Verktygsguide. Vittrakulturen Vittras lärmiljö Individuell utveckling Samtida undervisning. Organisation Kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Vittras lärmiljö Individuell utveckling Samtida undervisning Organisation Kommunikation Systematiskt kvalitetsarbete Verktygsguide Detta är en guide till hur vi i Vittra arbetar för att bygga en positiv och trygg kultur på våra för- och grundskolor. Denna version uppdaterades i juni Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

2 Verktygsguide Grafisk form: Johan Olsson SCHLOOK-A-LING Papper: Arctic Matt Tryck: TMG Foto: Jonas Bilberg (där annat ej anges) Vittrakulturen Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

3 Innehållsförteckning Verktygsguide: Vittrakulturen 4 Vittra 5 Vittrakulturen 9 1. Inledning Vad är kultur Förankring i styrdokumenten Vetenskaplig grund Hur Vittrakulturen märks i våra verksamheter Gemensamma metoder och aktiviteter Så här arbetar vi med förhållningssätt Så här arbetar vi med ordningsregler i skolan Så här arbetar vi under Uppstartsperioden Så här arbetar vi med daglig samling 16 3 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

4 Verktygsguide: Vittrakulturen Detta är en guide till hur vi i Vittra arbetar för att bygga en positiv och trygg kultur på våra för-och grundskolor. Vittrakulturen är ett av fyra spetsverktyg i vår pedagogiska plattform. De andra spetsverktygen är: individuell utveckling, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Utöver våra spetsverktyg har vi tre basverktyg som utgör basen för våra verksamheter: organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Vår pedagogiska plattform utgör tillsammans med de nationella styrdokumenten den styrning som alla våra skolor utgår ifrån. Vår pedagogiska plattform och Vittraverktygen förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Det betyder att de strukturer, metoder och aktiviteter som står beskrivna ska genomföras på samtliga av våra för- och grundskolor, att de följs upp och utvärderas. Till varje verktyg hör olika hjälpmedel som ger guidning och stöd i att omsätta dem i praktiken. Exempel på sådana hjälpmedel är checklistor, mallar och best practice-exempel från verksamheterna. De och verktygsguiderna finns på vårt intranät. 4 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

5 Vittra I Vittra brukar vi likna vår verksamhet vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer och vår pedagogiska plattform. Resultatet av styrningen syns i våra förskolor och skolor som tillsammans bildar lövverket. Verksamheten Pedagogisk plattform Styrdokument Kärnvärden Vår drivkraft Vår idé Vår vision 5 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

6 Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Vår strävan är att möta varje individ utifrån dennes förutsättningar. Det innebär för oss att lika för alla är inte alltid är det bästa för alla. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet. 6 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

7 Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla sina ämneskunskaper såväl som sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Det betyder att de strukturer, metoder samt aktiviteter som står beskrivna ska genomföras, följas upp och utvärderas på alla våra för- och grundskolor. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet: organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en förskola/skola i Vittra, våra fyra spetsverktyg: individuell utveckling, Vittrakultur, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. 7 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

8 8 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

9 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

10 1. Inledning Vårt uppdrag är att möjliggöra för våra barn och elever att utveckla kunskaper och värden så som det står beskrivet i våra läroplaner (Lpfö98 reviderad 2016 och LGR11). Alla som bedriver utbildning inom skola i Sverige utgår från samma styrdokument. I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision om medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Varje verksamhet i Vittra har sin version av den, skapad och buren av de människor som verkat och verkar där. Eftersom varje förskola och skola utgår från Vittras gemensamma kärnvärden känner man ändå igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären, känslan och sättet vi bemöter varandra på, med respekt och vänlighet. I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden: inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Våra tre kärnvärden är: Ansvarstagande På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Vår strävan är att möta varje individ utifrån dennes förutsättningar. Det innebär för oss att lika för alla är inte alltid är det bästa för alla. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. 1.1 Vad är kultur Varje grupp en familj, ett företag, en förening eller ett samhälle har en kultur. Kulturen består av principer, synsätt, traditioner och övertygelser som tillsammans definierar vad som inom gruppen ses som gott och ont, rätt och fel, viktigt och oviktigt. 10 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

