Kvalitetsredovisning för Vittra Törnskogen Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Törnskogen Läsåret

2 1. BAKGRUND... 4 VÅR PEDAGOGISKA RIKTNING... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I VITTRAS FÖR- OCH GRUNDSKOLOR... 7 ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FÖRSKOLA OCH SKOLA HANDLAR I GRUND OCH BOTTEN OM ATT STÄNDIGT UTVÄRDERA DEN EGNA VERKSAMHETEN FÖR ATT REGELBUNDET FÖRBÄTTRA OCH UTVECKLA UNDERVISNINGEN AV OCH FÖR VÅRA BARN OCH ELEVER. ETT KONTINUERLIGT FÖRBÄTTRINGSARBETE KAN GENOMFÖRAS I ETT MINDRE FORMAT, TILL... 7 Krav enligt skollag och läroplan... 8 Kvalitetsmått Övrigt VÅRA MÅL FÖR VITTRA TÖRNSKOGENS FÖRSKOLA : ÅRET HADE VI PÅ VITTRA TÖRNSKOGENS FÖRSKOLA FÖLJANDE MÅL: Normer och värden Utveckling och lärande Uppföljning, Utvärdering och Utveckling Barns inflytande Förskola och Hem RESULTAT Funktionell kvalitet Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Uppföljning, utveckling och utvärdering Vårdnadshavarnas bedömning av den funktionella kvaliteten Upplevd kvalitet vårdnadshavare Mätningen av upplevd kvalitet i förskolan 2015 ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är Upplevd kvalitet medarbetare PRIORITERADE MÅL FÖR VITTRA TÖRNSKOGENS GRUNDSKOLA Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Kunskapskrav per ämne och årskurs Nationella prov Upplevd kvalitet vårdnadshavare Prioriterade mål för skolan FÖRUTSÄTTNINGAR Kompetensutveckling under Övrigt VÅRA MÅL FÖR VITTRA TÖRNSKOGENS FRITIDSHEM/FRITIDSKLUBB Elevens inflytande Övergång och samverkan RESULTAT... 41

3 4.3.1 Funktionell kvalitet Normer och värden Elevens inflytande UPPLEVD KVALITET VÅRDNADSHAVARE Lärande i fritidshemmet Samverkan med hemmet MÄTBARA MÅL DE NÄRMASTE ÅREN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

4 1. Bakgrund Inledning Läsåret har hos oss på Vittra Törnskogen året präglats av glädje, engagemang och kunskapsutveckling. Vi har under året arbetat med de fyra elementen och på så sätt lärt om vår miljö och kretsloppet på ett lustfyllt och roligt sätt. Som rektor är jag stolt över att se hur samma ämnen bearbetas av olika åldrar av barn och elever, hur de lär och inspireras av varandra. Skolan har i år dessutom arbetat med riksdagsvalet, med kroppen och hur det var förr i tiden. Vi har fått två nya medarbetare, en förskollärare och en grundskollärare. De har bidragit till utveckling och fler sätt att undervisa på. Fakta om Vittra Törnskogen Vittra Törnskogen startade Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från 1-12 år, med plats för 130 barn och grundskoleelever. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 92 barn på förskolan och 28 elever i grundskolan. Inger Alteryd Rektor & förskolechef Vittra Törnskogen Vittra Törnskogen gränsar till skog och grönområden i norra delen av Sollentuna, en kommun med invånare. Här sjuder det av liv, med många företagare och handelsplatser, blandat med fina naturområden och kulturaktiviteter. Sollentuna centrum, Stinsen köpcentrum, Järvafältet och Edsvik konsthall är bara några exempel. Sollentuna växer hela tiden och just nu pågår en stadsomvandling där de centrala delarna av Sollentuna byggs ut och får ny karaktär. I Sollentuna finns flera större naturområden och många naturnära bostadsområden. Järvafältets naturreservat utgör den västra delen av Sollentuna. Järvafältet är ett tätortsnära levande jordbrukslandskap med stora värden för friluftslivet. I nordost ligger Sollentunas vildmark Törnskogen. Det är ett stort och variationsrikt område med spännande natur och många olika växter och djur. Törnskogen ligger öster om Norrviken i Sollentunas nordöstra del. Området är cirka 800 hektar och sträcker sig in i Upplands Väsby. Sollentunas del är cirka 500 hektar och skyddat som naturreservat sedan Det är ett småkuperat sprickdalslandskap där hällmarkstallskog och blåbärsgranskog dominerar. Mellan hällarna ligger våtmarker och sumpskogar. Områdets storlek gör att Törnskogen är rik på växt- och djurarter. Nästan hela Törnskogen ligger på över 40 meters höjd över havet. Här finns kommunens högsta berg, Törnberget, Snuggtaskeberget, Tunberget och Länsmansberget. Utsikten uppifrån bergen är fantastisk. I väster stupar Törnskogen brant ner mot Norrviken. Det är en förkastningsbrant som skapar en dramatisk landskapsbild. I Törnskogen ligger sjön Snuggan. Den är näringsfattig och har en spännande flora. Väster om Snuggan finns tre intressanta mossar. Törnskogsmossen är kommunens största mosse. Rösjöområdet ligger i öster. Här finns skog, sjöar och öppen mark. Rösjöområdet har många anläggningar för besökare, till exempel elljusspår, badplatser, sportfält, camping och skidanläggning. Många mindre naturområden i mer bebyggda områden har bevarats tack vare att de är fornlämningsområden. I Sollentuna finns åtta sjöar av olika karaktär och en havsvik.

