Kvalitetsredovisning 2008/2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Vallbacksgården Tommy Andersson 1

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Grundfakta 3. System för kvalitetsarbete 4. Föregående års åtgärder för utveckling 5. Områden som ska kvalitetsredovisas 5.1 Likabehandlingsplanen 5.2 Redovisa situationen för barn med annat modersmål än svenska. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet 5.4 Barns och elevers inflytande. 5.5 Språk- och läsutveckling. 6. Matematik. Eget prioriterat område 2

3 1. Inledning Vi startade hösten med ett spårbyte, från Solängsspåret till Sörbyspåret, detta på grund av att jag fick ett nytt uppdrag och att områdeskartan ritades om. Jag har numera Sörby förskola i stället för Fruns hage. Vi har kommit olika långt med olika saker i spåren så för vår del blev det lite haltande på vissa saker och upprepningar på andra. Vi är nu på god väg att hitta samarbetsformer med de andra förskolorna på området och då främst de förskolor som ligger i Hemlingby och Sörby, vi ska ha sommarsammanslagning med de förskolorna och vi diskuterar upprättande av nätverk för pedagogerna. Vi fick många ny barn på hösten på grund av in och utflyttningar i området så på småbarnsavdelningarna pågick inskolningar ända fram i januari, vi ökade dessutom på i grupperna för att klara ekonomin. Vi gick in i utbildningen i pedagogisk dokumentation på våren så där har det legat mycket energi, nu fångar vi upp det här och försöker lära oss hur vi ska göra för att det ska fungera smidigt. Alla pedagoger har också gått på workshops den nya förskolan och där har vi fortfarande en del diskussioner kvar. Det är många bollar i luften men det känns spännande att ta in det nya och att hitta nya former att jobba i. Vi försöker också att hitta en modell för att göra om grupperna men hittills har vi inte lyckats få till något som blir realistiskt att jobba med. Under våren har nästan all personal provat på att jobba på en annan avdelning för att känna på en annan verklighet, det här ska vi utöka till hösten genom att låta pedagoger byta jobb med pedagoger på andra förskolor några dagar. Också det för att se andra verkligheter. Vi har lång kö av barn som vill till Vallbacksgården och det känns väldigt positivt. 3

4 2. Grundfakta Personalresurser enligt SCB statistik 15/ Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan Vallbacksgården 5,56 5,44 5,75 Gävle kommun 5,1 5,4 5,6 Kommentar: Jag räknar in en poolanställd i de här siffrorna, tar jag bort den så blir det så här i år. 6,13 barn per anställd. Förskola Antal barn per avdelning i förskolan Vallbacksgården 17,8 17,8 18,4 Gävle kommun 16,5 15,8 17,7 Kommentar: För att kunna hålla ekonomin så har vi tagit in fler barn. Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning Vallbacksgården 68,75 67,5 73,9 Gävle kommun Kommentar: En bsk gick i pension och ersattes med en förskollärare. Vallbacksgårdens förskola ligger i ett område med villa och radhusbebyggelse, det finns även hyreshus och bostadsrätter i vårt upptagningsområde. Vallbacksgården har en fantastisk gård och stora grönområden i närheten som vi utnyttjar. Vallbacksgården är Gävles nu äldsta förskola, den uppfördes 1947 så vi hade ett sextioårsjubileum hösten -07. Vi har en källarvåning i huset där vi har inrett ett gymnastikrum ett dramarum och en snickarvrå. Vi har också påbörjat ett teknikrum som vi kommer att färdigställa med hjälp av medel från NTsatsningen. Vallbacksgården består av två byggnader, Nyckelpigan är ett annex med en småbarnsavdelning och där går sexton barn och det jobbar fyra pedagoger i det huset. Nyckelpigan har öppet mellan Humlan och Fjärilen är avdelningar med barn i åldrarna 3-5 år, tre pedagoger på varje grupp. Myran har barn i åldern 1-5 år och där jobbar fyra pedagoger. Ekorren är en småbarns avdelning med femton barn och där jobbar fyra pedagoger. Det är inte många av personalen som jobbar heltid dom flesta har deltid i någon form. Våra öppettider är Vallbacksgården har egen matlagning och vi köper in så mycket kravmärkt mat som möjligt. 4

