Sammanställningen bygger på förskolechefs redovisning Förskola Enhet Verksamhet Läsår

Transkript

1 Kommunövergripande sammanställning av - centrala mål för verksamheten Sammanställningen bygger på förskolechefs redovisning Förskola Enhet Verksamhet Läsår 1. Normer och värden Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar? Se målen: Avsnitt 1 och 2.1 i Lpfö 98, Öppenhet, respekt, solidaritet, ansvar Visa hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra Upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen Förståelse för att alla människor har lika värde Respekt för allt levande och omsorg om sin lärmiljö Nuläge: Förskolecheferna beskriver att man dagligen arbetar mot dessa mål på ett varierat sätt. Pedagogerna är medvetna och uppmärksamma och använder vardagliga händelser och barnens frågor som utgångspunkt. Det går däremot inte att utläsa hur man arbetar med att träna barnen i att ta ställning till olika etiska dilemman. Arbetet genomförs enligt demokratiska former men att det inte framkommer tydligt att barnen aktivt deltar i den omfattning som finns angivet i styrdokumenten. Det som beskrivs är barnets möjlighet att själv göra egna val vid t.ex. rutinsituationer och aktiviteter. Underlaget för det systematiska kvalitetsarbetet, har förbättrat kvalitén på planering i enlighet med läroplanens mål samt underlag för analys. I den pedagogiska dokumentationen ses inslag av att pedagogens egen känsla/uppfattning är det som styr istället för det som finns angivet. Analysen visar på följande utvecklingsområden: Verksamheten uppfyller målet i det dagliga arbetet men behöver systematiseras och dokumenteras för att det skall kunna jämföras och bli likvärdigt mellan avdelningar och enheter. Etableringen av den för förskolan gemensamma plattformen för ledning och styrning kommer att ytterligare underlätta arbetet och förbättra kvalitén dels i det systematiska kvalitetsarbetet men även med planering och genomförande av verksamheten via processer. I processerna konkretiseras mål i genomförbara och mätbara delmål. Det är först i analysen av den information och fakta som insamlas man kan se effekterna och bedöma kvalité. Ansvar och roller (positioner) för genomförandet behöver tydliggöras.

2 Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden? Se riktlinjer: Avsnitt 2.1 i Lpfö 98 Uppdelat på vad - Förskolläraren ska ansvara för: - Arbetslaget ska: Bedriver varje verksamhet ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever? Se kraven: 6 kap. 6, 7 och 8 skollagen 2. Kunskap, utveckling och lärande Uppfyller våra förskolor målen om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet? Se målen: Lpfö 98 kap 2.2 Förskolecheferna uppger att de i utvärderingarna ser att det är enkelt och naturligt att jobba med barnens respekt för varandra, allt levande och sin närmiljö. På flera enheter har man börjat reflektera över och observera om utbildningen är likvärdig för pojkar och flickor. Vid några av enheterna arbetar man med olika material/verktyg. (ex. Barnkonventionen, Kompis-skogen, Tilda is och sol) Detta har underlättat arbetet att utveckla normer i barngruppen och resulterat i bl.a. ökad respekt för varandra. Pedagogerna är värdefulla förebilder för barnen, deras förhållningsätt och bemötande är därmed extra viktiga verktyg och kräver ständig reflektion av den enskilde samt i grupp. Det framgår inte i utvärderingarna hur man följer riktlinjerna utifrån förskollärarens särskilda ansvar. Analysen visar på följande utvecklingsområde: Färdigställa och etablera plattformen för förskolans ledning och styrning. Då kommer läroplanens riktlinjer med bl.a. förskollärarens ansvar att synliggöras och därmed uppmärksammas i utvärderingen Alla enheter använder Lisa systemet. Alla har en likabehandlingsplan men kvalitén skiljer sig. Flera förskolechefer säger att de är missnöjda med dagens utformning av sina planer och att de påbörjat en omarbetning. Analysen visar på följande utvecklingsområde: De nuvarande likabehandlingsplanerna behöver uppgraderas till Plan- mot diskriminering och kränkning. I arbetet med att formulera förskolans Plattform för ledning och styrning har förskolecheferna sammanfört läroplanens 30 mål i 9st Bildningsområden. Identitet/jag, värdegrund/socialkompetens, inflytande/delaktighet, rörelse/hälsa, naturkunskap/teknik, matematik, kreativitet/skapande. Bildningsområdena ska ligga till grund för planeringen av verksamheten och följas upp i utvärderingen. I barnavcheckningen kommer bildningsområdena att följas upp på både individ- och gruppnivå. Redan i årets utvärderingar har områdena används och kan utläsa att Identitet, socialkompetens/värdegrund, och till viss del språk/kommunikation är de bildningsområden som håller god kvalité. På alla förskolor används idag TRAS (tidig registrering av språk) som är ett verkstyg som hjälper pedagogerna att följa barnets språkliga utveckling. Förskolecheferna uppger att kvalitén på det språkliga arbetet förbättrats men att