5 Vittra Törnskogen är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande. Under läsåret har Vittra haft sex gemensamma fokusområden: - Stärka och tydliggöra Vittrakulturen. - Kommunikation i relation. - Attraktiv arbetsplats. - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. - Ansvarsfullt affärsmannaskap. På Vittra Törnskogens har vi under hela året arbetat systematiskt och kontinuerligt utifrån dessa fokusområden med att - utveckla strukturer och rutiner/stärka och tydliggöra vittrakulturen - utveckla månadsbrev till veckobrev för hela förskolan - kommunikation i relation - att filma pedagoger för att utveckla lärskickligheten - lärskicklighet för ökad måluppfyllelse - elevhälsoteamet har tillsammans gått en utbildning, Förstärkt elevhälsa, anordnad av Skolverket - medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Vittras koncept Visionen om ett starkt civilsamhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val, har varit vår ledstjärna sedan Vittra startade Vi bidrar till den visionen genom utbildning och lärande. Vårt mål är att när eleverna lämnar våra skolor ska de att ha åtminstone godkända betyg i alla ämnen, god självkänsla, sociala färdigheter, demokratiska värderingar samt kunskap om och förståelse för de kompetenser och förmågor som efterfrågas i arbetslivet. Inom Vittra har vi ett koncept, i form av gemensamma arbets- och synsätt som präglar samtliga våra verksamheter, såväl förskola som grundskola och fritidshem. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden som ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Våra kärnvärden: Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt

6 vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokumenten Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra mer för våra barn och elever än styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Pedagogisk plattform Vittras pedagogiska plattform är gemensam och styrande för alla våra verksamheter. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, eller verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Basen måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakulturen, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakulturen I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision om medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Eftersom alla våra verksamheter utgår från Vittras gemensamma kärnvärden känner man igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären och sättet vi bemöter

7 varandra på, med respekt och vänlighet. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling För att eleverna ska nå målen i undervisningen ser vi till hela individens utveckling när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. När vi ser till hela barnet, både styrkor och utvecklingsområden kan vi ge rätt stöd och utmaningar i undervisningen. Vi följer och arbetar därför med varje barns och elevs utveckling utifrån tre perspektiv; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Dessa tre delar hänger samman och är varandras förutsättningar. Vi sätter också mål kopplat till alla dessa tre delar i elevens individuella utvecklingsplan i skolan och för varje barn i förskolan finns en plan för utveckling och lärande. Det är sedan lärarnas uppgift att planera en inkluderande undervisning efter barnens och elevernas erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning I Vittra strävar vi efter att ha en sammanhangsstyrd undervisning. Genom att sätta kunskaper i relevanta och engagerade kontexter känns lärandet mer meningsfullt och lustfyllt för våra barn och elever. Det gör vi bland annat genom att fläta samman de olika ämnena i kursplanerna i en så kallad ämnesövergripande undervisning där eleverna får arbeta i olika projekt. I vår undervisning utgår vi också från barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper som vi sedan kopplar till kunskapskraven. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och djupare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att vi vågar förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov. Därför har vi en varierad lärmiljö, där alla barn och elever får möjlighet att komma till sin rätt. När vi planerar våra skolor tänker vi på att alla lär sig olika och därför har våra utrymmen olika syften. Antingen uppmanar de till gemenskap, kreativitet eller studiero. Våra förskolor och skolor kan se lite olika ut, men gemensamt är att alla har en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum samt att miljön är trevlig och funktionel Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor

8 Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande, eller för lite längre tidsspann och större barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att fånga detaljer såväl som strukturer och mönster. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98)

9 Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Ett sätt att få en snabb överblick av vårt kvalitetsarbete och våra resultat är att ta del av våra årliga kvalitetsredovisningar. Inom Vittra görs dessa på två nivåer: skolnivå och huvudmannanivå. Vi publicerar våra kvalitetsredovisningar på Vittraskolornas hemsidor, så att de är tillgängliga för alla att ta del av. Så här gör vi Våra verksamheter styrs av skollag och läroplaner, av barnens behov och elevernas mål och individuella utvecklingsplaner samt av de mål vi själva satt upp i Vittra. Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på ett cykliskt flöde som fogar samman följande faser till en helhet: - Planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål. - Genomföra planerad undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt och som regelbundet dokumenteras. - Följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen. - Analysera resultaten utifrån den planerade undervisning samt skapa aktiviteter. Detta är en schematisk beskrivning av en komplex process som är ständigt pågående i alla våra verksamheter. De åtgärder vi vidtar löpande under året, syftar alltid till att bidra till en högre kvalitet i våra verksamheter.

