet och projekten som förskolan arbetat med grund från temat Naturvetenskap har utvecklats till nya nivåer. Pedagogerna informerar föräldrar om hur barnen utvecklas i förskolan var en annan fråga som utmärkte sig och här var genomsnittet endast 3% lägre än föregående år. Däremot var 12% mer missnöjda än tidigare. Efter att ha gått igenom resultatet per avdelning menar vi att en trolig orsak till sänkningen är en omorganisation som innebar personalförändringar. Det arbetet som blev fokus var att hjälpa avdelningen att återskapa rutiner och strukturer. Många pedagogiska aktiviteter som t.ex. Vittrabok, projekt och veckobrev blev mindre prioriterade. Detta påverkade återkopplingen till föräldrar

15 om hur barnen utvecklades. Under tidig vår sattes alla aktiviteter igång igen och det infann sig då ett större lugn i barn- och föräldragrupp. På frågan om barnen behandlar varandra med respekt hade 26% svarat vet ej vilket tyder på att vi inte har lyckats visa föräldrarna det positiva arbete vi gör för att skapa bra normer och värden i barngruppen. Detta går att koppla till frågan huruvida förskolans personal arbetar aktivt med att alla ska bli behandla med respekt. Svaret där var 83% nöjda föräldrar vilket var samma som föregående år. Det betyder att vårt arbetssätt är rätt på sättet vi behandlar barnen. Det kommer att lyftas som ett utvecklingsmål tillsammans med förskollärarna under forum till hösten, där ska det tas fram metoder och verktyg för att kunna hjälpa pedagoger att nå fram på ett mer effektivt sätt till föräldrarna i arbetet med normer och värden och hur det fortskrider. En ny fråga i denna enkät var hur vi arbetar med digitala hjälpmedel i verksamheten. På denna frågan så låg genomsnittet på 71% vilket tyder på att det är överhängande positiva tankar kring detta arbete. Under denna fråga hade också 27% av föräldrarna inget vetskap om hur förskolan arbetar med detta. Då samtliga ansvarspedagoger på förskolan fick varsin läsplatta i augusti är arbetssättet nytt på förskolan. I slutet av vårterminen detta år så gick all förskolepersonal på ett seminarium om hur det går att arbeta med en läsplatta på förskolan. Detta arbete kommer att fortgå under hösten och blir en satsning inom kompetensutveckling.

16 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Förskolan gjorde en sänkning på genomsnittligt 10% detta året. Efter att ha gått igenom resultatet per avdelning är det en avdelning som sticker ut. Den avdelningen hade förra året på hösten ett NKI på 76% och hade nu ett NKI på 47%. Den procentuella skillnaden är på 29% vilket får ett kraftigt ufall på hela förskolans resultat. Den avdelningen har haft ett tätt samarbete med biträdande förskolechef för att rutiner och struktur ska tas fram och arbetas in. Fallet på 29% berodde på en oväntad personalomsättning och hur kommunikationen från ledning till föräldrar skildrade situationen. Ett utvecklingsområde till hösten blir hur vi säkerställer att information kommer ut i rätt tid till rätt person.

17 Föräldrarådet kommer spela en större roll inom förskolan till hösten, detta för att kunna lyfta frågor i god tid så att vi får återkoppling på eventuella förändringar. Detta år slogs föräldraråden för förskola och grundskola ihop då förskolan endast hade en till två representanter. Marknadsföringen för att rekrytera fler medlemmar till föräldrarådet kommer intensifieras i början av höstterminen så det finns en representant från varje avdelning.

18 Kvalitetsmål för Vittra Sjöstaden förskola 2016/2017 Funktionell kvalitet: Öka likvärdigheten mellan avdelningar, samarbeta mer över laggränserna. Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Lpfö 98/10 kap Fokusområde: Kommunikation i relation). Upplevd kvalitet: Rekommendationsgraden på förskolan ska ha ett genomsnitt på 85% Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Införa värdegrundssamtal som punkt på APT och på avdelningarnas respektive forum för att utveckla arbetet till arbetslagsöverskridande inom förskolan. Fortsätta med känslosamlingar över hela förskolan och utvärdera arbetet under reflektionsmöten. Rekrytera till föräldrarådet för att öka samarbetet med föräldrar på förskolan. Barns inflytande ska genomsyras i verksamheten, barnens åsikter ska vara dokumenterade och det ska vara tydligt att det som görs i verksamheten är baserat på deras tankar. Detta kommuniceras ut genom veckobrev och andra projektbeskrivningar. Förstärka samarbetet mellan avdelningarna så att övergångar mellan dem blir en trygg situation för barnen. Viktigt att både information och trygghet följer med när barnen lämnar förskolan. Förskolan ser därför över två stängningsavdelningar, en för äldre barn, en för yngre. Ta ett omtag med de gemensamma ytorna så de hålls efter samt att det är personal som rör sig kontinuerligt här när det finns barn där som vid t.ex. toaletterna. Detta för att säkertställa att barnen aldrig någonsin är obevakade. Pedagogiska forum för förskollärare där fokus kommer att ligga för att höja förskolans lägstanivå och arbeta med kollegialt lärande. Ändra strukturen på möten på kvällstid så att personalen på förskolan får tid en gång i månaden att samplanera sin verksamhet och utvärdera sina projekt tillsammans. Fortbilda personalen inom digitala hjälpmedel som verktyg till förskolan. Utveckla veckobreven med större pedagogiskt innehåll.

