KVALITETSRAPPORT Familjedaghemmen i Eksjö innerstad 2014/2015 Eksjö kommun

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Familjedaghemmen i Eksjö innerstad 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet.

2 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) 1.Förskolechefens sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen Vad har bidragit till en hög måluppfyllelse? Personalens kompetens anser jag vara den viktigaste faktorn. Personalen har stor kunskap om barnens olika förutsättningar och behov samt anpassar verksamheten utifrån den kunskapen. De är engagerade, positiva och trygga i sin yrkesroll. Ytterligare en framgångsfaktor är att vi erbjuder barnen ett varierat innehåll i verksamheten. Målområden vi arbetar med är förhållningssättet mot varandra, lek, kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och skapande. Vi har bra pedagogiskt material som vi använder inom våra olika målområden och även detta verksamhetsår har vi hittat bra nytt pedagogiskt material. Personalen är väl insatt i vår läroplans 30 olika mål. Medvetenheten kring uppdraget utvecklas ständigt. Regelbundet reflekterar personalen kring hur vi konkret arbetar med de olika målen och på vilket sätt vi kan utveckla vår verksamhet. Eksjö kommun har beslutat följa upp de nationella målen i en treårscykel. Längre fram i årets kvalitetsrapport redovisas arbetet med språk och kommunikation samt förskola och hem under rubrikerna genomfört arbete, resultat, analys och förbättringsområden. Under hösten 2014 fokuserade vi på att utveckla arbetet med barns inflytande. Vi började med att kartlägga hur vi konkret arbetar med läroplanens tre mål om barns inflytande och personalen beslutade sedan om tre framtida åtgärder. Vi reflekterade kring olika artiklar i ämnet och köpte också böcker till verksamheten om barns inflytande. Personalen frågade dessutom barnen om vem som bestämmer i familjedaghemmet och reflekterade sedan utifrån barnens svar. Personalen deltog i en föreläsning med Elisabeth Arnér Låt barnen komma till tals och reflekterade därefter utifrån fem ställda frågor om barns inflytande. Längre fram i kvalitetsrapporten redovisas arbetet med barns inflytande under rubrikerna genomfört arbete, resultat, analys och förbättringsområden. Under våren 2015 deltog personalen i en kompetensutvecklingssatsning Arbetslagsutveckling för en bättre förskola. Föreläsare var Lotta Törnblom. Praktiskt arbete i grupper varvades med föreläsningar under två heldagar. På arbetsplatsträffar och planeringsdagar följdes arbetet upp och vi arbetade med rubrikerna styrkor, svagheter och förbättringsområden. Områden vi arbetat med är till exempel vad som är centralt i arbetslagets funktion, vad som kännetecknar ett väl fungerande arbetslag, hur vi kan utveckla våra små arbetslag och vårt stora arbetslag, hur vi kan utveckla våra olika möten, hur vi skapar arbetsglädje. Längre fram i kvalitetsrapporten redovisas arbetet med att utveckla arbetslaget under rubrikerna resultat, analys och förbättringsområden. Vår analys är att verksamheten utvecklas mer när vi fokuserar på något speciellt målområde. Vi följer vår plan för systematiskt kvalitetsarbete och vi upplever att planen fungerar bra. I planen ingår till exempel tidpunkter för barnkonferenser, planeringsdagar, utvärderingsdagar, föräldraträffar, utvecklingssamtal, kartläggning av barn i behov av särskilt stöd.