3 Uppfyller våra skolor och fritidshem samt vuxenutbildning målen för de kunskaper varje elev ska utveckla? Se målen: Avsnitt 2.2 i Lgr 11, Lgrsä 11, Lsam 11 Avsnitt 2.1 i Lgy 11, Lgysä 13 och Lvux kap. 2 skollagen Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem samt vuxenutbildningen enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap, utveckling och lärande? Se riktlinjer: Avsnitt 2.2 i Lpfö98 flera pedagoger säger att de behöver fördjupa sin kunskap i hur man i det dagliga arbetet kan stimulera barnens språkliga utveckling ytterligare. Bildningsområden som behöver utvecklas är naturkunskap/teknik och delaktighet/inflytande. På flera av förskolorna har man tillsammans med barnen utvecklat lek- och lärmiljön så att den medvetet skall stimulera fantasi och samspel. Förskolecheferna uppger att över lag använder man de vardagliga situationerna (på- avklädning, måltider, blöjbyte) som tillfällen för barnens lärande Generellt är det svårt att definiera vad som är resultat i förskolan. Förskolans uppdrag är brett och går inte att avgränsa till kvantitativa mät-tal. Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet påverkar kvalitén. Förskolecheferna uppger att årets arbete med att all personal på olika sätt och mötesformer fått fördjupa sig i läroplanens mål och syfte i relation till den egna dagliga verksamheten har skapat en högre medvetenhet om uppdraget, vilket påverkat kvalitén positivt. Analysen visar på följande utvecklingsområde. Färdigställa och etablera plattformen för förskolans ledning och styrning. I utbildningsprocessen kommer planeringen av verksamheten och barnavcheckningen omfatta alla bildningsområden. Den pedagogiskadokumentationen behöver utvecklas. Personalen behöver kompetensutveckling i Matematik/teknik och språk/kommunikation samt pedagogiskdokumentation. Förskolecheferna uppger att barn generellt är nyfikna, intresserade och har stor lust till att lära sig nya saker. De säger också att pedagogerna tar väl vara på de situationer och tillfällen till lärande som dyker upp under dagen men att huvuddelen av undervisningen är begränsad till några förmiddagar i veckan. Förskolecheferna beskriver att kvalitén på verksamheten skiljer mellan enheter och avdelningar allt utifrån pedagogernas utbildning, erfarenhet och kompetens. Lärmiljöerna är stimulerande och utmanande men behöver utvecklas i relation till mål och barnens intressen. Förskollärarens särskilda ansvar är uttalat i

4 3. Ansvar och inflytande Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar? Se målen: Avsnitt 2.3 i Lpfö kap. 2 skollagen Har varje förskole-och skolenhet fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskolerespektive skolmiljön? Se krav och riktlinjer: 4 kap och 14 kap. 2 skollagen, Avsnitt 2.3 i Lpfö styrdokument men är inte relaterat till i utvärderingarna. Analysen visar på följande utvecklingsområden Färdigställa och etablera plattformen för förskolans ledning och styrning. Huvudman och förskolechef behöver säkerställa att verksamheten blir likvärdig mellan enheter och enheternas avdelningar. Utbildningen skall omfatta hela dagen. Roller och ansvar behöver tydliggöras så att de överensstämmer med Lpfö:s mål och riktlinjer. Miljön behöver anpassas till läroplanens mål och barnens intressen. Förskolornas utvärderingar visar att barnen utifrån ålder och mognad tränas i inflytande och ansvar i vardagliga händelser som rutiner och i fri lek. Personal är generellt lyhörda för barns tankar och åsikter men det finns skillnader i pedagogers bemötande och förhållningsätt. De beskriver vidare att flera avdelningar arbetar med barnintervjuer som verktyg för att få veta mer om barnens tankar och intressen. I utvärderingarna går det inte att utläsa hur man arbetar med att barnen skall utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer, delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Förskolans planering av verksamhet och miljö utgår från barnavcheckningar där pedagogerna har observerat och lyssnat in barnens intressen. Den språkliga/kommunikativa utvecklingen är en viktig grund för att barn skall kunna uttrycka sina tankar och åsikter. Personalens kompetens och lyhördhet är en viktig förutsättning för att barns förmågor skall utvecklas. Analysen visar på följande utvecklingsområde Färdigställa och etablera plattformen för förskolans ledning och styrning. Processer säkerställer då att verksamheten planeras och genomförs utifrån målen. Utarbeta arbetsformer så att alla barn får ett reellt inflytande på arbetsätt och verksamhetens innehåll. Inte på någon av förskolorna finns det fastställda rutiner för hur barnen ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskolemiljön. I praktiken pågar arbetet men det sker godtyckligt där det är upp till varje avdelning att bestämma hur. Analysen visar på följande utvecklingsområde: Definiera målets betydelse samt fastställa rutiner så att målet nås.