10 I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning för enheten. Förskolechef/rektor leder arbetet under medverkan av personal och elever. I grundskolan ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet, och i förskolan barnens vårdnadshavare. Summeringen utgör grunden för utvecklings- och verksamhetsplaneringen inför kommande verksamhetsår. Kvalitetsmått Inom Vittra och AcadeMedia, den koncern inom vilken Vittra ingår, använder vi följande kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten uppnås. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten.

11 Förskola 2.1 Förutsättningar På Vittra Törnskogen har vi tillstånd att bedriva förskola för barn i åldrarna 1 till 5 år och vi har plats för 130 barn i hela huset. Vi har under året haft glädjen att ansvara för 92 barn i vår förskoleverksamhet. Personal Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster 14,2 Antal förskolelärare med examen, omräknat till heltidstjänster 2,75 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till 1 heltidstjänster Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster 10,45 Förskolechef är Inger Alteryd, som går på Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet sedan augusti 2014, med planerad examen Hon är också förskollärare, samt har ytterligare 50 högskolepoäng i pedagogik samt läs- och skrivutveckling. Hon har arbetat 17 år i Vittra och bl.and annat varit mentor vid nystartade skolor och till nya pedagoger. Inger är även utbildad handledare för lärarstudenter. Det dagliga arbetet i förskolan leds av arbetslagsledaren Anna Hägerström. Kompetensutveckling under En ny medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning i syfte att få hjälp att komma in i sitt arbete på ett bra sätt, samt få förståelse för vad vi gör och varför. Arbetslagsledare Anna Hägerström, Lovisa Granholm, Meridijana Bajra och förskolechef Inger Alteryd har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. Som ny arbetslagsledare i förskolan har Lovisa Granholm deltagit vid vårt interna ledarskapsutvecklingsprogram. Förskolechefen har under året 2014 deltagit i ett omfattande ledarutvecklingsprogram i AcadeMedias regi med fokus på bland annat kvalitet och kommunikation. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus ledarskap. Alisa Bajra har ökat sina kunskaper om små barn i kursen "Pedagogisk dokumentation som motor för de yngsta". Alisa Bajra, Helen Holgersson samt Merdijana Bajra var på ett kvällsseminarium med inriktning på att "Tolka och förstå små barn" Anna Hägerström har deltagit i AcadeMedias mentorsutbildning. Lotte Karlsson gick montessorikursen "Språket - personlighetens spegel" Jenny Ekström har gått utbildning inom ADHD. Övrigt Förskolan var under året organiserad enligt följande:

12 Avdelning Antal barn Åldrar Barnasinnet Solen ökat under året 1-3 år Barnasinnet Blomman ökat under året 1-3 år Lärleken ökat under året 3-4 år Äventyrarna 22 5 år Förskolans lokaler ligger i en härlig förskolebyggnad med stora ljusa rum och mindre kryp-in för lek och gruppaktiviteter. Lek- och arbetsmaterialet är uppdelat i följande ämnesområde för att ge en tydlig struktur och visa på ordning och reda samt för att underlätta för barnen att hitta det de är intresserade av: skapande, språk, matematik, vetenskap, bygg och konstruktion, hemkunskap/rollek och praktiskt/sensoriskt material. Tanken är att barnen ska möta samma ämnesområden när de växer sig genom huset och att materialet blir allt mer utmanande ju äldre barnet blir. Utemiljön är uppdelad i två gårdar, en för småbarnsavdelningen Barnasinnet och en för de äldre barnen. För våra yngsta barn är gården platt och överskådlig så att de allra minsta ska kunna röra sig säkert och lätt och alltid se och synas av pedagoger, men ändå kunna mysa in sig bland små grönskande bärbuskage. Barnen har bland annat tillgång till sandlåda, gungor, rutschkana och ett utelekkök. Här händer det saker varje dag. Barnen gräver, klättrar och leker tillsammans med sina trygga pedagoger. I angränsande förråd finns många spännande saker som pulkor, bilar, utepussel, vattenbanor, cyklar m.m. För våra äldre barn finns en spännande kuperad gård med många olika möjligheter till lek och lärande. Gården inbjuder till klättrande och fantasilek. Barnens motorik tränas genom terrängen men även genom bland annat fotbollsplan, kojor, basketkorg, cyklar och klätterställning. I år har vi byggt ett solskydd över sandlådan för att skydda de barn som gärna gräver och bygger länge på samma plats. Allt vi gör på förskolan har sin utgångspunkt i förskolans läroplan samt i Vittras idé och vision och barnens behov, intressen och förutsättningar. 2.2 Våra mål för Vittra Törnskogens förskola : Året hade vi på Vittra Törnskogens förskola följande mål: Normer och värden Vi ska sträva efter att varje barn utvecklar trygghet, öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen, Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete.) Genomföra ett bra och strukturerat träningsläger. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen, Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete samt Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.)