19 Vittra Sjöstaden grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 14,85 Antal lärare med lärarlegitimation 13 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster 6,43 Antal förstelärare 1 Arbetslag Antal elever Åldrar Miniorlaget 86 (F-3) Juniorlaget 52 (4-6) Seniorlaget 70 (7-9) Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Ole Hass samt Biträdande rektor Ola Österström, arbetslagsledare för miniorlaget Sigridur Magnusdottir, arbetslagsledare för juniorlaget & seniorlaget Carl-Johan Osvald. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Ulrika Andersson, kurator Ulla Kronqvist, skolpsykolog Malin Valsö, skolläkare Stefan Holmström samt specialpedagog Pia Wass och skolans rektor Ole Hass. Vittra Sjöstaden är inrymd i moderna ljusa lokaler nära kommunikationer och grönområden. Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov, varför vi har en varierad lärmiljö, där alla barn och elever får möjlighet att komma till sin rätt. När vi planerar våra skolor tänker vi på att alla lär sig olika och därför har våra utrymmen olika syften som till exempel gemenskap, kreativitet eller studiero. Våra förskolor och skolor kan se lite olika ut, men gemensamt är att alla har en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum, och är trevliga och funktionella Vi tror att en stark sammanhållning bygger starka individer. Därför är vi stolta över vårt kulturarbete samt sättet vi fostrar våra elever. Vi har ett tydligt förhållningssätt, spel- och ordningsregler som gäller för samtliga elever. Vi skickar hem ordningsreglerna per post och dessa skrivs sedan under i samband med elevens individuella utvecklingssamtal. Det betyder att vi tillsammans värnar om arbetsklimatet och en trygg miljö med studiero. Varje termin inleds med en uppstartsperiod där vi övar på kommunikation och samarbete tillsammans med barnen och eleverna. Det ökar deras självkänsla och ger mod att stå upp för sig själv, och för andra. Alla barn och elever har också en daglig samling för det kontinuerliga arbetet med att främja och behålla en god kultur. Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen,

20 höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat. Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 97 procent i oktober 2015 och 93 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 64 procent i oktober 2015 och 71 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Sjöstaden grundskola 2015/2016 Mål grundskolan Läsåret har Vittra Sjöstadens grundskola haft följande mål. Uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr-11 Kap 2.2 Kunskaper. Fokusområde: Lärarskicklighet) Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,. (Lgr-11 Kap 2.1 Normer och värden. Fokusområde: Medvetet och systematiskt kvalitetsarbete)

21 Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lgr-11 Kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. Fokusområde: Vittrakulturen) Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål För att arbeta med första målet: Uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande (Lgr-11 Kap 2.2 Kunskaper. Fokusområde: Lärarskicklighet) har skolan: Skapat rutiner för att anmäla och utreda behov av särskilt stöd. Pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram har gjorts i samråd med specialpedagog. Utifrån skolans rutiner för särskilt stöd har det gjorts en tydligare ansvarsfördelning mellan exempelvis elevhälsoteam, ansvarspedagog och ämneslärare. Elever i behov av stöd uppmärksammas och får stöd mer skyndsamt tack vara en mötesstruktur där ämneslärare och ansvarspedagoger i samråd med elevhälsoteam träffas 1 tillfälle/vecka för att uppmärksamma elever i behov av stöd. Rektor likväl som arbetslagsledare säkerställt att bestämda tidsramar hålls för arbetet med exempelvis åtgärdsprogram. Elevhälsoteam och rektor har från ett tidigt skede varit delaktiga och drivande i arbetet genom att hålla och vara delaktiga i olika samverkansmöten där de har fört dialog med och mellan olika instanser som t.ex. BUP och SOC. Det har var sjätte vecka gjorts regelbundna kunskapsuppföljningar där lärare för samtliga elever i samtliga ämnen har gjort prognoser utifrån huruvida eleverna har otillräckliga-, godtagbara- eller mer än godtagbara kunskaper. Detta har bidragit till att uppmärksamma elever i behov av stöd och det har vid dessa kunskapsuppföljningar prioriterats och omprioriterats resurser efter behov. Utvecklingslärare har arbetat med skolans miniorlag med fokus på att öka måluppfyllsen i svenska. Skolans förstelärare har gjort observationer av lärare för yngre åldrar för att öka måluppfyllelsen i matematik. För att arbeta med andra målet: Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,. (Lgr-11 Kap 2.1 Normer och värden. Fokusområde: Medvetet och systematiskt kvalitetsarbete) har skolan: Skolan har skapat rutiner för att anmäla och utreda kränkningar samt säkerställa att åtgärder vidtas samma dag. T.ex. kontakt med hemmet. Skolan har ökat det förebyggande arbetetet genom att t.ex på morgonsamlingar ha diskussioner och göra övningar med elever utifrån programmet Morgans mission.