3 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) Personalen utvärderar kontinuerligt våra olika målområden. I dokumentationspärmen skriver personalen under rubrikerna genomfört arbete, resultat, analys och förbättringsområden. Förbättringsområdena beskrivs sedan under rubrikerna vad, varför och hur. Våra gemensamma förbättringsområden är att bättre kunna skilja på resultat och analys samt att öka vår förmåga att analysera och på så sätt hitta fler faktorer som utvecklar verksamheten. Vilka hinder och svårigheter har påverkat måluppfyllelsen? Vårt bemanningssystem, som infördes i januari 2013, fungerar fortfarande inte tillfredställande. Det har varit för många olika vikarier, för många avslag och besked för sent om vem som kommer att vikariera. När personalen söker semester godkänner jag, som förskolechef, utan att veta om vi kommer att ha någon vikarie under personalens frånvaro. Vårt bemanningssystem påverkar måluppfyllelsen negativt. Identifierade utvecklingsområden Vi har två konkreta förslag på förbättringar när det gäller bemanningssystemet. Det ena förslaget är att vikarierna bokas upp så fort som en beställning skickas in till bemanningsenheten. Det andra förslaget är att en och samma vikarie bokas upp när en personal har en veckas semester. Vi har erfarenhet av att det kan vara fyra olika vikarier när en anställd har en veckas semester. Tillsammans med förskolan Delfinen kommer familjedaghemmen att i första hand boka vår egen vikarie. Under hösten 2015 är en person anställd som vikarie på 75 % för att täcka personalens frånvaro i familjedaghemmen och på Delfinen. Förskolechefens reflektioner utifrån sitt ansvar Jag ser som mitt största uppdrag och ansvar att skapa goda förutsättningar för personalen så att de kan erbjuda en bra verksamhet för barn och föräldrar. Detta innebär att jag ska skapa en bra organisation, delge information, ta tillvara på allas kompetens, fördela ansvaret bland personalen och erbjuda personalen kontinuerlig kompetensutveckling. Jag ska också ansvara för att verksamheten planeras utifrån målen i läroplanen och att målen sedan följs upp och utvärderas. Det är jag som förskolechef som har det yttersta ansvaret för familjedaghemmens kvalitet. Mitt ansvar är också att upprätta en likabehandlingsplan, att barnens delaktighet gynnas, att barnen erbjuds en bra miljö och material samt att verksamheten utformas så att barn i behov av särskilt stöd får det stöd de har rätt till. Jag har dessutom ansvar för att ett systematiskt kvalitetsarbete genomförs och även att föräldrarna ges möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet. På föräldraträffar, på brukarrådsmöten, under utvecklingssamtalen och i den dagliga kontakten ges föräldrarna möjlighet till delaktighet. De ansvarsområden som jag här ovan har beskrivit fungerar enligt min mening tillfredställande. Jag tycker inte att bemanningssystemet, som används vid personalens frånvaro, fungerar tillfredställande. Mitt ekonomiska ansvar har jag klarat av tack vare många års erfarenhet, trots att budgetsystemet och budgetuppföljningen inte är tillfredställande. Jag känner mig trygg i min yrkesroll som förskolechef.

4 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) 2. Metodbeskrivning 2.1 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten Vilka har medverkat? Personalen och jag, som förskolechef, har medverkat i arbetet med verksamhetsårets kvalitetsrapport. Vilket underlag har använts? Underlaget som finns i dokumentationspärmen har använts. I pärmen skriver personalen kontinuerligt om de olika målområdena under rubrikerna genomfört arbete, resultat, analys och förbättringsområden. Vi har också hämtat underlag från reflektioner, erfarenhetsutbyten, kartläggningar, föräldraenkäten, åsikter från brukarrådet och i samtal med föräldrarna. I de vardagliga samtalen med personalen får jag, som förskolechef, också underlag till kvalitetsrapporten. Hur har arbetet genomförts? Jag, som förskolechef, för kontinuerligt anteckningar under hela verksamhetsåret om tänkbara områden att ta med i kvalitetsrapporten. Personalen lämnar underlag från sin dokumentationspärm. Förskolechefen sammanställer det inlämnade materialet. Rapporten lämnas sedan åter till personalen för strykningar, tillägg och andra ändringar. När förskolechefen har skrivit färdigt hela kvalitetsrapporten lämnas den åter till personalen för ett sista tyckande och ett godkännande. Det är viktigt att all personal känner sig delaktig och tycker att det som står i kvalitetsrapporten stämmer överens med verkligheten. Under en treårscykel följer förskolan upp de nationella målen enligt följande uppdelning Språk och kommunikation, Förskola och hem 2016 Naturvetenskap och teknik, Motorik, Ansvar och inflytande 2017 Matematik, Normer och värden

5 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) 3 Förutsättningar 3.1 Organisation och nyckeltal Sammansättning av barngrupperna Avdelning Ålder i barngruppen Genomsnittlig Barngruppsstorlek år 10,5 1-5 år 11,0 1-5 år 10,5 Krokodilen 1-5 år 10,5 Totalt 42,5 Antal Förskollärare med legitimation 0 Antal Obehöriga förskollärare 9 Antal årsarbetare Förskollärare 0 Antal årsarbetare obehöriga Förskollärare 8,0 Andel förskollärare 0 % Antal inskrivna barn 15 okt 42 Antal inskrivna barn i genomsnitt under verksamhetsåret Personaltäthet: Inskrivna barn 15 oktober/årsarbetare Personaltäthet: Inskrivna barn i genomsnitt under verksamhetsåret/årsarbetare 42,5 5,25 5,3 Antal barn med annat modersmål 6 Kostnad per inskrivet barn

