Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hedesunda förskolor. Hedesundagården Nya Lurbergsgården Förskolan Nyckelpigan. Förskolechef Barbro Bäckman

Transkript

1 1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hedesunda förskolor Hedesundagården Nya Lurbergsgården Förskolan Nyckelpigan Förskolechef Barbro Bäckman

2 2 Innehållsförteckning Förskolechefens inledning sid Grundfakta sid Kvalitetsarbete sid Föregående års åtgärder för utveckling sid Likabehandlingsplanen sid Barn med behov av särskilt stöd sid Genus och jämställdhet sid Barns inflytande sid Språkutveckling sid Prioriterade mål sid Åtgärder för utveckling sid. 12

3 3 Så har vi återigen lagt ett verksamhetsår bakom oss, fyllt av nya utmaningar, ny lärdom och en härlig samvaro med våra förskolebarn. För min egen del var den nya utmaningen att flytta mitt kontor till skolan. Det har för mig inneburit en djupare insikt och kunskap om skolans värld. Det har även bidragit till ett närmare samarbete med rektor och skolans ledningsgrupp. Förra sommaren utsågs tre utvecklingsledare, en för varje förskoleenhet. Deras uppgift är att tillsammans med mig utveckla den pedagogiska verksamheten, vara en länk mellan mig och arbetslagen och i vår ledningsgrupp driva verksamheten framåt utifrån uppsatta mål. Vi samarbetar även med skolans ledningsgrupp för att hitta gemensamma utvecklingsområden. För Hedesundagården blev utmaningen att tänka om och att möblera om för att förskolan fick färre barn. Hösten startade med att planera hur vi skulle arbeta med en åldersblandad grupp och hur lokalerna bäst skulle användas. När vårterminen började så skolade vi in flera barn och personalen fick återigen planera om verksamheten för att på bästa sätt möta barnens behov. Grundfakta I Hedesunda finns tre förskolor, Hedesundagården, Nya Lurbergsgården och förskolan Nyckelpigan. Hedesundagården startade höstterminen med att ha en avdelning med 22 barn i åldern 1 4 år. Från och med vårterminen har 27 barn varit inskrivna i åldern 1-4 år, uppdelade på två avdelningar och med en jämn fördelning av varje åldersgrupp. Nya Lurbergsgården har två avdelningar med sammanlagt 37 barn Avd. Humlan har 16 barn i åldern 1 3 år Avd. Ekorren har 21 barn i åldern 3-4 år Förskolan Nyckelpigan har en avdelning med 20 femåringar barn har haft allmän förskoleplacering med 15 timmar/vecka Höstterminen var fem barn på Ekorren, två barn på Hedesundagården och fem barn på Nyckelpigan. Vårterminen var tre barn på Ekorren, två barn på Hedesundagården och fem barn på Nyckelpigan

4 4 Personalresurser Förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan Hedesundagården 5,45 5,09 6,3 Lurbergsgården 5,45 6,2 6,2 Nyckelpigan 7,14 5,7 Gävle kommun 5,3 5,1 5,4 Förskola Antal barn per avdelning i förskolan Hedesundagården 18 14,5 22 Lurbergsgården 19,5 15,5 18 Nyckelpigan 20 Gävle kommun 16,7 16,7 16,9 Förskola Andel i % årsarb. med ped. högskoleutbildning Hedesunda förskolor Gävle kommun Kvalitetsarbete Läsåret startades med planeringsdagar där vi diskuterade hur vårt årshjul skulle utformas. Hållpunkter för utvärdering, aktiviteter och traditioner markerades. Våra personalmöten har mestadels haft ett pedagogiskt innehåll. Målet är att vi använder personalmötet till fortbildning och pedagogisk utveckling. Vi har vid två tillfällen haft besök av skolans språkutvecklare och vid ett tillfälle samtidigt av skolans matematikutvecklare. De har beskrivit Språket lyfter och Diamant för förskolepersonalen. Därigenom har förskolepersonalen fått en större inblick i skolans arbetssätt och målen för bl.a. åk 2. Vid andra personalmöten har vi diskuterat kommunens värdegrund, kvalitet i förskolan, om förskolans innehåll och förändrade yrkesroller samt reviderat Trygghetsplan/Likabehanlingsplan.