22 Lärare markerar tydligare när kränkande språk används eller när någon form av kränkande handling görs. Eleverna rör sig mindre på ytor där kränkningar sett över tid oftare inträffat (trapphus, kapprum) eftersom antalet förflyttningar minskat. Läraren kommer till elevernas hemklassrum (det klassrummet där de har merparten av sina lektioner). Elever och föräldrar har medvetandegjorts och skrivit under på ordningsregler vid läsårsstarten. För att arbeta med målet: Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lgr-11 Kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. Fokusområde: Vittrakulturen) har skolan: Skolan har haft elevråd med 2 representanter från varje klass tillika årskurs som träffats var fjärde vecka tillsammans med rektor eller förstelärare. Skolan har haft en matråd med 1 representant från varje klass tillika årskurs som träffats var sjätte vecka med rektor. Lärare har under pedagogiska forum diskuterat hur elever i större utsträckning kan vara delaktiga i lärandeprocessen genom att t.ex. få välja mellan olika examinationsformer på ett arbete. Eleverna har gått i en och samma grupp under skoldagen vilket innebär att ansvarsgruppen är densamma som undervisningsgruppen. Detta för att t.ex. det värdegrundarbete som arbetats med under morgonsamlingarna med ansvarspedagog skulle genomsyra hela dagen. Skolan har haft elevskyddsombud som genomgått relevant utbildning. Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. Normer och värden I början av läsåret har skolan en uppstartsperiod där skolan sätter kulturen och det förhållningssätt vi vill skall råda på skolan under läsåret. Under uppstartsperioden upprättas och arbetas det fram ordningsregler med eleverna som de sedan tar med sig hem och som deras vårdnadshavare skriver under. Under uppstartsperioden ligger stort fokus på just värdegrundsarbetet, både på morgonsamlingar med ansvarspedagog men också på lektioner med ämneslärare. Under läsåret har det förebyggande arbetet mot kränkningar av alla typer fortsatt utifrån skolans plan mot kränkande behandling. Eleverna har beroende på ålder utgått ifrån olika material. I de yngre

23 åldrarna (till och med årskurs 3) har de arbetat EQ verkstan och i junior- och seniorlaget har de arbetat utifrån dokumentären Morgans mission. De har haft diskussioner, gjort övningar och riktade åtgärder gjorts där de behövts mest. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna har haft olika representanter i olika samråd under läsåret. Dessa representanter har nominerats av eleverna själva utifrån vilka de känner representerar dem bäst i olika frågor. Lärarna har därefter tillfrågat de valda eleverna som har valt själva om de tackat ja eller nej. Om de tackat nej har läraren frågat nästa i turordningen. Eleverna har haft elevskyddsombud som gått relevant utbildning och som har samverkat med rektor. Eleverna har också valt representanter till elevråd som har träffats var fjärde vecka tillsammans med rektor eller förstelärare. De har inför detta elevråd haft klassråd i sina ansvarsgrupper varannan vecka för att förbereda frågor till elevråd likväl som att ge återkoppling efter. Det har också funnits ett matråd som träffats ett tillfälle per period tillsammans med rektor. Eleverna har varit med, utifrån deras behov, att välja mellan olika examinationsformer i samtliga ämnen. Skola och hem Rektor har kontinuerligt, var sjätte vecka, träffat skolans föräldraråd med representanter från olika stadier. Föräldrarådets funktion är att vara med och samverka i frågor som berör skolans utveckling. Förutom föräldraråd har skolan erbjudit tre föräldramöten under läsåret. Ett föräldramöte vid respektive terminsstart likväl som ett så kallat framtidsmöte i maj där rektor tillsammans med ledningsgrupp beskriver de förändringar som sker inför kommande läsår samt de förbättringar som gjorts under nuvarande läsår. De har också förekommit andra tillfällen för föräldrar med möjlighet för dem att få insyn i skolans verksamhet, exempelvis på vernissage där elevarbeten visats upp med mera. Elevernas ansvarspedagog har träffat vårdnadshavarna på två IUP samtal under läsåret. Vårdnadshavare har också haft möjlighet vid ett eller flera tillfällen under båda terminerna träffa ämneslärare på ett så kallat ämnesamtal där de får beskrivet för sig hur deras barn ligger till i det ämnet. Kommunikatioen mellan skola och hem sköts till stor del via skolans webbaserade plattform schoolsoft där elever och vårdnadshavare kan ta del av planeringar och LPP:er, lämna in och få återkoppling få uppgifter samt ta del av viktig information. Föräldrar får också ta del av verksamheten genom veckobrev som går ut varje fredag. Övergång och samverkan På skolan har elevhälsoteamet varit en viktig länk mellan arbetslagen samt har de varit med vid de överlämningar som skett när en elev börjat skolan eller när en elev eller grupp gått vidare från t.ex. minior till juniorlag. I ledningsgruppen har fokus legat på att öka vi-tänket och att skolans elever ses som allas elever av både förskolepersonal likväl som skol- och fritidspersonal. Skolan och omvärlden

