Itis-projekt ht-00 Näsby skola 0-5 b

Transkript

1 Itis-projekt ht-00 Näsby skola 0-5 b Berättarkunskap ger skriv- och läslust Kristina Nordkvist Eva Ljungqvist Pia Sthen Andersson Ulrika Jobjer

2 Innehållsförteckning Bakgrund s. 2 Projektidé och syfte..s. 3 Uppläggning och genomförande s. 4 Våra reflektioner s. 5 Framtiden s. 6 Sammanfattning s. 7 Litteraturförteckning..s. 8 Bilaga 1 s. 9 1

3 Bakgrund Vi jobbar på Näsby skola i Kristianstad. Näsby skola är en 0-5 skola med cirka 125 barn. På skolan går barn från många olika länder. Ungefär 80% av eleverna har ett annat hemspråk än svenska. I vårt spår finns 40 elever. Vi som jobbar i 0-2 b är Kristina Nordkvist, lågstadielärare, Eva Ljungqvist, förskollärare och Pia Sthen Andersson, fritidspedagog. I 3-5 b jobbar Ulrika Jobjer, mellanstadielärare. Vi har från början haft alla eleverna med i projektet men efterhand koncentrerat oss på eleverna i årskurserna 2-3 och 4-5. Vi vuxna hade mycket olika förkunskap när det gällde datorer. Någon kunde nästan ingenting medan de andra kunde en hel del. Men alla ville vi lära mer. Om vi använder oss av grupprum och bibliotek och våra klassrum har vi tillgång till 7 datorer. Vi har också använt 2 bärbara datorer. Idén till vårt projekt kommer från Kristina som varit på Berättarfestival i Ljungby. Detta är ett arrangemang som återkommer i början av juni varje år. Hon inspirerade sedan oss andra. Det gjorde att vi bestämde oss för att detta skulle bli vårt Itis-projekt. Vårt projekt handlar om att utveckla både det skrivna och det talade språket genom muntligt berättande och datorer. 2

4 Projektidé och syfte Vår skola har en profilinriktning som vi kallar "språk och kultur" Vi har valt att lägga vårt projektarbete inom ramen för detta, för att samtidigt utveckla vår profil. Eftersom vi arbetar i ett mångkulturellt område som har många invandrarbarn, så är behovet stort av språkliga aktiviteter. Detta tänker vi oss ska leda till att barnen utvecklar sitt svenska språk. Detta är ett av målen för vår vår skolas profilidé och det är också syftet med vårt projektarbete. Vår idé handlar om att utveckla både det skrivna och det talade språket genom muntligt berättande och datorer. Vi vet att det talade språket är det första språk barnen utvecklar, det skrivna kommer senare. Därför vill vi ge våra barn möjlighet att utveckla sitt språk genom att utgå från det språk de behärskar bäst, nämligen det talade språket. Vi har använt oss av en modell som berättarpedagogerna Peter Hagberg och Conny Johansson har arbetat fram. Den bygger på att barnen fantiserar ihop berättelser som sedan framförs muntligt i olika sammanhang och i olika konstellationer. Detta ska ske så många gånger att barnen helt kan sin berättelse och vågar improvisera. Därefter får de skriva ner den. Här blir modern informationsteknik som dator, scanner, digitalkamera och videokamera, hjälpmedel som tillåter att berättelsen kan få förändras och växa. Vi vill vidareutveckla denna metod genom att sätta till bildskapande som ännu ett sätt att uttrycka sig. Vi vill:...att alla barnen ska få lyssna till ett berättande språk genom sagor, myter och sägner av oss vuxna bla för att ge barnen berättarmodeller....att varje barn under perioden skall ha tränats i fantasiövningar och berättarövningar för att få tag i egna inre bilder som sedan kan bli en källa att ösa ur i egna berättelser. 3

