KVALITETSREDOVISNING Eken-Stocksnäs-Trädgården 2012/2013 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Eken-Stocksnäs-Trädgården 2012/2013 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 2(13) 1. Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. Vad har påverkat årets resultat?. 1.1 Att vi inte klarar den planerade verksamheten utan att ta in vikarier. I början av året hade vi hög sjukfrånvaro och det cirkulerade olika vikarier på varje förskola vilket ledde till att många blev otrygga och personalen sliten. Under april-juni anställde jag en vikarie i varje hus och det inföll ett lugn hos alla. Några avdelningar har under en längre tid saknat en ordinarie medarbetare och outbildade vikarier har kommit istället, vilket ställer högre krav på dem som är kvar. 1.2 Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Årets utvecklingsarbete värdegrund som förhållningssätt har lett till ökad medvetenhet om det egna ansvaret, och behovet av självreflektion hos all personal. Våra mötesplatser för att utveckla det pedagogiska arbetet tillsammans, såsom lärgrupper i varje hus, tvärgrupper på arbetsplatsträffar samt pedagogiskt forum. Alla medarbetare har en reflektionsbok till egna och gemensamma reflektioner. 1.3 Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Många i grupperna och många sjukskrivningar som belastat den ordinarie personal som finns kvar. Barn med behov av extra stöd får det svårare, deras symptom förstärks och de mår sämre, personalen räcker inte till och blir frustrerade. När det dessutom kommer olika vikarier hela tiden ställer det krav på att man har en trygghet i sin yrkesroll och att rutiner och arbetssätt är väl förankrade i hela arbetslaget. Personalen vill ha pedagogiska mötesplatser men har känt sig pressade när det inte funnits någon trygghet i vikariesystemet då de är lojala mot och kollegor. 1.4 Förslag till förbättringsåtgärder Handlingsplaner utformas för med extra behov och är ett redskap i arbetet. Det är viktigt att hela arbetslaget är med vid handledning och utformningen av dessa planer för att rutiner och arbetsformer verkligen ska bli förankrade hos alla. Under våren har jag tillsammans med en kollega utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete utifrån två rapporter från skolverket, 2011:10 Förskolans pedagogiska uppdrag och 2012:7 Förskola före skola lärande och bärande. Det har testats av personalen under våren och ska användas fullt ut vid terminsstart. All personal ska få fortbildning Icdp- vägledande samspel, som ytterligare förstärker det arbete vi påbörjat kring förhållningssätt och bemötande. På två av mina förskolor påbörjas utbildning i teckenkommunikation under hösten. All personal har Tras- utbildning, ett redskap för att följa upp den språkliga utvecklingen i gruppen och ha som utgångspunkt i planeringen av den språkliga verksamheten. Att i dialog förbättra rutiner och arbetssätt på bemanningsenheten. 1.5 Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Det dryga år jag varit ansvarig chef har mycket satts igång, då jag vill bygga en organisation där alla kan växa och utvecklas såg jag ett behov av att på djupet förstå vad som är värdegrund, att vi alla är förebilder och har ett ansvar. På alla avdelningar pågår detta arbete, medvetenhet och ansvarstagande ökar succesivt. En tydlig ansvarsfördelning tex inköpsansvar, It ansvar, likabehandlingsansvar, krisgrupp samverkansgrupp och uppdragsledare underlättar arbetet och alla blir delaktiga, det kräver i sin tur att man har tilltro till varandras förmåga och låter alla ta sitt ansvar på det sätt som passar var och en. Ett systematiskt kvalitetsarbete i alla led behövdes och det har fått sin utformning för att sättas i gång i augusti. Personalen behöver utveckla verktyg för att formulera sitt arbete i skrift samt urskilja skillnaden mellan mål, metod, resultat och analys. Det finns en gemensam krisplan som krisgruppen ska titta på i augusti. En stomme till likabehandlingsplan har utformats för att diskuteras i personalgruppen, detta blir vårt gemensamma utvecklingsområde läsåret Generellt arbetar personalen på ett utvecklande och varierat sätt men det behövs en reflektion, att stanna upp

