Rapport från Luppenkät 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från Luppenkät 2014"

Transkript

1 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga år

2 INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer 8 Fritid INFORMATION OM SVARSFREKVENS Enkäten gick ut till 6 4 personer, varav svarade. Det innebär att följande rapport redovisar svaren från 22% av alla unga mellan år, bosatta i Trollhättan. 12 Inflytande och delktighet 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete Att vara ung i Trollhättan GRAFISK DESIGN OCH TEXT Byrå Siffra & Grafik AB

3 Inledning Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) innehåller frågor om ungas syn på fritid, skola, inflytande, politik, hälsa, trygghet, framtid och arbete. I Trollhättan riktades hösten 14 enkäten till unga år. Undersökningen har genomförts i samarbete med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Syftet med rapporten är att materialet ska kunna användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang och därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Föreliggande rapport ska även kunna vara en del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar, men kan även användas vid mer långsiktiga planeringar. Rapporten redovisar vad unga i Trollhättan upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs som mindre bra. Enkäten är webb-baserad och har besvarats enskilt av de deltagande. De som besvarade enkäten hade möjlighet att inom några undersökningsområden i fri text skriva in öppna svar. Ett urval av dessa redovisas i särskilda textrutor i rapporten. Motsvarande Luppenkät genomfördes vid samma tidpunkt i totalt 24 kommuner, av dessa valde totalt sju kommuner att undersöka gruppen år. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa sju kommuner, vilka är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Trollhättan. Av de som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen 22 procent (1 343 svar) varav 774 kvinnor och 569 män. Bortfall kan bland annat förklaras med att deltagande i enkäten byggde på frivillighet. Resultatet av Luppenkäten finns lagrat och förhoppningen är att denna rapport ska kunna fungera som en aptitretare som väcker nyfikenhet att jobba vidare med underlaget. Det går att göra nya körningar och utveckla analysen ytterligare då det finns mängder av spännande ansatser att fördjupa sig i. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan annat behöver hanteras gemensamt på en kommunövergripande nivå. Monica Hanson Kommunalråd Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med analysen: Syftet med rapporten är att den ska vara så lätt tillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte redovisats i figurerna istället visats i textavsnitt i anslutning till dessa. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte kunnat redovisas i figurerna, dessa talar för sig själva och kommenteras endast undantagsvis. Strävan har varit att åskådliggöra ungas svar så tydligt som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan kön, åldersgrupp eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa frågor har de svarande haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 0 procent. Då färre än sex individer angett ett svarsalternativ redovisas inte detta i MUCF:s enkätverktyg varför staplar i vissa figurer helt kan saknas. 31

4 Bakgrundsfaktorer En andel på 22 procent av alla unga år, bosatta i Trollhättan, har besvarat Luppenkäten. Av dessa har fyra av tio ett arbete, tre av tio läser vid ett universitet medan var femte har klarat av en högskoleutbildning. Sju av tio har läst in sin gymnasiekompetens och sju av tio är nöjda med sin bostadssituation. Var tionde man och var tionde kvinna svarar att de är missnöjda med sin bostadsituation. Det vanligaste skälet för kvinnor är annan anledning medan det vanligaste skälet för män är att de vill flytta hemifrån men att de inte hittar en ledig lägenhet eller att de inte har råd. Figur 1. Hur nöjd är du med din bostadssituation? (%) De allra flesta är nöjda med hur de bor I genomsnitt 74 procent unga kvinnor och män mellan år är ganska eller mycket nöjda med sin bostadssituation. Andelen kvinnor jämfört med män är fyra procent högre. Sexton procent av samtliga svarar att de är varken nöjda eller missnöjda medan var tionde uttrycker ett missnöje med sin bostadssituation. Jämfört med riket (genomsnittet för övriga sex kommuner som undersökt åldersgruppen år) skiljer det som mest med en procent till vilka andelar de svarande angett de olika svarsalternativen. Nöjd Varken/ eller Missnöjd Figur 2. Orsaker till missnöje med bostadssituationen. (%) Olika skäl till missnöje med sin bostadssituation Frågan besvarades av de tio procent som uppgav att de inte var nöjda med sin bostadssituation. Tio procent fler män, jämfört med kvinnor, svarar att orsaken till att de är missnöjda med sitt boende är att de vill flytta hemifrån men att de inte kan hitta en ledig lägenhet. Femton procent fler män, jämfört med kvinnor, svarar att de vill flytta hemifrån men att de inte har råd. Tolv procent fler kvinnor, jämfört med män, anger som skäl till varför de inte är nöjda med sin bostadssituation att de skulle vilja ha ett större boende och elva procent fler kvinnor anger svarsalternativet annan anledning. Vill ha ett större boende Vill flytta hemifrån, men hittar ej ledig lägenhet Vill flytta hemifrån, men har inte råd Annan anledning Även på följdfrågan om varför en andel var missnöjda med sitt boende har unga i Trollhättan svarat i det närmaste identiskt som riket. 4