6 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) 4 Kommungemensam uppföljning 4.1 Förskolans arbete mot de nationella målen Språk & kommunikation GENOMFÖRT ARBETE Vi samtalar mycket med barnen. Vi använder oss av sagoböcker, rim, ramsor, flanosagor och sagor med naturmaterial. Vi har samlingar med barnen då vi till exempel sjunger. Vi arbetar med Fonomix och lärplattan. Vi använder oss av arbetsmaterialet TRAS för att veta vad vi ska satsa extra mycket på för att utveckla barnens språk. Vi samtalar mycket med barnen varje dag och vi ger dem egen tid tillsammans med en vuxen. Vi använder oss av sagoböcker, sånger, rim och ramsor. Vi har samlingar med barnen och vi arbetar med Fonomix. Under våren har vi arbetat med bilder på jämförelseord. På en vägg är siffror uppsatta och även hela alfabetet. Vi samtalar mycket med barnen under hela dagen i olika vardagssituationer. Under året har vi satsat på ramsor som vi använt vid samlingar, blöjbyten och vid matbordet. Vi använder oss av sagoböcker, flanosagor, sagolådor och sjunger mycket. Vi arbetar med Fonomix och Stegvis. Vi använder oss av arbetsmaterialet TRAS för att veta vad vi ska satsa extra mycket på för att utveckla barnens språk. Krokodilen Vi samtalar mycket med barnen vid måltiderna, påklädning och andra olika vardagssituationer. Vi använder oss av sagoläsning, bordssagor, drama, ramsor och sånger. Vi arbetar med Fonomix och Stegvis. Vi har Krokodilmöte med barnen då ordet går runt. RESULTAT Barnen har ett rikt och nyanserat språk. De är bra på att återberätta och har en livlig fantasi. Vi har barn som inte sjunger på samlingarna, men som sjunger när de är själva. En del barn sitter och läser sagor för dockorna. Barnen diskuterar med varandra om bra lösningar. Alla barn kommer till tals och barn som varit blyga vågar prata mer nu än tidigare. Vi har ett tvåspråkigt barn som från att inte pratat mycket nu pratar med alla. Alla barnen har utvecklat sin förmåga att kommunicera.

7 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) Barnen är medvetna om att ord består av olika ljud. Barnen visar intresse för språk. De leker med ord, ljud och rimmar. Barnen sjunger mycket. Krokodilen Föräldrarna berättar för oss att barnen sjunger mycket hemma. När vi har samlingar önskar barnen vilka sånger de vill sjunga. Barnen ber oss läsa sagor. De tycker att det är roligt när de får ljuda ihop ord. På våra Krokodilmöten uttrycker barnen sina åsikter och tar mötet på största allvar. ANALYS Barnens språkliga förmåga har utvecklats med hjälp av att vi ofta läser sagor, att vi pratar mycket med barnen och att vi läser sagor på olika sätt. Språket utvecklas när vi ger barnen mycket tid och utrymme för samtal samt när vi använder oss av tydliga och enkla bilder. Fonomix är ett tydligt och enkelt material som utvecklar språket. Barnen tycker att det är roligt med Fonomix. Vid skötbordet sjunger vi sånger och berättar ramsor för barnen, vilket också utvecklar deras språk och kroppsuppfattning. Krokodilen Språket utvecklas när barnen får komma till tals, känner sig delaktiga och blir lyssnade till. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Vi ska arbeta mera med Fonomix. Vi vill lära oss teckenkommunikation och också använda tecken när vi sjunger. Vi ska arbeta med värdegrundsmaterialet Tio små kompisar. Vi ska arbeta mer med Fonomix. Vi vill lära oss teckenkommunikation. Vi ska göra iordning pärmar med sånger och ramsor för varje årstid. Krokodilen Vi ska arbeta mer med Fonomix och Stegvis Förskola och hem GENOMFÖRT ARBETE Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vid hämtningen berättar vi om hur barnets dag varit. På höstterminen har vi föräldramöte och luciafirande. På vårterminen har vi utvecklingssamtal och sommarfirande. Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vid hämtningen berättar vi om hur barnets dag varit. På höstterminen har vi föräldramöte, luciafirande och drop-in fika då barnen bakat till fikat. På vårterminen har vi utvecklingssamtal och midsommarfirande. Korallbladet delas ut till föräldrarna regelbundet för att informera om aktuella händelser.