5 5 För att följa barnens utveckling har vi använt TRAS (tidig registrering av språkutveckling), ett material som fokuserar på barnets förmågor. Vi använder materialet som ett verkstyg när vi planerar verksamheten. Föräldrarna blir delaktiga i kvalitetsarbetet genom att ha representanter i ett föräldraråd där verksamheten diskuteras och genom att besvara den enkät som lämnas ut till alla föräldrar inför våra utvärderingsdagar i maj/juni. Hedesundagården Vid höstterminens planering lade vi in aktiviteter i vårt årshjul. Det var bl.a. snickring i snickarboden, utflykter, teknik, vattenlek och projektet Hedesunda förr och nu. Vi har planerat verksamheten efter samtal med barnen och utifrån deras önskemål. Dels genom att använda aktivitetskort, där barnen valde aktivitet. Valet var mellan tre till fyra aktiviteter beroende på hur många vuxna som fanns tillgängliga. Till exempel kunde barnen välja mellan bugglek, målning, eller lek med riddarborgen. Vi har reflekterat tillsammans med barnen vid samlingar och vid matsituationer samt intervjuat de äldre barnen. Vi reflekterar på vår planeringstid. Vi har haft svårt att använda oss av s.k. barnfri tid för planering, reflektion och skriftlig dokumentation. All arbetstid behövs i barngruppen för att räcka till för alla barnen. Nya Lurbergsgården Under måndagarnas planeringstid planeras och utvärderas verksamheten kontinuerligt. Eftersom personalen har haft hög närvaro, känner vi att vi har haft bra förutsättningar att arbeta mot våra mål och vår arbetsplan, dock skulle vi önska att vi hade haft mer tid för utvärdering eftersom planeringstiden under slutet av vårterminen blev avsatt för extrainsatta personalmöten. Årshjulet är lätt överskådligt och ett bra sätt att planera och utvärdera snabbt och enkelt. Det kan dock upplevas väldigt ytligt. Humlan har haft hög beläggning varje dag och har dragit ner på gemensamma aktiviteter till förmån för att ge barnen rutiner, gruppgemenskap och trygghet. Många barn är inte vana med gränssättningar och vi har därför arbetat mycket med konfliktlösningar på olika sätt och pratat med barnen om hur man är en bra kompis. På Ekorren har vi samlingsböcker där vi dokumenterar vad som har hänt i den lilla samlingsgruppen och analyserat hur vi ska arbeta vidare. I boken om mig själv har det enskilda barnets tid på förskolan dokumenterats. Under våren har vi intervjuat alla barn för att få en bild av hur de ser på sin vistelse i förskolan. Vi fotograferar mycket för att dokumentera och sätter upp bilder i hallen, klistrar in i barnens böcker och visar som bildspel.

