Kvalitetsredovisning för Vittra Vallentuna Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Vallentuna Läsåret

2 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Här kan du ta del av en sammanfattning av vårt arbete läsåret 2015/2016. Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Elin Möller Rektor och förskolechef, Vittra Vallentuna Fakta om Vittra Vallentuna Vittra Vallentuna startade hösten I vår verksamhet har vi förskola och grundskola från förskoleklass till årskurs 9. Vi har i år haft 50 barn i förskolan och 295 elever på skolan. Vittra Vallentuna är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.

3 Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet.

4 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ute-matematik.

5 Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av förskolechef och rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap

6 Vittra Vallentuna förskola Personalen på förskolan Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster 8,4 Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster 3,05 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0.8 Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster 4,55 Organisation av förskolan, avdelningar Antal barn Åldrar Fjärilen Nyckelpigan Humlan Våra 5-åringar, totalt 15 st, från respektive avdelning Nyckelpigan och Humlan har även grupperats i gruppen Hajarna som har haft 5-årsverksamhet under tre dagar varje vecka bland annat en heldag varje vecka, då tillsammans med förskoleklassens elever och även samverkat i andra aktiviteter under veckan med grundskolans förskoleklass. Förskolan ligger i Vallentuna, en kommun med ca invånare. Vittra Vallentuna ligger beläget i Kragstalund som är direkt angränsande till Täby Kommun. Skolan ligger beläget i närhet av kommunikation i form av Roslagsbanan och samtidigt finns närhet till skog och friluftsliv. Vittra Vallentuna förskolas lokaler är ljusa och öppna och utformade utifrån barnens intressen och behov samt för att tillmötesgå barnen i sitt lärande i förskolan utifrån läroplanens mål. Material finns tillgängliga för barnen för att locka till lärande och miljön är inbjudande för att utforska och lära. Utemiljön är nyrenoverad med nya lekytor anpassade för såväl mindre barn på en avgränsad del av gården samt även för äldre förskolebarn på övriga gården. I närområdet finns närliggande skog som bjuder in till uteverksamhet för samtliga av våra barngrupper.

7 Vårt kvalitetsarbete i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar med att utveckla kvaliteten i vår förskola använder vi ett processverktyg som vi kallar Funktionell kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med vår förskola. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras förskolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna på vår förskola var 62 procent i oktober 2015 och 84 procent i februari Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna förskola 2015/2016 Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten Stärka Vittrakulturen - Öka trygghet och trivsel på vår förskola (Skollagen(2010:800) kap 8, Lpfö98 avsnitt 2.1) Kommunikation och återkoppling - Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Skollagen(2010:800) kap 7 och Lpfö avsnitt 2.4 ) Lärarskicklighet - Barnens tankar och intressen och inflytande tas tillvara på i den pedagogiska planeringen. (Skollagen(2010:800) kap 7, Lpfö98 avsnitt 2.2 och 2.3) Inkluderande och systematiskt arbete för barn med särskilda behov Att arbetet för barn med särskilda behov är en naturlig del av det pedagogiska arbetet på Vittra Vallentuna. Att vi arbetar utifrån ett tillgängligt, inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjlighet för lärande genom att möta, stödja och utmana alla barnen i deras lust att lära. (Skollagen(2010:800) kap 7 och Lpfö98 avsnitt 2.2) Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Vi har haft samtal/intervjuat varje barn utifrån frågorna När får du får bestämma på förskolan? När får du inte bestämma? i syfte att få fatt i barnens egna upplevelser. Vi har tillsatt en ny roll på vår förskola i form av en förste förskollärare. Förste förskollärare har haft i uppdrag att leda till en likvärdig undervisning på hela förskolan och därmed ökad måluppfyllelse och högre kvalitet kopplat till barns inflytande. Uppdraget innefattar därför att arbeta med utvärdering, analys och uppföljning av verksamheten, bland annat genom verktyget funktionell kvalitet. Förste förskolläraren har med sig själv som gott exempel och med utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, coachat och handlett sina kollegor till förbättrade resultat och ökad måluppfyllelse för förskolan kopplat till läroplanen.

8 Arbetslagsledare tillsammans med Förste förskollärare har drivit arbetet med att leda bedömningsarbetet av verktyget Funktionell Kvalitet i syfte att belysa och synliggöra processer i den dagliga verksamheten för att öka kvaliteten utifrån lagkrav. Lärmiljön på förskolan har under året utformats och anpassats utifrån barnens intressen och behov för att motivera och locka till lärande. Med riktlinjer om en giftfri förskola från kommunen, Vallentuna, har förskolan tagit bort leksaker och lekmaterial som innehåller plast med höga Ftalater.