5 Figur 3. Var är du och dina föräldrar födda (%) Sverige Norden Europa Ej Europa Jag Min mor Min far Nio av tio mellan19-25 år är födda i Sverige Av de som besvarat enkäten är 89 procent födda i Sverige och 75 procent har föräldrar som också är födda i Sverige. Tretton procent har föräldrar födda i Norden eller Europa medan elva procent har föräldrar som är födda utanför Europa. Det är mycket små skillnader mellan könen vad gäller var de själva eller föräldrarna är födda. Två procent fler kvinnor, jämfört med män, har föräldrar födda i Sverige och ett par procent fler män har föräldrar födda utanför Europa. Jämfört med riket har tre procent fler unga i Trollhättan föräldrar som är födda i Sverige. En lika stor andel som i riket har föräldrar födda i Norden eller Europa. Andelen i Trollhättan med föräldrar födda utanför Europa är några procent lägre än genomsnittet för övriga kommuner som deltagit i Luppenkäten. Förbättra samhörigheten bland människor med olika bakgrund! 5

6 RITID Figur 4. Vilken är din nuvarande sysselsättning? (%) Arbetar Univers./högskola Arbetslös Gymnasiet Yrkesutbildning Sv. för invand. (Sfi) Komvux Något fler av männen är arbetslösa Som framgår av figuren befann sig fyra av tio i arbete under hösten 14 då enkäten besvarades. Ingen skillnad mellan könen. Nästa stora grupp är de 31 procent (2% fler män) som studerade på ett universitet eller en högskola. I genomsnitt för båda kön var totalt var 14 procent arbetslösa, andelen män var fem procent större. Några procent av båda kön gick på gymnasiet eller komvux. Några procent kvinnor, men ingen man, var föräldralediga och några procent kvinnor var också sjukskrivna, jämfört med en procent män. Folkhögskola Föräldraledig Sjukskriven Jämfört med riket går ett par procent färre i Trollhättan i gymnasiet medan sex procent fler studerar på ett universitet eller högskola. Figur 5. Vilken är din högsta avslutade utbildning? (%) Gymnasium Univers./högskola Grundskola Yrkesutbildning Ej grundskola De allra flesta har en gymnasieutbildning Sju av tio har slutbetyg från en gymnasieutbildning, (2% fler män) och 17 procent av båda kön har avslutat en utbildning på ett universitet eller en högskola. En andel på sju procent kvinnor och fem procent män har inte studerat vidare efter grundskolan och några procent av båda kön har genomgått en yrkesutbildning (utanför gymnasieskolan). En halv procent av båda kön har inte gått ut grundskolan, vilket innebär färre än tio individer av respektive kön. Tre procent fler i Trollhättan, jämfört med riket, har en avslutad universitets/högskoleutbildning, två procent fler har gymnasiekompetens och fyra procent färre i Trollhättan har avslutat sin skolgång direkt efter grundskolan. 6

7 BAKGRUNDSFAKTORER Figur 6. Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi Hälsan Arbets/skolsituation Livet som helhet Min utbildning Familjerelationer Kompisrelationer Nöjdheten med sitt liv inom olika områden Den största skillnaden mellan könen är de sju procent fler kvinnor som är nöjda med livet i sin helhet. Fem procent fler kvinnor är också nöjda med sin arbets- eller skolsituation, utbildning och sina familjerelationer. En sex procent högre andel män är nöjda med hälsan. Jämfört med riket har unga i Trollhättan svarat i stort sett likadant. Den skillnad som finns, jämfört med riket, är de fyra procent fler män i Trollhättan som är nöjda med sin utbildning. Gör det lättare för ungdomar att få jobb. Idag är det många äldre som jobbar över 65 års ålder, hade alla gått i pension vid 65 så hade det blivit fler jobb till de yngre! 7

8 Fritid Ungefär hälften av samtliga svarar att de har lagom mycket fritid, samtidigt önskar var tredje att de hade kunnat vara lediga oftare. Fler än sex av tio har ganska eller väldigt mycket att göra på sin fritid medan var tjugonde har väldig lite eller ingenting att göra. De vanligaste fritidssysselsättningarna är att idrotta, läsa böcker eller läsplatta. De vanligaste platserna där man träffar sina kompisar är hemma hos varandra, på en restaurang/pub, för kvinnor är det också vanligt att ses på ett café. Fyra av tio är medlem i någon förening och knappt hälften av alla tycker att man har goda möjligheter att påverka inom sin förening. Figur 7. Hur mycket fritid har du? (%) Något fler kvinnor vill ha mer fritid Den största skillnaden mellan kvinnor och män är de fem procent fler kvinnor som upplever att de har för lite fritid. Tre procent fler män, jämfört med kvinnor, svarar att de har för mycket fritid och en procent fler män att de har lagom mycket fritid. För mycket Lagom För lite Jämfört med riket tycker fyra procent färre män i Trollhättan att de har för mycket fritid. I övrigt inga skillnader mot riket. Figur 8. Hur mycket finns det att göra på fritiden? (%) Sex av tio är nöjda med fritidsutbudet I genomsnitt för båda kön svarar 62 procent att de har väldigt eller ganska mycket att göra på sin fritid. 50 Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting Den största skillnaden mellan könen är den fem procent större andel kvinnor som svarar att det finns ganska lite att göra. Ett par procent färre män, jämfört med kvinnor, svarar att det finns väldigt lite/ingenting att göra på fritiden. Sex procent fler i Trollhättan, jämfört med riket, svarar att de har väldigt eller ganska mycket att göra på sin fritid medan sex procent fler i riket säger att de har ganska eller väldigt lite att göra. Fokusera på möjligheter till idrottsliv och öka möjligheterna och ekonomiskt stöd till mindre sportföreningar! 8