6 6 Nyckelpigan Våra mål och metoder diskuterades och förankrades i det nya arbetslaget. Barnfri tid har varit schemalagd och har på så sätt utnyttjats kontinuerligt. Årshjulet fylldes i med aktuella och kommande aktiviteter, vilket har skett fortlöpande. Vår planering, utvärdering och dokumentation har lagts på måndagarnas planeringstid. Även barnen har ett årshjul med aktiviteter som har funnits med på samlingar och med avstämning efter varje månad. Vi har planerat, dokumenterat och reflekterat varje aktivitet för sig genom samtal, fotografering och filmning. Både barn och personal har varit delaktiga. Under både höst- och vårterminen har intervjuer gjorts med barnen för att få reda på hur barnen upplever sin vistelse i förskolan. Föregående åtgärder för utveckling Årshjul ska utformas för att ge oss ett verktyg för åtgärder och uppföljning Likabehandlingsplanen ska finnas med för diskussion på föräldramöten Synliggöra vårt förhållningssätt i genussammanhang Föra pedagogiska samtal tillsammans med förskoleklassens och skolans personal Årshjul Alla förskolor har utformat ett årshjul och haft det som grund för planering och utvärdering. Likabehandlingsplan Hedesundagården har inte presenterat likabehandlingsplanen för föräldrarna, så åtgärden kvarstår. Nya Lurbergsgården har delat ut likabehandlingsplanen till föräldrarna vid inskolningar och presenterat den på höstens föräldramöte. Nyckelpigan har likabehandlingsplanen uppsatt i hallen på föräldrarnas anslagstavla. Målsättningen är att förankra den bättre på ett föräldramöte. Genus All personal har fått fortbildning i värdegrund och lärande. Både i Solängsspåret med Mats Trondman Den förlängda ungdomstiden och en förläsning med Per Bernemyr om En förskola med en lyssnande pedagogik Humlan har inte avsatt tid för att utveckla arbetet med genus och jämställdhet. Ekorren har aktivt diskuterat värdegrundsfrågorna men vi har inte fördjupat samtalen kring vårt eget förhållningssätt. Nyckelpigan har genustänket levande i arbetet. Diskussioner och frågeställningar förs dagligen tillsammans med barnen. Pedagogiska samtal tillsammans med förskoleklassens och skolans personal Som nämns under punkten kvalitetsarbete så har vi fått inblick i förskoleklassens och skolans mål. Förskolans personal har informerat skolans personal om hur vi arbetar med språk, matematik och med natur och teknik.

7 7 Nyckelpigans och förskoleklassens personal träffas på våren för överlämnande samtal. Likabehandlingsplanen För att revidera och utveckla likabehandlingsplanen har vi använt oss av Skolverkets Allmänna råd, skriften Förebygga diskriminering, främja likabehandling, tidningen Förskolan och skolverkets utvärderingsmaterial BRUK. Vi tog bl.a. bort att vi arbetar med barnmassage eftersom det inte stämde för alla. Däremot arbetar vi med att lära barnen positiv beröring. Vi har tagit med hur vårt förhållningssätt ska vara med tanke på diskrimineringslagarna. Åtgärd : Vi måste bli bättre på att förankra likabehandlingsplanen hos föräldrarna. Barn med behov av särskilt stöd Under läsåret har vi bildat ett elevvårdsteam för att tillsammans hitta möjligheter för barn som har behov av extra stöd i sin utveckling. Två av förskolans pedagoger träffar BVC-sköterskan ett par gånger per termin för att prata om gemensamma frågor. Det kan handla om att få kunskap om varandras rutiner eller hur vi hanterar smittor m.m. Vi har barn som behöver stöd i sin språkutveckling. Vi har valt att en av personalen har ansvar för upplägget och för arbetet med barnen. Efter samråd med föräldrarna har kontakt tagits med logoped och specialpedagog. Specialpedagogen har även gjort två besök för att träffa barnen och ge personalen råd och handledning hur vi kan arbeta vidare. Barnen har tränat tillsammans med personalen tre ggr/vecka. Då barnen ibland har haft lediga dagar har de kommit extra till förskolan för att få sin språkträning. Den har bestått av munmotorik, motsatsord, prepositioner, mängduppfattning, kategorier och begrepp. Arbetet i den lilla samlingsgruppen har lagts upp efter barnens behov och förutsättningar och vikten har lagts på språkutveckling. Genus och jämställdhet Hedesundagården Trots att vi inte aktivt har diskuterat vårt förhållningssätt i personalgruppen så finns genustänket med hela tiden. Barnen erbjuds samma möjligheter, vi lånar böcker som passar alla o.s.v. Resultat: Alla barn leker med allt material, i olika gruppkombinationer. De är hjälpsamma mot varandra. De äldre barnen hjälper gärna de yngre. Åtgärd: Fortsätta vårt genustänk, diskutera mera och skriva in åtgärder i vår arbetsplan. Nya Lurbergsgården Vårt mål är att öka vår medvetenhet om allas lika värde och hålla genustänket levande. Oavsett kön erbjuder vi alla samma möjligheter och samma lekmaterial.