24 På Vittra Sjöstaden har många elever ett annat hemspråk än svenska och det finns såldes en språkoch kulturmässig bredd på Vittra Sjöstaden. Det är därför naturligt att lyfta olika omvärldshändelser både ur ett nyhets- likväl som kulturellt perspektiv. Eleverna har på olika sätt arbetat med nyheter och på morgonsamlingar, minst ett tillfälle per vecka lyft både inrikes- och utrikes nyheter samt diskuterat dessa utifrån olika perspektiv. Exempelvis har årskurs 1-5 sett programmet Lilla aktuellt skola. Skolan och också vid ett tillfälle haft en internationell middag där elever och vårdnadshavare bjudits in och där de tagit med sig mat från olika länder ock kulturer för att inspirera till kulturella möten. Skolan har under läsåret i samverkan arbetat fram en SYV-plan där det framgår hur eleverna på olika sätt ska ges möjlighet att medvetandegöras om olika yrkesval och möjligheter till vidare studier utifrån vilka områden som intresserar dem. I yngre åldrar kan detta exempelvis innebära att olika representanter från olika yrkesgrupper besöker skolans elever för att berätta mer om vad deras yrke innebär. I äldre åldrar kan det innebära en PRAO-vecka där eleverna får pröva på ett yrke under en veckas tid. Bedömning och betyg Varje elev skall hela tiden under läsåret veta var denne ligger i samtliga ämnen och och utifrån sina förutsättningar utmanas och utvecklas med målet att öka måluppfyllelsen Eleven skall successivt ges möjlighet att utveckla och ta ett större ansvar för sina studier. Detta görs framför allt under de två IUP samtalen elever tillsammans med sina vårdnadshavare och ansvarspedagog. Eleven och vårdnadshavarna ges också möjlighet att komma på två ämnessamtal där de kan föra en dialog direkt med ämnesläraren. Eleven och vårdnadshavaren har möjlighet till återkoppling både direkt i och under lektionstid men också via skolans webbaserade plattform schoolsoft. Var sjätte vecka gör alla lärare en sammanställning i schoolsoft där de ser till varje elevs kunskapsläge i samtliga ämnen. Efter dessa kunskapssammanställningar prioriteras och omprioriteras resurser i form av personal och anpassning med målsättningen att alla elever skall nå målen i samtliga ämnen och nå en ökad måluppfyllelse likväl som att alla elever skall erbjudas en adekvat utmaning. För att säkerställa kvalitén i de bedömningar som görs har lärarna på skolan betygskonferans där de granskar de bedömningar som görs. De har sambedömingstillfällen tillsammans med andra ämneslärare inom Vittra och det förs pedagogiska diskussioner i samråd med elevhälsoteam och med rektor som driver den pedagogiska utvecklingen. I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever

25

26 Studiemiljö föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever

27 Undervisning föräldrar

28 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Analys Skolan ser utifrån ovan redovisade resultat från kvalitésmätningar att både elever och föräldrar upplever en förbättring på samtliga delar. Det som är påtagligt är att föräldrarna upplever en större förbättring än eleverna. Skolan bedömmer att detta kan bero på det fokus skolan lagt på att lyssna på föräldrar och gjort en satsning för att öka dialogen mellan skola och hem. Till exempel har föräldrarna bjudits in till fler föräldramöten och ämnesamtal. Sett över läsåret har föräldrar haft ökade möjligheter till insyn i skolans verksamhet och ökade möjligheter till dialog med ansvarspedagoger, ämneslärare, både i allmäna forum som till exempel föräldramöten men också i forum med en mer specifik agenda som till exempel ämnessamtalen. Den ökade dialogen som förs mellan skola och föräldrar har sannolikt inte varit lika påtaglig för elever som utifrån deras perspektiv inte fått en proportionerligt lika stor ökning i möjlighet till dialog. Däremot har dialogen mellan elev och lärare ökat med hänsyn till formativ feedback. Sett till elevernas resultat är det tydligt att skolan behöver arbeta vidare med att utveckla elevernas möjlighet till att påverka undervisningen likväl som att öka studieron samt säkerställa att eleverna behandlar varandra med respekt. Dock känner sig eleverna trygga och i de mätningar som gjorts avseende förtroende för ansvarspedagog är förtroendet högt vilket är en god utgångspunkt för vidare arbete med värdegrund och studiero.

29 Under läsåret har skolan förtätat med ipads till elever och digitala läromedel som komplement till till exempel böcker. Både elever och föräldrar har i kvalitesmätningar angett att de anser att att digitala hjälpmedel i undervisningen används på ett bra sätt (8,1 för elever och 8,0 för föräldrar).

30 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 86,6% 83,3% 88,9% Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 86,6% 80% 75% Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 92,6% 92,6% 100% Andel (%) behöriga till gymnasiet 92,3% 92,3% 100% Meritvärde år 9 251,9p 240,9p 262,68p Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 92% 56% 93% Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 96% 74% 96% Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg 252,7p 213p 240,8p Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg 263,2p 220p 251,9p Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 100% 100% 100% Engelska 86,7% 86,4% 96.3% Hem- och konsumentkunskap 100% 96,3% Idrott 100% 100% 100% Matematik 100% 86,4% 96,3% Moderna språk 100% 100% Musik 100% 90,9% 100% NO 100% Biologi Ingår i NO 95,5% 96,2% Fysik Ingår i NO 100% 96,2% Kemi Ingår i NO 90,9% 96,2% SO 100% Geografi Ingår i SO 95,5% 92,6% Historia Ingår i SO 90,9% 96,2% Religion Ingår i SO 90,9% 96,2% Samhällskunskap Ingår i SO 95,5% 96,2% Slöjd 100% 95,5% 100% Svenska 93,4% 95,5% 100% Svenska som andraspråk - 100% Teknik Ingår i NO 95,6% 96,2%

31 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever 15 Andel (%) som nådde alla mål 93,4% Antal flickor 6 Andel (%) som nådde alla mål 40.0% Antal pojkar 9 Andel (%) som nådde alla mål 53,4% Matematik åk 3 Antal elever 15 Andel (%) som nådde alla mål 93,4% Antal flickor 6 Andel (%) som nådde alla mål 40.0% Antal pojkar 9 Andel (%) som nådde alla mål 53,4% Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg Åk 6 Korrelation Nationella prov och betyg Svenska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg % SvA Svenska som andraspråk, åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg % Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Matematik åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 100% Engelska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,3% 73,7% 0%