5 3. System för kvalitetsarbete Vi har arbetsplatsträffar som innehåller pedagogiska frågor och värdegrundsfrågor. På våra planeringsdagar utvärderar vi och gör nya planer. Avdelningsmöten där planering och utvärdering av avdelningens eget arbete sker. Nätverksträffar där vi möter pedagoger från andra verksamheter på Solängsspåret och Sörbyspåret. Enskild planering, och en dags egen planering för varje avdelning. Se barnet grupp. Ledningsgrupp som träffas några gånger per termin. Den pedagogiska dokumentationen har vi börjat med på våren och där jobbar vi på att hitta ett bra system för att få det att fungera. 4. Föregående års åtgärder för utveckling Bedömning av vilka effekter åtgärderna fått. Likabehandlingsplanen är ännu inte uppgraderad, vi skulle gjort det på Sörbyspåret men det arbetet har vi skjutit till hösten, åtgärden kvarstår. Hälsa och livsstil. Matrådet verkar fungera bra men ska utvecklas. Det har haltat med deltagandet från min sida, jag har prioriterat annat. Genus och jämställdhet. Kan utvecklas mer, det vi hade planerat strök vi när vi kom med på pedagogisk dokumentation. En avdelning som tittat närmare på det här området tycker att det har blivit mer uppdelning på pojk- och flicklekar jämfört med tidigare år, orsaken vet vi inte personalen har inte jobbat annorlunda förutom att de har ett mer tillåtande arbetssätt, barnen väljer själva. Det kanske är så att när barnen väljer mer själv så söker de sig till samma kön för sina lekar! Barns inflytande. Där börjar vi hitta en bra balans. Verksamheten utgår från barnen, våra barn skall ha med sig att de kan om de tränar och övar. Våra barn får träna och öva på allt som hör verksamheten till. Språk och läsutveckling. Vi lånar mycket böcker och läser mycket med barnen. Jag vet inte vart bibliotekets satsning tog vägen riktigt. Vi är med på X5000, de möten som varit. 5

6 5. Områden som ska kvalitetsredovisas Redovisa enligt följande modell för samtliga område utifrån de/det mål/delmål ni har satt för er verksamhet: Förutsättningar Arbetet i verksamheten Resultat/Analys Åtgärder för utveckling 5.1 Likabehandlingsplanen Den skulle ha reviderats nu i vår men det jobbet har vi i Sörbyspåret skjutit på till hösten, vi hamnade fel i tidsplanerna när vi bytte spår men det här jobbet är starkt prioriterat i höst. All personal är informerad om de lagändringar som skett men det står ännu inte i våra planer. 5.2 Redovisa situationen för barn med annat modersmål än svenska. Av 92 barn här på Vallbacksgården så har 9 barn ett annat modersmål, det här är fördelat på 5 språk. Inget barn får modersmålsstöd. Vi jobbar särskilt med en del av de här barnen genom att ha mer koncentrerad språkträning när det ges tillfälle, om poolen har varit över så har den gått in ibland så avdelningspersonal har haft mer träning med de barn det gäller. Det finns en viss frustration hos personalen som har de här barnen, de vill mycket mer än de har möjlighet till att göra inom ramarna och de söker hela tiden vägar att gå för att de här barnen ska få ett bra språk. Vi har köpt in mycket material som ska underlätta det här arbetet. 5.3 Arbetet med genus och jämställdhet Förutsättningar. Det finns enbart kvinnliga pedagoger anställda på Vallbacksgården. Fördelningen mellan barnen är ganska jämn på avdelningarna. Arbetet i verksamheten. Vi låter barnen välja aktivitet utifrån intresse och inte från kön och det finns ett varierat utbud av material att välja på. Vi har gjort i ordning ett teknikrum men ännu inte utvärderat den satsningen. 6

7 Resultat/analys. En avdelning har tittat på det här lite mer och har då upptäckt att barnen nu leker mer pojkar för sig och flickor för sig, varför det är så här vet vi inte än, om det är just de här barnen det beror på eller om det har blivit så här när barnens inflytande har ökat och de själva väljer mer än att bli styrda av en planering som personalen gjort. Personalen tycker inte att deras förhållningssätt har förändrats utan det måste vara någon annan faktor som styr det här beteendet. Åtgärder för utveckling. Vi ska titta mer på varför det har blivit en mer uppdelad lek bland barnen, vad det kan bero på. 5.4 Barns och elevers inflytande. Förutsättningar. Vi har haft många diskussioner om barns inflytande och jag kan se att det har ökat. Arbetet i verksamheten. Verksamheten utgår i mycket från vad barnen vill, leken avbryts inte lika ofta som förr utan barn får fler tillfällen att leka klart det de håller på med. En del verksamhet som gymnastik och drama planeras ju fortfarande men barnen får även där vara med och påverka vad de ska göra, likaså i femårsverksamheten så är barnen med från början och kan påverka vad de vill göra. Naturligtvis ger pedagogerna barnen olika valmöjligheter och utmanar på olika sätt för hur ska en femåring annars veta vad den kan få gör i den gruppen! Pedagogerna försöker fånga upp önskemål från barnen och när tillfälle ges så får barnen frågan om de vill göra det de tidigare önskat. Resultat/analys. Jag ser ett gott resultat av det vi gör nu när det gäller barnens inflytande över sin dag, för pedagogernas del är det en förändring i arbetssätt som gör att de måste tänka nytt och inte bara gå på i gamla spår. Förhållningssättet till hur barn lär sig håller på att förändras. Det är naturligtvis en stor omställning att byta arbetssätt och tänk men vi är på god väg fast det finns fortfarande mycket att diskutera, en del av problematiken tror jag är att åldersklyftan mellan föräldrar och pedagoger nu är ganska stor och där tror jag att vi måste få en diskussion om hur vi ska fånga in det gapet. Åtgärder för utveckling. Fortsätta på vår linje och utveckla vårt sätt att ge barnen inflytande. 7

