Förskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Igelkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/8

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet a för planen Förskolechef: Ann-Kristin Anstérus Nyckelperson: Marie Elg Johansson Personalen vid förskolan: Marie Elg Johansson, Ingrid Nilsson, Karolina Andersson och Emma Klingstedt. Vår vision På vår förskola ska inget barn eller vuxen bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Alla barn ska varje dag bli sedda och positivt bekräftade och få de bästa möjligheter till utveckling och lärande. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Vi lyssnar in barnens frågor och funderingar i den dagliga verksamheten och utgår ifrån dessa när vi väljer vilka prioriteringar vi ska ha när vi skriver planen. Samt att vi går igenom inne och utemiljön tillsammans med barnen för att höra vad de ser, hör och gör i vår inne samt utemiljö. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen finns tillgänglig i vår tambur samt att vi går igenom delar av den på vårt föräldramöte under hösten. Vi uppmuntrar även föräldrarna att läsa hela planen och komma med synpunkter. Personalens delaktighet Vid våra husmötet samt på studiedagar har vi återkommande diskussioner kring områdena i Likabehandlingsplanen. Förankring av planen All personal är med när planen utformas. Föräldrar får tillgång till att läsa planen och komma med synpunkter. Personalen samtalar regelbundet med barnen om värdegrundsfrågor så att barnen är väl medvetna om hur vi är mot varandra. 2/8

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Arbetslaget har gått igenom och diskuterat de olika områdena och det arbete vi utfört i likabehandlingsplanen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Hela arbetslaget. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Flickors och pojkars lika rätt. Utifrån vårt arbete har vi sett att några barn har behövts lyftas fram för sin självkänsla. För några som har varit väldigt framåt, har vi behövt jobba med att lyssna och respektera sina kamrater. Så att alla kan få komma till tals. Likheter och olikheter. Vi behöver bli mer uppmärksamma på olika traditioner från andra länder. En start på detta för kommande år är att Fartuun ska visa och prata om olika traditioner, maträtter, frukter, musik och dans från Somalia/Afrika. Kamratrelationer. Vi har arbetat intensivt i olika perioder med kamratrelationerna, utifrån de olika faser barnen varit i sin utveckling. Vi har sett resultat från vårt arbete genom att nya relationer har skapats i olika lekar/aktiviteter. Även tack vare bestämda lekgrupper efter lunch har det skapat upptäckter för andra barn som man inte leker med så ofta annars. Lika rättigheter för barn med funktionshinder. Vi anpassar och hittar lösningar utifrån varje individ. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Gemensam utvärdering av arbetslaget. för att årets plan utvärderas Marie Elg Johansson 3/8

4 Främjande insatser Barnens lika rätt Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Sexuell läggning och Ålder En pedagogisk miljö som främjar där flickor och pojkar kan bredda sina erfarenheter och utveckla sina förmågor och intressen utan att bli hämmade av traditionella könsmönster. En pedagogisk miljö som främjar att förutsättningar skapas för att barnen ska utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Insats Vi har ett genomtänkt genustänk i vårt dagliga arbete i verksamheten. Vi som personal strävar efter att erbjuda bilderböcker, lekmaterial, lekar mm. som bryter mot de traditionella könsmönstren. Alla barn erbjuds samma lekmaterial. Barnen ges samma talutrymme oavsett kön. Förskolans verksamhet och material anpassas efter barngruppens intressen. Vi tar hjälp av barnböcker vilka inte begränsas av stereotypa könsroller. Samt böcker vilka speglar olika familjekonstellationer samt samtalar med barnen om att familjer kan se olika ut. Vi är öppna för barnens frågor och funderingar från barnen och går tillsammans vidare för att hitta svaren Vi anpassar samlingar för alla åldrar. I mån av personal delar vi upp barnen i mindre grupper utifrån deras intressen och erfarenheter. Alla pedagoger Likheter och olikheter Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vi ska bemöta barn och föräldrar lika oavsett trosuppfattning eller religion.synliggöra människor med olika etniska tillhörigheter. Vi ska vara öppna för barnens frågor och funderingar angående etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Insats Vi uppmärksammar fester och traditioner från de olika länder och religioner som barnen på förskolan har anknytning till. Det ska finnas ett utbud av leksaker, böcker m.m. som speglar människor med annan etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning för att lyfta fram olikheter och likheter på ett positivt sätt. Vi ska ta vara på barnens frågor när de kommer upp. Alla pedagoger /8

5 Kamratrelationer Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder En pedagogisk miljö som främjar att alla barn ska få känna sig trygga och trivas i förskolan samt slippa bli föremål för övergrepp och kränkande särbehandling. Barnen ska ges möjlighet att utveckla sina empatiska förmågor. Barnen ska lära sig att handskas med sina känslor Alla barn ska bli bemötta av vuxna och barn på ett positivt sätt. Insats Genom vårt förhållningssätt visar vi på hur man umgås och respekterar andra. Vi läser barnböcker för barnen där böckernas innehåll visar på empati. I samband med samling, i leken samt genom samtal arbetar vi med normer och värden. Vi arbetar med de 10 kompisböckerna med tillhörande uppdrag och frågor. Ex på dessa är att "Säga stopp, Lyssna och kom överrens, Visa dina känslor, samarbeta mm" Detta innebär ett intensivt arbete med kamratrelationerna så som att vara en god kamrat, konflikthantering, samarbete mm. All personal ser alla barn och finns där barnen är. Alla pedagoger Lika rättigheter för barn med funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder En pedagogisk miljö som anpassar sin verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Tillgängligt material på lämplig höjd. Insats Vi planerar och anpassar aktiviteter efter barnens förutsättningar så alla kan vara med och få den utmaning var och en behöver. Material ska vara tillgängligt på lämplighöjd. Vi ska vara öppna för barnens frågor och funderingar om olika funktionsnedsättningar, Vi svarar och förklarar på ett sätt, så att det blir för alla barns bästa. Alla pedagoger /8