8 8 Vi tittar på varandra och uppmärksammar händelser och handlingar hur vi bemöter barnen. Resultat: Vi behöver arbeta vidare med vårt förhållningssätt. Vi tror att vi behandlar alla lika oavsett kön, men vi är medvetna om att verkligheten ser annorlunda ut. Det här året har fokus legat på många andra saker. Åtgärd: Vi ska åter ta tag i diskussioner kring förhållningssätt och värdegrund och att synliggöra varandras agerande. Nyckelpigan: Vårt mål är att hålla genustänket levande. Vi ger barnen samma möjligheter, tittar på varandras förhållningssätt och har medvetet tänk i valet av böcker. I vissa rum som t.ex. dockvrå vistades sällan pojkarna, men då vi flyttade om lekmaterialet och blandade flick- och pojksaker blev det mer okey att leka med materialet för alla. På måndagar och fredagar har vi haft färre barn i gruppen och då har flickor och pojkar lekt mera rollekar med varandra. I temat Hedesunda förr och nu har vi diskuterat könsroller med barnen. Resultat: Vi anser inte att vi vill ändra i sånger, ramsor och böcker, utan att vi i stället pratar om genus med barnen. Vi pratar om att pojkar och flickor har samma möjligheter t.ex. när vi läser böcker och vid de vardagliga samtalen. Åtgärd: Vi arbetar vidare mot målet och observerar varandra. Mål och metoder kan stämmas av terminsvis. Barns inflytande Hedesundagården Gruppens sammansättning och personalens schema är förutsättningen för att barnen kan ges möjlighet till inflytande. Barnen kan önska vad de vill ha för aktiviteter. Det blir tillgodosett i största möjliga mån och inom rimlig tid för barnet. Inflytandet synliggörs för barnen genom reflektion. Resultat: Kreativa, självständiga, hjälpsamma och empatiska barn. Åtgärd: Vi ska fortsätta att vara lyhörda för barnens önskemål. Nya Lurbergsgården Utifrån sin förmåga ska barnen kunna påverka verksamheten. På Humlan får barnen bestämma innehållet, de gånger vi har samling. Vid lunch får barnen vara med och duka, hämta matvagn, ta mat själva och välja tillbehör. På Ekorren tar vi tillvara barnens tankar och idéer. Barnen blir uppmanade att komma med egna förslag och får många tillfällen till att påverka planeringen. Vad har de haft för möjligheter till val? Efter maten erbjuds saga eller pyssel Om man vill vara med på sångsamling eller miniröris eller inte Om man vill vara ute eller inne kan man oftast välja på Målning och pysselmaterial finns tillgängligt och hjälp finns att få för att utveckla sina idéer. Barnen har önskat leksaksdagar

9 9 Resultat: Vi har arbetat mot målet på ett bra och godkänt sätt, men det kan ju alltid förbättras. Nyckelpigan Vi uppmärksammar barnen på möjligheten till eget inflytande och vad det innebär. Barnen får ta ansvar för sina val och handlingar. Barnen framför sina önskemål i större och mindre grupper och får dem i största möjliga mån genomförda. Det sker på olika sätt, ibland genom röstning och majoritetsbeslut, ibland genom att barnen erbjuds olika valmöjligheter eller utifrån ett enskilt barns önskemål. Resultat: Vi reflekterar tillsammans med barnen om de val som de har gjort. Barnen planerar gymnastiken i sina grupper. Vi har haft teman utifrån barnens val såsom Melodifestival, Star Wars och teater. I den fria leken väljer barnen vad de vill leka med om de vill vara ute eller inne. I matsalen väljer de oftast var och vem de vill sitta tillsammans med eftersom vi inte har bestämda sittplatser. Språk och läsutveckling Hedesundagården Målet är främst att de yngre barnen ska få förmågan att med språk kommunicera med andra och för alla barn att utveckla ett rikt tal och skriftspråk. Genom att samtala mycket med barnen, sjunga, leka med rim och ramsor, läsa sagor, bokstavslekar och språklådor uppmuntrar vi barnen till en god språkutveckling. Vi arbetar med observationsmaterialet TRAS där vi kan se barnets förmågor och vilka insatser som behövs. Resultat: Barnen utvecklar sitt språk och vi fortsätter vårt arbetssätt. Nya Lurbergsgården Vi vill ge barnen en bra grund i sin läs- och språkutveckling Humlan: Vi läser mycket böcker och pratar om ordens betydelse. Vi har mycket sång, rim och ramsor. Vi har bokstavskort och namnkort och vi samtalar mycket med barnen i alla situationer. Åtgärd: Vi fortsätter att arbeta med de yngre barnen på deras nivå och de äldre flyttar över till nästa avdelning och får möta nya utmaningar. Ekorren: Vi arbetar alltid med rim, ramsor, sånger, ord och ljudlekar. Vi har bokstavsplanscher i nästan alla rum som lockar till samtal om bokstäver och ord. Vi går regelbundet till biblioteket och lånar böcker och har dessutom deltagit i ett läsprojekt, bokjuryn, då vi läste flera böcker och tillsammans med barnen utvärderade böckerna. Nyckelpigan Vi läser böcker dagligen och reflekterar tillsammans med barnen om innehållet. Vi har böcker med ordlådor, där vi i smågrupper pratar om ordens betydelse. Vi har deltagit i bokjuryn och recenserat böckerna. Vi leker med ord, rim, ramsor och sånger och vi har bokstavsspel och tavlor på väggarna som stimulerar till läs- och skrivutveckling. Många barn har gjort egna skrivböcker med ord och meningar och har dessutom i sin tur inspirerat kamrater till lekskrivning.

