Rapport från Luppenkät 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från Luppenkät 2014"

Transkript

1 Att vara ung i Sölvesborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 7-9 grundskolan, år 1-3 gymnasiet, unga

2 INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Min ekonomi Inledning 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete Hälsan Min skolsituation Livet som helhet Min utbildning Familjerelationer Kompisrelationer 0 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (Lupp) innehåller frågor om ungas syn på fritid, skola, inflytande, politik, hälsa, trygghet, framtid och arbete. Enkäten riktar sig till alla unga i Sölvesborg som hösten 14 gick i kommunala skolor. Undersökta åldrar är elever i grundskolans årskurs 7-9, gymnasiets skolår 1-3 och unga. Luppenkäten genomfördes även 07. Undersökningen har genomförts i samarbete med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), vars uppdrag är att bland annat utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Rapporten redovisar vad unga i Sölvesborg upplever, vad de tycker är positivt men även vad som upplevs som mindre bra. Unga i grund- och gymnasieskolorna besvarade enkäten klassvis under schemalagd lektionstid. Till ungdomar i åldern skickades ett brev hem med en pappersvariant av enkäten och samtliga besvarade enkäten anonymt. Motsvarande Luppenkät genomfördes vid samma tidpunkt i totalt 24 kommuner. Därför har jämförelser kunnat göras mot genomsnittet för dessa kommuner, vilka är geografiskt spridda över hela landet och såväl större som mindre än Sölvesborg. Av de som erbjöds delta i enkäten var den relativa svarsfrekvensen bland elever i grundskolans årskurser 7-9, 94 procent (583 svar). I skolår 1-3, var svarsfrekvensen 86,5 procent (747 svar) och bland unga var svarsfrekvensen 18 procent (22 svar). Bortfall kan bland annat förklaras med elevers sjukdom, att enkäter med för få svar sållats bort och att deltagande i enkäten byggde på frivillighet. Hela resultatet av Lupp finns lagrat och förhoppningen är att denna rapport ska fungera som en aptitretare som väcker nyfikenhet att arbeta vidare med underlaget. Det går att göra nya körningar och utveckla analysen ytterligare då det finns mängder av spännande ansatser att fördjupa sig i. Vissa delar berör i högre grad vissa verksamheter medan annat behöver hanteras gemensamt på en kommunövergripande nivå. Syftet med rapporten är att materialet ska användas som underlag för diskussioner och samtal i olika sammanhang och därför redovisas slutsatser och analyser endast undantagsvis. Rapporten ska även vara en del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör unga och kommer att användas vid mer långsiktiga planeringar. Heléne Björklund kommunstyelsens ordförande Foto: Marianne Bröms Att vara Ung i Sölvesborg GRAFISK DESIGN OCH TEXT: OMSLAGSBILD: FOTO INLAGA: Kenneth Hellman, Paul Thuresson, Jonte Byrå Siffra & Grafik AB Serny Pernebjer Göransson, Serny Pernebjer, Eijer Andersson, Henrik Ivansson Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med analysen: Syftet med rapporten är att den ska vara så lättillgänglig som möjligt. Därför har förhållanden som inte redovisats i figurerna istället visats i textavsnitt i anslutning till dessa. Det har alltså funnits bakgrundsmaterial som förtjänat uppmärksamhet trots att det inte kunnat redovisas i figurerna, dessa talar för sig själva och kommenteras endast undantagsvis. Strävan har varit att åskådliggöra ungas svar så tydligt som möjligt såväl grafiskt som i kommenterande texter. I de fall då inga kommentarer getts angående skillnader mellan könstillhörighet, åldersgrupp eller riket beror detta på att svaren varit mycket lika de som redovisats i figurerna. På vissa av frågorna har de unga haft möjlighet att ange flera svarsalternativ varför summan av staplarna kan överstiga 0 procent. Då färre än sex individer angett ett svarsalternativ redovisas inte detta i MUCF:s enkätverktyg varför staplar i vissa figurer helt kan saknas. 31