32 Åk 9 Korrelation Nationella prov och betyg Svenska åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 94% 2% SvA Svenska som andraspråk, åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre % 0% 70% Matematik åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre % 78% 22% Engelska åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre % 80,8% 15,4% NO åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 75% 4% SO - Samhällskunskap åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre ,6% 65,4% 0% Analys Vi är stolta över att vi avslutar läsåret med en högre måluppfyllelse i samtliga årskurser i jämförelse med föregående år. Även differensen mellan pojkar och flickor är lägre. Vidare ser vi en minskad

33 differens gällande skillnaden i resultat, ämnen emellan där samma elev föregående år har haft varierande betyg i olika ämnen. Samma positiva utveckling ser vi även i de nationella proven. Föregående år såg vi ett mönster med en stor avvikelse i korrelationen mellan betyget i det nationella provet och slutbetyget i respektive ämne. Faktorer för högre måluppfyllelse menar vi är en lägre omsättning av lärare samt en ökad behörighet och kompetens. Vi har haft kontinuerliga avstämningar gällande såväl måluppfyllelse som sambedömningstillfällen kopplade till nationellaprov. Den avvikelse vi kan se utifrån vår analys är differensen mellan pojkar och flickor i årskurs 3. Då eleverna i årskurs 3 är färre till antalet ger det en missvisande bild gällande differensen men då vi ser att det finns en skillnad kommer vi under nästa läsår att ha genomgångar av provet med samtliga pedagoger som kommer deltaga vid provtillfället. Vi kommer att av identifiera proven samt lägga in två sambedömningstillfällen under läsåret. Vidare kommer rektor att anordna forum för kollegialt lärande varje vecka. Under läsåret har vi haft omfattande stödinsatser för de elever som inte når målen och resursfördelat resurser var sjätte vecka för att vidta ytterligare åtgärder. Ett positivt exempel är eleverna i åk 9. Föregående årskurs 9 hade en måluppfyllelse på 56% att jämföra med årets måluppfyllelse på 93%. Gör vi samma jämförelse men med samma elever när de gick i år 8 har de utvecklats enormt från 74% måluppfyllelse i slutet av åk 8 till 93% ett år senare. Även här ser vi en minskad differens mellan pojkar och flickor där pojkarna där skillnaden är marginell och vi ser heller inget mönster i någon specifik årskurs. Ytterligare en faktor är vår skyndsamma elevhälsoarbete där vi tidigt har gjort anpassningar och satt in stöd för elever i behov av detta. En avvikelse vi ser är i svenska som andra språk i årskurs 9. Det är endast tre elever som läst detta ämne men vi ser ändå att avvikelsen gällande korrelationen är hög. En faktor till denna avvikelse är dels att elever, utifrån sitt resultat på nationella proven arbetat med att utveckla de förmågor som krävs för ett högre betyg då det svenska nationella provtillfället ligger tidigt på våren. De elever som fått lägre slutbetyg har presterat bättre vid provtillfället men provet bedömmer inte samtliga kunskapskrav vilket är en förklaring till differensen. Rektor kommer även här utveckla arbetet genom att vara en del av läslyftet där vi kommer arbeta med läsning i samtliga ämnen. Vi kommer även att genomföra sambedömningar vid två tillfällen under läsåret. Inför nästa läsår kommer vi införa träffar för kollegialt lärande varje vecka. Dessa träffar kommer att vara kopplade till läslyftet där vi engagerar samtliga pedagoger förutom de som undervisar i matematik som kommer att arbeta med matematiklyftet. Det känns spännande och motiverande att vidta ytterligare åtgärder för en högre måluppfyllelse tillsammans med två handledare i svenska och matematik. Att några elever har fått högre betyg än resultaten på n.p beror på att de har arbetat med att utveckla den förmågan de har haft störst behov av efter n.p. Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan

34 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.

35 Upplevd kvalitet elever

36 Upplevd kvalitet föräldrar Analys Det framgår tydligt i de mätningar som gjorts att eleverna i större grad är nöjda (från 56 % - 60), trivs (från 58 % till 62 %) och att det är större sannlikhet att de skulle rekommendera Vittra Sjöstaden (från 49 % - 60 %). I detta område likväl för det som redogjorts tidigare är förbättringen påtagligare hos föräldrarna. Föräldrarna likväl som eleverna är nöjdare (från 56 % till 66), trivs bättre (från 72 % - 82 %) och de i högre grad rekommenderar Vittra Sjöstaden (från 54 % - 78 %). Skolan anser att den ökade dialogen mellan skola och hem har bidragit till förbättring. De uppmäta värdena för NKI, trivseloch rekomendationsgrad ligger nu i linje med eller över Vittra grundskolors snitt. Skolan har gjort ett flertal förändringar under läsåret med syftet att öka studieron för eleverna. Exempel på dessa åtgärder är att lokalerna organiserats för att öka tydligheten. Att minior-, junior-, och seniorelever har egna avdelningar och att de har hemklassrum dit lärarna kommer för att undervisa istället för att eleverna flyttar på sig. Syftet med detta är att öka tydligheten för eleverna likväl som att de ska känna att de äger en yta som de vill värna om. Det har också varit tydligt tidigare att de kränkningar som skett, främst skett under förflyttningar och skolan har därför valt att minska dessa. Skolan har också valt att synas och visats mer där eleverna är under skoldagens start och slut likväl som på raster. Ett exempel på detta är att minst en ur skolans personal (lärare, rektor med flera) varje