11 Kultur är inte något som sitter i väggarna, den skapas av oss människor och den överförs människor emellan. Med andra ord, vi socialiseras in i kulturer och vi är dess medskapare. 1.2 Förankring i styrdokumenten Vårt uppdrag inom förskola, skola och fritidshem är att skapa en utbildning där våra barn och elever utvecklar både kunskaper och värden. Vi har ett uppdrag som består av att utveckla elevernas förmågor och kunskaper inom olika ämnen samt arbeta aktivt med att eleverna utvecklar de värden som finns beskrivna i läroplanen. De värden som förskolan, skolan och fritidshemmet ansvarar för att varje barn och elev utvecklar finns beskrivna i skollagen, Lpfö98 och Lgr11. All verksamhet i våra förskolor och skolor ska spegla dessa värden. Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integritet Alla människors lika värde Jämställdhet mellan kvinnor och män Solidaritet med svaga och utsatta 1.3 Vetenskaplig grund Forskningen visar att elever presterar bättre kunskapsmässigt och utsätts för färre kränkningar i skolor där eleverna har stort inflytande. När eleverna blir bemötta med respekt och när deras åsikter tas tillvara blir stämningen lugnare och relationerna bättre både mellan elever och mellan elever och vuxna. Kränkningar och trakasserier äger mestadels rum på skolgården, vid toaletter, i korridorer eller i ämnessalar. Oftast sker de mellan schemalagda aktiviteter, när ingen vuxen ser. En genomtänkt vuxennärvaro i skolan bidrar därför till att minska kränkningarna. Vuxennärvaro med goda förebilder är det bästa vaccinet. Barn behöver också social träning. Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap i BO:s rapport Välkommen till verkligheten, Vuxennärvaro är viktigt för att bygga en god kultur och undvika att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling. Därför ska vi arbeta aktivt med förhållningssättet på skolan, ett förhållningssätt som gör att eleverna inte utsätter varandra för kränkande behandlingar oavsett om vi vuxna är i närheten eller inte. I Skolverkets rapport Vad fungerar, som hade till syfte att kartlägga olika metoder mot kränkande behandling, lyfter man fram följande aktiviteter som kännetecknande för de verksamheter som har lyckats skapa en god kultur. 11 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

12 Dessa är: att hela personalen drar åt samma håll att elever får vara delaktiga i främjande insatser för att skapa ett gott klimat att satsa på relationsskapande insatser mellan eleverna 2. Hur Vittrakulturen märks i våra verksamheter Hos oss visar vi empati och respekt för andra människors egenvärde. Det innebär att vi ser och fångar upp de som hamnar utanför och att vi handlar solidariskt, delar med oss och tar avstånd från förtryck och kränkande behandling, samt är hjälpsamma mot varandra. Vi har byggt en stark gemenskap och kultur utifrån att vi är förebilder som genom våra handlingar visar att vi lever som vi lär. Det är vi vuxna som bär ansvaret för kulturen. Vi är raka, vänliga och tydliga mot varandra och övar oss på att utveckla de förmågorna. Vi bemöter varandra på ett respektfullt sätt med öppenhet och nyfikenhet. Det innebär att vi möter varandras blickar i korridoren samt hälsar på och tar hand om samtliga besökare på förskolan och skolan. Vi uppmärksammar när någon gör något bra genom att säga det. På våra förskolor och skolor är det påtagligt att barn och elever får utveckla sitt sociala samspel och att de är vana att arbeta såväl individuellt som i grupp. De vågar stå för sin åsikt, lyssnar på andras och har utvecklat sin förmåga att arbeta under demokratiska former. Hos oss får man vara sig själv. I våra verksamheter arbetar vi medvetet och kontinuerligt med att stärka relationerna mellan barn och mellan elever och vi har tydliga gemensamma strukturer. Ordningsreglerna i skolan är väl synliga i lärmiljön och påskrivna av alla. Det inger trygghet. Det är tydligt att det är vi vuxna som är ansvariga för arbetsmiljön, och att våra barn och elever är medvetna om och görs delaktiga i arbetet med att skapa en god arbetsmiljö. Hos oss upplever man arbetsro, ordning och reda och eleverna vittnar om att de trivs och känner sig trygga. Vi hänger av oss våra ytterkläder och hjälps åt med att hålla skolan fin och städad. Genom att vi bejakar våra barns och elevers nyfikenhet och lust att lära tycker de att det är roligt att komma till förskolan och skolan varje dag och det märks. När våra elever sedan går vidare till högre studier framgår det tydligt att de har utvecklat förmågan att ta större ansvar för sina studier och att de är medvetna om hur de lär sig bäst. De har i hög grad fått vara med och påverka sin utbildning. 12 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