13 Utveckling och lärande Arbeta utifrån barnens behov och intressen. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Vi fokuserar på barnens intressen i handlingsplanerna. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Vi gör en mindmap efter utvecklingssamtalen där vi kartlägger gruppens intressen och behov. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Uppföljning, Utvärdering och Utveckling Barnen ska vara delaktiga i dokumentationen som sätts upp på väggarna. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Barnen är delaktiga i dokumentationen i Schoolsoft genom reflektion och att vi tar med deras tankar i utvärderingarna. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Barns inflytande Delaktighet i processen kring sitt eget lärande. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Barnen är med till viss del under utvecklingssamtalet på vårterminen. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Barnen är delaktiga i dokumentationen som sätts upp på väggarna. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Barnen är delaktiga i dokumentationen i Schoolsoft genom reflektion och att vi tar med deras tankar i utvärderingarna. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Förskola och Hem Synliggöra läroplanen och lärandet för föräldrarna. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation Koppla utvärderingarna i Schoolsoft till läroplanen. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse samt kommunikation i relation.)

14 Ta upp läroplanen på föräldramöten. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Visa på vikten för föräldrarna att vara delaktiga i Schoolsoft. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Dokumentera tydligt på väggarna. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Få föräldrarna attvälja vår skola. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) Berätta för föräldrar hur vår skola arbetar och utvecklas. (Lpfö 98 kap Fokusområde: Kommunikation i relation.) I nästa avsnitt Resultat presenterar vi hur det gick i vårt arbete med att nå målen.

15 2.3 Resultat Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten utifrån läroplanen Lpfö -98/10. Vi redogör först för en sammanfattande självskattning gjord av förskolans personal, därefter för föräldrarnas bedömning av vår verksamhet. Självskattning Medarbetarna i förskolan gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför kommande period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. I slutet av året görs en slutsummering och analys av verksamheten funktionell kvalitet. Normer och värden Förskolan startade upp läsåret med period 1, kallad träningsläger. Under träningslägret tränar barn och pedagoger på hur de vill ha det i sin verksamhet under året. Barnen som började i augusti är idag trygga och fungerar fint i grupp och individuellt. De är nyfikna och känner tillit till sin egen förmåga och till sina pedagoger. Vi kan se att träningslägret har gett effekt. En svårighet på småbarnsavdelningen är att det under hela terminen skolas in nya barn i gruppen. Vår förskolegrupp var inte full vid terminsstart så vi har utökat den under året. Det gör att det alltid finns nya barn barn som inte känner sig helt trygga i förskolesituationen och det påverkar redan etablerade barn som gått längre. Pedagogerna upplever att de nya barnen får mest fokus och uppmärksamhet. Inför kommande läsår kommer en handlingsplan finnas för att motverka detta. Utveckling och lärande Under läsåret har förskolan arbetat med de fyra elementen. Under den blåsiga hösten startade vi med luft. Strax före jul över gick vi till elementet eld, för att sedan jobba med vatten lagom när det började frysa till och snöa. Vi avslutade med jord under våren för att lära oss om växter och småkryp. Projektet har intresserat de allra flesta barnen, framför allt alla spännande experiment som barnen haft tillgång till både i sin lärmiljö och under samlingar. Pedagogerna har följt barnens intressen och nyfikenhet och därför har temat utvecklats olika i de olika grupperna. Det har bidragit till att barnen varit nyfikna på vad de andra har gjort och följt dokumentationen på väggarna. Barnen lär sig mycket som de tar med sig hem, bland annat har de förklarat för sina föräldrar att en vattenmolekyl ser ut som Musse Pigg. Pedagogerna har dokumenterat varje barn veckovis i SchoolSoft. Målet var att jobba tillsammans med barnen, men detta blev inte av, utan pedagogerna har dokumenterat och vårdnadshavarna har läst. Under vårterminen har dock femåringarna på Äventyrarna varit mer delaktiga i sina SchoolSoft-portfolior. Detta kommer att vara ett fortsatt mål att arbeta mot i höst. Barns inflytande Pedagogerna har satt struktur och rutiner utifrån beprövad erfarenhet och till viss del vetenskaplig grund. Maria Montessori och David Kolb pratar om vikten av långa arbetspass för att inte avbryta barnens lärprocesser och det har vi arbetat med på Törnskogen. Vi försöker ha både ett sammanhängande utepass och ett inne varje dag. Studier har visat att barn som hela tiden blir avbrutna slutar att leka. Våra barn får arbeta länge med det de valt. De har inflytande över sin dag på så sätt att de väljer vad de vill göra utifrån det varierade utbud som finns. De får även ta med eget material om de vill. Ett barn samlade kartonger och tog till förskolan där hon sen byggde olika konstruktioner av dem. Förskola och hem På Törnskogen arbetar vi aktivt med den dagliga kontakten mellan förskola och hem. Vi har i pedagoggruppen funderat på vad vi ska förmedla vid hämtning och lämning och kopplat det till barnets