3 Fritid Drygt hälften av samtliga tycker att de har lagom mycket fritid, med stigande ålder faller den andel som tycker att det finns ganska eller väldig mycket att göra på fritiden. Idrott, konstnärlig verksamhet är populära ssysselsättningar och att träffas på ett café är särskilt populärt bland tjejer. De vanligaste platserna där man träffar sina kompisar är hemma hos varandra, utomhus, i centrum eller i samband med idrott. Ungefär hälften av samtliga är medlem i en förening och den grupp som till störst andel tycker att de kan vara med och påverka sin förening är de mellan. Figur 3. Jag gör följande saker varje vecka på min fritid? (%) Idrottar i klubb el förening Idrottar, ej i klubb el förening Skriver/dagbok/bloggar Sjunger/spelar/skapar/teater Tjejer vill ha mer fritid Jämfört med killar tycker en större andel tjejer att de har för lite fritid. Störst är skillnaden mellan könen i de två äldre åldrarna. Figur 1. Hur mycket fritid har du? (%) Syr/slöjdar/hantverk Läser/läsplatta Besöker bibliotek Jämfört med den förra Luppundersökningen som genomfördes 07 tycker nu sex procent fler i åk 7-9 att de har för mycket fritid. Elva procent fler i åk 7-9, jämfört med tidigare, svarar att de hade lagom mycket fritid. Övriga har svarat som vid den förra undersökningen. Unga i Sölvesborg svarar nästan exakt som genomsnittet för hela riket. Den största skillnaden är de tre procent fler elever i åk 7-9 som har för mycket fritid. I de övriga två grupper som besvarat enkäten skiljer det jämfört med riket som mest med ett par procent då man besvarat frågan om mängden fritid. För mycket Lagom För lite Aktiv i föreningsverksamhet Ungdomens hus/fritidsgård I naturen/fiskar/jagar Besöker sportevenemang Det här gör jag på min fritid Mer än hälften av alla unga idrottar varje vecka. Att läsa eller ägna sig åt konstnärlig verksamhet är andra populära fritidssysselsättningar, främst bland tjejer där det är dubbelt så vanligt. 4 Unga i årskurs 7-9 är mer sysselsatta Enkäten visar att med stigande ålder minskar den andel som svarat att det finns mycket att göra på fritiden. Jämfört med tjejer svarar tolv procent fler killar i åk 7-9 och ungefär lika stora andelar tjejer och killar i övriga åldrar att de har mycket att göra på sin fritid. 71 % unga mellan har ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra. Sedan den förra undersökningen för sju år sedan är den större skillnaden att bara en hälften så stor andel nu har ganska mycket eller väldigt mycket att göra. Unga i skolåldern har svarat som genomsnittet för hela riket. Den skillnad mot riket som kan ses är för de mellan, med nästan dubbelt så många i riket (56 mot 29 %) som svarar att de finns väldig mycket eller ganska mycket att göra. Figur 2. Hur mycket finns det att göra på fritiden? (%) Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting I skolåldern är det mycket stora skillnader mellan tjejer och killar då det gäller vad man sysselsätter sig med på sin fritid. I åk 7-9 är det dubbelt så vanligt att killar besöker ett sportevenemang eller är ute i naturen och fiskar eller jagar. Tjejer i samtliga åldrar, jämfört med killar, läser böcker/ läsplatta dubbelt så ofta. Den största skillnaden mellan könen är de många gånger fler tjejer, alla