9 Figur 9. Jag gör följande saker varje vecka på min fritid? (%) Idrottar i klubb el förening Idrottar, ej i klubb el förening Skriver/dagbok/bloggar/poesi Sjunger/spelar/skapar/teater Syr/slöjdar/snickrar/hantverk Läser böcker/läsplatta Besöker bibliotek Aktiv i föreningsverksamhet I naturen/fiskar/jagar Besöker sportevenemang Idrott och att läsa är vanliga fritidssysselsättningar Inom nästan samtliga uppräknade områden är kvinnor, jämfört med män, mest aktiva. De största skillnaderna mellan kvinnor och män är de högre andelar kvinnor som idrottar utanför en förenings regi, som skriver dagbok/bloggar/poesi och som läser böcker/läsplatta. Fler kvinnor, jämfört med män, läser på sin fritid och är även i högre grad ute i naturen. Det är något vanligare att män ägnar sig åt hantverk, föreningsverksamhet eller att de besöker ett sportevenemang. De svarande angav också vilka fritidsaktiviteter de aldrig ägnar sig åt och här finns det tydliga skillnader mellan könen. På samtliga aktiviteter svarar betydligt större andelar män, jämfört med kvinnor, att de aldrig gör detta. Ofta är andelen män som aldrig ägnar sig åt uppräknade fritidsaktiviteter procent högre än för kvinnor. På alternativen att aldrig besöka ett sportevenemang eller att aldrig vara aktiv i föreningsverksamhet är det fler kvinnor, jämfört med män, som svarar att de aldrig gör detta. Tre procent fler män i riket, jämfört med män i Trollhättan, är ute i naturen/fiskar/jagar varje vecka medan fyra procent fler män i Trollhättan läser böcker/läsplatta minst en gång i veckan. 9

10 Figur. Jag är medlem i någon förening. (%) 50 Medlemskap i föreningar I genomsnitt för båda kön är fyra av tio medlem i en förening. Som framgår av figuren är män, jämfört med kvinnor, i högre grad (7% fler) engagerade i någon form av föreningsverksamhet. Av de som uppger att de är medlem i en förening är det vanligast med en idrottsförening (65% kvinnor, 61% män), därefter kommer religiös förening /församling (23% kvinnor, 14% män), annan förening (17% kvinnor, 21% män) och skolförening (16% kvinnor, % män). Den största skillnaden mellan könen är de nio procent fler kvinnor som är medlemmar i en religiös förening/ församling. En lika stor andel som i riket är medlem i någon förening. Figur 11. Hur mycket får du vara med och påverka? (%) Möjligheter att påverka i sin förening På frågan svarar de som tidigare svarat att de är medlem i en förening. Obegränsat Mindre än jag vill Vill ej påverka 50 Sju procent fler män, jämfört med kvinnor, anser att de får vara med och påverka i den utsträckning de själva önskar inom sin förening. Kvinnor svarar i högre grad (4% fler) att de skulle vilja påverka mer än vad som var fallet då enkäten besvarades. Var tredje av samtliga vill inte vara med och påverka, andelen för kvinnor är fyra procent högre, jämfört med män. Fem procent fler män i Trollhättan, jämfört med män i riket, anser att de kan vara med och påverka obegränsat inom sin förening. I LUPP-enkäten hade de svarande möjlighet att i fritext genom öppna svar berätta om vilka fritidsaktiviteter som de tyckte saknades i kommunen. De synpunkter och önskemål från unga, år bosatta i Trollhättan, som återkom oftast sammanfattas nedan. Tycker du att det saknas fritidsmöjigheter, i så fall vilka? Bättre samlingsplatser för ungdomar. Som ungdomshus med café, tv-spel, pingisbord och så vidare. Ett trevligt ställe för ung domar att vara på efter skola eller jobb, så att folk slipper hänga på stan och hamna under dåligt inflytande. På vinterhalvåret finns det mindre möjligheter att nyttja aktiviteter pga. kyla, snö och mörker. Öppna lokaler och/eller bättre belysta platser med väderskydd för allmänheten skulle uppskattas. Trollhättan borde fokusera mer på unga som blivit för vuxna för fritidsgårdar samt annan verksamhet för unga vuxna som inte vill spendera helgen på krogen. Gym finns enbart i centrum samt andra sidan E 45. Klättervägg (inomhus) eller hinderbana hade varit trevligt. Finns möjligen fritidsaktiviteter men dessa annonseras ej ut. Det kanske inte saknas så många fritidsaktiviteter, det ända är att man inte vet om några som nyinflyttad. Marknadsföringen är väl inte på topp. Det som saknas är inte direkt aktiviteter men mer information som är både lockande och som når inte endast ungdomar men även vuxna och pensionärer.