8 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) Vi har kontinuerlig föräldrakontakt vid lämning och hämtning. Vid hämtningen berättar vi om hur barnets dag varit. Under inskolningen är föräldrarna med fyra hela dagar och vi följer upp inskolningen med ett samtal efter några månader. På höstterminen har vi föräldramöte och luciafirande. På vårterminen har vi utvecklingssamtal. Krokodilen Vi har daglig kontakt med föräldrarna vid lämning och hämtning. Vid hämtningen berättar vi om hur barnets dag varit. Vi har återinfört att träffa föräldrarna innan inskolningen för att kunna ge information i lugn och ro. På höstterminen har vi föräldramöte, på vårterminen har vi utvecklingssamtal och under hela året har vi uppföljningssamtal. Istället för att ha en sommaravslutning på kvällstid har vi drop-in fika på dagtid för föräldrar och barn. RESULTAT Vi har haft en god uppslutning på våra träffar och samtal. Föräldrarna är intresserade och det har varit bra diskussioner. Eftersom många föräldrar önskade att vi hade lucia på morgonen istället för på kvällen provade vi det i år. Det blev mycket bra då vi möblerade om i rummet så att alla föräldrarna kunde se och höra barnen bra. Föräldrarna uttrycker att de önskar att träffa varandra. Föräldrarna tycker att det är positivt att träffa varandra och de har trevligt. De uppskattar den information vi delger dem och vi upplever att föräldrarna är nöjda med vår verksamhet. Barnen är stolta över att få bjuda föräldrarna på det som de bakat till drop-in fikat. Föräldrarna uttrycker att det är en mysig och trevlig stund. Barnen framförde ett bra luciatåg som uppskattades av föräldrarna. Vi har en bra kontakt och en öppen dialog med föräldrarna. Föräldrarna är mycket positiva till att vara med flera heldagar under inskolningen. De uttrycker också att det gått mycket bättre än förväntat under och efter inskolningen. Det var bra uppslutning på föräldramötet och luciafirandet är en uppskattad stund av föräldrarna. Krokodilen Informationsträffen vi har med föräldrarna innan inskolningen blir lugnare när barnen inte är med. Det var en bra uppslutning på vårt föräldramöte. Uppföljningssamtalen uppskattas av föräldrarna. ANALYS Upplägget på föräldramötet var bra och det var välplanerat. När föräldrarna är intresserade och gärna diskuterar olika ämnen blir föräldramötet givande. På föräldramötet var uppslutningen god, vi hade ett bra upplägg och vi var väl förberedda. Även utvecklingssamtalen var välplanerade. Korallbladet uppskattas då vi ger en tydlig skriftlig information på detta sätt. När föräldrarna deltar fyra hela dagar under inskolningen får vi en bra kontakt med föräldrarna redan från starten.

9 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) Kontakten fortsätter att vara bra då vi träffar föräldrarna dagligen vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtalen skedde på dagtid och var väl förberedda. Krokodilen Det blir färre avbrott när vi pratar med föräldrarna innan inskolningen börjar. Vi hade de flesta av våra utvecklingssamtal på dagtid och vi upplever att alla tycker att det är lättare att delta på dagtid än kvällstid. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Vi ska vara mer lyhörda för vilka önskemål föräldrarna har. Vi vill återinföra det gemensamma midsommarfirandet som vi haft i många år. Det har uppskattats av föräldrarna. Vi har inte identifierat något förbättringsområde. Vi planerar en träff på kvällstid med föräldrar och barn för att öka gemenskapen mellan familjerna. Krokodilen Vi har inte identifierat något förbättringsområde. 5. Förskolans prioriterade mål 5.1 Barns inflytande och delaktighet GENOMFÖRT ARBETE Vi har intervjuat barnen och frågat dem om vad de vill vara med och bestämma om på. Vi lyssnar på barnens önskemål. Barnen väljer till exempel vad de vill leka med, vilka sånger de vill sjunga, vilka sagor de vill höra och till vilken lekpark de vill gå. Barnen får också vara med och bestämma matsedeln, när de vill vara kökshjälp och bestämma bordsplaceringen. Barnen är med och bestämmer matsedel, bordsplacering och om de vill vara med och duka. De bestämmer vilka aktiviteter de vill ägna sig åt och kommer med önskemål om speciella aktiviteter. Barnen har egna samlingar med övriga barn i gruppen och de berättar också sagor för varandra. Vi samtalar med barnen om deras tankar och lyssnar på vad de tänker, tycker och vill. Vi samtalar också om att respektera allas olika åsikter och att respektera när någon säger nej. När vi har skapande verksamhet inspirerar vi barnen till att utveckla sin kreativitet och fantasi. Vi tar tillvara på barnens egna förslag och idéer i skapande och utvecklar dessa tillsammans Vi lyssnar på barnens förslag på inköp av lekmaterial. Krokodilen Vi har Krokodilmöte varannan vecka då vi planerar matsedeln och aktiviteter tillsammans med barnen. Vi säger ja till barnen så ofta vi kan och om vi säger nej berättar vi för dem varför vi sagt nej.

10 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) RESULTAT Barnen tar egna beslut, de är nyfikna och har ökat sitt självförtroende. Barnen har utvecklat sig och lärt sig att ta ansvar. De har blivit mer medvetna om sig själva. Barnen visar glädje över att känna sig delaktiga och ha inflytande i verksamheten. Barnet har blivit glada, nöjda, hjälpsamma och nyfikna. Alla barn har kommit till tals, de tar mer ansvar, de vågar mer, de är trygga och har stärkt sitt självförtroende. Barnen gör sina egna val och är inte så beroende av vad de andra barnen gör. När barnen upptäcker att vi lyssnar på deras önskemål vågar de komma till oss och delge sina tankar och förslag. De tar egna initiativ som att till exempel pyssla. Barnen tar aktiv del och visar intresse i våra inköp. Barnen visar varandra mer respekt än tidigare och vågar säga ifrån till varandra. Krokodilen Barnen har lärt sig säga ifrån till varandra och de förstår varför vi som personal ibland säger nej. Barnen har lärt sig att uttrycka sig inför sina kompisar. Detta stärker vi-känslan. Genom att arbeta med värdegrundsmaterialet Stegvis får barnen hjälp att uttrycka känslor, prata och lyssna på varandra. Barnen hänvisar till beslut som tagits på Krokodilmötet. ANALYS Barnen visar glädje när de vuxna litar på dem och ger dem ansvar. Vi ger barnen utmaningar. Barnen är nyfikna på om de får sin vilja igenom. Barnens tankar och önskemål har styrt vilka aktiviteter vi gjort. Vi har uppmuntrat barnen till fritt skapande. Vi har en välplanerad verksamhet, men vi är flexibla och spontana. Vi är bra på att lyssna in barnens önskemål. Material till lek och pyssel är synligt och lättåtkomligt. Vi har en dialog med barnen och de känner att vi lyssnar på dem. De vågar säga mer vad de tycker nu än de gjort tidigare. Krokodilen Vi är bra på att lyssna in barnens tankar. Krokodilmötena har varit en lyckad aktivitet för att öka barnens inflytande. Vi har blivit mer medvetna om hur viktigt det är att säga ja till barnens önskemål och tala om varför vi säger nej ibland. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN De äldre barnen ska få hålla i samlingar. Vi vill att alla barnen ska få känna delaktighet och trygghet. Vi ska fortsätta ta vara på barnens intressen och arbeta med något tema, precis som vi gjort i år när vi haft trolltemat.

11 Kvalitetsrapport familjedaghemmen i Eksjö innerstad (11) Vi ska fortsätta samtala med barnen om deras tankar kring barns inflytande och bestämmande till exempel vad som menas med att bestämma. De äldre barnen ska få vara med och duka fram och duka av vid måltiderna. Krokodilen Personalen har varit ordförande på Krokodilmötena, men tanken är att barnen också ska få leda dessa möten. Vi fortsätter att arbeta med värdegrundsmaterialet Stegvis. 5.2 Arbetslagsutveckling RESULTAT Det var bra att få komma till tals både i tysta samtal och i grupper. Det fanns inget rätt eller fel. Det var bra att alla fick komma till tals genom både tysta och öppna samtal. Allas åsikter respekterades. Vi kommer att bli bättre på att uppmuntra och berömma varandra. Vi har börjat föra en diskussion i det lilla arbetslaget och i det stora arbetslaget. Vi kunde i det lilla arbetslaget konkret se vad vi behövde ta itu med. Krokodilen Vi lyssnar aktivt på varandra och ger varandra tid att uttrycka sina åsikter. ANALYS Det var bra föreläsningar som fick oss att tänka efter. Det var bra att föreläsningarna följdes upp på våra arbetsplatsträffar. Det var bra föreläsningar och de var lätta att förstå. Det är alltid bra när vi följer upp utbildningar på våra arbetsplatsträffar. Det öppnade upp tankar och funderingar. Vi kunde lägga tid och energi på det vi behövde förbättra och förändra. Krokodilen Det är lättare att våga säga sin mening i små arbetsgrupper. Det är bra med tysta samtal och erfarenhetsutbyten. FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Vi har inte identifierat något förbättringsområde. Vi har inte identifierat något förbättringsområde. Vi ska tänka till hur vi bemöter varandra. Vi kommer att koncentrera oss på det som vi ska förbättra och förändra i det lilla arbetslaget. Krokodilen Vi ska ringa varandra mer och bjuda in till smågruppsträffar hos varandra.