16 utvecklingsplan och läroplanen. Detta är ett arbete som är pågående och alltid kan bli bättre. Vi skickar ut periodbrev från förskolechef och veckobrev från pedagogerna. Veckobrevet inleds med en bit ur läroplanen kopplad till det vi under veckan arbetat med. Vi dokumenterar och ger information i SchoolSoft men också genom skyltar och planscher. Olika vårdnadshavare har olika behov och vi försöker nå alla. Vi har haft föräldramöten, föräldrafika, föräldrafrukost, Luciafirande, klädbytardag, gårdsdag samt sommaravslutning. Klädbytardagen fick dålig uppslutning både höst och vår och vi har därför beslutat att ta bort den. Övriga samlingar har vi haft fullt hus. Föräldrar är alltid välkomna att delta i verksamheten. Uppföljning, utveckling och utvärdering Inför varje ny period görs en planering på varje avdelning. Den följs upp efter avslutat projekt och vi drar slutsatser för att ständigt förbättra vår kvalitet och utveckla vår verksamhet. Vi behöver bli bättre på att spara alla planeringar och utvärderingar och följa det vi bestämt så dokument inte tappas bort eller blir sparade på olika ställen. Under nästa läsår är det viktigt att tänka på att ta tillvara planeringstiden mer strukturerat och att alla hinner få sin tid.

17 Vårdnadshavarnas bedömning av den funktionella kvaliteten I Vittra genomförs varje år i januari/februari en enkätundersökning i samarbete med företaget Markör. Bland förskoleföräldrarna var det 2015 en svarsfrekvens på 86 procent (65 av 76). Det bedöms av Markör som en mycket hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta har rubriken Lärmiljö. Så här blev resultatet:

18 I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet om barnets utveckling. Detta rubriceras som Undervisning. Resultatet blev så här:

19 2.3.2 Upplevd kvalitet vårdnadshavare Mätningen av upplevd kvalitet i förskolan 2015 ger oss information om hur nöjda föräldrar till barnen i vår förskola är. Följande tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Detta benämns framöver som NKI. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda nöjdheten hos föräldrar Upplevd kvalitet medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia, koncernen inom vilken Vittra ingår. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt

20 arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i dessa fyra resultat: 2.4 Analys Törnskogen har som tidigare år höga siffror i kvalitetsmätningen. Det visar att det vi gör är bra. Vi arbetar tydligt med en medveten kommunikation mellan pedagogerna och vårdnadshavarna och bemöter både oro, glädje och frågor kring barnen på ett engagerat sätt. Dessutom ger vi återkoppling på barnets dag, inte genom att berätta att allt varit bra utan vad som varit bra eller viktiga händelser som barnet varit med om under förskolevistelsen och vad de lärt sig. Pedagogerna dokumenterar nästan dagligen på Facebook och vårdnadshavarna får veckobrev med information samtidigt som de kan följa barnets förskolevistelse i portfolion i SchoolSoft. I hallen och i verksamheten finns bilder och texter som knyter an till projekten och är kopplade till läroplanen för förskola. Detta tror vi ger trygga, nöjda föräldrar som rekommenderar Vittra Törnskogen till andra. 2.5 Åtgärder Vi behöver bli tydligare i att beskriva för vårdnadshavarna hur vi arbetar med barnens inflytande och matematik i förskolan. Därför kommer vi under nästa läsår ha samma fokusområde i förskolan som i skolan: räkna, läsa och skriva. Vi kommer dessutom att förtydliga hur vi arbetar med barnens inflytande under dagen. Om barnen dessutom visar ett särskilt intresse för något speciellt fångar pedagogerna deras intresse för att utveckla och ta tillvara barnets lust att lära mer för att bidra till ökad kunskapsutveckling. En avdelning behöver utveckla sina utvärderingar och behöver ta tag i det som brister för att komma ur återkommande dilemman i arbetet. Planeringstiden behöver disponeras effektivare. Vi kommer i höst att ha en annan åldersfördelning på avdelningarna vilket vi hoppas ska

21 ge mer effektiv verksamhet och inte låsa fast oss i åldersavdelningar. På så sätt åstadkommer vi en jämnare fördelning av arbetsuppgifter för våra pedagoger. 2.6 Prioriterade mål för förskolan Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. (Lpfö 98/10 kap Fokusområde: Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete.) Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. (Lpfö 98/10 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse, Stärka och tydliggöra Vittrakulturen.) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. (Lpfö 98/10 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse, Stärka och tydliggöra Vittrakulturen.) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. (Lpfö 98/10 kap Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse, Stärka och tydliggöra Vittrakulturen.) Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98/10 kap Fokusområde: Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete.) Förskola och hem Förskollärare ska ansvara för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. (Lpfö 98/10 kap 2.4. Fokusområde: Kommunikation i relation.) Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskollärare ska ansvara för utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt, samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas. (Lpfö 98/10 kap 2.6. Fokusområde: Attraktiv arbetsplats.) Grundskola

22

23 3.1 Förutsättningar På Vittra Törnskogen har vi tillstånd att bedriva skola för årskurserna F - 6 och vi har plats för fler elever. Vi har under läsåret haft glädjen att ansvara för 28 elever. Personal Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal lärare med lärarlegitimation 2 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster Ca 0,2 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster Ca 0,2 Antal förstelärare 0 Rektor är Inger Alteryd, går på Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet sedan augusti 2014 med planerad examen juni Hon är också förskollärare, samt har ytterligare 50 högskolepoäng i pedagogik samt läs- och skrivutveckling. Hon har arbetat 17 år i Vittra och bland annat varit mentor vid nystartade skolor och till nya pedagoger. Inger är även utbildad handledare för lärarstudenter. Skolan har ett ledningslag bestående av Sofie Sjögren, legitimerad lärare, Anna Hägerström, legitimerad lärare, Lovisa Granholm, legitimerad förskollärare, Merdijana Bajra, barnskötare samt Inger Alteryd rektor. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Eva Thanger, kurator Birgit Zielke, skolpsykolog Jenny Niia, skolläkare Stefan Thanger, pedagog Sofie samt skolans rektor Inger Alteryd Vid jul tog Amos Segoete över efter Sofie Sjögren som under våren gått på föräldraledigt. Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: Under hösten delade vi eleverna i årskurs F-2 och 3-5. Vid jul slutade vår juniorlärare och vi anställde en ny, Amos Segoete. Vi påsk gick vår andra lärare på föräldraledighet och vi beslutade då att göra en grundskolegrupp årskurs 2 5 med Amos Segoete som lärare och Jenny Ekström från femårsgruppen äventyrarna på förskolan som blev ansvarig för förskoleklassen. Ny lärare är rekryterad, Malin Malmstedt, som börjar till skolstarten i höst. Kompetensutveckling under : Amos Segoete har under året deltagit i en introducerande internutbildning i syfte att få hjälp att komma in i sitt arbete på ett bra sätt, samt få förståelse för vad vi gör och varför. Skolans ledningslag har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. Rektor Inger Alteryd har under året deltagit i ett omfattande ledarutvecklingsprogram i AcadeMedias regi med fokus på bland annat kvalitet och kommunikation. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i år med fokus på ledarskap. Sofie Sjögren har gått en utbildning i ADHD samt deltagit vid fokusgrupp om elevhälsa. Johanna Forsgren har utbildat sig genom Matematiklyftet (Skolverket). Amos Segoete har tillsammans med elevhälsoteamet vid Vittra Törnskogen

24 deltagit vid Skolverkets utbildning om förstärkt elevhälsa. Övrigt Skolan ligger integrerad med förskolan vilket bidrar till ökat samarbete mellan klasserna och förskolan. Utemiljön delas med de äldsta förskolebarnen och består av en kuperad skogstomt med gungor, klätterställning, basketkorg och fotbollsplan. Gården inbjuder till fantasilek och årets växlingar är lätt att följa eftersom vi har skogen som granne. Från gården finns grind ut i skogen, som används som undervisningsrum när det passar. Busshållplatsen ligger precis bredvid skolan vilket underlättar transporter till bibliotek, gymnastiksal, bild - och slöjdsal. Elever i förskoleklassen samt årskurs två har idrott på Vaxmora skola medan årskurs tre till fem åker till Satelliten, en stor idrottshall i Sollentuna centrum. Idrotten ligger schemalagd i samband med slöjd och bild som vi undervisar i på Vittra Sollentuna som har ändamålsenliga lokaler och vi samarbetar med Vittra Rösjötorp för att utöka elevernas sociala kontakter. 3.2 Prioriterade mål för Vittra Törnskogens grundskola Året hade vi på Vittra Törnskogens grundskola följande mål: Skolans värdegrund och uppdrag Eleven kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr Fokusområde: Likabehandlingsplan.) Kunskaper Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. (Lgr-11, 2.2 Kunskaper. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur.) Samtliga elever kan använda det svenska språket i tal och skrift samt använda sig av matematiskt tänkande. (Lgr-11, 2.2 Kunskaper. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Eleven ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (Lgr-11, 2.2 Kunskaper. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur och Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. (Lgr-11, 2.2. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Bedömning och betyg Vi ska fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov. (Lgr Betyg och bedömning. Fokusområde: Kommunikation i relation.) Varje elev ska utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna. (Lgr Betyg och bedömning. Fokusområde: Kommunikation i relation.) Varje elev ska utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egna och andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna. (Lgr Betyg och bedömning. Fokusområde: Kommunikation i relation och Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.)

25 Varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. (Lgr -11, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande och 2.7. Fokusområden: Attraktiv arbetsplats och Stärkt Vittrakultur. ) Skola och hem Att fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. (Lgr Fokusområde: Kommunikation i relation.) Övergång och samverkan Att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. (Lgr Fokusområde: Kommunikation i relation.) Skolan och omvärlden Skolan ska bidra med underlag för varje elev vad av fortsatt utbildning. (Lgr Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.)

26 3.3 Resultat Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. För grundskolan kommer vi att dela in våra resultat i två delar. I den första redogör vi för resultatet av arbetet med skolans värdegrund och uppdrag samt de övergripande målen och riktlinjerna som beskrivs i kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Värdegrundsresultat. I den andra delen redogör vi för resultatet av arbetet med kursplaner och kunskapskrav som finns beskrivet i kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Kunskapsresultat. Värdegrundsresultat självskattning Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare och elever och deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden I Vittra har vi delat upp läsåret i sex perioder. Vi startade upp med det vi kallar ett träningsläger. Det innebär att vi tränar på hur vi ska vara mot varandra. Tillsammans sätter vi upp gemensamma ordningsregler och gör diagnoser, tester och intervjuer för att sedan tillsammans med elev, vårdnadshavare och lärare göra en individuell handlingsplan för varje elev. Under period 1 börjar vi också arbetet kring planen mot diskriminering och kränkande behandling. Bland annat använder vi oss av EQ-verkstans material för att stärka gruppen och utveckla trygga relationer mellan eleverna, och mellan eleverna och lärarna. Vi har under detta läsår haft en väl fungerande grupp där elever trivs och vågar vara sig själva. De konflikter som uppstår arbetar vi aktivt med genom att ta tag i dessa direkt. Elevernas ansvar och inflytande Läroplaner och skollag styr vår verksamhet i stort, och våra värderingar och elevernas önskemål styr oss i smått. Eleverna på Törnskogen får utifrån sin individuella utvecklingsplan sätta egna mål och arbeta i riktning mot dem. Det kan handla om exempelvis hur ett projekt ska redovisas eller om de vill arbeta enskilt eller i grupp. Skola och hem Under året har vi haft föräldramöten, luciafiranden, föräldrafrukost, gårdsdag och sommaravslutning. Vårdnadshavarna har varit på minst två utvecklingssamtal per elev och tagit del av information och återkoppling i SchoolSoft och i Vittraboken. Föräldrar är alltid välkomna att delta under skoldagen. Övergång och samverkan Inför skolstarten har vi samarbete varje vecka mellan förskolans femåringar och skolans yngre åldrar. Vår lärare Amos Segoete är ansvarig för de elever i förskolan som valt Törnskogen som sin grundskola. Vi har också en lära-känna-dag då eleverna får träffa sina blivande klasskamrater, och vi följer med elever till närliggande skolor så de ska känna sig trygga och välkomna dit. Skolan och omvärlden På Törnskogen arbetar vi aktivt i vårt samhälle. I höstas besökte skolan exempelvis stadshuset i Sollentuna centrum och en politiker besökte oss för att se elevernas utställning och lyssnade på

27 elevernas tankar om hur de vill bygga ett samhälle. Vi besöker flitigt biblioteket och åker ofta till museer som kopplas till de projekt vi arbetar med just då. I år har eleverna varit på Naturhistoriska museet under projektet kroppen. Bedömning och betyg Våra elever har inte betyg utan får ett omdöme i SchoolSoft. Vi samarbetar i Vittra och gör sambedömningar mellan skolorna för att säkerställa bedömningen Upplevd kvalitet vårdnadshavare och elever I Vittra genomförs varje år i januari-februari en enkätundersökning, som genomförs av företaget Markör. Eleverna på Vittra Törnskogen hade 2014 en svarsfrekvens på 100 procent (7 av 7). Det är en mycket hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen 89 procent (25 av 28). Detta bedöms som en hög svarsfrekvens och därmed som en tillförlitlig källa till information. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever

28 Studiemiljö föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:

29 Undervisning elever

30 Undervisning vårdnadshavare

31 Korrelation Nedan en bild av korrelationen, alltså samspelet, mellan elevernas och föräldrarnas bedömning av den funktionella kvaliteten.

32 Kunskapsresultat Vi väljer i detta avsnitt att redovisa en stor mängd kunskapsresultat. Detta av två skäl: resultaten ska finnas tillgängliga för de som är intresserade att ta del av dem, och vi vill själva ha möjlighet att använda dem i syfte att göra heltäckande analyser. Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år 9 Kunskapskrav per ämne och årskurs Andel elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut. Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 100% Engelska 100% Hem- och konsumentkunskap 100% Idrott 100% Matematik 100% Moderna språk Musik 100% NO 100% Biologi Fysik Kemi Ingår i NO Ingår i NO Ingår i NO SO 100% Geografi Historia Religion Samhällskunskap Ingår i SO Ingår i SO Ingår i SO Ingår i SO Slöjd 100% Svenska 100% Svenska som andraspråk Teknik Ingår i NO

33 Nationella prov För litet underlag för att redovisa. Åk 3 Svenska åk 3 Antal elever 5 Andel (%) som nådde alla mål 100% Antal flickor 4 Andel (%) som nådde alla mål 100% Antal pojkar 1 Andel (%) som nådde alla mål 100% Matematik åk 3 Antal elever 5 Andel (%) som nådde alla mål 100 % Antal flickor 4 Andel (%) som nådde alla mål 100 % Antal pojkar 1 Andel (%) som nådde alla mål 100 % Upplevd kvalitet vårdnadshavare Mätning av upplevd kvalitet i grundskolan 2015 ger oss information om hur nöjda våra elever och deras föräldrar är med vår verksamhet genom den enkätundersökning som genomförs av Markör. Tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) som är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Detta benämns framöver som NKI. Rekommendationsgrad som beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgrad som beskriver i vilken grad eleven trivs eller föräldern upplever att barnet trivs. Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda kvaliteten hos elever och föräldrar. Upplevd kvalitet - elever

34 Upplevd kvalitet vårdnadshavare Övrigt Kommunens resultat från undersökningen Pilen bifogas som bilaga till Kvalitetsrapporten. 3.4 Analys Törnskogen är en liten skola med hög kvalitet. Eleverna lyckas med skolresultaten och trivs hos oss. Det som kanske oroar är att vi har för få elever i de äldsta årskurserna, 3 5. Några upplever att de

35 har för få kompisar. Vårt uppdrag är dock kunskapsuppdraget men vi vill också arbeta med hela eleven och vill att alla ska må bra. 3.5 Åtgärder Under nästa läsår har vi inga elever i årskurs 5 utan fyra elever i årskurs 4, åtta elever i årskurs 3, 0 elever i årskurs 2, nio elever i år 1 och sex elever i förskoleklassen. Vår långsiktiga plan är att driva en skola från förskoleklass till årskurs 3 tills vi har större grupper som stannar och inte enskilda elever. Vi kommer därför att under nästa år prioritera marknadsföring så fler barn får möjlighet att utvecklas och lära på Vittra Törnskogen. Det gör också att våra befintliga elever får mer kompisar. Vi kommer att samarbeta med Vittra Rösjötorp på Vittra Sollentuna i slöjd, bild och idrott för att öka elevernas sociala kontakter. En av våra lärare kommer att läsa mattelyftet och en kompletterar sin kompetens med engelska. 3.6 Prioriterade mål för skolan Normer och värden Skolan ska verka för att varje elev Kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr - 11, 2.1. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur och Likabehandlingsplan.) Visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lgr -11, 2.1. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur.) Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. (Lgr - 11, 2.1 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt. (Lgr -11, 2.1. Fokusområde: Kommunikation i relation, Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet (Lgr - 11, 2.1. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och i vardagsliv. (Lgr - 11, 2.1. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. (Lgr - 11, 2.1. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. (Lgr - 11, 2.1. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.)

36 Kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (Lgr -11, 2.1. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur, Kommunikation i relation.) Har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället (Lgr - 11, 2.2. Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete,kommunikation i relation.) Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. (Lgr - 11, 2.2 Fokusområde: Stärkt Vittrakultur.) kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr - 11, 2.1. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur.) Elevernas ansvar och inflytande Skolan ska ansvara för att varje elev Tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. (Lgr - 11, 2.3. Fokusområde: Stärkt Vittrakultur, Kommunikation i relation) Skola och hem Skolan ska ansvara för att Samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. (Lgr - 11, 2.4. Fokusområde: Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete, Kommunikation i relation) Övergång och samverkan Skolan ska ansvara för att utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem. (Lgr - 11, 2.5. Fokusområde: Kommunikation i relation och Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse) Skolan och omvärlden Skolan ska ansvara för att varje elev Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. (Lgr - 11, 2.6. Fokusområde: Kommunikation i relation och Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. (Lgr - 11, 2.6. Fokusområde: Kommunikation i relation.) Betyg och bedömning Skolan ska ansvara för att varje elev Utvecklar ett allt större ansvar för sina studier.( Lgr Fokusområde: Kommunikation i relation och Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.)