11 FRITID Figur 12. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Hemma hos varandra Café Rest, pub, bar el likn. Galleria/köpcentrum Idrott/sporthall Utomhus I centrum/stan Annanstans Oftast ses man hemma hos varandra Den absolut vanligaste platsen att träffa sina kompisar på är hemma hos varandra. Det är tre gånger så vanligt att kvinnor, jämfört med män, träffas på ett café eller i en galleria/köpcentrum. För män är det, jämfört med kvinnor, vanligare att träffa sina kompisar på en restuarang/pub, i en sporthall, utomhus eller annanstans. Det är i genomsnitt för båda kön fem procent vanligare i Trollhättan, jämfört med riket, att träffa sina kompisar på en restaurang, pub, bar eller liknande. I riket är det något vanligare att män träffas utomhus. De flesta fritidsaktiviteter tycks involvera alkohol av något slag. Det hade varit bra om det fanns fler alternativ till alkoholfria aktiviteter man kan göra under helgerna. Som ungdom vill man vara ute längre och det hade varit mysigt att kunna sitta på ett café till kl 22 minst. Det finns inte så många ställen att vara på som ungdom. Det borde finnas fler mötesplatser som är säkra att vistas på. Det är inte alla som har råd och göra några fritidsaktiviteter så ofta eftersom nästan allt kostar pengar. Det kanske vore något att fixa något för studerande så dom också kan göra något roligt. Det saknas alternativ på helger (fredag & lördag) för unga där alkohol inte är inblandat. Vi hade blivit mycket glada om arbetsmarknaden kunde bli bättre, kanske inget ni gör? Det kanske redan finns, men på kommunens hemsida borde det informeras mer om vad man kan hjälpa till med för att för bättra tex situationen i staden för hemlösa/tiggare/invandrare osv. 11

12 Inflytande och delaktighet En klar majoritet unga vill vara med och påverka inom kommunen. Det vanligast skälet för kvinnor att avstå är att de tycker att de kan för lite och för män är ointresse det vanligaste skälet. Som ung kvinna skulle man i första hand använda sig av internet eller sociala medier för att påverka medan män i första hand skulle vända sig till någon de känner. Var femte av båda kön bedömer möjligheterna att framföra sina åsikter till de som bestämmer som goda. Arbeten, bostäder och skola vore områden man gärna skulle vilja satsa på. Hälften av de som tillfrågats är beredda, eller kunde tänka sig, att utföra olika aktioner för att framföra sina åsikter, t.ex. att chatta om poiltik eller att skriva en insändare. Mer än hölften av båda kön är intresserade av politik, samhällsfrågor och händelser i andra länder. Figur 13. Jag vill vara med och påverka i Trollhättans kommun. (%) En majoritet vill vara med och påverka Kvinnor är jämfört med män i högre grad intresserade av att vara med och påverka i Trollhättans kommun. Skillnaden mellan könen är nio procentenheter. Jämfört med riket vill tre procent fler kvinnor och två procent fler män vara med och påverka inom kommunen. Figur 14. Varför vill du inte vara med och påverka inom kommunen? (%) Ointresse störst orsak att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. Kan för lite Ingen lyssnar Har inte tid Inte intresserad 50 De främsta orsakerna till varför kvinnor inte vill vara med och påverka är att de tycker att de kan för lite, har för lite tid eller inte är intresserade. För män är det enskilt största skälet till att inte vilja vara med och påverka ointresse. De största skillnaderna mellan könen är den större andel kvinnor (42 mot 33%) som svarar att de kan för lite och den större andel män (47 mot 37%) som säger att de inte är intresserade. Den största skillnaden mot riket är de sex procent fler män i Trollhättan som svarar att orsaken till att de inte vill vara med och påverka är att de inte är intresserade. För kvinnor är den största skillnaden mot riket de sex procent fler kvinnor i Trollhättan som svarar att de kan för lite om hur de ska göra. 12 9

13 INFLYTAN Figur 15. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Figur 16. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? (%) Någon jag känner Chatta om politik Politiskt parti ungdomsförb. Internet/sociala medier Tjänstemän politiker Förening organisation Vet inte Demonstration Bojkott Medborgarförslag Kontakta politiker Skriva insändare Vem ska man prata med då man vill påverka? Fyra av tio vet inte vem de ska vända sig till om de vill påverka något inom Trollhättans kommun. Män skulle, jämfört med kvinnor, i högre grad vända sig till någon de känner (23 mot 19%), politiskt parti/ ungdomsförbund (21 mot 15%) eller tjänstemän/politiker ( mot 14%). En större andel kvinnor, jämfört med män, svarar att de inte vet vem de skulle vända sig till om de ville påverka något inom kommunen (44 mot 38%). En större andel kvinnor skulle försöka påverka genom internet/sociala medier t.ex. Facebook (23 mot %). Färre män i riket, jämfört med Trollhättan, skulle vända sig till ett politiskt parti eller ungdomsförbund om de ville påverka inom sin kommun. Fler av båda kön i riket skulle vända sig till en personlig kontakt eller någon de känner. Olika sätt att framföra sin åsikt Den största skillnaden mellan könen på frågor om vilka aktiviteter man redan deltagit i eller vore beredda att delta i är de tio procentenheter fler kvinnor som är positiva till att skriva insändare (64 mot 54%). Män är, jämfört med kvinnor, i högre grad intresserade av att chatta om politik (58 mot 55%), delta i bojkotter (47 mot %), lämna medborgarförslag (51 mot 48%) eller att kontakta en politiker (55 mot 50%). Jämfört med riket kan fyra procent fler män i Trollhättan tänka sig att chatta om politik. Ett par procent fler kvinnor i Trollhättan, jämfört med kvinnor i riket, kan tänka sig att delta i bojkotter. Att ha äldre styrande kan självklart vara bra men att det är så många äldre politiker och så få unga som får möjlighet att styra kan i min åsikt vara ett problem för framtiden. Nu vet jag inte exakt hur det ligger till i Trollhättans kommun med ålderskillnader men jag är nästan säker på att majoriteten är +! 13