åldrar, som skriver poesi, dagbok eller bloggar. Jämfört med hur man svarade 07 idrottar unga i skolåldern i samma utsträckning som tidigare. Motsvarande jämförelse för unga visar att idrottandet minskat fram till 14. Jämfört med riket är det mindre vanligt att unga åk 7-9 besöker fritidsgården (8 mot 17 %) men vanligare att sjunga/spela/skapa/teater (51 mot 44 %). Fler elever i år 1-3, jämfört med riket, syr/slöjdar/hantverk (13 mot 8 %) eller idrottar i en klubb/förening (53 mot 45 %) medan färre i år 1-3 jämfört med riket sjunger/spelar/skapar/teater (31 mot 38 %). Fler, jämfört med riket, är ute i naturen och fiskar eller jagar, deltar aktivt i föreningsverksamhet, syr/ slöjdar/hantverk Färre, jämfört med riket, läser böcker eller idrottar. Foto: Henrik Ivansson 5

4 RITID Figur 4. Är du medlem i någon förening? (%) Medlemskap i föreningar Marginellt fler tjejer i skolåldern är engagerade i någon förening. I gruppen är därenot tio procent fler killar medlemmar i någon föreing. Figur 6. Var träffar du dina kompisar på fritiden? (%) Hemma hos varandra FRITID Frågan var annorlunda formulerad vid den förra undersökningen varför det inte är möjligt med en jämförelse. Lika stora andelar i Sölvesborg (alla tre åldrar) som i riket är anslutna till en förening. Café Fritidsgård Galleria/köpcentrum Idrott/sporthall Utomhus Så mycket jag vill Mindre än jag vill Vill ej påverka Figur 5. Hur mycket får du vara med och påverka? (%) Möjlighet att påverka i sin förening Något fler tjejer, jämfört med killar, i grund- och gymnasieskolan och betydligt fler killar svarar att de kan påverka sin förening i den utsträckning de önskar. Jämfört med hur man svarade 07 anger nu en sex procent lägre andel i åk 7-9 och en femton procent lägre andel i år 1-3 att de kan påverka så mycket de vill. Samtidigt svarar fyra procent fler i åk 7-9 och tolv pocent fler i år 1-3 att de inte vill vara med och påverka. Jämfört med riket kan en sju procent lägre andel i år 1-3 och en fyra procent högre andel påverka sin förenings verksamhet i den utsträckning de önskar. En tio procent högre andel i år 1-3, jämfört med riket, svarar att de inte vill vara med och påverka. I centrum/stan Annanstans Oftast ses man hemma hos varandra I alla åldrar är det absolut vanligast att man träffas hemma hos varandra, i synnerhet gäller det för tjejer. Det är dubbelt så vanligt att killar, jämfört med tjejer, ses utomhus eller i samband med idrott eller annanstans. Tjejer träffas också, jämfört med killar, betydligt oftare inne i centrum eller på ett café. Femton procent färre killar, jämfört med tjejer, i åk 7-9, tio procent färre killar i år 1-3 och sex procent färre killar träffas hemma hos varandra. Den andel tjejer i åk 7-9 som träffas i en idrottshall har på de fyra år som gått sedan den förra undersökningen sjunkit från 17 till procent. Motsvarande andel för killar är en ökning från 24 till 69 procent. De i åk 7-9 som tidigare träffades utomhus har minskat från 41 till 29 procent.. Jämfört med riket är det vanligare i samtliga åldrar att träffas hemma hos varandra. 90 Att ses på ett cafe är dubbelt så vanligt, år 1-3 i riket, jämfört med jämngamla i Sölvesborg (13 mot 7 %). Däremot är det mindre vanligt i riket att unga träffas på ett cafe (19 mot 25 %). 6 7