9 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Det här året har vi haft särskilt fokus på området barns inflytande.

10 Normer och värden Vittra Vallentuna förskola Fjärilen Humlan Nyckelpigan Vittra totalt Utveckling och lärande, Utveckling och lärande, Språk Utveckling och lärande, Utveckling och lärande, Utveckling och lärande, Lek Utveckling och lärande, Kultur Barns inflytande Här växer människor och kunskap Föräldrarnas bedömning av lärmiljön och undervisningen i förskolan I vår enkätundersökning finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta har rubriken Lärmiljö. Så här blev resultatet:

11 I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling. Detta rubriceras som Undervisning. Resultatet blev så här:

12 Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Vid en sammanfattning av förskolans resultat kan vi konstatera att det finns områden inom vilka vi i år haft mycket goda resultat och andra delar som vi behöver utveckla vidare. Medarbetarundersökningen på förskolan visar att Vittra Vallentunas medarbetare trivs och mår bra på förskolan och arbetet. Detta är en grundförutsättning för att verksamhetens kvalitet skall kunna utvecklas vidare. Vi ser ett stort engagemang och det råder en prestigelöshet bland pedagogerna på hela förskolan. Samtliga medarbetare på Vittra Vallentuna spelar en viktig roll i arbetet på förskolan och det syns, känns och märks i arbetet med våra barn på förskolan. Inom normer och värden, visar såväl förskolans självskattning i funktionell kvalitet, där detta område skattas till en 6, I hög grad, som i föräldrarnas enkätundersökning, där 100% av föräldrarna upplevde

13 att deras barn trivs på sin förskola, att förskolan har lyckats mycket bra med att skapa trygghet, trivsel och respekt på förskolan och därmed bedömer vi arbetet som mycket godtagbart. Resultatet av detta ser vi beror på att pedagogerna ständigt och jämt är närvarande och fångar upp vardagshändelser med barnen utifrån behov och intressen vilket gör att detta arbete ständigt är levande. Vi arbetar systematiskt med normer och värden och lägger stor vikt vid att barn, pedagoger och föräldrar ska känna sig trygga på Vittra Vallentuna. Vi ger mötet stort utrymme på morgonen då vi vill ge barnen ett positiv första möte med förskolans dag redan på morgonen och att vi välkomnar barnet med öppna armar då föräldrarna lämnar. Vi arbetar varje dag för att barnen ska möta sin omvärld och andra människor med respekt och omtanke. Vi låter barnen ta stort ansvar över sin dag i verksamheten och vi uppmanar dom att ta egna initiativ. Vi stödjer barnen vid konflikter men uppmuntrar att de försöker själva då vi vill stärka deras empati och respekt för andra. Barnen respekteras för vilka de är och vi utmanar och stimulerar deras utveckling och lärande utifrån deras individuella behov. Vi främjar i vårt arbete att barn och vuxna på vår förskola behandlas lika. insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån Normer och Värden: I arbetet mot likvärdighet mellan avdelningarna och på hela förskolan kommer pedaogerna i arbetslaget kollegialt arbeta mer med likvärdighet kring begreppen värdegrund och barnsyn. Begrepp integritet och pedagogisk syn finns i arbetslaget, men kommer att kollegialt arbetas vidare med genom bl.a litteraturen: Öka medvetenhet kring normer i samhället, hur vi synliggör och ifrågasätter de? (Bromseth& Darj Normkritisk pedagogik, makt, lärande och strategier för förändring ) En annan faktor att förskolan lyckats väl med detta resultat är att det systematiska kvalitetsarbetet med pedagogiska planeringar i arbetslaget och på avdelningarna har utvecklats så att det finns en tydlighet för hur, var, när och varför aktiviteter skapas i barngrupperna. Inom Utveckling och Lärande (indelade i områdena: Teknik och naturvetenskap, Kultur, Matematik, Språk och kommunikation, Lek och Skapande) ser vi att våra projekt byggts utifrån barnens intressen och haft betydelse för att barnen skall utveckla sin förmåga och lust att vilja lära sig mer. I dagliga samlingar i grupper har barnen utvecklat sin förmåga till att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. Detta arbete bedömer vi som mycket godtagbart. I förskolans självskattning i funktionell kvalitet, skattar förskolan området Utveckling och Lärande teknik och naturvetenskap till en 6, i hög grad. Det vi kan se är att förskolans avdelningars arbete med området teknik behöver synliggöras ytterligare. -I området Utveckling och Lärande Kultur skattar förskolan sitt arbete till en 4, tillräckligt. En grund för att barnen ska känna dig bra precis som de är, är att de får utveckla självständighet att tillit till sin egen förmåga. Vi uppmuntrar barnen att tro på sig själva och våga testa saker de ännu inte kan för utmana sig själva. Vi vill utveckla vårt arbete med kultur genom att ta in mer av olika kultur i vår verksamhet. Vi har barn med annat ursprung och vill lyfta fram fler traditioner från dessa. Olikheter i våra traditioner och i våra kulturer vill vi visa och synliggöra mångfalden av kulturer i vår värld. Här kan vi och vill bli bättre och vår analys kring detta område ser vi är att området inte på ett lika tydligt sätt finns med i avdelningarnas pedagogiska planeringar och det skiftar i resultat mellan avdelningarna i hur det systematiska arbetet vad gäller att belysa kulturella skillnader och hur de arbetar med olikheter. -I området Utveckling och Lärande- Matematik, skattar sig förskolan till en 6, i hög grad. Arbetet med matematik sker vid särskilt organiserade tillfällen och som en naturlig del i vår verksamhet. Vi möter matematiken exempelvis i våra samlingar, när vi skapar, bygger, sjunger, läser, äter och städar. Matematiken kommer in som en naturlig del av våra vardagssituationer och visar sig för barnen vara en del av vår omvärld. Vi räknar, delar, mäter, jämför, sorterar och pratar om olika former. Framförallt