5 ...att varje barn under perioden skall ha genomfört c:a två berättelser inför en större eller mindre publik sk "berättarföreställning"....att varje barn ska ha dokumenterat minst en berättelse med hjälp av ett enklare ordbehandlingsprogram....att varje barn ska kunna ta fram ett dokument, spara, öppna igen, ändra text mm....att varje barn ska ha fått rikliga tillfällen att koppla bildskapande till berättarprocessen, genom att flitigt få använda målarverkstaden....att bildverksamheten/drama/bildspel ska leda till färdiga dokumentationer och illustrationer till en eller flera berättelser för varje barn....att vuxna ska ha utvecklat sitt kunnande i användning av datorn, digitalkamera, scanner och videokamera så att dessa hjälpmedel kan berika berättarverkstadsarbetet....att hela skolan ska få ta del av arbetet med berättarverkstaden, så att vi förhoppningsvis gemensamt kan hitta en modell som skulle kunna gälla för hela skolan. Vi har valt att skapa en hemsida för detta ändamål. Upplägg och genomförande Vi började med att öva in och berätta sagor för barnen. Syftet med detta var att barnen skulle få lyssna till ett levande berättande språk genom då t.ex myter, folksagor och sägner. De äldre barnen fick sedan berätta händelser/ minnen ur det egna livet inför en mindre grupp, medan de yngre barnen fick början på en saga av en vuxen för att sedan hjälpas åt att avsluta den. 4

6 Genom fantasiövningar gav vi barnen upplevelser och förmågan att skapa inre bilder. Dessa utgjorde det så kallade byggmaterialet för elevernas senare berättande. Här är ett ex ur vår löpande dokumentering: Alla fick sätta sig i skräddarställning med händerna i knät, så skönt som möjligt. När alla hade hittat en bra sittställning fick de blunda och böja ner huvudet för att få känslan av ett privat område runt sig. Den vuxne berättar:.tänk er att ni går i en skog... det är lite mörkt i skogen... men solen lyser mellan träden ner på marken...ni går på en stig...nu kommer ni ut ur skogen och kommer ut på en ljus äng...mitt på ängen står en dörr...gå igenom dörren...det du ser nu är något helt nytt...vad ser du...? Alla fick berätta sina inre bilder... Arbetet fortskred med metodiska improvisationsövningar i två-eller tregrupper. Vi ville ge barnen tillit och igenkännande till sitt eget talade, muntliga språk. I samband med detta lärde vi barnen hur en berättelse är uppbyggd "berättelsens grammatik" -person, plats, problem, upplösning och slut, enligt Hagberg/Johanssons modell. Därefter fick barnen börja skapa egna sagor/fantasiberättelser genom improvisation utifrån "berättelsens grammatik". Som stöd för sina berättelser fick barnen göra skisser som användes i inträningen av sagan. Skisserna bearbetades senare i målarverkstaden. Genom upprepade berättarstunder dels inför smågrupper dels inför större publik lärde barnen sig måla ut texten i sina egna berättelser. Här börjar skrivprocessen, den litterära omarbetningen av historien. Att skriva sina redan iordningställda tankar är en enklare skrivprocess. När man fastnar är det bara att tänka sig tillbaka till den muntligt berättade, befästa sagan. Texten växer och skrivandet känns enklare och därmed mer meningsfullt. Det är svårare att arbeta med två moment samtidigt, både att hitta på själva sagan och koncentrera sig på stavningen. Datorn har varit till stor hjälp i skrivprocessen, då barnen har kunnat se sitt arbete växa fram samt kunnat gå in och ändra och lägga till i sin text. Våra reflektioner Vi känner att projektarbetet har gett oss, både barn och vuxna väldigt mycket. Vi vuxna har träffats regelbundet minst en gång i veckan och kunnat följa varandras barn i deras språkliga utveckling. Vi har kunnat ge varandra råd och stöd och tips för att kunna gå vidare. Vi har fördjupat oss genom att ta del av litteratur, föredrag och information genom internet. Itisprojektet har 5