14 Figur 17. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på? (%) Kriminaliteten Rasism Integration Diskriminering Minska droger alkohol Bostäder Arbeten för unga Miljön Jämställdhet Kollektiv trafik Skola Barnomsorg Män skulle i högre grad, jämfört med kvinnor, satsa på arbete mot kriminalitet (29 mot 25%), bostäder (43 mot 32%) och skola (51 mot 43%). Jämfört med riket skulle unga i Trollhättan i något högre grad vilja satsa inom samtliga områden. Undantagen är barnomsorg och äldreomsorg där en lika stor andel i riket också skulle satsa. Figur 18. Jag är ganska eller mycket intresserad av följande. (%) Politik Samhällsfrågor Äldreomsorg Hälsa Händelser i andra länder Det här skulle jag vilja satsa på Önskemål om samhällssatsningar varierar brett från att motverka kriminalitet till att satsa på äldreomsorg och hälsa. Skillnader mellan könen då man besvarat frågorna är tydliga inom ett antal områden medan man på andra frågor svarat till ungefär lika andelar som motsatt kön. Kvinnor skulle i högre grad, jämfört med män, satsa på arbete mot rasism (27 mot 22%), diskriminering (21 mot 14%), jämställdhet (18 mot 9%), barnomsorg (16 mot 8%) och äldreomsorg (34 mot 23%). Intresse för samhälle och politik Politik Sex procent fler kvinnor är intresserade av politik. I genomsnitt för båda kön, 4% fler jämfört med riket. Samhällsfrågor Marginella skillnader mellan könen. I genomsnitt för båda kön, 4% fler jämfört med riket. Händelser i andra länder Marginella skillnader mellan könen. I genomsnitt för båda kön, 4% fler jämfört med riket. De som svarat att de ville vara med och påverka inom Trollhättans stad besvarade även följdfrågan inom vilka områden det i så fall vore intressant att påverka. De synpunkter och önskemål från unga, år bosatta i Trollhättan, som återkom oftast sammanfattas nedan. Vad vill du påverka? Jag vill påverka äldreomsorg och barnomsorg. Att få en bra start och ett bra slut på livet är viktigt, man skall ta hand om sina medmänniskor. Jag har lagt märke till en extrem segregation och att Trollhättan är extremt invandrartätt, något jag aldrig såg röken av efter att ha vuxit upp 13 år i Halvorstorpområdet. Gör så att fler unga får mer jobb, gör så att lärarna utbildar eleverna rätt. Gör så att fler gör något vettigt med sitt liv istället för att säga jag gör inget. Jag vill att komunnen ska skapa en ungdomsgrupp som kan kommer med idéer om hur man kan förbättra Trollhättan med jobb för ungdomar. 14 Boendesituationen behöver ses över och då inte bara i kontext av nyanlända utan också för ungdomar och utsatta i samhället (missbruk, arbetslösa etc.) Just nu så känns arbete som det absolut viktigaste, både för unga och vuxna. Arbete löser många problem.

15 INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Figur 19. Mina möjligheter att framföra åsikter till de som bestämmer i kommunen. (%) Stora Små/inga Vet inte Upplevda möjligheter att påverka inom kommunen I genomsnitt procent av båda kön (4% fler män) anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att komma till tals med företrädare för Trollhättans kommun. En lika stor andel svarar att de inte vet hur stora deras möjligheter skulle kunna vara (3% fler män). 65 procent kvinnor och 57 procent män anser att de har små eller inga möjligheter att komma till tals med de som bestämmer. Lika stor andelar som i riket svarar att de har stora möjligheter, små/inga möjligheter eller att de inte vet vilka möjligheter de har till påverkan. För att få ungdomar intresserade av kommunala frågor kan man skicka ut kommunpolitiker till högskolan samt gymnasier. Ungdomar känner i regel mest till vilka partier som finns i riksdag samt eventuella partiledare, men få har någon som helst aning om hur politiken påverkar kommunen och deras egentliga hjärtefrågor! Det är mycket kriminalitet och folk som tar droger i området där jag bor. Jag vill att kommunen ska ta tag i det problemet. Det är viktigt att det finns gott om poliser i området. Allas lika möjligheter att delta i olika verksamheter oavsett kön, bakgrund, ekonomi eller annat. Jobbmöjligheterna för oss unga först å främst. Att man får en ärlig chans av arbetsgivarna. Få mer jobb till ungdomar, att det byggs mer bostäder (inte miljonlägenheter) vanliga hyreslägenheter som folk har råd till. Fixa fler aktiviteter som inte kräver att man har tidigare erfarenhet. Att inte fotbollen ska få alla pengar från kommunen... finns mer sport om de inte visste det... som faktiskt går bättre än vad fotbollen går om man kollar på vad de ligger i för sverige-ranking. Det mesta/allt som händer i kommunen rör oss invånare och därför borde vi ha möjlighet att påverka. Hjälpa till att aktivera ungdomar som är arbetslösa, hjälpa till vid integration för invandrare. 15