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Observation av barns lek och aktivitet i gruppen. Lyssna på barnen vad de säger till varandra. Vi samtalar med barnen om: Vad leker ni i rummet, vad är bra/ mindre bra Händer det saker i rummet som vi vuxna inte ser, Hur kan du/ ni göra för att det ska bli bättre? osv Diskussioner i arbetslaget ut i från det vi ser, hör och får till oss genom observationer och samtal med barnen. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen I samtal med barnen lyfter vi frågor tillsammans vad som är bra och vad som kan bli bättre. Föräldrarna är delaktiga vid föräldramöten då vi lyfter hur vi arbetar med planen samt att den finns att läsa i hallen. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner och samtal på husmöten och alla är delaktiga i de samtal som har ägt rum med barnen. Även observationer noteras. Resultat och analys Vi har observerat barnens lek i de olika rummen och i dagsläget sprider dom inte ut sig så bra. Samma barn tyr sig till varandra utan att vidga nya relationer och lekar. Så nu efter ett par månader återinför vi "lekgrupper". "Lekgrupperna" varar 1 tim. efter lunch, där barnen får dra en lott som visar vilket rum man ska vara i. Alternativt att vi vuxna delar in barnen i grupper då med ett medvetet syfte. För att barnen ska kunna lära känna och se andra kompisar samt att kunna utmanas och se vad man kan göra i de olika rummen på förskolan. Detta har tidigare gett ett mycket gott resultat i kamratgruppen och de flesta har vidgat vyerna både med nya kamrater och nya aktiviteter som de inte tidigare valt. Det blir ett ny konstellation och nytt varje vecka. Genom vårt arbete med Kompisböckerna och dess uppgifter ser vi att gruppen har blivit lugnare och tryggare. Vi fortsätter att arbeta med respekt för varandra, samarbete osv. Ibland begränsar vi rummen för de yngre barnen av säkerhetsskäl. Alla pedagoger arbetar med alla barnen någon gång under dagen. 6/8

7 Förebyggande åtgärder Goda kamratrelationer Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vårt mål är att ha en harmonisk och empatisk barngrupp som har goda kamratrelationer med varandra. Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning, Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett religion, annan trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett funktionsnedsättning. Ingen ska känna sig eller bli kränkt på förskolan oavsett ålder. Åtgärd Vi observerar leken och samtalar med barnen. Arbetet med kompisböckerna och dess uppdrag fortsätter. Vi tillhandahåller material som främjar olika lekar oavsett kön. Möbleringen är utformad som "rum i rummet". Vi stärker de barn som har en annan kulturell bakgrund i form av berättelser, högtider, sånger mm Vi stärker barnens lika värde. Vi delar in barnen i olika grupper och aktiviteter där deras intressen och behov är i fokus oavsett ålder eller kön. Samt med målet att se och upptäcka nya kamrater och nya utmanande aktiviteter. Vi ser till att barnen och pedagogerna befinner sig på samma ställe. Motivera åtgärd Just nu har vi en väldigt lugn och harmonisk grupp men behöver fortsatt stöttning i kamratrelationerna. Vi kommer att fortsätta med det arbetet vi gör idag. Skulle det komma fram att det är något som inte är bra så lyfter vi det i personalgruppen och lägger in en åtgärd om hur vi ska arbeta. Alla pedagoger på förskolan /8

8 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Det finns alltid minst en anställd i närhet av barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Marie Elg Johansson, Ingrid Nilsson, Karolina Andersson och Emma Klingstedt Förskolechef Ann-Kristin Ansterus , Biträdande förskolechef och specialpedagog, Maria Fors , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Kartläggning av situation i arbetslaget. Föräldrar till både barnet som kränkt och barnet som blivit kränkt kontaktas. Berörd personal samt förskolechef och specialpedagog utreder och stödjer de inblandade att lösa konflikten genom att samtala med berörda. En åtgärdsplan upprättas. Förskolechef och specialpedagog genomför: Strukturerade, enskilda samtal med de inblandade och dess vårdnadshavare. Stödsamtal med den kränkta. Uppföljande samtal med den/de som kränkt och dess vårdnadshavare, för att kontrollera att kränkningarna upphört. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Barn, förälder eller annan vuxen påtalar kränkningen för förskolechef, specialpedagog, arbetslaget eller annan vuxen. Ärendet hänförs till förskolechef och specialpedagog som utreder kränkningen. Vårdnadshavare underrättas. Bedöms kränkningen som allvarlig dvs. är kränkningen att betrakta som en brottslig handling ska förskolechefen göra en polisanmälan. Rutiner för uppföljning Förskolechefen har ansvar för uppföljande samtal med alla inblandade, för att kontrollera att kränkningarna har upphört. Tidpunkt för detta bestäms tillsammans med berörda parter. Rutiner för dokumentation Förskolechefen dokumenterar kontinuerligt alla samtal under händelseförloppet. Det som dokumenterats diarieförs enligt gällande regler. Ansvarsförhållande Det är förskolechef Ann-Kristin Anstérus som har det yttersta ansvaret vid akuta situationer. 8/8