3 3(13) och titta på sin verksamhet, gå från görande kultur till en medforskande kultur med nyfikenheten på ens idéer, tankar, frågor och göranden som utgångspunkt i arbetet. Detta möjliggörs på höstens utvecklingsdag. Likabehandling är en naturlig fortsättning på värdegrundsarbetet och ska diskuteras på våra arbetsplatsträffar, extern kompetensutvecklingen sker till våren tillsammans med två andra förskole områden. För att öka medvetenheten hos pedagogerna och förverkliga förskolans jämställdhetsuppdrag utifrån läroplan, skollag och diskrimineringslag bokas föreläsning och handledning 100 möjligheter istället för två en jämställd förskola. På vårens utvecklingsdag kommer Sanna Nova Emilia att fördjupa det arbete som påbörjades hösten Jag vill skapa samhörighet och engagemang genom en kultur som involverar och motiverar då är en vision en vägvisare för arbetet, något att tillsammans sträva efter. Jag har valt fyra ledord till min vision som personalen ska göra till sina på vår utvecklingsdag i september, dessa ord är Självkänsla, Glädje, Nyfikenhet och Kreativitet som jag tycker är kärnan i vår verksamhet. Vision: En förskola där både och vuxna kan växa och utvecklas i ett optimalt lärande, både kunskapsmässigt och känslomässigt! Genom sitt förhållningssätt och ett utforskande arbetssätt stärker pedagogerna ens Självkänsla och med Nyfikenhet på ens göranden spirar Kreativitet och Glädje! Anneli Ottosson, förskolechef

4 4(13) 2. Förutsättningar- statistik- 15 okt 2012 Uppgifterna bygger på det som är inskickat till SCB, underlag till omsorgspeng och våra ekonomiska bokslut. Stocksnäs Antal Yngre 1-3 år Äldre 4-6 Verksamhetsår Grundbemanning inkl långtidsvik Resurspersoner egen budget Resurspersoner central Budget vikarie kostnader Vikariekostnader < 14dagar korttidsvik , ,0 1, ,0 1, Verksamhetsår Budget kalenderår Budget per Resultat Utfall kalenderår Kostnad Barnomsorgs peng kalenderår Barnoms orgspeng per Fanns ej Verksamhetsår Förskollärarutbildning Lärarutbildning Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med ,45 2, ,65 0,75 2,5 0, ,45 3,55 0,5 Eken Antal Yngre 1-3 år Äldre 4-6 Annan Outbildad Verksamhetsår Grundbemanning inkl långtidsvik Resurspersoner egen budget Resurspersoner central Budget vikariek ostnder Vikariekostnader < 14dagar korttidsvik , , ,0 0, Verksamhetsår Budget kalenderår Budget per Resultat Utfall kalenderår Kostnad Barnomsorgs peng kalenderår Barnoms orgspeng per Fanns ej

5 5(13) Verksamhetsår Förskollärarutbildning Lärarutbildning Fritidspedagogutbildning Barnskötarutbildning Fritidsledarutbildning Annan utbildning för arbete med ,5 4,5 1, ,25 0,75 0,75 4, ,2 0,75 4,8 Analys av förutsättningar och resultat Annan Outbildad Hur har årets organisation och förutsättningar påverkat förskolans måluppfyllelse? Mötesplatser för pedagogisk utveckling har vi haft i olika former det ger kraft och energi till det fortsatta arbetet och jag kan se att utveckling sker utifrån varje avdelnings förståelse av uppdraget. Engagerade pedagoger och en vilja att göra sitt bästa finns i grunden på alla förskolor, med hög sjukfrånvaro och många olika vikarier i husen under våren var många trötta och slitna vid terminsslut. Kan du genom att förändra organisationen förbättra måluppfyllelsen? Beskriv hur Med 2,75 tjänst/ avdelning, stora grupper och öppettider från 6.00 till gör det omöjligt att ha en bra bemanning. Jag önskar att all personal ska vara närvarande i gruppen mellan då skulle det finnas en helt annan möjlighet att arbeta i mindre grupper och fullgöra sitt uppdrag utan att personalen ska känna sig otillräckliga och stressade. Vi har ännu inte hittat någon lösning. Förslag på administrativa beslut, inom givna budgetramar, som skulle höja kvalitén. Att som får syskon själva ska ha fyllt två år för att ha rätt att behålla sin plats i förskolan skulle frigöra utrymme och minska trycket i våra förskolor. Kan ekonomin räknas på annat sätt? när vi upplever att det redan är många och behov, måste vi ändå ta in fler för att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt. Att minska antal timmar för öppethållande skulle förbättra arbetssituationen för pedagogerna.