13 3. Gemensamma metoder och aktiviteter Förhållningssätt Ordningsregler Uppstartsperiod Daglig samling 3.1 Så här arbetar vi med förhållningssätt Våra kärnvärden inom Vittra är basen för den kultur och det förhållningssätt som genomsyrar våra förskolor och skolor. I Vittra utgår vi från våra gemensamma kärnvärden: inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Hur kärnvärdena syns i vardagen i form av gemensamma förhållningssätt måste diskuteras och definieras på varje enskild enhet och i varje gruppkonstellation under Uppstartsperioden. Varje medarbetare behöver fylla våra gemensamma kärnvärden med innebörd och i samtal med kollegor tydliggöra vad som förväntas av var och en. Barn och elever behöver sedan få möjlighet till detsamma. Detta skrivs sedan ner som Vårt gemensamma förhållningssätt med de tre kärnvärdena som rubriker. 13 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

14 Förhållningssätt diskuteras och följs upp kontinuerligt i undervisningen och all verksamhet under året. Varje dag och/eller vecka utvärderas upplevda händelser även situationer på internet utifrån vårt gemensamma förhållningssätt. Genom att ständigt uppmärksamma inkluderande, tydliga och ansvarsfulla handlingar förstärker vi den kultur vi eftersträvar. 3.2 Så här arbetar vi med ordningsregler i skolan Enligt 5 i Lpfö98 och Grundskoleförordningen kapitel 6 ska det även finnas ordningsregler på varje skolenhet. Enligt 8b ansvarar rektor för att det finns ordningsregler för varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras föräldrar. Rektor ansvarar för att det på varje skola utarbetas ordningsregler som sedan följs upp varje år i december. Detta görs under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras föräldrar. Ordningsreglerna gäller sedan hela kalenderåret tills nästa december då de följs upp som en följd av arbetet med den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling. Ordningsreglerna ska tas fram utifrån varje skolas enskilda behov. Därför har vi inte centralt framtagna ordningsregler i Vittra. De ordningsregler som följs upp varje år i december gäller för alla i verksamheten. Ordningsregler kan till exempel innehålla gemensamma regler för klädsel exempelvis ytterkläder, för en trivsam studiemiljö inomhus. Andra regler kan handla om sådant som kan påverka möjligheten till studiero, till exempel hur man ska göra om man kommer sent. Man kan också ta fram vilka ordningsregler som ska gälla för ipads, datorer eller telefoner. Om det, av något skäl, formuleras en ordningsregel som inte gäller alla på skolan, till exempel inte vissa vuxna, ska detta tydligt framgå och förklaras. Ordningsreglerna ska finnas tillgängliga för alla på skolan, exempelvis på hemsidan, i Vittraboken, i ansvarsrummen och i kapprummet. När ordningsreglerna årligen följs upp ska dokumentet uppdateras på alla ställen. Det är viktigt att ordningsreglerna formuleras i en positiv ton och i enlighet med riktlinjerna för Vittras övriga kommunikation. Ordningsreglerna är liksom förhållningsättet något man följer upp kontinuerligt i undervisningen och i all verksamhet under året. Varje dag och/eller vecka utvärderas upplevda händelser utifrån såväl ordningsregler som förhållningssätt. Det är först och främst kulturen på skolan som avgör om de gemensamma ordningsreglerna efterföljs. Om en ordningsregel bryts ska det uppmärksammas. De samtal som förs och de åtgärder som vidtas ska syfta till att ge eleven det stöd hen behöver för att ändra sitt beteende och följa överenskomna ordningsregler. 3.3 Så här arbetar vi under Uppstartsperioden Inom Vittra har vi delat in läsåret i sex perioder. Den första perioden, Uppstartsperioden, är kortare än de fem efterföljande perioderna och varar i cirka fyra veckor. I förskolan har vi ibland två Uppstartsperioder per år vid behov. Förskolans Uppstartsperiod är ibland också längre 14 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