5 Finns det vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna samt möjlighet att för elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse? Se kraven: 4 kap. 10 och 13 skollagen 4. Samverkan mellan förskola/skola och hem Finns det vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavarna? 4 kap. 13 skollagen Har varje enhet fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna om barn och elevers trivsel, utveckling och lärande. Se riktlinjer: Avsnitt 2,4 Lpfö98, Lgr11, Lgrsä11, Lsam11 Avsnitt 2.5 Lgy11och Lgysä 13 Avsnitt 2.3 Lvux 12 (förekommande fall) 5. Övergång och samverkan Utvärderingarna visar att det skiljer sig mellan både avdelningar och förskolor. Det är få enheter som har ett uttalat forum för samråd med barnen. I praktiken finns forum för samråd med barnen utifrån de olika frågor och dilemman som dyker upp och som berör barn och barngrupp. Dessa är inte medvetet definierade som forum för samråd med barnen men fungerar som sådana. Målet går därmed inte att tydligt utläsa i utvärderingarna. Analysen visar på följande utvecklingsområde: Definiera vad målet betyder för verksamhetens utformning och genomförande samt fastställa vilka forum som skall finnas. Tydligöra roller och ansvar enligt styrdokument. Alla enheter har forum för samråd med vårdnadshavare. Exempel på sådana är föräldramöte, föräldraråd, inskolningssamtal, utvecklingssamtal, EdWise, föräldrakväll. Alla enheter har fungerande rutiner för samverkan och fortlöpande dialog med föräldrarna men de behöver förtydligas och bli kända av vårdnadshavarna. Vårdnadshavarens möjlighet till delaktighet i verksamhetens utformning och utvärdering samt, inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen behöver tydliggöras. I dag genomförs det två utvecklingssamtal per läsår vilket är en utökning och bidragit till att den fortlöpande dialogen med föräldrar har förbättrats. Under detta läsår har det inte gått ut någon enkät till vårdnadshavare om deras upplevelse av förskolans verksamhet. Det är fortfarande otydligt för föräldrar hur och på vilket sätt de kan påverka verksamhetens innehåll och utformning. Utvecklingsområde: Färdigställa och etablera plattformen för förskolans ledning och styrning. I utvecklingssamtalsprocessen tydliggörs utvecklingssamtalets innehåll så att vårdnadshavaren upplever att det är här de kan påverka verksamhetens innehåll och utformning. Utarbeta en enkät som bygger på skolinspektionens frågor till vårdnadshavare.

6 Finns ett fungerande samarbete till stöd för barnsoch elevers kontinuerliga utveckling och lärande mellan de olika skolformerna och med fritidshemmet? Se riktlinjer: kap 2.5 i Lpfö, Lgr11, Lgrsä11, Lsam11 6. Skolan, omvärlden och utbildningsval Tillgodoser enheterna varje elevs behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet? Se mål, krav och riktlinjer: 2 kap. skollagen Avsnitt 2.6 i Lgr11, Lgrsä11, Lsam11 Avsnitt 2.4 Lgy11 och Lgysä 13 Avsnitt 2.2 Lvux Sammanfattning: I överkolningsprocessen/rutinerna har under läsåret övergången till förskoleklass både förtydligats och prövats i praktiken. Föräldrar och de båda verksamhetsformerna har uttryckt sin uppskattning. 7. Betyg och bedömning Är alla elever informerade om på vilka grunder betyg ges, dvs. ämnenas och kursernas mål och kunskapskrav? Se mål, krav och riktlinjer: 3 kap. 15 skollagen Avsnitt 2.7 i Lgr11, Lgrsä11, Lsam11 Avsnitt 2.5 i Lgy 11och Lgysä 13 Avsnitt 2.3 i Lvux