6 6(13) 3. Kommungemensam uppföljning och utvärdering 3.1 Resultat och analys av No/teknik Sammanfattning av arbetslagens reflektioner kring årets arbete. Genomfört arbete Med fokus på vår ute verksamhet får en mycket kunskap om djur, natur och miljö. Vardagsteknik såsom hålslag, häftstift har utforskats och vi har gjort olika experiment utifrån föreläsningen 18 olika experiment för förskolan. Teknik i verksamheten har belysts genom att synliggöra den i olika former. Vårt skapande arbete har pågått både inom och utomhus en har tillverkat instrument, borrat hål i isen och skapat i vår snickarbo. Vardagsteknik har vi uppmärksammat genom att testa olika redskap, analysera vad man kan ha dem till, vem och varför man uppfunnit dem och vilka behov man haft, mat har lagats på stormkök och över öppen eld. Ipad och dator används som pedagogiskt verktyg. I naturen har vi följt årstidernas växlingar och sett vad som händer samt planterat och följt dess utveckling. Vi har arbetat med djur och natur, snö, is, vatten och sand experimentellt både inne och ute. Barnen har upptäckt, upplevt och undersökt med alla sinnen. Vi har arbetat i små grupper och dokumenterat på många olika sätt såsom film, bild, text. Dokumentationen har varit tillgänglig för en så de kunnat reflektera över vad de gjort och vad de vill göra mer av. Pedagogerna har använt läroplansmallen som stöd i sitt arbete. Med teknikglasögon på har vi tillsammans med en sett de små tekniska sakerna i vardagen och utforskat dem samt utfört olika experiment tex Flyter Babblarna?, vad flyter vad sjunker? och upptäckt vår närmiljö. I projektet Fridolfs värld har en provat många olika material o byggtekniker vi har satsat på kreativt återvunnet material. Arbete i smågrupper ger oss en möjlighet att se och bekräfta varje. Förskolan öppnade vid årsskiftet och vi påbörjade arbetet med att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Vi observerade ens intresse och upptäckter såsom hål, ljus och skugga samt löv,sniglar och fåglar. Vi arbetade med olika återvinningsmaterial och har en overhead som en undersökt olika skuggor med. Resultat Barnen är medvetna om vad man kan göra för att vara rädd om allt levande samt hur man kan påverka allas framtid. Vi har sett ett ökat intresse och större medvetenhet hos en. Det är bättre gemenskap och trygghet i gruppen, en vill ha mer utmaningar och kommer med egna idéer. De kan fler färger och vågar kladda mer. De har större tilltro till sin förmåga och vågar både lyckas och misslyckas. Förmågan att analysera och reflektera över vad som sker har ökat. Mer kunskaper om växters namn, matens uppkomst och ett större intresse för småkryp i skogen. Genom att upprepa aktiviteterna flera gånger har vi skapat möjligheter för en att reflektera över och styra verksamheten. Genom att materialet varit synligt i miljön har en själva kunnat visa på vad de velat utforska vidare, när vi använt oss mer av smågrupper har vi varit mer närvarande pedagoger för en. Vi hör tydligt att en använder begrepp som kommit in i projektet. De har förståelse för naturvetenskapliga processer vi arbetat med, lusten att forska vidare är väckt. Barnen visar tydligt att de testar sina idéer, de testar själva och experimenterar i vardagliga situationer och i leken både ute och inne.