5 Skola En stor majoritet av alla elever upplever att det råder en bra stämning på skolan och en lika stor andel är nöjda med undervisning och lärare.. Minst en dubbelt så stor andel elever vill vara med och påverka i skolan, detta i förhållande till den andel som anser sig ha möjligheter till det. Totalt ligger mobbingen på samma nivå som för hela riket men risken för att utsättas är dubbelt så stor i åk 7-9 som i år Även främlingsfientlighet och sexuella trakasseerier ligger på samma nivåer som för hela riket och har inte blivit vanligare på de sju år som gått sedan den förra undersökningen. Foto: Kenneth Hellman Figur 7. Nöjda med undervisning och lärare. (%) Figur 8. Är främlingsfientlighet och sexuella trakasserier ett problem? (%) Figur 9. Hur mycket vill/får du vara med och bestämma?. (%) Figur. Hur mycket vill/får du vara med och bestämma?. (%) Vad du lär dig Vad du lär dig 15 Arbetssätt Arbetssätt Läxorna Läxorna Schemat Schemat Undervisning Lärare 5 Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier 90 Vill påverka Får påverka 90 Vill påverka Får påverka 8 De flesta är nöjda med undervisning och lärare Som framgår av figuren är elever i år 1-3, jämfört med åk 7-9, något mer nöjda med både undervisning och lärare. Tjejer i åk 7-9 är, jämfört med alla övriga, de som är mest nöjda med undervisningen. Ungefär var femte av alla tillfrågade har svarat varken/ eller på de två frågorna. Frågeställningen fanns inte med 07 varför en jämförelse inte är möjlig. Jämfört med riket är en lika stor andel i åk 7-9, och fyra procent fler i år 1-3 nöjda med undervisningen. Även då det gäller hur nöjda elever i Sölvesborg är med sina lärare svarar elever i åk 7-9 som genomsnittet för hela riket. Några procent fler elever i år 1-3 är, jämfört med riket, nöjda med sina lärare. Främlingsfientlighet och sexuella trakasserier Ungefär dubbelt så stora andelar i åk 7-9, jämfört med år 1-3, anser att främlingsfientlighet och sexuella trakasserier är ett problem i skolan. På frågan om främlingsfientlighet svarar några fler procent killar, båda årskurser jämfört med tjejer, att det är ett problem. Fjorton procent tjejer och sex procent killar i åk 7-9 anser att det förekommer sexuella trakasserier på skolan. Ingen skillnad mellan könen för år 1-3. Lika stora andelar (båda årskurser, båda kön) som för sju år sedan anser att främlingsfientlighet är ett problem. Jämförelsen mot 07 visar att det inte skett några förändringar de det gäller sexuella trakasserier. Undantaget är killar i åk 7-9 där den andel som tycker att så är fallet sjunkit från elva till sex procent. Lika stora andelar som i hela riket, båda årskurser, anser att främlingsfientlighet och sexuella trakasserier är ett problem. Viljan att vara delaktig i de beslut som påverkar skolan kan i allmänhet sägas vara minst dubbelt så stor, på ett antal delfrågor flera gånger större, jämfört med hur eleverna själva bedömer sina möjligheter att delta i påverkansprocessen. Det gäller för såväl åk 7-9 som år 1-3. Följande vill och får jag påverka i skolan (åk 7-9) Tjejer vill till större andel, jämfört med killar, vara med och bestämma inom samtliga områden. Undantaget är frågan om vad de lär sig där det inte är någon skillnad mellan könen. Det är ingen skillnad i vilken utsträckning tjejer och killar anser sig få vara med och påverka inom uppräknade områden. Jämfört med 07 är viljan att påverka i åk 7-9 lika stor som tidigare. Däremot är det lägre andelar som 14 tycker att de får vara med och bestämma. Skillnaden jämfört med tidigare: Vad du lär dig: 29 mot 42 % Arbetssätt: 38 mot 51 % Läxorna: 28 mot 35 % Schemat: 13 mot % Det är mycket små skillnader, jämfört med riket, till hur stor andel elever i åk 7-9 vill vara med och påverka. En sex procent lägre andel i Sölvesborg svarar att de får vara med och bestämma om schemat och en nio procent lägre andel att de kan vara med och bestämma vad de lär sig. Följande vill och får jag påverka i skolan (år 1-3) Även bland