16 Hälsa och trygghet I genomsnitt sju av tio bedömer sin hälsa som god, andelen män är något större. På frågor om olika psykosomatiska besvär under det senaste halvåret är andelen kvinnor betydligt högre jämfört med män. Knappt hälften av samtliga tränar varje dag eller flera gånger i veckan, andelen män är något högre. Tretton procent röker, ingen skillnad mellan könen. Av de som svarat att de dricker alkohol uppger knappt var tredje man och knappt var femte kvinna att de dricker sig berusade någon gång i veckan eller ett par gånger i månaden. Var tredje kvinna har inte vågat gå ut någon gång under det senast halvåret medan var tionde av samtliga har blivit hotade eller bestulna någon gång det senaste halvåret. Figur. Hur bedömer du din hälsa det senaste halvåret? (%) Bra, mkt bra Varken bra eller dålig Dålig, mkt dålig De allra flesta bedömer sin hälsa som god I genomsnitt svarar 70 procent att de bedömer sin hälsa under det senaste halvåret som bra eller mycket bra, 66 procent kvinnor och 72 procent män. Något fler kvinnor än män och i genomsnitt för båda kön 18 procent unga mellan år i Trollhättan svarar att de varken mår bra eller dåligt. Tretton procent av samtliga svarar att de mår dåligt eller mycket dåligt, andelen kvinnor är två procent högre. I genomsnitt för båda kön svarar unga i Trollhättan på samma sätt som genomsnittet för riket. De skillnader som kan förekomma är marginella mellan könen. I både Trollhättan och i riket svarar 72 procent av männen att de mår bra eller mycket bra, jämfört med 66 procent kvinnor. De som är i tonåren men omyndiga behöver fler ställen att vistas socialt under kvällar (helger), för att färre ska hamna på hemmafester med mycket alkohol i alldeles för tidig ålder! 16

17 HÄLSA TRYGGHET Figur 21. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret. (%) Figur 22. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? (%) Huvudvärk Ont i magen Stress Svårt att somna Trött på dagen Sovit dåligt Varje dag/ flera ggr veckan En gång/ vecka Någon gång i månaden/ aldrig Tjejer upplever fler psykosomatiska besvär På samtliga frågor har kvinnor, jämfört med män, haft besvär i avsevärt högre utsträckning minst en gång i veckan under det senaste halvåret. Ofta är skillnaden mellan könen mycket stor. En dubbelt så stor andel kvinnor, jämfört med män, svarar att de haft huvudvärk eller ont i magen den senaste veckan. Även stress och trötthet dagtid är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Skillnaderna mellan könen är inte lika stora på frågor om det varit svårt att somna eller om sömnen varit dålig. En stor andel tränar flera gånger i veckan Flitigast att träna så att de blir andfådda eller svettas är män, 48 procent av männen och 44 procent av kvinnorna tränar varje dag eller flera gånger i veckan. I genomsnitt för båda kön tränar knappt var femte en gång i veckan. Den andel kvinnor som tränar en gång i veckan är, jämfört med män, fyra procent högre. Strax under procent tränar någon gång i månaden, mer sällan eller aldrig. Det är, jämfört med riket, ungefär lika vanligt att unga i Trollhättan tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Jämfört med riket har kvinnor i Trollhättan inom samtliga områden i marginellt högre grad haft uppräknade besvär under det senaste halvåret. Skillnaden mot riket är som mest en två procent högre andel kvinnor i Trollhättan. Jämförelsen mot riket för män i Trollhättan visar även den på mycket små skillnader med som mest en procent. Undantaget är de 25 procent män i riket mot 21 procent män i Trollhättan som haft huvudvärk. 17

18 Figur 23. Jag avstår helt från att... (%) Starköl, vin, sprit 13 procent av både kvinnor och män dricker aldrig starköl, vin eller sprit Tre procent kvinnor och fem procent män dricker alkohol varje dag eller flera gånger i veckan. 15 procent kvinnor och 23 procent män dricker starköl, vin eller sprit en gång i veckan. Även konsumtionen av starkare alkohol som starköl, vin eller sprit ligger på samma nivåer som i riket. Figur 24. Hur ofta blir du berusad av alkohol? (%) Röka Snusa Dricka Dricka folköl starköl, vin, sprit Nyttjande av alkohol och tobak Rökning I genomsnitt 13 procent av samtliga tillfrågade röker varje dag eller flera gånger i veckan. Skillnaden mellan könen är försumbar med en procent fler kvinnor som svarat att de röker så ofta. Andelen rökare, båda kön, ligger på samma nivåer som för riket. 60 Snus Sex procent kvinnor och nitton procent män snusar varje dag eller flera gånger i veckan. Jämfört med riket snusar färre kvinnor (6 mot 7%) och män (19 mot 15%) i Trollhättan. Folköl Av unga, år bosatta i Trollhättan, dricker 74 procent kvinnor och 52 procent män aldrig folköl. En procent av båda kön dricker folköl flera gånger i veckan. En procent kvinnor och sju procent män dricker folköl en gång i veckan. Folkölskonsumtionen i Trollhättan är densamma som i riket. Två ggr mån, någon gång vecka Nga ggr år, någon gång mån Aldrig, 1 gång året, mer sällan Alkoholvanor för den andel unga som dricker Frågan besvarades av den andel som på en tidigare fråga svarat att de dricker alkohol. Männen dominerar som den grupp där alkoholkonsumtionen är högst. Av männen svarar 29 procent att de dricker sig berusade minst ett par gånger i månaden eller så ofta som varje vecka. Motsvarande andel för kvinnor är 17 procent. 62 procent kvinnnor och 55 procent män dricker sig berusade några gånger per år eller någon gång varje månad. Den andel kvinnor som aldrig, eller som mest en gång om året, dricker sig berusade är 21 procent, motsvarande för män är 16 procent. Nämnas kan att åtta procent kvinnor och fem procent män, av de som svarat att de dricker alkohol, aldrig dricker sig berusade. Jämfört med riket är det två procent fler kvinnor som dricker sig berusad ett par gånger i månaden eller någon gång i veckan. Motsvarande för män, jämfört med riket, är tre procent fler män i Trollhättan. 18