15 än fyra veckor. Uppstartsperioden ser ut som en vanlig period vad gäller schema och undervisning, men har utöver det ett specifikt syfte som kan delas upp i fyra delar. Syftet med Uppstartsperioden är att: Kultur: Lägga grunden för den kultur vi vill ha på förskolan/skolan. Struktur och rutiner: Skapa tydlighet kring våra strukturer och rutiner. Nuläge: Få en tydlig, sammanfattande bild av varje barns/elevs nuläge inför utvecklingssamtalet. Kommunikation med föräldrar: Lägga grunden för ett fortsatt gott samarbete och god kommunikation med föräldrar. Under Uppstartsperioden utgår vi från tryggheten i ansvarsgruppen och sedan i arbetslaget för att slutligen bygga en god kultur i hela verksamheten. Vi arbetar med kulturen i olika grupperingar som en naturlig del i den ämnesundervisningen som är utlagd i schemat. Det innebär att ämnesundervisningen pågår som vanligt under Uppstartsperioden. Under denna period genomförs även alla utvecklingssamtal och den kartläggning som behövs i respektive ämne. Aktiviteter under Uppstartsperioden: Kultur Uppstartsperioden ska innehålla relationsskapande aktiviteter för att bygga en god kultur inom ramen för undervisningen i ansvarsgruppen. Senare under Uppstartsperioden genomförs relationsskapande aktiviteter för att bygga kulturen även i arbetslaget, i teman eller i ämnesövergripande projekt. I slutet av Uppstartsperioden görs aktiviteter på skolövergripande nivå, exempelvis i form av en temadag. Under dessa aktiviteter kan de gemensamma förhållningssätten arbetas fram utifrån Vittras kärnvärden, se Förhållningssätt. Genomgång och förankring av skolans ordningsregler och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Strukturer och rutiner Innan barnen och eleverna kommer läggs en struktur inklusive schema som säkerställer en genomtänkt vuxennärvaro och att timplanen i ämnena följs. Under Uppstartsperioden ska rutiner och strukturer arbetas igenom. Eleverna får då ägandeskap av följande: förhållningssätt ordningsregler inflytande veckoschema samling Vittrabok daglig reflektion bedömning (skola) måltider övrigt 15 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

16 Nuläge Med utgångspunkt i Lpfö 98 och Lgr 11 skaffar ansvarspedagogen en tydlig bild av varje barns/elevs nuläge. Nuläge och utvecklingsbehov sammanställs utifrån betyg och omdömen, den personliga situationen, intressen, drivkrafter, och nyfikenhet. Observation och samtal är centrala och tidigare dokumentation en bas. Nulägesanalysen blir ett underlag för: barnets plan för utveckling och lärande (förskola) elevens individuella utvecklingsplan (skola) planering av kommande undervisning planering av kommande aktiviteter (fritidshemmet) beslut om resursfördelning (skolans ledningslag). Skolans insatser formuleras på ett tydligt sätt i varje elevs IUP (individuell utvecklingsplan). Arbetslaget informerar varandra om varje elevs nuläge och IUP. Varje medarbetare skapar sin egen individuella utvecklingsplan. Under Uppstartsperioden genomförs även alla utvecklingssamtal. Kommunikation med föräldrar Inför skolstart skickar vi hem häftet Välkommen till Vittra xx med information om skolan, till alla familjer. Under Uppstartsperioden bjuds alla föräldrar in till föräldramöte och utvecklingssamtal. Nya föräldrar får en särskild introduktion. Föräldrar görs delaktiga i arbetet med våra gemensamma förhållningssätt och ordningsregler. Föräldrars förväntningar på förskolan/skolan synliggörs och bemöts. Det ska vara tydligt för föräldrar vad de kan förvänta sig av oss och vad som förväntas av dem. Under Uppstartsperioden klargör vi för föräldrar: Vilka mål utbildningen har. Vilka krav skolan ställer. Vilka rättigheter och skyldigheter man har som barn, elev och förälder. Vilka rutiner och strukturer vi har för kommunikation med hemmet. Vilka mötesformer och samverkansformer för föräldrar som finns. 3.4 Så här arbetar vi med daglig samling Daglig samling är en viktig gemensam aktivitet och metod för oss i Vittra. Syftet med samlingen är att skapa gemenskap och en god skolkultur, att få tid att planera veckan och att ta upp aktuella händelser med koppling till kunskapskraven. Under samlingen finns det även tid för diskussioner och övningar kopplade till förhållningssätt och ordningsregler. Varje dag har vi samling. Under en samlingen i skolan träffas ansvarsgrupp och ansvarspedagog(er) utifrån ett bestämt syfte. Under samlingen ska ansvarspedagogen stödja eleverna i planerings- och utvärderingsarbetet i sin Vittrabok. Måndagen är ett bra tillfälle att planera veckan medan fredagens samling med fördel används till att utvärdera hela veckans arbete. 16 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