10 10 Förskolornas egna prioriterade mål Barnen ska bli självständiga och utveckla sin fantasi Vi har prioriterat leken utifrån barnens önskemål. Vi har inte avbrutit barnens lek för samlingar och fruktstund utan serverat frukten i leken och har haft samlingar när det har passat in t.ex. i samband med lunchen. Resultat: Barnen har utvecklat sin lekförmåga med bra fantasi, de är mer kreativa i sina aktiviteter. Åtgärd: Vi fortsätter på samma sätt eftersom vi får en mindre barngrupp och barnen är desamma som vi har för närvarande. Särskilda insatser: Det blev en bättre struktur på dagen när vi införde aktivitetskorten. Vid årsskiftet skolade vi in flera barn, därför delade vi upp gruppen på två avdelningar igen och vi fick en extra personal. Det blev ett lyft för verksamheten att åter kunna tillmötesgå alla barn på ett bättre sätt. De äldre hade tidigare fått stå tillbaka en del eftersom de yngre barnen upptar mer tid av personalen i praktisk omvårdnad. Med en stor åldersblandad grupp och i ett opraktiskt hus är det mycket svårarbetat att tillmötesgå alla åldrar och barnens behov. Samspel personal- föräldrar Föräldrarna ska känna sig trygga hos oss och vi ska ha en öppen och rak kontakt. Vi har en daglig kontakt med barnens föräldrar. Vi har föräldramöten en gång per termin och vi har även erbjudit alla föräldrar utvecklingssamtal. Resultat: Den dagliga kontakten är bra. Föräldrarna är nöjda med verksamheten i sina enkätsvar. Samspel personal barn Vi vill ha en varm och välkomnande atmosfär där barnen känner sig trygga och blir sedda och vågar visa sina känslor. Vi finns där barnen är, vi samtalar och bekräftar. Vi delar samlingarna i mindre grupper för att alla ska bli sedda och få komma till tals. Vid måltiden sitter en vuxen vid varje bord för att samtala i en lugn miljö med barnen. Resultat: Trots att barngrupperna är stora så känner vi att vi kan leva upp till målet. Vi delar upp barnen i mindre grupper så att alla ska komma till tals och bli sedda och bekräftade. Även vid matsituationen delas barnen upp vid flera bord för att ge en lugn atmosfär där den vuxne och barnen kan föra samtal. Åtgärd: Ekorren är nöjda med sitt arbetssätt och kommer att fortsätta på samma sätt. Nyckelpigan kommer att stämma av med barnen vid flera tillfällen under året om hur barnen upplever sin dag, om de upplever att de blir bekräftade och lyssnade på.