14 undersöker vi saker i vår vardag. I vårt bygg- och konstruktionsrum erbjuds barnen ett varierat material för skapande som främjar en matematisk förståelse form av byggställningar, former, antal och vikt. - I arbete inom Utveckling och lärande, språk och kommunikation, skattar förskolan i självskattningsverktyget Funktionell kvalitet som en 6, i hög grad. Pedagogerna har ett språkutvecklande arbetssätt vilket betyder att vi är medvetna i vårt språkbruk i arbetet tillsammans med barnen, vi sätter ord på det som händer och bekräftar det barnen berättar och visar oss. Vi vill ge barnen en bra grund för språkutveckling och ställer många frågor, uppmuntrar och utmanar barnen att använda mycket språk. Vi synliggöra barnens språk och deras frågor i vår pedagogiska dokumentation både i barnens Vittra böcker men även i vår väggdokumentation. Vi läser böcker för barnen, vi använder oss av berättande med flanosagor. Barnen har fått spela pjäser med manus som de har skrivit själva, använt appen "puppet Pals " som en berättandeform och vi visar också på mångfalden av världens språk genom att lyfta upp barnen som kan ett annat språk. På samlingarna sjunger vi, använder oss av frågesel, berättar, sjunger och benämner saker på engelska. Vi bedömer detta arbete som godtagbart. -Inom delområdet Utveckling och Lärande- Lek har förskolan skattat sitt arbete till en 8, I mycket hög grad. Den centrala delen i lärande och utveckling på vår förskola är leken. Vi ger leken en mycket stor del i vår verksamhet där vi utifrån leken utmanar och finns delaktiga tillsammans med barnen. I leken och i det lustfyllda lärandets olika former stimuleras barnens kreativitet och fantasi. Genom dokumentation synliggör vi barnens lärande och lärprocess i leken och hur den kommer till uttryck. Vi ger barnen mycket tid att leka och pedagogerna finns tillgängliga barnen för att hjälpa, stötta och utveckla leken. - Inom Utveckling och Lärande Skapande har förskolan skattat sitt arbete till en 6, I hög grad. Vi erbjuder barnen ett stor utrymme för skapande i både lek, bild, rörelse, musik och drama. Arbetet med skapande sker vid särskilt organiserade tillfällen och som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Vi erbjuder barnen ett varierat material som är tillgängligt och tillåtande i deras skapande och som utmanar dem. Vi har ordnat miljön så att den erbjuder olika skapande former i barnens vardag så som dramarum, bygg- och konstruktionsrum där olika tekniker används som skapande samt en stor ateljé där barnen får använda sin fantasi med olika material, verktyg och färger. Vi har anpassat allt material för vara tillgängligt till barnen så att de kan utforska allt material på egen hand och därmed utveckla fantasi och kreativitet. insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån Utveckling och Lärande: Planerar experimentsdagar för att inspirera och bjuda in barnen till vidare forskning. Utveckla och bygga på naturvetenskapshörnan med exempel: akvarium för sniglar eller insekter, skelett. Tydlig plats för teknik med möjlighet för barnen att på egen hand kunna utforska och experimentera: synliggöra med bildstöd för barnen i lärmiljön med instruktioner i steg för steg med olika experiment, använda oss av tekniklådan, tydlig ledarskap av en pedagog. Öka kunskap och intresse hos pedagoger genom kompetensutveckling och i pedagogiska forum. Sommaruppgiften för höstterminen 2016 handlar om barnens favoritbok, som är en bra grund att få in arbetet med språket. Vi uppmuntrar även barnen att ta med sig en bok i annat språk om det finns hemma. Öka kunskap hos pedagoger om språklig medvetenhet och hur vi arbetar med detta på förskolan i olika åldrar. Vi använder av oss material från Språk-café pärmen.