7 dessutom utvecklat vårt eget datoranvändande på ett naturligt sätt. Vi har lärt oss väldigt mycket som vi kommer att ha nytta av i framtiden. Känslan av att kunna hantera digitalkamera, scanner, datorn på ett ledigare sätt är mycket tillfredställande! Vi har också under projektets gång skapat en hemsida där vårt och barnens arbete presenteras. Vi har sett att även barnen har mått bra av att kunna hantera datorerna på ett ledigare sätt. De flesta behärskar nu att ta fram ett dokument, spara, öppna igen, ändra text m m. Dessutom har vi märkt att barnens självkänsla har stärkts under projektets gång, genom berättarverksamhetens innehåll. Att få stå i centrum och känna att man klarar av att berätta en hel berättelse från början till slut. Att få publikens uppskattning genom koncentrerat lyssnande och applåder. Vi kan också notera att periodens intensiva fantasi- och berättarövningar har stimulerat barnen att använda sin fantasi. I början var många generade och hade svårt att sätta ord på sina egna inre bilder, numera gör alla det med glädje. Vi har valt att lägga till bildskapande i vårt projekt därför att det fria berättandet och bildskapandet ligger så nära varandra i sin natur. Här har vi blivit inspirerade av psykologen och symbolterapeuten Åke Högberg, han menar bl a: Att bilderna är viktiga för att uttrycka egna inre upplevelser. När man brottas med penseln, kritan eller kolet på pappret då brottas man samtidigt med sig själv. Innehållet i bilden bygger en bro mellan det inre och det yttre. Historia berättad och nedskriven av Maida och Rickard, 8 år Framtiden 6

8 Vi anser att vi har hittat ett arbetssätt som stärker vår skolas profilidé. Vi kommer därför att fortsätta att arbeta efter denna modell och vi hoppas att detta även kan inspirera de andra arbetslagen på vår skola. Vi har planer på att i framtiden bjuda in andra grupper t ex föräldrar, förskola och skola till ex berättarcaféer, berättarföreställningar och liknande. Vi vill också berika berättelserna ytterligare genom att använda oss av andra former av dokumentering som ex utställningar, drama/teater och att använda videokamera för enkla filmatiseringar. 7

9 Sammanfattning Vår projektidé har vi kallat Berättarkunkap ger skriv- och läslust Vårt projekt handlar om att arbeta med sk berättarverkstäder. Iden med berättarverkstaden handlar om att utveckla både det talade och det skrivna språket genom att låta barnen skapa berättelser muntligt, med hjälp av fantasi och berättarövningar. Sedan får de träna in sin berättelse, efter hand bygga på den och så småningom bli så känd med sin historia att de kan berätta den för andra i sk berättarföreställningar Först därefter får de skriva ner berättelsen med datorns hjälp, som här blir ett öppet redskap, som på samma sätt som tidigare i processen, låter berättelsen växa och förändras, allt efter behov. Som ett led i skaparprocessen används bilden. Här blir den ytterligare en viktig sida det berättade och det skrivna språket. Till slut sätts både skrift och bild samman till en färdig berättelse. 8

10 Litteraturförteckning Högberg Åke, Att utvecklas med symboler. En vägvisare till symbolvärldens teori och praktik, Borås 1996 Ärnström Ulf och Hagberg Peter, Berättarboken. En bok om att berätta med egna ord, Stockholm

11 Bilaga 1 NÄSBY SKOLA: EN SKOLA MED KVALITÉ, SPRÅK OCH KULTUR ÄR VÅR IDÉ MOTIVERING: Bakgrund : På Näsby skola går idag 123 barn från Förskolan till åk 5. En del av barnen är tvåspråkiga. Vi skall dra nytta av det mångkulturella spektrum som finns på vår skola. Språket är nyckeln till kommunikation. Språket öppnar möjligheternas dörrar i det samhälle vi lever. Med ett väl fungerande språk kan individen känna sig stark och trygg och klara av de krav som ställs i vårt mångkulturella samhälle. Barn och vuxna på vår skola tillägnar sig ständigt nya kunskaper. På så sätt berikas vår gemensamma kompetens. VERKSAMHETSIDÈ: Vi vill ge våra barn en positiv språkutveckling. Genom ett målinriktat arbete och på ett pedagogiskt sätt vill vi utveckla språkets mångfalld. Vi gör barnen medvetna om språket via bild, sagor, litteratur, drama, musik, miljö, samtal, etik och moral. Vi vill upptäcka likheter mellan kulturer men även ta vara på de olikheter som finns. Genom språk och kultur når vi det centrala i människan. 10