gymnasieelever vill tjejer i högre grad än killar vara med och påverka. Det gäller inom samtliga fyra områden. Tjejer anser också i högre grad än killar att de får vara med och påverka, undantaget är arbetssätt där lika stora andelar svarat att de har möjlighet att påverka. Inte heller i år 1-3 skiljer det, jämfört med 07, med mer än någon enstaka procent till vilka andelar man vill vara med och bestämma. Den största skillnaden jämfört med tidigare är den sju procent lägre andel som nu vill påverka vad de lär sig. Jämfört med riket skiljer det med som mest några procent till vilka andelar elever i båda årskurser vill vara med och påverka. Undantaget är de fyra procent fler, år 1-3 i Sölvesborg som vill vara med och påverka vad de får lära sig. Sex procent färre i åk 7-9, jämfört med riket, får vara med och påverka sitt schema eller vad de lär sig. Jämfört med riket kan fyra procent fler i år 1-3 påverka sitt schema och tre procent färre kan påverka sina läxor eller arbetssätt. 9

6 Foto: Per Pettersson SKOLA Figur 11. Det är bra stämmning i skolan. (%) Figur 12. Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? (%) Tjej Kille 5 Tjej Kille Så är stämningen i min skola Marginellt fler killar i åk 7-9, jämfört med tjejer, tycker att det råder en bra stämning på skolan. I år 1-3 är skillnaden mellan könen åtta procent fler killar. Sex procent tjejer och tio procent killar i åk 7-9 har angett svarsalternativet stämmer ganska eller mycket dåligt. Motsvarande för år 1-3 är tre procent för respektive kön. Vid den förra undersökningen 07 svarade större andelar i båda årskurser att stämningen på skolan var bra. Skillnaden för åk 7-9 är tio procent och för år 1-3 två procent. Att bli mobbad eller utfryst Att bli mobbad är vanligare bland tjejer än bland killar. Av figuren framgår att det är minst dubbelt så vanligt att utsättas för mobbing om man är elev i åk 7-9, jämfört med i år 1-3. Sammanfattningsvis mer än halveras risken att utsättas för mobbing i Sölvesborg från grundskolan och upp i gymnasieåldern. De vanligaste platser där mobbing förekommer bland elever i år 7-9 är på rasterna i skolan, i klassrummet och på nätet/mobilen. Jämfört med 07 är det nu nästan dubbelt så vanligt för tjejer i åk 7-9 att bli mobbade (24 mot 14 %). Fyra procent färre killar i båda åldrar, jämfört med 07, svarar att de blivit mobbade. Jämfört med riket svarar två procent fler elever i åk 7-9 att de utsatts för mobbing. I år 1-3 är förhållandet det omvända med tre procent färre mobbade i Sölvesborg. SKOLA

7 Inflytande och politik INFLYTAN Tjejer i samtliga åldrar vill i högre grad än killar vara med och påverka i kommunen. Av de som inte vill vara med svarar drygt hälften av alla att de inte är intresserade. Var tredje vet inte vem de skulle vända sig till om de ville påverka medan en lika stor andel skulle vända sig till någon de känner.. Arbeten för unga och skola är områden som många skulle priioritera om de kunde bestämma.och lägst är intresset för politik, samhällsfrågor och händelser i andra länder i år 1-3. Figur 13. Jag vill vara med och påverka i Sölvesborgs kommun. (%) Nästan varannan vill vara med och påverka Tjejer i alla tre åldrar är, jämfört med killar, i högre grad intresserade av att vara med och påverka i kommunen, minst intresserade av samtliga är killar i år 1-3. Från att frågan ställdes 07 har intresset för att vara med och påverka ökat med åtta procent i åk 7-9 och minskat med fyra procent i åldern. Hela minskningen i den äldre gruppen ligger hos killar, bland tjejer är intresset oförändrat. Jämfört med riket är intresset för att påverka fem procent högre i åk 