19 HÄLSA OCH TRYGGHET Figur 25. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret? (%) Figur 26. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen. (%) 25 På nätet Buss, tåg På stan, i centrum 15 Klubb, uteställe Där jag bor dagtid 5 Där jag bor kvällar Hemmet Inte vågat gå ut Hotad Bestulen Sexuellt våld/utnyttjad Misshandlad (Observera bruten axel) Incidenter i vardagen Vid färre än sex svar redovisas inte fördelningen, varför en stapel för män saknas i figuren. I genomsnitt för båda kön svarar 69 procent att inget av detta hänt dem det senaste halvåret. Fördelat per kön blir det 62 procent kvinnor och 75 procent män. Som framgår av figuren är det fyra gånger fler kvinnor som vid något tillfälle inte vågat gå ut. I övrigt svarar kvinnor och män till ungefär lika andelar. Var tioende kvinna och man, år i Trollhättan, har någon gång under den senaste halvårsperioden blivit hotade eller bestulna. I genomsnitt för båda kön har unga i Trollhättan, jämfört med riket, svarat som genomsnittet för övriga kommuner. De skillnader som finns gäller för kvinnor. Fem procent fler kvinnor i riket svarar att inget av detta hänt dem och fem procent fler kvinnor i Trollhättan säger att de har inte vågat gå ut. Trygga - men inte alltid och överallt Undersökningen visar att tryggheten i allmänhet är god men att det även finns platser där den upplevs som sämre. På samtliga platser utom i hemmet känner sig männen, jämfört med kvinnor, mer trygga. Störst är skillnaden mellan könen kvällstid i det område man bor där 79 procent kvinnor mot 95 procent män känner sig trygga. Även på den här frågan har unga i Trollhättan i genomsnitt för båda kön svarat mycket lika jämnåriga i riket. De största skillnaderna, jämfört med riket, är för kvinnor. Tre procent färre kvinnor i Trollhättan upplever sig trygga på stan/centrum eller kvällstid i det område där de bor. Bättre polisnärvaro i centrum kvällstid för att fler ska känna sig trygga vid mörker! 19

20 Framtid och arbete Åttio procent av de som besvarat enkäten ser ljust på framtiden. På frågan om vad man skulle vilja göra framöver svarar hälften att de helst skulle vilja börja jobba. Fyra av tio tror att de kanske kommer att flytta från Trollhättan och en lika stor andel vet var de kommer att bo i framtiden. De främsta skälen för att stanna kvar vore närheten till släkt, familj, flick/pojkvän eller kompisar. Några procent av samtliga har redan startat ett eget företag medan en majoritet av övriga kan tänka sig att göra det. Det vanligaste sättet att få ett arbete är genom en personlig kontakt, genom att själv söka en tjänst eller att själv ta kontakt med arbetsplatsen. Fyra av tio har aldrig varit ofrivilligt arbetslösa, var tredje lever på studiebidrag och ungefär varannan får ibland ekonomisk hjälp av en förälder eller annan närstående. Figur 27. Så här ser jag allmänt på min framtid. (%) Framtidstro Cirka 80 procent av alla ser ljust på framtiden, men det finns även de som är mer tveksamma till hur den kan komma att gestalta sig. Tretton procent av båda kön (2% fler kvinnor) svarar Varken/eller på frågan. Direkt negativa med tanke på den egna framtiden är en procent kvinnor och två procent män. Lika stora andelar i Trollhättan som i riket ser positivt på sin framtid eller svarar Varken/eller. Positivt Varken/ eller Figur 28. Vad skulle du helst vilja göra framöver? (%) Högskola Sverige eller utomlands Jobb Sverige eller utomlands Resa Annat, vet inte Arbete till unga så vi kan tjäna pengar och bygga våran framtid här i Trollhättans kommun! Framtidsplaner Högskola i Sverige eller utomlands 19% vill studera i Sverige och 4% vill studera utomlands. Lika fördelning mellan könen. Jobb i Sverige eller utomlands % skulle vilja jobba i Trollhättan eller dess närhet, % vill jobba någon annanstans i Sverige och 11% vill jobba utomlands. Lika fördelning mellan könen. 2% fler kvinnor, jämfört med riket, skulle helst börja jobba. Resa 18% kvinnor och 14% män skulle helst vilja resa. 2% fler män, jämfört med män i riket, skulle helst vilja resa. Annat, vet inte 4% av båda kön svarar Annat och 4% kvinnor mot 6% män vet inte. 2% fler män i riket svarar, jämfört med män i Trollhättan, att de inte vet vad de vill göra framöver. Två procent kvinnor och en procent män skulle helst vilja börja studera på en folkhögskola.