7 7(13) Stocksnäs Vi har fått alla att vilja vara delaktiga på olika sätt och uppmärksammat deras tekniska nyfikenhet, de har fortsatt experimentera själva och inspirerat varandra att utforska. Föräldrarna har berättat att en utforskar vatten och teknik hemma. Nyfikenhet och lusten att lära har utvecklats genom våra experiment. Projektet har varit under ständig förändring, ens tankar och ideer har fört det framåt och de vågar prova olika lösningar. Barnen har satt igång byggprojekt utan någon vuxen närvarande. De har lärt sig många nya ord och fått mycket mattekunskap. Under våren har vi arbetat med förhållningssätt och värdegrund, med fokus på våra ledord och att skapa en trygg miljö för varandra, både kollegor, och föräldrar! Det har varit mycket skapande i gruppen, äldre bygger och konstruerar robotar, hus. De yngre en bygger högt och river ner och har varit nyfikna på hur saker fungerar tex en gammal kamera, en bandspelare, ett lock och hål. Analys Vi ska bli ännu bättre på att lyssna in ens frågor och fånga upp tankar ideér och intressen, experimentera mer och ha lärandeglasögon på när vi är i skogen. Barnen har själva vidareutvecklat experimenten genom de samtal som förts mellan dem efter upplevelser de fått. Genom att vi varit lyhörda för ens funderingar, önskningar av innehållet i projektet är fler en nu mer kreativa i sina önskningar och vågar ge förslag. Vi har utvecklat ett mer tillåtande klimat, inget är fel att prova. Att arbeta med några få i taget har gett både och personal bättre fokus på utforskandet/lärprocesserna. Att en fått möjlighet att samspela i olika grupper vid olika tillfällen har vidgat deras lärande genom att de inspirerat varandra. Med en bättre anpassad innemiljö kan vi lättare ha mer utforskande material synligt i ens nivå. Samla allt material, dator till bildspel och arbetsyta på samma ställe för att underlätta för de yngsta när de vill experimentera. I personalgruppen ska vi fortsätta reflektera över vad som är no/teknik i projektet vi håller på med. Genom att fylla i läroplans-mallen glömmer vi inte bort några mål. Barnen har kommit med egna idéer som vi testar tillsammans. För att No/teknik ska bli en naturlig del i lärmiljön vill vi utveckla ateljén till experiment rum. Kompetensutvecklingen har väckt oss pedagoger till att utforska mera tillsammans med en och vi tycker också att det är intressant. Föreläsningar med experiment som vi pedagoger faktiskt får testa själva är utmärkt, 18 experiment i förskolan var mycket bra och vi fick enkla tips med oss hem. Vi har blivit bättre på att se NO/teknik i vardagen och att kunna spinna vidare på det vi ser att en är intresserade av just nu. Vi har inte haft krav på prestation utan ville väcka nyfikenhet och sätta igång tankeprocesser. Barnen prövar olika saker på olika sätt. Gemensamt i huset behöver vi mer saker lättillgängligt för experiment tex ett teknikskåp som någon tar ett extra ansvar för. Utbildningarna har varit inspirerande lättsamma och intressanta. Vi har blivit medvetna om att det inte är resultaten som är viktiga utan en ska tycka det är kul och bli nyfikna och reflekterande. Vi upptäcker ens forskande ger dem tid till det, vi vill fortsätta utveckla det mål vi har haft i år, och se vad som händer. Vår ipad kommer att användas mer i arbetet för att möjliggöra ett ökat reflekterande bland och personal. Medvetenheten hos oss pedagoger har ökat och vi har ett utbyte av idéer i huset. Samspelet mellan en har ökat de har haft ett tillåtande klimat och låtit alla som vill, vara med. Byggprojektet har pågått under hela dagen och vi har haft öppna grupper där alla varit välkomna. Vi har gjort några experiment och medvetet använt olika begrepp efter utbildningen tex friktion.vår ipad har blivit ett arbetsverktyg som vi använder för att söka svar på ens frågor och att ta reda på fakta tillsammans med en.