15 Återinföra arbetsmaterialet Läsande klass och få in systematiskt arbete med Läsfixarna. Öka förståelse och medvetenhet hos pedagoger för vikten av samtala med barnen vid olika tillfälle. Samtal kultur Fånga barnens intresse för matematik i fler planerade aktiviteter. Öka kunskap för matematik bland pedagoger genom kollektivt lärande (material från Ute matematik, Matteklubben ) Öka medvetenhet i vardagen, ta in matematik på våra planerade samt spontana utflykter. Utveckla och synliggöra begrepp inom området kultur: förhållningsätt, spelregler, rutiner. Vad innebär att man är en del av annan kultur: ursprung, språk, olika traditioner. Synliggöra olikheter, barnens resor utomlands och dokumentera olika kultur. Hänga i hallen Hej i olika språk, fira eller uppmärksamma högtider från olika länder. -Förskolans pedagoger kan konstatera att samtliga avdelningar har haft en tydlig systematik i på vilket sätt förskolan arbetar med barnens inflytande av verksamheten. I självskattningsverktyget Funktionell kvalitet skattar förskolan barns inflytande till en 6, i hög grad, och vi kan även se att i föräldrarnas enkätundersökning så svarar 95% att förskolan tar hänsyn till vad barnen tycker och tänker. Vårt arbete med barns inflytande under senaste tid har gett utdelning. Vi har uppmärksammat att barnen gör aktiva val utifrån vad de vill göra och samt ser vi att pedagogernas planering av verksamheten görs utifrån barnens nyfikenhet och intresse. Vi har skapat intressegrupper där barnen får vara aktiva och sätta din egen bild på en aktivitet de vill göra. Våra femåringar får berätta vad de önskar och vill att deras dagar ska erbjuda och en planering görs utifrån det. Utflykterna på onsdagar tar oss också till platser dit barnen demokratiskt får bestämma utifrån en röstning. Vi ser till att det är utifrån barnen vi planerar vår verksamhet, vi försöker i möjligaste mån vara flexibla och lyhörda utifrån varje individ och vi uppmuntrar alla barn och vi lyssnar på alla. insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån Barns inflytande: Arbeta medvetet om barns rättigheter (konvention i lådan, alla barns rätt etc.) under hela året, systematiskt arbete. Arbeta kollegialt med samtliga pedagoger i arbetslaget förskolan med litteraturen: Bartholdsson Den vänliga maktutövningens regim. Barns tankar, idéer speglas i verksamheten, planeringen, dokumentationen och lärmiljön. Att synliggöra barnens lärandeprocesser i förskolan i den pedagogiska dokumentationen har förskolan utvecklat med mycket godtagbara resultat. Genom att den pedagogiska planeringen, utvecklingen och uppföljningen i sexveckorsperioder och att synkronisera med läroplanen har pedagogerna kunnat planera nästa steg i verksamhetens innehåll. Detta har gjort att verksamheten har blivit mer anpassad till barnen samt de nationella målen i läroplanen. Vi ser att vårt Vittragemensamma bedömningsverktyg för pedagoger för att mäta kvaliteten i förskolan, Funktionell kvalitet, har varit till stöd vid uppföljning, utvärdering och utveckling i vårt arbete i verksamheten och samtidigt lett till värdefulla pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Att förskolan även tagit fram en gemensam mall för den pedagogiska planeringen, ser vi även har gynnat detta resultat.