17 Samlingen ger barn och elever en tydlig struktur och en trygg inledning på dagen. Under samlingen bekräftas var och en i ett tryggt och personligt forum. Precis som i den övriga undervisningen ska samlingen fånga upp aktuella händelser, tankar eller funderingar från såväl individ, grupp och omvärld. Vi vet att många kränkningar och mobbning sker i sociala medier och utanför skolan. Dessa händelser är viktiga för oss att hantera och bearbeta omgående. Samlingen kan utgöra ett bra forum för det. Samlingen är även ett forum där barn och elever får möjlighet att träna och utveckla ett förhållningssätt som är inkluderande, tydligt och ansvarstagande. Vi tränar oss i tillåtande och prövande samtal samt i metoder för att förebygga konflikter och att hantera dem när de ändå uppstår. Vi stärker medvetenheten om de egna värderingarna och utvecklar barnens och elevernas kommunikativa förmåga och andra kompetenser som är nödvändiga för att hantera relationer och grupper. Samlingarna i skolan ska ha en direkt koppling till centralt innehåll i kursplanerna i Lgr 11 samt till kapitel 1 och 2 i densamma. För att säkerställa innehåll och en i alla avseenden kvalitativ samling är det arbetslaget som gemensamt ansvarar för samlingarna. I förskola och fritidshem avgörs samlingens tidpunkt och omfattning utifrån verksamhetens behov och alltid med en hög grad av medvetenhet. När eleverna planerar och utvärderar sin vecka får de möjlighet att träna och utveckla ansvarstagande samt att reflektera över och synliggöra sitt eget lärande. Vid utvärdering får de också möjlighet till återkoppling på vilken utveckling andra i gruppen sett och märkt under veckan, vilket syftar till att stärka självförtroendet, gemenskapen och bidra till en god arbetsmiljö. Samlingarna på tisdagen, onsdagen och torsdagen kan med fördel utgå från aktuella händelser (kopplade till centralt innehåll) som processas eller kopplas till uppgifter. Återigen finns här möjlighet att synliggöra det egna lärandet genom att gruppen efter genomförd uppgift får möjlighet att resonera om sin process och dra lärdomar av den. Så stärker vi såväl det individuella lärandet som gruppens gemenskap. Samlingstiden utgår alltid från en gemensam planering i hela arbetslaget där den legitimerade läraren i dvenska respektive damhällskunskap är ansvarig för det centrala innehållet i sina ämnen, medan ansvarspedagogen genomför de planerade arbetsmomenten med sin ansvarsgrupp. Det centrala innehållet som genomförs på samlingarna, återkommer och arbetas det även med i ämnespassen tillsammans med ämnesläraren. Samlingarna är dock inte några bedömningstillfällen eftersom planerade övningar inte är kopplade till kunskapskrav utan mer färdighetsövningar. Samlingen sker i så stor utsträckning som möjligt i ett och samma rum alla veckans dagar. 17 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

18 18 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

19 Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46

20 Vittra är en del i AcadeMedia, Nordens största utbildningskoncern. Vi har 7900 barn och elever på våra 25 för- och grundskolor i Sverige. Vittra_verktygsguide_4_Vittrakultur_3.0.indd :46