8 8(13) Vi har uppmärksammat ens intresse för teknik genom att möta upp och dokumentera med bild, samt genom reflektion i arbetslagen. Arbete i projektform och gemenensamt fokus i arbetslaget dokumentationsarbete och reflektion är ett stöd. Att uppmärksamma miljön som den tredje pedagogen genom att erbjuda nytt och spännande tillgängligt material kontinuerligt i relation till projektet. Erbjuda experiment och upplevelselådor i miljön. Ställa frågor till en, vad tror du? Låta en få pröva sina teorier utan att ge dem en lösning eller svar. Den praktiska föreläsningen har gett inspiration till arbetet och en ökad kunskap kring naturvetenskapliga ämnen. 3.2 Uppföljning av nationella mål Sammanfattande bedömning: Starka sidor: Vi är öppna för experiment och lyhörda för ens önskemål, tankar och idéer. Vi har utvecklat vårt reflekterande arbetssätt och har förtroende för varandra och vågar säga våra åsikter. Skapande, s medbestämmande, särskilda behov, rörelse, s lika värde, natur/teknik och andra utmaningar i verksamheten. Vi är bra på att jobba med den sociala utvecklingen i gruppen och har goda relationer med alla föräldrar. Barnen har utvecklat sin motorik, koordinations-förmåga och kroppsuppfattning på ett naturligt och roligt sätt när vi vistas i varierad terräng och miljö. Stocksnäs Vi är ett reflekterande och diskuterande arbetslag. Idéer tas på allvar och medvetenheten kring läroplanen har ökat. Vi är medvetna om att vi är ens förebilder, är vi öppna och nyfikna blir en det också! Vi är bra på att förstärka ens positiva egenskaper så att deras självkänsla stärks. Vi har ett genustänk och inga färdiga leksaker eller lösningar, Alla erbjuds samma material. Vi har fått konkreta verktyg att jobba utifrån för att kunna följa upp och utvärdera arbetet med läroplanen som tex läroplans-mallen. Då vi arbetar medvetet med vårt förhållningssätt till människan öppnar vi upp för att utveckla en organisation där alla kan känna sig trygga och välkomna, både kollegor, och föräldrar. Vi vill utveckla: Arbetet med det sociala samspelet, språkutvecklingen samt naturvetenskap och teknik. Vardagsteknik utforska hur enkel teknik fungerar samt ens matematiska förmågor. Naturens kretslopp och hur människor natur och samhälle påverkar varandra. Möjligheten för med annat modersmål än svenska att utveckla sin kulturella identitet samt förmåga att kommunicera. Vi behöver även göra en mer delaktiga i olika former av samarbete och beslutsfattande. Naturvetenskap och teknik kan utvecklas mer. Vi vill fortsätta utveckla arbetet med no/teknik samt språk och kommunikation. Arbete i smågrupper ger en lugnare miljö och vi kan lättare ge varje tid och bekräftelse. Vi vill utveckla utomhuspedagogiken.

9 9(13) Vi fortsätter med vårt arbete kring förhållningssättet då vi ständigt utvecklas i mötet med varandra. Vi strävar efter att bygga upp en gemensam syn på vårt arbete, skriva ner våra beslut och hur vi ska arbeta mot målen i lpfö. Förslag till åtgärder: Att utveckla vår atelje till experimentrum. Se om en kommer ihåg och vill fortsätta med något från vårens projekt. Inte bara börja med nya saker utan spinna vidare på det gamla eventuellt med nytt fokus. Observera och utgå ifrån den nya gruppen i val av projekt. De vi har kvar är intresserade av sång/musik ta med de nya en om de är/blir intresserade. Lägga mer fokus på det vi vill förbättra. Ta reda på hur andra jobbar för att få tips och idéer på hur vi kan utveckla dessa mål. Vi ska försöka återkoppla och repetera de områden vi jobbar med för att en ska ha ytterligare möjlighet att reflektera och fördjupa sitt lärande. Utbildning i teckenkommunikation samt mer praktiska föreläsningar i ämnet naturvetenskap och teknik. Material som främjar utveckling av vår utomhuspedagogik. Det måste finnas tid i organisationen att mötas och diskutera, detta görs möjligt genom att vi får mer hustid på våra arbetsplatsträffar. Vi genomför arbetslagsreflektion varje vecka, har informationsmöte med Anneli 1ggr/månad, och tid för lärgrupp i huset ska läggas ut. Lpfö-mallen ska hjälpa oss att se vilka mål vi berör i verksamheten och vilka vi behöver jobba mera med. 3.3 Resultat och analys av föräldraenkät Endast 45 av föräldrarna har svarat, vad beror det på? Behöver frågorna utformas på annat sätt? Man är generellt nöjd med sin förskola och upplever att man blir professionellt bemött. Alla föräldrar känner inte till läroplan och likabehandlingsplan. Alla föräldrar har ett ansvar att ta till sig information men personalens sätt att synliggöra och konkretisera arbetet har stor betydelse. Några kommentarer från föräldrar: -Får alltid ett trevligt bemötande, de är flexibla och lösningsinriktade -Nya vikarier hela tiden som inte heller presenterar sig -Bättre samsyn mellan personal -Bra trevlig personal -Många olika vikarier - Fler aktiviteter utanför förskolans gård Trädgården -Alltid välkomnande och förtroendeingivande -Lokalerna är riktigt fina, fröknarna har gjort ett kanonjobb. -Helt galet med alla vikarier att behöva möta nya ansikten hela tiden. -Vi känner att vi inte vet så mycket om vad som händer.

10 10(13)

11 11(13) 4. Förskolans egna prioriterade mål Resultat och analys av värdegrundsarbetet: För att utveckla en organisation där alla kan växa och utveckla inleddes arbetet med att medvetandegöra värdegrunden som ett förhållningssätt och årets utvecklingsarbete Att lära med hjärtat syftade till att öka varje medarbetares medvetenhet kring egna känslor och behov eftersom det påverkar vårt sätt att reagera/agera och i arbetet med en bättre möjliggöra varje s optimala, dvs känslomässiga och kunskapsmässiga utveckling. Beskriv kortfattat hur detta arbete synliggjorts i verksamheten? Vi har använt oss av kompissolen hela läsåret, och synlig gjort med bilder och text. Vi har pratat mera om känslor vid konfliktsituationer, och när man inte får vara med. Vi är med i leken och ser vad som händer och tar samtalen när det sker. Genom att kunna diskutera i arbetslaget vad vi är bra på har vi delat upp arbetet bättre. Den som har lätt för att vara medforskande har fått ta större ansvar för det och den som är mer förklarande har kunnat vara den som vägleder och handleder. I vårt arbetslag har vi haft olika uppfattningar emellanåt. Vi har haft en otydlig struktur på ansvarsfördelningen. I gruppen har vi blivit bättre på att synliggöra känslor, vi har börjat jobba med personalens förhållningssätt gentemot varandra. Vi jobbar med att tänka positivt, acceptera varandras olikheter och lyfta varandras styrkor. Vi försöker få till ett bra samarbete och arbetsklimat i hela huset. När vi vuxna har börjat reflektera över vårt eget förhållningssätt gentemot varandra, gynnar det även en så att det blir ett bra arbetsklimat för alla. Vi har börjat lyssna in vad en vill lära sig för att de ska få känna sig delaktiga i verksamheten. Vi hoppas att föräldrar, och personal känner att vi har ett medkännande och positivt klimat. Mer öppenhet mellan kollegor, arbetsklimatet är trevligare i huset, det smittar och ger mer positiva och vuxna. På avdelningen arbetar vi med kompissolen, vi använder tex vi springer utomhus. Vi har ett reflekterande arbetssätt, där vi förstärker det positiva hos och vuxna. Vi har dokumenterat våra tankar om utvecklingsarbetet på våra veckoreflektioner och haft samtal kring dilemman som uppstått mellan personal och mellan personal-föräldrar/. I brist på tillfällen att mötas har det stannat upp ibland och missförstånd har uppstått. Vi går och bär på frågor som påverkar våra möten. Om inte så skett, hur kommer ni att arbeta vidare för att synliggöra det? Vi har sett på detta arbete på olika sätt. För några känns det som att det varit fokus på de negativa sidorna, medan andra känner att det varit fokus på det positiva. Vad beror det på? Vi ska fortsätta utveckla arbetet. Vi arbetar ständigt med oss själva. Man kan bara förändra sig själv ingen annan, men man kan sprida positiva vibbar. Missförstånd beror oftast på missuppfattad kommunikation, det är alltid bra att reda ut missförstånden direkt. -Kompissolen kommer bli ett material för att synliggöra värdegrunden för en.