16 Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna förskola 2016/2017 Kvalitet Förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande miljö fri från kränkningar. Att arbeta på utifrån begreppen: respekt, tolerans, gemenskap och acceptans. Kommunikation - att påverka och driva förändring genom kommunikation. Att samtliga barn och föräldrar får den återkoppling och den information de behöver för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv med utgångspunkt i nationella mål och riktlinjer för förskolan. Innovation - att utveckla lärande genom innovation Att arbeta sammanhangsstyrt i valet av aktiviteter på förskolan med utgångspunkt i verksamhetens IKT-plan. Attraktivitet Rekommendationsgrad på 85%, föräldrar i upplevd kvalitet. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 För att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra förskolans verksamhet kommer förskolans styrkedja att förstärkas med en Biträdande Förskolechef som tillsammans med Förskolechef leder och fördelar arbetet på Vittra Vallentuna förskola. insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån Normer och Värden: I arbetet mot likvärdighet mellan avdelningarna och på hela förskolan kommer pedagogerna i arbetslaget kollegialt arbeta mer med likvärdighet kring begreppen värdegrund och barnsyn. Begrepp integritet och pedagogisk syn finns i arbetslaget, men kommer att kollegialt arbetas vidare med genom bl.a litteraturen: Öka medvetenhet kring normer i samhället, hur vi synliggör och ifrågasätter de? (Bromseth & Darj Normkritisk pedagogik, makt, lärande och strategier för förändring ) insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån Utveckling och Lärande: Planerar experimentsdagar för att inspirera och bjuda in barnen till vidare forskning. Utveckla och bygga på naturvetenskap hörnan med exempel: akvarium för sniglar eller insekter, skelett. Tydlig plats för teknik med möjlighet för barnen att på egen hand kunna utforska och experimentera: synliggöra med bildstöd för barnen i lärmiljön med instruktioner I steg för steg med olika experiment, använda oss av tekniklådan under tydligt ledarskap av en pedagog. Öka kunskap och intresse hos pedagoger genom kompetensutveckling och i pedagogiska forum.

17 Sommaruppgiften för höstterminen 2016 handlar om barnens favoritbok, som är en bra grund att få in arbetet med språket. Vi uppmuntrar även barnen att ta med sig en bok i annat språk om det finns hemma. Öka kunskap hos pedagoger om språklig medvetenhet och hur vi arbetar med detta på förskolan i olika åldrar. Vi använder av oss material från Språk-café pärmen. Återinföra arbetsmaterialet Läsande klass och få in systematiskt arbete med Läsfixarna. Öka förståelse och medvetenhet hos pedagoger för vikten av samtala med barnen vid olika tillfälle. Samtal kultur Fånga barnens intresse för matematik i fler planerade aktiviteter. Öka kunskap för matematik bland pedagoger genom kollektivt lärande (material från Ute matematik, Matteklubben ) Öka medvetenhet i vardagen, ta in matematik på våra planerade samt spontana utflykter. Utveckla och synliggöra begrepp inom området Kultur: förhållningsätt, spelregler, rutiner. Vad innebär att man är en del av annan kultur: ursprung, språk, olika traditioner. Synliggöra olikheter, barnens resor utomlands och dokumentera olika kultur. Hänga i hallen Hej i olika språk, fira eller uppmärksamma högtider från olika länder. insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten utifrån Barns inflytande: Arbeta medvetet om barns rättigheter (konvention i lådan, alla barns rätt etc.) under hela året, systematiskt arbete. Arbeta kollegialt med samtliga pedagoger i arbetslaget förskolan med litteraturen: Bartholdsson Den vänliga maktutövningens regim. Barns tankar, idéer speglas i verksamheten, planeringen, dokumentationen och lärmiljön.