37 morgon välkomnar eleverna till skolan vid entrén. Skolan anser att det är viktigt att eleverna på morgonen när de anländer ser sig sedda och välkomnade. Detta är också ett sätt att stärka den nära pedagogiska relationen. Eleverna har i intervjuer uppgett att de upplever en ökad ordning och reda och att de har en ökad studiero. Kvalitetsmål för Vittra Sjöstaden grundskola 2016/2017 Funktionell kvalitet: Utveckla det kollegiala lärandet för att kunna möta varje elev utifrån deras behov. (Lgr-11 Kap 2.2 Kunskaper. Fokusområde: Lärarskicklighet) Att utveckla en undervisning som utgår ifrån elevernas erfarenhet och intressen genom sammanhangsstyrd undervisning. (Lgr-11 Kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. Fokusområde: Vittrakulturen) Upplevd kvalitet: Rekommendationsgrad för grundskolan ska vara i genomsnitt på 85%. (Lgr-11 Kap 2.1 Normer och värden. Fokusområde: Medvetet och systematiskt kvalitetsarbete) Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Pedagogiska forum med kollegialt lärande varje vecka. Genomföra askultationer under lektioner med hjälp av förstelärare. Rekrytera till föräldrarådet för att öka samarbetet med föräldrarna i skolan. Arbeta i projekt på hela skolan. Barns inflytande ska genomsyras i verksamheten, elevernas åsikter ska vara dokumenterade och det ska vara tydligt att det som görs i verksamheten är baserat på deras tankar. Detta kommuniceras ut genom veckobrev och andra projektbeskrivningar. Förstärka samarbetet mellan olika årskurser och stadier genom gemensamma kulturdagar och projektgenomgångar så att tryggheten stärks än mer mellan eleverna. Utveckla vår arbetsmiljöplan och arbetet med de gemensamma ytorna så att de är attraktiva och bidrar till elevernas lärande. Ändra strukturen för gemensamma arbetsplatsträffar. Vi kommer att ta bort kvällsmöten och tidigarelägga arbetslagsmöten så att lärarnas arbetsförlagda tid är tydligare och bidrar till en mer attraktiv arbetsplats. Vidare skapas även fler forum för att samplanera, genomföra och utvärdera undervisningen tillsammans i kollegiet. Fortbilda och kompetensutveckla personalen utifrån deras individuella utvecklingsplan samt erbjuda föreläsningar och seminarium på skolan för att ge möjlighet att arbeta med kollegial utveckling. Utveckla informationsflödet för att visa upp elevernas skolarbete för vårdnadshavare genom exempelvis tydligare och mer frekventa veckobrev.

38

39 Vittra Sjöstaden fritidshem Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster 4,75 Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 2,3 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 2 Fritidsgrupp Antal barn Åldrar Fritidshem Miniorerna 86 F-3 Fritidshemmets lokaler är i samma lokaler som skolan. Det erbjuds olika aktiviteter i de rum som finns så att det finns en variation på vad barnen kan välja på. Utemiljön består av en skolgård som delas med Lugnets skola samt en stor närbelägen park med vackra grönområden med story ytor som inbjuder till aktivitet, lek och lärande. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Kvalitetsmål för Vittra Sjöstaden fritidshem 2015/2016 Funktionell kvalitet: Utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. (Lgr-11 Kap. 2.5 Övergång och samverkan. Fokusområde: Attraktiv arbetsplats) Fritidshemmet ska sträva efter att varje elev successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. (Lgr-11 Kap 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. Fokusområde: Lärarskicklighet)

40 Fritidshemmet ska sträva efter att samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla fritidshemmets innehåll och verksamhet. (Lgr-11 Kap. 2.4 Skola och hem. Fokusområde: Kommunikation i relation.) Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Utvecklat strukturer för övergångar mellan skola och Fritids. Vi har grupperat barnen utifrån ålder och mognad och anpassat aktiviteterna efter deras intressen med. Facebookuppdateringar minst 1 gång/vecka Veckobrev för fritids varje fredag med information om vad som hänt under veckan samt vilka aktiviteter som är planerade för kommande vecka. Årskurs 3 har haft en friare roll i att välja aktiviteter, främst under vårterminen för att öka elevinflytandet. Arbetslagsmöte har genomförts vid ett tillfälle per vecka och leds av ansvarig för fritids. Eleverna har haft möjlighet att välja aktiviteter utifrån intressen samt utifrån utvärderingar av undervisningen. Som en del i att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshemmet så har vi under en period haft samma arbetslagsledare för fritidshemmet som för skolan. Syftet var att få till en tydligare kommunikation och enhetlig struktur på kring hur vi ska få en röd tråd genom skoldagen vidare till fritids. Vi har försökt öka kommunikationen med elevernas vårdnadshavare genom att vara en del av skolans veckobrev samt visat upp vår verksamhet i sociala medier. Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Normer och värden Fritidshemmets personal har i samverkan med skolans lärare strävat efter ett tydligt förhållningssätt och att samma ordnings-regler ska gälla på skolan som i fritidshemmet. Medarbetarna har varit tydliga förebilder och har agerat för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Vid eventuella händelser eller konflikter har medarbetarna snabbt agerat för att lösa konflikten och hemmen har kontaktats. Fritidshemmets personal har agerat i linje med fritidshemmets plan mot kränkande behandling och har gjorts delaktiga i skolans rutiner för elevhälsoarbetet. Fritidshemmets personal bedömer att arbetet med normer och värden, trygghet och trivsel har fungerat väl. Även eleverna har inkluderats i värdegrundsarbetet genom att besvara en enkät gällande trygghet och trivsel som genomfördes av elevhälsoteamet. Det har gjorts gruppövningar i mindre grupper med tio barn och samtalat om barns lika värden. Under läsåret har vi även genomfört två enkäter som besvarats av vårdnadshavare till de barn som går på fritids. Utifrån dessa svar har vi utvecklat verksamheten ytterligare. Under de fritidsmöten som har varit har normer och värden varit en stående punkt. Det har samtidigt lagts ned ett stort arbete för att förebygga mobbning och att arbeta aktivt mot detta.