12 12(13) Vilket lärande har skett i arbetslaget och hur har det ökat er medvetenhet? Vi vågar prata känslor i arbetslaget, ser och bekräftar varandra varje dag både personal och. Genom att gå in i oss själva och vår bakgrund har vi fått upp ögonen ännu mer för att kunna utvecklas i vårt bemötande mot våra familjer och på jobbet. Vi har reflekterat över hur viktigt det är att känna till varandras sidor i arbetslaget och att vara öppen med hur vi mår. Alla har något med sig, det gäller att se det positiva. Sätta ord på känslor och tillåta även negativa känslor. Vi har ökat vårt medvetande om hur viktigt det är med självreflektion och att det börjar med mig själv för att kunna bemöta mina medmänniskor på ett positivt sätt. Detta för att man ska kunna utvecklas vidare och för att våra ska öka sitt lärande både kunskapsmässigt och socialt på ett roligt och lustfyllt sätt. Vi är ett nytt arbetslag och lär känna varandra och våra styrkor. När pedagoger vågar och blivit bättre på att uttrycka sina känslor i ord ger det mer hjälpsamma och förstående. Är man ärliga och har en öppen ständigt pågående dialog mår alla bättre. Ger man positiv respons till andra så blir det ringar på vattnet och det blir bättre klimat. Tid att mötas och samtala är en förutsättning för att utvecklas på ett optimalt sätt. Utifrån lärgruppsarbetet: Hur tänker ni använda Pedagogisk dokumentation nästa läsår? På golvet under genomskinlig matta samt på väggen i plastfickor och digital fotoram vi har även en gemensam pärm på avdelningen och en har var sin pärm med ett fåtal dokumentationer och teckningar. Vi diskuterar tillsammans i arbetslaget och med en omkring dokumentationerna. Att fortsätta utveckla olika dokumentationsmodeller och utgå mer ifrån, vad är det jag vill veta, innan jag beslutar mig för vilken dokumentationstyp jag vill använda. Våga känna efter, är det läge att dokumentera under tiden jag är med en eller kan jag göra det senare. Använda kameran och Ipaden till att filma ute, filmsekvenser vid utvecklingssamtal ger föräldrar en tydlig inblick i hur et lär/leker/utvecklas/samspelar i förskolan. Att ha dokumentationer vid borden, där vi har tid för reflektioner tillsammans med en har fungerat nu. Det är också viktigt att fortsätta ta med dokumentationer till arbetslagsreflektionstiden för att fokusera på rätt saker och utveckla den pedagogiska verksamheten tillsammans. Vi tänker pröva oss fram och utgå ifrån avdelningens pärm där vi använder arbetslagets dokument för att få stöd. Barnen ska bli mer delaktiga i dokumentationerna för att kunna analysera och bli medvetna om sitt lärande. Vi tänker använda vår ipad mer som ett verktyg för reflektion. Vi fortsätter att dokumentera till avdelningen för att ha pedagogiska diskussioner och för att visa vårt pedagogiska arbetssätt. Vi kommer att fortsätta att filma med Ipad, det ger diskussioner mellan -, vuxna-, personal-personal och mellan personal- förälder och förälder-.

13 13(13) Vi vill utveckla och diskutera hur vi använder dokumentationstavlan i korridoren. De t finns behov av att finna former för dokumentation som känns bekväma och lättsamma och vi behöver reflektion i arbetslaget kring ens pärmar.