18 Vittra Vallentuna grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 16,1 Antal lärare med lärarlegitimation 16,1 Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 2,85 Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster inkl skolläkare, kurator, 3,15 skolsköterska Antal förstelärare 4 Arbetslag Antal elever Åldrar Minior F Junior Senior Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Elin Möller samt Kenny Kvarnström, arbetslagsledare Seniorerna(6-9), Johanna Anselmby, arbetslagsledare Juniorerna(4-5), Anna-Lena Andersson, arbetslagsledare Miniorerna(F-3 samt fritids) samt Kristian Nilsson, specialpedagog. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Simin, kurator Nathalie Ringvall, skolpsykolog Arild, skolläkare Stefan Holmström, specialpedagog Kristian Nilsson, socialpedagog Caroline Johansen och skolans rektor Elin Möller. Grundskolan ligger i Vallentuna, en kommun med ca invånare. Vittra Vallentuna ligger beläget i Kragstalund som är direkt angränsande till Täby Kommun. Skolan ligger beläget i närhet av kommunikation i form av Roslagsbanan och samtidigt finns närhet till skog och friluftsliv. Vittra Vallentuna grundskolas lokaler är ljusa och öppna och utformade för att tillmötesgå eleverna i sin utveckling i att nå uppsatta mål. Lärmijön är inbjudande och det finns god variation på gemensamhetsytor, klassrum och mindre grupprum. Skolans lokaler och möbleringar bjuder in till att alla elever skall bli sedda under dagen, vilket är gynnande i arbetet mot ev kränkande behandling. Vår skola arbetar med en nära pedagogisk relation med våra elever och är med eleverna under hela sin skoldag. Varje morgon hälsar pedagoger eleverna välkomna och finns i gemensamhetsytor, tillgängliga för eleverna. Utemiljön är nyrenoverad med nya lekytor anpassade för såväl yngre elever samt även för äldre eleverna. På skolgården finns basket/bandyplan, fotbollsplan, pingisbord och bollrutor. I närområdet finns närliggande skog som bjuder in till uteverksamhet och skogslek.

19 Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi på Vittra Vallentuna upp gemensamt sex gånger under läsåret;, dvs var sjätte vecka. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för samtliga årskurser 1-9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid varje terminsslut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Skolans prioriterade utvecklingsområden analyseras och revideras var sjätte vecka i varje arbetslag. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 92 procent i oktober 2015 och 87 procent i februari Svarsfrekvens från föräldrarna var 66 procent i oktober 2015 och 78 procent i februari 2016.

20 Kvalitetsmål för Vittra Vallentuna grundskola 2015/2016 Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten Stärka Vittrakulturen Att alla på Vittra Vallentuna arbetar förebyggande och främjande för att skapa en likabehandlande miljö fri från kränkningar (Skollagen(2010:800) kap 6, LGR11 avsnitt 2.1) Kommunikation och återkoppling Att samtliga elever får sina individuella behov och förutsättningar tillgodosedda för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Att ge feedback som stärker elevernas vilja att lära och tillit till den egna förmågan. (Skollagen(2010:800) kap 3 och LGR11 avsnitt 2.2 samt 2.7) Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Att samtliga arbetslag arbetar med en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och känns meningsfull för eleverna. Eleverna behöver förstå syftet med undervisningen och känna sig delaktiga i detta. (Skollagen(2010:800) kap 3 samt LGR11 avsnitt 2.7 och 2.2) Inkluderande och systematiskt elevhälsoarbete Att elevhälsoarbetet är en naturlig del av det pedagogiska arbetet på Vittra Vallentuna. Att vi arbetar utifrån ett tillgängligt, inkluderande synsätt som handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjlighet för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära. (Skollagen(2010:800) kap 3 och LGR11 avsnitt 2.2)

21 Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Skolan har fyra förstelärare som arbetar med uppdrag direkt kopplade till skolans utvecklingsområden. Förstelärarna tillsammans med rektor arbetar med olika former av stöd på individ- och gruppnivå med lärare på skolan. Dels genom handledning och askultationer i syfte att stödja lärare i sitt uppdrag dels genom att säkerställa att undervisningen utgår från och omfattar läroplanen samt respektive kursplan. Som ett led i att förbättra undervisningen har samtliga undervisande lärare i arbetslaget F-3 samt även ma/sv lärare i åk 4-5 ingått i Läslyftet då handledare i läslyftet under året här på skolan har drivit denna kompetensutveckling. Skolan kan se resultat av detta dels i måluppfyllelse samt även i tidiga och riktade insatser. Kontinuerligt under hela läsåret har kollegialt lärande över arbetslagen och hela kollegiet varit inlagda. Bland annat så har vi arbetat med: att skapa likvärdighet och struktur i planering, genomförande och analys, bedömning av arbetsområden. Att skolans lokala pedagogiska planeringar är utformade på ett sätt som gör att eleverna är mottagare av informationen, med tydliga syften och vad som förväntas av dem i respektive arbetsområde. Arbetsgången för hur skolans pedagoger och personal ska gå tillväga om en elev befaras inte nå kunskapskraven, alternativt har andra svårigheter i skolarbetet eller vid kränkning. Åk 6-9 arbetslag använder sig av plattformen Google Classroom, där undervisande lärare kan följa eleven i processen och aktivt vägleda och visa eleverna under arbetets gång. Genom att arbeta med fokus på ledarskapet i klassrummet, kollegialt genom föreläsningar av Jan Steinberg och även att använda hans bok Ledaskapet i klassrummet som ett verktyg för reflektion och diskussion genom att läsa kapitel och diskuterat och reflekterat över tillsammans i arbetslagen.