41 Elevernas ansvar och inflytande Eleverna har getts möjlighet att vara delaktiga i planeringen av fritidshemmets aktiviteter genom fritidsråd och har därmed kunnat påverka verksamhetens form och innehåll. De har kunnat påverka vilka aktiviteter som erbjuds i fritidshemmet. Vid större beslut har det genomförts omröstningar för att barnen ska kunna arbeta på ett demokratiskt sätt. De äldsta barnen på fritids som går i årskurs 3 har fått mer eget ansvar över olika aktiviteter, detta inleddes på vårterminen och var uppskattat. Skola och hem Under läsåret har fritidshemmet berättat om sin verksamhet i ett veckobrev, för att föräldrarna ska kunna ta del av den dagliga verksamheten och för att kontakten mellan fritidshem och skola ska vara välfungerande. Lämnings- och hämtningssituationerna på fritidshemmet är den naturliga stunden för kontakt och information mellan hem och fritidshem, men då det har varit en av skolans lärare som öppnat på fritidshemmet och många barn går hem själva, har inte alla föräldrar nåtts av den muntliga informationen vilket vi ser som ett utvecklingsområde till nästa läsår.. Det som har fungerat bra är att det har funnits ett kalendarium i Schoolsoft och att information läggs ut om aktiviteter på Facebook. Övergång och samverkan Då fritidspersonalen är mer under hela skoldagen från 7:45-17:30 så kan personalen ge mer information gällande skolan till föräldrar. För att ytterligare förtydliga övergången mellan skola och fritids så har uppropet som är vid fritidsstart på eftermiddagen runt mellanmålet samtidigt gett info om dagen om vad som gäller och händer på fritids den dagen. Under året har också olika övergångar provats och det fungerar bra om alla är på plats och det inte är vikarier som inte känner till rutiner och regler. Skolan och omvärlden Fritidshemmet har strävat efter att erbjuda en varierad och stimulerande verksamhet under såväl terminstid som lovtid. Under skolloven har det erbjudits varierad verksamhet genom att göra utflykter och studiebesök, vilket har varit mycket uppskattat. Fritids har under detta året arbetat aktivt med frågor kring HBTQ och allas lika värder. I lek och vid samlingar har personalen tagit tillfället i akt att styra leken och samtalen för att få barnen att tänka kring dessa frågor. Vid utvärdering av verksamheten, kan vi konstatera att vi behöver utveckla samarbetet mellan skola och fritids ytterligare genom bland annat gemensam planering samt en bättre framförhållning och planering kommer att underlätta och förbättra arbetet med fritids. Vid analysen ser vi att vi behöver förbättra och tydliggöra strukturen på fritids gällande aktiviteter. Organisationen under början av året upplevdes som att det fanns ett större utbud av aktiviteter. Under sen höst ansåg föräldrar att vår organisation av fritids kändes mer stökig vilket efter våra analyser berodde på att vi under några perioder inte haft all vår ordinarie personal på plats. Detta problem åtgärdades genom att anställa husvikarier i en större utsträckning som känner barnen och rutiner. Till hösten så kommer fritids ha fler fast anställd personal vilket kommer skapa en trygghet för hela strukturen.

42 Vid överlämningarna till föräldrar på eftermiddagen från fritids ser vi fortfarande lite brister i då fritidspersonalen inte har en fullständig överblick över varje elevs dag. Det är något vi tar med oss i vår planering för att hitta en struktur som fungerar gällande kommunikationen mellan lärare och fritidspersonal. För att uppnå en högre måluppfyllnad inom fritids så har vi utsett en ansvarig för fritidshemmet med tydligt uttalat ansvar för att skapa tydliga strukturer, ordning och reda och meningsfulla aktiviteter. Genom att ha en ansvarig för den dagliga verksamheten så kan vi utvärdera arbetet i större utsträckning och ändra arbetsätt snabbare. Se över rutiner för samverkan med hemmen via medverkan på föräldramöten, utvecklingssamtal. organisera arbetet så att lärarna lämnar över barnen på ett sätt som gör att fritids kan fortsätta med vad barnen arbetade med i skolan även på fritids. Utveckla fritidsrådet för ökad elevdelaktighet och att det sker även mer systematiskt än tidigare. Göra schemat bättre genom att stärka upp på eftermiddagen så att alltid en kan prata med föräldrar medan en tar hand om barnen. Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet. Vi ser att vi behöver bli bättre på att ha meningsfulla aktiviteter på daglig basis. Vi kommer under höstterminen 2016 åtgärda detta genom att ha en fritidsansvarig som sätter upp en tydlig struktur för hela terminen. Det kommer läggas fokus tidigt under läsåret för att se till att det finns tydliga rutiner för hur aktiviteter ska tas fram, att det ska framgå tydligt att elevernas inflytande är återkommande vid varje planeringstillfälle. Ett aktivitetsschema kommer sedan att göras där barn och vårdnadshavare kommer få en tydlig inblick i vilka aktiviteter som kommer att erbjudas och på vilka dagar dom erbjuds. I nyhetsbrevet kommer även barn och vårdnadshavare erbjudas möjlighet att få ge synpunkter och förslag på hur vi ständigt kan förbättra vår verksamhet. i vårt egna veckobrev kommer vi varje vecka tydligt berätta om våra kommande aktiviteter och vår verksamhet. Vår fritidsansvarig kommer att ha kontinuerlig kontakt med såväl skolans arbetslagsledare som med rektor för att säkra kommunikationen mellan skola och fritidshem.