11 11 Samspel barn-barn Vi arbetar aktivt med att barnen ska ha ett gott socialt samspel, att vara snälla mot varandra, dela med sig och hjälpa varandra. Vi pratar mycket med barnen om hur man ska vara en bra kompis, vi finns till hands och uppmärksammar när barnen hjälper varandra, för att stötta och vägleda och för att hjälpa till att reda ut konflikter. Vi samtalar med barnen i små grupper där etik och moral är ett stort samtalsämne. Resultat: Barnen uppmuntras till att fråga och hjälpa varandra. De löser ofta konflikter själva och tar in andra barn i pågående lek. I barngrupperna med de äldre barnen är barnen mycket empatiska. Klimatet känns positivt mellan alla och vi har fått en lättarbetad grupp trots att vi har många barn med starka viljor. Åtgärder: Arbetssättet känns bra så inga ytterligare åtgärder behövs Förskolemiljö Vår förskolemiljö har goda pedagogiska utvecklingsmöjligheter Vi har en genomtänkt användning av förskolans lokaler och utemiljö Vid terminsstarten presenterades de olika rummen och tillsammans med barnen pratade vi om hur man kunde använda det material som fanns. Under läsåret har vi sedan förändrat miljön utifrån behovet för barnen. Målarrummet har blivit mera verkstad, ett högt bord byttes ut mot ett lägre, det s.k. lugna rummet blev även ett matrum. Lekmaterial har bytt plats för att göras mer synligt för barnen och för att stimulera till mer samlek. Ekorren har lånat ett ljudöra för att dämpa ljudnivån. Resultat: Lekmaterialet används flitigt och det är mer blandad lek pojkar och flickor. Ljudnivån blev lägre eftersom barnen blev väl insatta i hur ljudörat fungerade. Åtgärd: Målet har uppnåtts, men med bättre ekonomi skulle vi kunnat satsa på mer material för samlek t.ex. cyklar för två barn. Lek Barnen ska ges gott om lektid genom att i leken få utveckla sin fantasi, sin sociala förmåga och sin skapande och kreativa förmåga. Vi avbryter barnens lek så lite som möjligt och de vuxna finns med som vägledare i leken. Det händer att barn fastnar i någon aktivitet, t.ex. lägga pussel eller bygga pärlplattor, då finns vi med och puffar för andra aktiviteter för att gå vidare. Resultat: Barnen har utvecklat mycket god förmåga att leka i mindre och större grupper. De är kreativa och påhittiga. Det har känts bra att emellanåt sätta stopp och ge stöd för att hjälpa barnen att komma vidare i leken. Teknik Barnen ska bli intresserade av och få en positiv inställning till teknik. Det är Nyckelpigan som mest har fördjupat sig i ämnet. En pedagog har deltagit i utbildning - NT i förskolan.

12 12 Vi har experimenterat i smågrupper och barnen har ritat och reflekterat från sina upplevelser. Resultat: Barnen har blivit intresserade och nyfikna på hur saker och ting fungerar. Experimenten har utmanat barnens tänkande och möjligheter att förstå sin omvärld. Mulle Nyckelpigans barn har Mulleverksamhet för att barnen ska få kunskap och förståelse för djur och natur. 15 gånger fördelat på höst- och vårterminen har barnen gått på Mullekurs. I skogen finns en särskild Mulleplats och Mullekoja och ett par gånger hälsar Mulle på och pratar med barnen om vad de har lärt sig. Resultat: Barnens intresse för djur och natur har ökat. Barnen samlar mycket insekter i burkar och studerar dessa under den fria leken. De har fått stor kunskap i ämnet. Åtgärder för utveckling Genus vi behöver ta tag i vidare diskussioner om vårt förhållningssätt och värdegrunden. För att utvecklas behöver vi synliggöra bättre för varandra. Likabehandlingsplanen behöver förankras bättre tillsammans med barnen och föräldrarna. Planeringstid/barnfri tid där den inte finns inlagd på schemat så ska detta göras för att bättre ta tillvara tiden för reflektion och dokumentation. Öka samarbetet förskola-skola