22 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar. I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever

23 Studiemiljö föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever

24 Undervisning föräldrar

25 Jämförelse elever föräldrar lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Varje ansvarsgrupp tillika klass har ett hemklassrum för att skapa trygghet för eleverna. I dessa klassrum finns skriftliga ordningsregler och åtgärdstrappa uppsatt. I skolans handlingsplan finns ett tydligt mål i att arbeta främjande och förebyggande i att skapa ett ägarskap hos alla, vuxna och barn, i arbetet med att skapa trygghet, trivsel, studiero och ett gott undervisningsklimat i skolan. Detta mål skall genomsyra hela skoldagen och arbetas med kontinuerligt och följs upp systematiskt i varje period. Våra lärare är med eleverna under hela skoldagen och vi har stort fokus på lärarnärvaro under hela dagen. Vi anser att det är viktigt att ha en nära pedagogisk relation mellan elev och lärare/övrig personal vilket i sin tur gynnar en god studiemiljö under skoldagen. Under skolårets uppstartsperiod revideras och omarbetas skolans ordningsregler tillsammans med elever. Under skolårets första period arbetar samtliga årskurser med ett case som bygger på värdegrundsarbetet med stort fokus på hur vi behandlar varandra med respekt, tolerans, gemenskap och acceptans. I årets kvalitetsundersökning bland elever åk 4-9 ser vi att elever känner sig trygga i skolan, snitt 85%, men att frågan om eleverna behandlar varandra med respekt är lägre, vilket är något som vi kommer att koppla till skolans utvecklingsområde under läsåret 16/17. Vi ser att de lägre siffrorna är mest påtagligt i vår avgående åk 9. Denna klass har vi under flertalet år arbetat med och vi ser stora förflyttningar i utveckling mot målen i värdegrundsarbetet såväl som i kunskapsutvecklingen. En av skolans förstelärare som har haft sitt fokusuppdrag mot kulturarbetet, trygghet och studiero, har under läsårets gång, auskulterat undervisande lärare i åk 1 i syfte att stärka undervisningsklimatet i

26 klassen. En viktig del i detta arbete har varit att arbeta med ledarskapet i klassrummet för att främja samtliga elevers lärande och utveckling mot uppsatta mål. Vi ser detta arbete som godtagbart. Skolans socialpedagog har i flertalet klasser arbetat med förebyggande och främjande insatser i form av kamratprojekt som innehåller värderingsövningar om attityder, självkänsla, gemenskap och respektfullhet. Detta i syfte att stärka så väl individ som grupp för att eleverna ska känna sig trygga och kunna vara sig själva i skolan och i klassen. Bland annat har åk 5 fått tagit ställning till olika påståenden som sedan tillsammans diskuteras i klassen. Klassen har själva varit delaktig i att ta fram regler och förhållningssätt utifrån klassens egna önskemål, med ordningsregler som grund. I åk 6 och 7 har fokus mer vilat på från jag till vi - i syfte att väcka nyfikenhet till varandras olikheter och arbeta gruppstärkande och arbeta för acceptans. Samtliga arbetslag inledde läsåret med att lägga grunden för en god Vittrakultur, arbetsro och gemenskap genom att arbeta med caset "Om du var jag"/ Vi och dom. Detta är ett exempel på hur vi integrerar arbetet med demokrati och värdegrund i undervisningen är i caset; Vi och Dom som samtliga årskurser arbetar med under uppstartsperioden. I detta case för ex, åk 4-5 arbetas med frågeställningar som: Hur ser du på en annan människa? Måste vi vara lika? Vill jag att du ska tänka som jag? Vad händer och hur beter jag mig om någon tänker annorlunda än mig? åk 6-7 case bygger på mänskliga rättigheter, diskriminering, identitet och de nationella minoriteterna med frågeställningar som: Hur kränks de mänskliga rättigheterna i Sverige och Världen? Vad innebär de mänskliga rättigheterna? Vilka är Sveriges nationella minoriteter? Skolan har även ett elevråd med representanter från samtliga årskurser och drivs tillsammans med skolans socialpedagog och rektor. Inför elevråd har samtliga klasser ett klassråd. Tydliga lektionsstrukturer är en annan viktig del i att förbättra trygghet och studiero och lägga en god grund för värdegrundsarbetet på skolan. Skolans lärare har kollegialt under två läsår arbetat med utgångspunkt i de allmänna råden om planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Genom att arbeta med tydliga lektionsstrukturer arbetar vi även inkluderande elevhälsa och en tydlig struktur underlättar för samtliga elever i klassrummet att veta vad som förväntas av dem under lektionerna, oavsett vilket ämne och lärare. En likvärdighet. Insatser vi ska göra för att förbättra/utveckla/förstärka/kvalitetssäkra verksamheten. Skolans socialpedagog tillsammans med skolans kurator kommer att arbeta fram ett arbetsmaterial med utgångspunkt i värdegrundsarbetet som varje ansvarspedagog kommer att genomföra på respektive morgonsamling. Detta i syfte att stärka samspelet mellan eleverna och ansvarspedagogen samt att kvalitetssäkra likvärdigheten mellan de olika årskurserna. Skolans ansvarspedagoger kommer att analysera eleverna i sin grupp i hur de ligger till i förhållande till social respektive kunskapsutveckling. Denna analys kommer att presenteras och diskuteras i respektive arbetslag i en fyrfältare. Detta för att synliggöra för pedagogerna var eleverna befinner sig i sin sociala respektive kunskapsutveckling och vilka insatser skolan behöver göra för att förflytta dem i rätt riktning mot målen. Skolans elever i åk 6-9 kommer under uppstarten av kommande läsår att delta i elevföreläsningen När bollen inte är rund med Andreas Jonsson, grundare av Supermanprojektet som föreläser om mobbing, självkänsla och attityd, Föreläsningen handlar om utanförskap, önskan om att få passa in ett sammanhang och resan till att komma ut som den man egentligen är - att vara sig själv ett hundra procent.