43 Kvalitetsmål för Vittra Sjöstaden fritidshem 2016/2017 Funktionell kvalitet: Säkra kommunikationen med föräldrar genom ett veckobrev. Främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lgr-11 Kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. Fokusområde: Vittrakulturen) Upplevd kvalitet: I enkäten ska frågan gällande erbjudande av aktiviteter höjas från 65% till 80% nöjda föräldrar Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Arbetslagsmöte för fritidspersonalen genomförs vid ett tillfälle per vecka. Rekrytera till föräldrarådet för att öka samarbetet med föräldrarna i skolan. Arbeta i projekt på fritids så att respektive tema genomsyrar hela barnets skoldag. Elevernas inflytande ska genomsyras i verksamheten, elevernas åsikter ska vara dokumenterade och det ska vara tydligt att det som görs i verksamheten är baserat på deras tankar. Detta kommuniceras ut genom veckobrev och andra projektbeskrivningar. Förstärka samarbetet mellan fritids och förskoleklassen samt genom gemensamma kulturdagar och projektgenomgångar så att tryggheten stärks än mer eleverna. Utveckla vår arbetsmiljöplan och arbetet med de gemensamma ytorna så att de är attraktiva och bidrar till elevernas lärande. Ändra strukturen för gemensamma arbetsplatsträffar. Vi kommer att ta bort kvällsmöten och tidigarelägga arbetslagsmöten så att lärarnas arbetsförlagda tid är tydligare och bidrar till en mer attraktiv arbetsplats. Vidare skapas även fler forum för att samplanera, genomföra och utvärdera undervisningen tillsammans i kollegiet. Fortbilda och kompetensutevckla personalen utifrån deras individuella utvecklingsplan. Utveckla informationsflödet för att visa upp elevernas skolarbete för vårdnadshavare genom exempelvis tydligare och mer frekventa veckobrev.

44 Vittra Sjöstaden Medarbetare Rektor och förskolechef är Ole Hass, som går på Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet sedan 2014 med planerad examen i januari Ledningsgruppen på Vittra Sjöstaden består av rektor/förskolechef Ole Hass samt biträdande förskolechef Ola Österström, arbetslagsledar för miniorlaget Frida Lindkvist, arbetslagsledare för juniorlaget Carl- Johan Osvald och arbetslagsledare för seniorlaget Anjali Srikkanth. Totalt är vi 43 medarbetare på Vittra Sjöstaden. Kvalitetsmål för Vittra Sjöstaden medarbetare 2015/2016 Mina lärare informerar mig hur det går för mig i skolarbetet / Lärarna informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. (Lgr-11 Kap 2.2 Kunskaper. Fokusområde: Lärarskicklighet) Det är ordning och reda i vår skola där eleverna har god arbetsro under skoldagen (Lgr-11 Kap 2.1 Normer och värden. Fokusområde: Medvetet och systematiskt kvalitetsarbete) De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt / Skolans personal arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt. (Lgr-11 Kap. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande. Fokusområde: Vittrakulturen) För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår proffession har vi gemensamma planeringsdagar var sjätte vecka där vi tillsammans utvärderar vår undervisning och planerar för kommande period. Vi genomför arbetslagsmöten vid två tillfällen varje vecka där vi planerar och diskuterar den dagliga verksamheten. För att den fysiska arbetsmiljön ska vara god har vi varje vecka möten tillsammans med enhetens skyddsombud. Vi har skolmöten var sjätte vecka mellan där vi följer upp vår arbetsmiljö kontinuerligt under året. Vi har anordnat fyra tillfällen där vi haft gruppstärkande aktiviteter. Vi har haft medarbetarsamtal med respektive pedagog vid ett tillfälle. Vi har även haft en grupputvärdering med respektive arbetslag där vi utvärderat arbetsmiljön och tagit resultatet i beaktande inför vidare planering. Vi har genomfört resultatsamtal som vi återkopplar till vid kommande lönesamtal i september. För att stärka samarbetet mellan olika arbetslag har vi genomfört sambedömningar och kollegialt lärande vid minst 6 tillfällen för respektive medarbetare under läsåret. Vi har även haft gemensamma aktiviteter under planeringsdagarna såsom planering mellan arbetslagen. Som ett led i att förebygga stress och ohälsa har vi under läsåret startat ett projekt, hälsosam arbetsplats där vi uppmärksammat en hög korttidsfrånvaro hos medarbetarna. Efter detta har

45 vi reviderat våra sjukfrånvarorutiner samt utvecklat ett förebyggande arbete. Vi följer även upp detta arbete vid två tillfällen då vi genomför kvalitetsundersökning. För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad kompetensutvecklande insatser såsom: - Fyra nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform. - Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum. - Som ny arbetslagsledare har en arbetslagsledare deltagit vid Vittras interna ledarskapsutvecklingsprogram. - Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning. Resultat, analys och planerade insatser En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet.

46 Medarbetare i förskolan Medarbetare i grundskola och fritidshem