8 5.5 Språk- och läsutveckling. Förutsättningar. Vi har god tillgång till böcker både egna och låneböcker. Vi har unika möjligheter att ha drama eftersom vi har ett rum i källaren inrett till dramarum. Arbetet i verksamheten. Pedagogerna har ett förhållningssätt där de hela tiden ger barnen möjligheter att lära sig språket genom att samtala och ge ord på det som sker t.ex. vid påklädning, matsituation. Alla tillfällen till samtal är viktiga och barnen lär sig också att lyssna på varandra. En avdelning har haft tema Pelle Svanslös där de fått prova på de olika rollerna, snälla Pelle och stygga Måns och alla de andra som är med i sagan. I diskussionerna runt det här dramat så blev barnen mer medvetna om hur vi är mot varandra. När vi märker att ett barn inte befinner sig språkligt där den borde vara efter sina förutsättningar, så tar vi upp det i se barnet gruppen till att börja med, kommer vi inte på några lösningar där när vi känner att vi provat allt vi kan komma på så kallar vi in en talpedagog som får hjälpa till att se vad som ska åtgärdas. Ibland så kallar vi in talpedagog tidigt för att hinna ge så mycket hjälp som möjligt den tid barnet är hos oss. Resultat/analys. Det kan finnas mycket slentrian i det vi gör med t.ex. läsning, mycket läsning sker fortfarande som en vilostund efter maten eller som sysselsättning för de sista barnen på kvällen när de är trötta och vill gå hem. De stunderna är också viktiga men vi lägger också in läsning som en planerad aktivitet, om barnen vill det naturligtvis, och vi erbjuder barnen att bli lästa för vid andra tillfällen. Alla barn måste inte gå ut samtidigt längre som det var för några år sen, en del är kvar inne och då ökar möjligheterna att komma barnen närmare och få mer tid till samtal med barnen. Det här tror jag ger barnen en större chans att få ett rikare språk, med pedagoger som kan hjälpa barnen att nyansera och förstå ord när barnen blir mer sedda och lyssnade på, storsamlingar i all ära men där blir det nog mer ensidiga diskussioner och monologer än samtal och idéutbyten. Jag ser att det sker en utveckling för barnen när det gäller språk och jag skulle vilja se forskning på det här området vad som har hänt i språkutvecklingen nu när datorer och interaktiva spel tar en allt större plats i barns liv. Åtgärder för utveckling. Göra bättre uppföljningar baserade på barnens kunskaper när de kommer till oss och lära oss mer om hur processerna fungerar. 8

9 6. Matematik. Eget prioriterat område Förutsättningar. Vi vill att språk och matematik ska gå hand i hand och försöker jobba på det sättet. Arbetet i verksamheten. Vi använder oss av matematiska begrepp och ord när vi samtalar med barnen. Vi har tre frukter men är fyra barn, hur kan vi göra då? Hur lång tid är det kvar till kl tre? Ett barn ville göra fjorton sandkakor, men han visste inte riktigt hur många det var, så vi gjorde en kaka plus en till och då blev det två, och då gjorde vi en till, och så där höll vi på tills det blev fjorton stycken och då hade vi räknat många gånger. (en förkortad pedagogisk dokumentation). Resultat/Analys. Här har vi kommit långt och medvetenheten är hög hos pedagogerna, genom att göra matematiken till en del av vardagen och koppla den till språket så blir det en naturlig och självklar del av vardagen. Åtgärder för utveckling. Ta del av de satsningar som görs inom matematiken för förskolans del och väva ihop matematiken och språket ännu mer. 7. Sammanställning av åtgärder för utveckling Genus och jämställdhet Vi ska titta mer på varför det har blivit en mer uppdelad lek bland barnen, vad det kan bero på. Barns inflytande Fortsätta på vår linje och utveckla vårt sätt att ge barnen inflytande. Språk- och läsutveckling Göra bättre uppföljningar baserade på barnens kunskaper när de kommer till oss och lära oss mer om hur processerna fungerar. Matematik. Ta del av de satsningar som görs inom matematiken för förskolans del och väva ihop matematiken och språket ännu mer. 9