21 Figur 29. Om du har ett arbete, hur fick du då det? (%) Folk jag känner Arbetsförm. el. kommun Sökte tjänst el. tog kontakt Annat sätt Har ej arbete 50 Figur. Har du varit ofrivilligt arbetslös någon gång? (%) Ja, en period mindre än 6 mån Ja, en period längre än 6 mån Ja, flera korta perioder Nej, aldrig 50 Figur 31. Bidrag de senaste 12 månaderna? (%) Försörjningsstöd Bostadsbidrag Aktivitetsstöd Studiebidrag 50 Figur 32. Ekonomisk hjälp av föräldrar/närstående? (%) Ja, ofta Ja, ibland Nej 50 21

22 Figur 33. Tror du att du kommer att lämna Trollhättan? (%) Figur 34. Vad skulle kunna få dig att stanna kvar? (%) 50 Jobb Studier Flick-/pojkvän,kompisar Närhet till släkt familj Ja Nej Vet inte En del kommer stanna kvar, andra kanske flyttar Drygt fyra av tio tror att det finns en möjlighet att de kanske kommer att flytta från Trollhättan. I genomsnitt för båda kön svarar 12 procent att de inte kommer att flytta (14% kvinnor och % män). En stor andel, 44 procent, vet inte hur det kommer att bli (42% kvinnor och 46% män). En lika stor andel som i riket tror att de kommer att stanna kvar i sin hemkommun. Den andel som svarar att de inte vet hur det kommer att bli är, jämfört med riket, fyra procent högre i Trollhättan. Olika skäl för att vilja bo kvar i Trollhättan Det främsta skälet till att vilja bo kvar i kommunen är närheten till släkt och familj. Tretton procent fler kvinnor, jämfört med män, svarar att närhet till släkt och familj kunde vara ett skäl till att stanna kvar i kommunen. Det är också det svarsalternativ där skillnaden mellan könen är störst. På övriga svarsalternativ är andelen män, jämfört med kvinnor, större. Jämfört med riket svarar fyra procent fler i Trollhättan att flick-/pojkvän eller studier skulle kunna utgöra en orsak till att stanna kvar i kommunen. Figur 35. Arbetsrelaterade frågor. (%) En förälder har eget företag Kan tänka mig att starta eget företag Jag har ett eget företag Arbetsrelaterade frågor En förälder har ett eget företag 22% kvinnor och 18% män har en förälder med ett eget företag. 2% fler i riket har en förälder med ett eget företag. Kan tänka mig att starta ett eget företag 51% kvinnor och 58% män kan tänka sig att starta eget. 34% svarar att de inte vet. 3% fler i Trollhättan, jämfört med riket, kan tänka sig att starta eget Har du ett eget företag 2% kvinnnor och 3% män har ett eget företag. En lika stor andel som i riket. Arbeta för att vi unga får en möjlighet till jobb/praktikplatser för att på något sätt få någon typ av arbetslivserfarenhet! 22

23 FRAMTID OCH ARBETE 23

24 Gigi Cederholm Peter Göthblad ATT VARA UNG I TROLLHÄTTAN TEXT OCH LAYOUT Byrå Siffra & Grafik AB FOTO OCH TRYCK Trollhättans Stad Trollhättans Stad Trollhättan

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Ronneby. Att vara ung i. Rapport från Luppenkät 2017 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Ronneby. Att vara ung i. Rapport från Luppenkät 2017 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i Ronneby Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Rapport från Luppenkät 17 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Innehåll

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj

Åk 1-3 Gymnasiet 28,1% 25,8% 23,6% 21,6% 21,6% Någon i min familj Orättvis behandling I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat ungdomarna orättvis på ett allvarligt sätt.

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75%

LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75% LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2678 elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75% Svarsfrekvens: Högstadiet 84,7% (1383 av totalt 1632) Åk 7, 692 elever (354 tjejer

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket. Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan!

Ungdomsenkäten. Stort tack för din medverkan! Ungdomsenkäten Hej! Den här enkätundersökningen är en del av ett samarbetsprojekt, CaSYPoT (Capacity Building for Strategic Youth Policy and Transnatonal Cooperation), mellan fyra länder i Östersjöområdet:

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster

Läs mer

LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60

LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60 LUPP 16 Åk 7-9 Dnr KS/17:43/ PRIVAT I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi? Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många

Läs mer

LUPP- spridningskonferens

LUPP- spridningskonferens LUPP- spridningskonferens Öckerö kommun Eivor Johnsson, enhetschef Ungdom Linn Wass, folkhälsoutvecklare Göran Ohlsson, politiker En levande skärgårdskommun med människan i centrum Kort om Öckerö kommun

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3

1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND TILL LUPP 1 1.2 ENKÄTENS UTFORMNING 1 2 UNGDOMARS FRITID 3 2.1 FRITID 3 2.2 FÖRENINGSDELTAGANDE 6 2.3 INTERNATIONELL ERFARENHET 7 3 DET POLITISKA INTRESSET 8 4 VARDAGEN I SKOLAN

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på gymnasiet Bilaga 1 Fyra grupper Fyra grupper För att

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Värt att veta om ungas livssituation

Värt att veta om ungas livssituation Värt att veta om ungas livssituation Arbete och resultat från det regionala samarbetet kring Lupp 2017 i Göteborgsregionen Socialchefsnätverket, GR, 23 november 2018 Åsa Nilsson, analytiker GR/FoU i Väst

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG

UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG 2016-2017 1 GRUNDSKOLAN ÅK 2, 5 OCH 8 KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR HUR NÖJD ÄR DU MED DIN FRITID? 3% 12% 83% 2% Inte nöjd (1-3) Varken nöjd eller missnöjd

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer