KVALITETSREDOVISNING Kullalyckan 2012/2013 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Kullalyckan 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 2(10) 1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Personalens kompetens anser jag vara den viktigaste faktorn. Kullalyckans personal har stor kunskap om barnens olika förutsättningar och behov samt anpassar verksamheten utifrån den kunskapen. De är engagerade, positiva och trivs mycket bra på sin arbetsplats. Huset präglas av en varm och god stämning. Under de sista 1,5 åren har vi fördjupat oss i den reviderade läroplanens 30 olika mål och vi är nu väl förtrogna med dess innehåll. Utifrån den kunskap vi fått har vi också reviderat vår egen arbetsplan. Medvetenheten kring uppdraget har ökat, tack vare detta arbete. Vi har en bra struktur, välfungerande rutinsituationer och tydlig ansvarsfördelning bland personalen, vilket också är en viktig förutsättning. Kompetensutveckling vill jag framhålla som ytterligare en viktig faktor. Sista året har vi satsat extra på utbildningar i naturvetenskap och teknik, men vi har också deltagit i musikkurser, kommunikationskurser och kurser i ipadanvändandet. Vi ökar också vår kompetens genom erfarenhetsutbyte mellan pedagogerna, avdelningarna och familjedaghemmen. Ytterligare en framgångsfaktor är att vi erbjuder barnen ett varierat innehåll i verksamheten. Områden vi arbetar med är värdegrund, lek, kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Vi satsar alltid extra på musik då det är vår profilering. Detta verksamhetsår har vi ägnat extra tid till att kartlägga vilka pedagogiska material vi använder inom våra olika områden. Vi kan konstatera att vi funnit mycket bra nytt material de sista 3 åren. Vi följer vår plan för systematiskt kvalitetsarbete och vi upplever att planen fungerar bra. I planen ingår till exempel tidpunkter för barnkonferenser, planeringsdagar, utvärderingsdagar, föräldraträffar, utvecklingssamtal, kartläggning av barn i behov av särskilt stöd. Personalen bedömer kontinuerligt hur väl vi uppnått våra mål, de reflekterar kring sina lärdomar och beslutar om framtida åtgärder. Resultatet av detta arbete skrivs ner i avdelningens dokumentationspärm. 1.2 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Det har varit ett bemanningssystem som inte fungerat tillfredställande, datorer som har fungerat ibland och telefoner som fungerat dåligt. Vårt nya bemanningssystem, som infördes i januari 2013, har inte fungerat tillfredställande. Det har varit för många olika vikarier på kort tid och upplevs, av personalen och mig som förskolechef, som en försämring från tidigare rutiner för vikarieanskaffning. Föräldrarna har också uttryckt sitt missnöje. Våra datorer fungerar ibland inte alls. Det påverkar personalens arbetssituation då de dagligen ska hämta ut barnens scheman, flera gånger i veckan lägga beställningar på vikarier till bemanningsenheten och flera gånger i månaden gå in på självservice för att redovisa sina arbetstider. I november 2012 fick vi ny telefoni och sedan dess hör vi ibland inte vad den säger som vi pratar med. Det händer också att samtalen bryts. Dessa tre hinder anser jag har tagit alldeles för mycket tid och energi, från personalen och mig som förskolechef, vilket i en förlängning naturligtvis också påverkar måluppfyllelsen. 1.3 Förslag till förbättringsåtgärder Bemanningssystemet borde utvärderas där både för- och nackdelar lyfts fram. Kullalyckans datafunktion borde, efter många års dålig funktion, prioriteras av de som ansvarar för kommunens datorer. Kullalyckans telefoner borde bytas ut efter att inte ha fungerat tillfredställande sedan nya telefonin infördes i november 2012.

3 3(10) 1.4 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Jag ser som mitt största uppdrag och ansvar att skapa goda förutsättningar för personalen så att de kan erbjuda en bra verksamhet för barn och föräldrar. Detta innebär att jag ska skapa en bra organisation, delge information, ta tillvara på allas kompetens, fördela ansvaret bland personalen och erbjuda personalen kontinuerlig kompetensutveckling. Jag ska också ansvara för att verksamheten planeras utifrån målen i läroplanen och att målen sedan följs upp och utvärderas. Det är jag som förskolechef som har det yttersta ansvaret för förskolans kvalitet. Mitt ansvar är också att upprätta en likabehandlingsplan, att barnens delaktighet gynnas, att barnen erbjuds en bra miljö och material samt att verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till. Jag har dessutom ansvar för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs och även att föräldrarna ges möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet. Planen för vårt systematiska kvalitetsarbete delas ut till föräldrarna. På föräldraträffar, på brukarrådsmöten, under utvecklingssamtalen och i den dagliga kontakten ges föräldrarna möjlighet till delaktighet. Det jag här ovan har beskrivit är de uppdrag jag fullt ut tar ansvar för och som jag lägger i begreppet det pedagogiska ansvaret. Det är tack vare min fantastiska personal som vi tillsammans skapat en väl fungerande förskola med ett bra innehåll. Jag är missnöjd med att jag inte lyckats erbjuda personalen en god arbetsmiljö när det gäller ett fungerande bemanningssystem, fungerande teknik och fastighetsåtgärder som skulle blivit gjorda för flera år sedan. Jag har vid flertal tillfällen påtalat dessa brister och tyvärr får jag konstatera att förbättring uteblivit. Jag tycker detta är både frustrerande och arbetsamt. Jag vet att jag har ett personalansvar och ett arbetsmiljöansvar, men jag kan inte ta på mig detta ansvar då jag själv inte kan lösa dessa problem. Jag har varken kompetensen eller befogenheten att lösa det på egen hand. Dessa problem har också påverkat min egen arbetsmiljö negativt. Mitt ekonomiska ansvar har jag klarat av tack vare många års erfarenhet, trots bristfällig budgetuppföljning. Jag känner mig dock trygg i min yrkesroll som förskolechef. Lena Henriksson, förskolechef

4 4(10) 2. Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, underlag till barnomsorgspeng och våra ekonomiska bokslut. Antal barn Yngre barn 1-3 år Äldre barn 4-6 Verksamhetsår Grundbemanning inkl långtidsvik Resurspersoner egen budget , , ,05 1,0 Resurspersoner central Budget vikarie kostnader Verksamhetsår Vikariekostnader < 14dagar korttidsvik Budget kalenderår Budget per barn Resultat Utfall kalenderår Kostnad barn Barnomsorgspeng kalenderår Barnoms orgspeng per barn Fanns ej Verksamhetsår Förskollärarutbildning Lärarutbildning Fritidspedagogutbildning ,0 3, ,0 3, ,9 0,9 3,25 Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med barn Annan Outbildad Analys av förutsättningar och resultat Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat förskolans måluppfyllelse? Vår organisation har sett likadan ut under många år. Nedan redovisas några faktorer som bidrar till vår höga måluppfyllelse. Barnen är fördelade på 3 avdelningar under dagtid, med åldersfördelningen 1-3 år, 2-5 år och 3-5 år. När vi har olika åldersfördelningar på avdelningarna har vi större möjlighet att ta emot de barn som har behov av Kullalyckans öppettider. På den oregelbundna tiden (kvällar, nätter, helger och andra röda dagar) är alla barn samlade i en barngrupp. Under den oregelbundna tiden är barnen 1-12 år gamla. Utav de ca 80 barn som är inskrivna på Kullalyckan är det drygt 40 barn som är i behov av den oregelbundna tiden. På kvällarna är det två personal som arbetar fram till kl När det är behov stannar kvällspersonalen kvar till dess att alla barn ligger i sina sängar eller kommit till ro i soffan. Det är en personal som arbetar på natten, men när det är fler än 5 barn arbetar två personal. På helgerna är det två personal som arbetar. Vi anställer vikarier vissa nätter och helger när barnantalet är stort, detta görs när ordinarie personal inte har något pass att flytta. Vikariekostnaden täcks då i bokslutet av centrala pengar. Detta har inneburit att vi kunnat ta emot de flesta barn som är i behov av oregelbunden tid. Nattisavdelningens organisation bygger på att personalen är flexibla med sina arbetstider. Är det tomma arbetspass flyttar personalen dessa pass till pass då de bättre behövs. Detta har inneburit att

5 5(10) förutsättningen att hålla budget är större samt att det är ordinarie personal som arbetar de allra flesta passen på oregelbunden tid. All personal på Kullalyckan är utbildad och har tillsvidaretjänster. Vi har låg personalomsättning. Vi tar tillvara på allas olika kompetenser och har en tydlig ansvarsfördelning bland personalen. På morgonmötet kl varje morgon berättar de olika avdelningarna kort för varandra vad som händer under dagen och hur bemanningen ser ut. Vi gör detta för att kunna hjälpa varandra. Var tredje måndag har förskolechefen ett informationsmöte. Informationen ges också skriftligt. Gemensamma beslut tas på våra arbetsplatsträffar. Förskolechefen har sitt kontor på Kullalyckan och upplevs som tillgänglig för både personal och föräldrar. Vi har förlagt alla planeringar, utvärderingar, barnkonferenser, informationsmöten och arbetsgrupper till måndagar och fredagar då 15-timmarsbarnen inte är på förskolan. 15-timmarsbarnen har sin vistelsetid förlagd till tisdagar, onsdagar och torsdagar kl Under hela verksamhetsåret har vi haft en 100 resursperson anställd. Vi har också haft flera olika resurspersoner anställda på timmar. Dessa anställningar har gjort det möjligt att på ett bra sätt ge vissa barn extra stöd under sin vistelsetid på förskolan. Det är den utbildade personalen som har det pedagogiska ansvaret för barnen som behöver extra stöd. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Vi skulle med ett par barn färre per avdelning kunna öka måluppfyllelsen, men vi styrs av barnomsorgspengen. Färre barn skulle innebära att vi på ett bättre sätt kunde bemöta varje barns intressen och behov. Vi skulle dessutom ha mer tid för barn i behov av särskilt stöd. Måluppfyllelsen skulle också öka med ett bättre fungerande bemanningssystem. När det kommer flera olika vikarier under en vecka kan vi inte förvänta oss att vikarierna ska ta det ansvar som krävs för att behålla den höga måluppfyllelse som vi annars tycker att vi har. När vi har färre antal vikarier blir barnen tryggare och ordinarie personals arbetsbelastning mindre tung, vilket i sin tur gynnar måluppfyllelsen. Det blir svårare och svårare för varje år att planera personalbemanningen på den oregelbundna tiden. Både tillägg av tider och strykningar av tider, på kort varsel, har ökat de sista åren. Vår åtgärd har varit att både muntligt och skriftligt vädja till föräldrarna om att lämna in sina scheman i så god tid som möjligt. Några ytterligare åtgärder har vi ännu inte kommit fram till och vi har ännu inte nått ett tillfredställande resultat. Varje förskola skulle ha möjlighet att förlägga sina 15-timmarsbarn utifrån verksamhetens förutsättningar. När vi har många 15-timmarsbarn i en grupp skulle ett jämnare antal barn per dag gynna både barn och personal. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Förläggningen av 15-timmarsbarnen och ett bättre fungerande bemanningssystem skulle höja kvalitén.

6 6(10) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Resultat och analys av No/teknik SPELDOSAN Genomfört arbete På avdelningen har vi haft temat Skogens Djur. Vi genomför regelbundna skogsutflykter med en mindre grupp barn, där vi undersöker och upptäcker naturen tillsammans. Vi fokuserar på ett djur i taget. Vi använder oss av böcker, bilder och skapande. Varje barn har en egen hink som de får ta med sig till skogen och samla material i. Vi sjunger sånger och lär oss ramsor som handlar om temat. Vi använder oss av Ipaden för att titta på bilder av djuren och lyssna på deras läte. Vi har gjort experiment med snö och vatten och lärt oss olika begrepp som till exempel tung och lätt, flyta och sjunka. Resultat Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Barnen visar glädje och engagemang i våra aktiviteter. De är mer rädda om djuren i naturen. Eftersom vi besöker samma plats observerar vi årstidernas växlingar. Vilket lärande har ni sett i barngruppen? Barnen använder mera begrepp som till exempel stor och liten, tung och lätt. Genom sångerna och ramsorna har vi märkt att deras språk utvecklas. Barnen återberättar vad de varit med om för sina föräldrar med hjälp av den dokumentation vi sätter upp på anslagstavlan. Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Då barnen visat intresse för något speciellt har vi som personal tagit tillvara på stunden att bygga vidare på deras nyfikenhet. Vi har valt att gå med en mindre grupp barn och en personal på våra skogsutflykter. Då vi är i en mindre grupp märker vi att barnen kommunicerar mer. Skogsutflykterna är återkommande varje vecka. Vad kan utvecklas i undervisningen för att NO/teknik ska bli en naturlig del i lärmiljön? Vi vill använda oss mer av enkla experiment för att se hur enkel teknik fungerar. Hur har kompetensutvecklingen inom NO/teknik påverkat medvetenheten inom ämnet? De föreläsningar vi varit på har varit bra och inspirerande i vårt arbete. Personalen har inspirerat varandra till att söka mer information från tidningar och Internet. Vi har tagit tillvara på tips från dessa källor.

7 7(10) 3.1 Resultat och analys av No/teknik TRUBADUREN Genomfört arbete I höstas hade vi tema Snäckor. Vi fördjupade oss i hur de lever och hur de ser ut. Barnen fick skapa och undersöka. Barnen har byggt bo åt snäckorna som finns på gården. Vi hade regelbundna skogsvistelser där barnen fick olika uppdrag. Några av uppdragen var spårning, längdjämförelser och titta med luppar. Barnen haft möjlighet att undersöka och utveckla sin teknikförmåga på avdelningen. Barnen har haft tillgång till olika material, bland annat lego, tekniklåda, pärlplattor och magnetplattor. Barnen har gjort mönster på pärlplattor, halsband och armband. Resultat Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Vi ser ett ökat intresse för att undersöka och skruva isär olika apparater. Barnen vistas gärna i skogen och använder olika material i leken. Vilket lärande har ni sett i barngruppen? Vi har haft småkryp som temaarbete under hösten. Detta har resulterat i att barnen kan mer om dess beteende och skillnader. Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Vi har fått in en pedagog med intresse för naturen. Vad kan utvecklas i undervisningen för att NO/teknik ska bli en naturlig del i lärmiljön? Ett större intresse av ämnet hos oss pedagoger. Vi har bestämt att ha en experiment dag i månaden till hösten. Hur har kompetensutvecklingen inom NO/teknik påverkat medvetenheten inom ämnet? Vi har märkt att vi har mycket material och gör mycket i den vardagliga verksamheten som vi inte har tänkt på tidigare inom detta ämne.

8 8(10) 3.1 Resultat och analys av No/teknik POSITIVET Genomfört arbete Vi har genomfört olika experiment med frågeställningen Vad händer nu och hur fungerar det?. Barnen har dokumenterat i egna experimentböcker. Experimenten har innehållit bland annat magnetism, byggteknik och pressning av växter. Utanför fönstret på vår avdelning har en fågelmatare hängts upp där barnen har kunnat göra iakttagelser av olika fågelarter. Vi har använt oss av Ipaden för att titta på bilder av fåglar och lyssnat på deras läten. Resultat Vilken utveckling har ni sett i verksamheten? Barnen har vidareutvecklat experimenten till egna experiment. Barnen har dagligen observerat och visat intresse för vad som hänt kring fågelmataren. Vilket lärande har ni sett i barngruppen? Barnens nyfikenhet har ökat. Barnen har återberättat och reflekterat kring vad de varit med om med hjälp av sina experimentböcker. Barnen har utmanats i att pröva på och utforska vidare i experimenten. Barnens kunnande kring fåglar har ökat. Analys Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Personalens medvetenhet och kunskap har ökat kring ämnenas innehåll. Eftersom vi har valt att arbeta i olika gruppstorlekar har många barn vågat pröva på och ställa frågor. Samspelet har även ökat. Vad kan utvecklas i undervisningen för att NO/teknik ska bli en naturlig del i lärmiljön? Vi kommer att fortsätta med experiment och även lära barnen om Allemansrätten. Hur har kompetensutvecklingen inom NO/teknik påverkat medvetenheten inom ämnet? Kompetensutvecklingen har gett oss insikt om vikten av enkla experiment. Vi har även sökt kunskap genom Internet och biblioteket.

9 9(10) 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Våra starka sidor Vår verksamhet har en bra struktur, välfungerande rutinsituationer och en tydlig ansvarsfördelning bland personalen. Vi är positiva, engagerade och trivs på vår arbetsplats. Våra olika kompetenser tas tillvara och vi satsar på kompetensutveckling för att ständigt utveckla vår verksamhet. Vi har ett flexibelt arbetssätt där vi är lyhörda för barnens intressen och behov. Vi har en bra kommunikation med barn, föräldrar och personal. Vi har tydliga mål som vi arbetar efter och som vi följer upp och utvärderar. Vi erbjuder ett varierat innehåll i verksamheten. Vi lägger stor vikt vid vårt värdegrundsarbete där vi poängterar allas lika värde. Områden vi arbetar med är lek, kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Vi satsar extra på musik då det är vår profilering. Mål som vi vill utveckla Naturvetenskap och teknik har varit våra prioriterade mål i två år. Resultatet är redovisat under en separat rubrik i denna kvalitetsredovisning. Vi kommer även kommande år att fokusera extra på dessa mål då vi känner att det är några områden vi ytterligare kan förbättra. Vi ska fortsätta att utveckla arbetet med dokumentation. Inom skolan ska ett matematikprojekt, på 2 år, startas hösten Under åren arbetade vi mycket med innehållet i den matematik vi erbjuder barnen. Vi kommer detta år att följa upp det arbetet vi då gjorde och komplettera med kunskaper vi fått till oss de sista åren. Vi har en bra kommunikation med föräldrarna, men vi upplever att vi har svårt att nå fram med skriftlig information till föräldrarna. Förslag till åtgärder Inom tekniken ska vi erbjuda barnen fler tillfällen till att experimentera, öka personalens intresse för ämnet och bättre upptäcka tekniken i vardagen. Inom naturvetenskapen ska vi göra barnen mer medvetna om allemansrätten. Det är viktigt för oss att prioritera vilken dokumentation som ska göras och på vilket sätt. Vi vill att den dokumentation vi gör ska utveckla vår verksamhet. När vi utvärderar målen i vår arbetsplan ska vi kontinuerligt skriva ner våra tankar i den dokumentationspärm som vi nu har upprättat. Vi ska reflektera mer både med barnen och i personalgruppen så att vi utvecklar vår dokumentation till att oftare vara en pedagogisk dokumentation. Vi ska satsa mer på våra fotoramar, där vi visar bilder från vår verksamhet. Inom matematiken kommer varje avdelning att uppdatera sin matematikpärm, där vi samlar olika aktiviteter och material som vi vill att barnen ska få ta del av under sin tid hos oss. Vi kommer också att utvärdera vår översikt för matematiken som innehåller följande områden antal, mätning, volym, form, läge, storlek, vikt, tid och rum. Varje avdelning beslutar utifrån resultatet av utvärderingen vilka områden som de vill fokusera ytterligare på. Vi kommer dessutom att till varje avdelning köpa in aktivitetskorten Matematik i förskolan samt logiska block. Vi kommer att prova tre olika sätt att bättre nå ut med skriftlig information till föräldrarna. Speldosan kommer att ta upp frågan på höstens föräldraträff och fråga föräldrarna om råd hur vi på ett bättre sätt kan nå fram med den information vi vill ge. Trubaduren kommer att sätta upp meddelanden på barnens hyllor, till de barn som informationen berör, istället för på anslagstavlan som tidigare gjorts. Positivet ska ge skriftlig information personligen till varje familj som berörs av informationen.

10 10(10) 3.3 Resultat och analys av föräldraenkät Vårt brukarråd har sedan år 2002 lämnat ut en föräldraenkät. I år har istället alla föräldrar i Eksjö kommun digitalt svarat på en enkät. Svarsfrekvensen för hela kommunen visade på 45,90. Kullalyckans svarsfrekvens visade på 65, vilket kan jämföras med förra årets svarsfrekvens på 63. Följande 5 frågor har ställts upplever du att du blir professionellt bemött av personalen, upplever du att vi arbetar utifrån förskolans läroplan, upplever du att vi arbetar utifrån likabehandlingsplanen, upplever du att du har kontinuerliga samtal med personalen kring ditt barns trivsel, utveckling och lärande samt upplever du att maten är av hög kvalitet. Svarsalternativen var - stämmer eller stämmer inte och föräldrarna uppmanades också att ge exempel till svaren. Dessutom ställdes frågorna vad är du extra nöjd med i vår verksamhet och vad tycker du är viktigt att vi förbättrar och utvecklar i verksamheten. Föräldrarnas svar visade 100 på alternativet stämmer. Föräldrarna är extra nöjda med personalens bemötande, den information de får om hur barnets dag varit, innehållet i vår verksamhet och att det serveras god mat som är lagad på plats från grunden av duktiga kokerskor. Föräldrarna uttrycker att personalen är positiva, lugna, trevliga, glada, lyhörda, engagerade, flexibla med schemaändringar och att de visar omtanke om barnen. Föräldrarna tycker det är viktigt att vi har ett mindre antal olika vikarier än vi haft under våren Föräldraenkätens resultat redovisas och diskuteras på respektive avdelnings föräldraträff, som äger rum under september och oktober. Vi är nöjda med det goda resultat som årets föräldraenkät visar. Resultatet är lika bra som tidigare år. Vi lägger stor vikt vid att alltid ha en god kommunikation med föräldrarna och enkätens resultat visar att vi lyckats bra med det. Vi trivs på vår arbetsplats och även detta har föräldrarna uppmärksammat. Någon förälder har påpekat att vi ska förbättra oss när det gäller genusmedvetenheten. Vi har tagit till oss detta och kommit överens om att påminna varandra om vi uttrycker oss på ett felaktigt sätt. Vi är väl medvetna om att föräldrarna är kritiska till att vi har olika vikarier och vi försöker att göra det bästa av situationen som blivit i och med det nya bemanningssystemet som infördes i januari 2013.