27 Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år 9, 16 st betyg 224 xx XX Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 66, Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg ,4 232 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott Matematik Moderna språk Musik NO 100 Biologi Ingår i NO Fysik Ingår i NO Kemi Ingår i NO SO 100 Geografi Ingår i SO Historia Ingår i SO Religion Ingår i SO Samhällskunskap Ingår i SO Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Ingår i NO

28 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever 37 Andel (%) som nådde alla mål 89% Antal flickor 13 Andel (%) som nådde alla mål 100% Antal pojkar 24 Andel (%) som nådde alla mål 88% Matematik åk 3 Antal elever 37 Andel (%) som nådde alla mål 87% Antal flickor 13 Andel (%) som nådde alla mål 85% Antal pojkar 24 Andel (%) som nådde alla mål 88% Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg Åk 6 Korrelation Nationella prov och betyg 15/16 Svenska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 85% 9% SvA Svenska som andraspråk, åk 6 Antal Antal elever m provbetyg elever & slutbetyg 1 1? Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Matematik åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 9% Engelska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 88% 6% Åk 9 Korrelation Nationella prov och betyg 15/16 Svenska åk 9 Antal Antal elever m provbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre

29 elever & slutbetyg ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 64% 32% SvA Svenska som andraspråk, åk 9 Antal Antal elever m provbetyg elever & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % Matematik åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 50% 42% Engelska åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 22% NO Biologi åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 42 % SO Geografi åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre % 46% 35% Resultaten av nationella proven i åk 3 är godtagbara, 89% av eleverna klarade samtliga delmål i ämnet Svenska och 87 % av eleverna i matematik. Detta är en förbättring från fjolårets resultat som var lägre, 69% i svenska och 76% i matematik. Vi ser i vår analys att våra planerade insatser i att utveckla undervisningen i form av ex läslyftet har givit effekt på resultatet bland årets åk 3. Undervisande lärare i åk 3 tillsammans med övriga lärare i arbetslaget har i Läslyftet arbetat med dialoger och diskussioner i mindre och större grupper och använt sig frekvent av användbara modeller som hindersschema och berättelseansikten. Med stöd i Skolverkets bedömningsstöd har lärare tidigt kunna bedöma eleverna och sedan sätta in insatser. En annan analys vi ser har påverkat resultaten i rätt riktning mot uppsatta mål är att hela tiden arbeta med ett tillåtande klassrumsklimat som gjort att eleverna vågat deltaga i samtal och diskussioner och kunnat dela med sig till varandra på ett