7-9, sex procent lägre i år 1-3 och fyra procent lägre i åldern. Figur 15. Till vem eller vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Någon jag känner Politiskt parti ungdomsförb. Internet/sociala medier Tjänstemän politiker Förening organisation Figur 16. Mina möjligheter att framföra åsikter till de som bestämmer i kommunen. (%) Foto: Paul Thuresson 12 Figur 14. Varför vill du inte vara med och påverka inom kommunen? (%) Kan för lite Ingen lyssnar Har inte tid Inte intresserad Ointresse störst orsak att inte vilja påverka På frågan svarar de som tidigare uppgett att de inte vill vara med och påverka. Den enskilt främsta orsaken till att inte vilja vara med och påverka är ointresse. Dubbelt så många killar, jämfört med tjejer, i åk 7-9 tror inte att någon skulle lyssna medan betydligt fler tjejer, jämfört med killar, svarar att de inte är intresserade. I år 1-3 svarar åtta procent fler killar att de inte är intresserade och elva procent fler tjejer att de kan för lite. Största skillnaderna mellan könen är i gruppen år där 34 procent fler tjejer svarat att de inte är intresserade. Fjorton procent fler tjejer, jämfört med killar, svarar att de kan för lite. Jämfört med 07 svarar nio procent färre i åk 7-9 och tolv procent färre i år 1-3 att de inte har tid. En annan skillnad jämfört med tidigare är de 13 procent färre i åk 7-9 som inte tror att någon skulle lyssna till dem. Jämfört med riket har unga i Sölvesborg svarat på ett likartat vis. En större skillnad är den tretton procent högre andelen som, jämfört med riket, inte är tillräckligt intresserade. Vet inte Vem ska jag prata med då jag vill påverka? Drygt var tredje av alla unga vet inte var de ska vända sig om de vill påverka något inom Sölvesborgs kommun. I samtliga åldrar har något fler tjejer gett det svaret. Ett politiskt parti eller ungdomsförbund vore ett alternativ för fyra procent fler killar, jämfört med tjejer, i åk 7-9 och år 1-3. Sex procent fler tjejer skulle också gå den vägen. Några procent fler killar, jämfört med tjejer, i skolåldern skulle försöka påverka genom internet eller sociala medier. Fem procent fler killar i skolåldern, jämfört med tjejer, och åtta procent fler tjejer skulle, jämfört med killar, vända sig till en tjänsteman eller en politiker. Jämfört med 07 är det färre i samtliga grupper som inte vet hur de skulle göra. : 35 mot 42 %, år 1-3: mot 52 %,: 37 mot 39 %. I genomsnitt för samtliga skulle tio procent fler 14 vända sig en personlig kontakt för att påverka. Stora Små/inga Vet inte Upplevda möjligheter att påverka Sju procent fler tjejer, jämfört med killar, i åk 7-9 tycker att de har stora möjligheter att komma till tals med beslutande kommunföreträdare. Mer än hälften av alla unga svarar att de har små eller inga möjligheter att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen. Skillnaderna mellan könen utifrån hur frågan besvarats med alternativet vet inte är mycket små. Tolv procent fler i skolålder tycker, jämfört med 07, att de har stora möjligheter att framföra sina åsikter. Oförändrat för gruppen. Femton procent färre i samtliga grupper svarar, jämfört med 07, att de inte vet vilka möjligheter de har. Jämfört med riket är det fler i skolåldern som tycker att de har stora möjligheter att påverka. Skillnaden mot riker för åk 7-9 är sex procent och för år 1-3 tre procent. I åldern är det tre procent färre än i riket som tycker att de har stora möjligheter till att påverka. 13 9

8 INFLYTANDE OCH POLITIK Figur 17. Om du vore politiker och bestämde i din kommun - vad skulle du satsa på? (%) Figur 18. Jag är ganska eller mycket intresserad av följande. (%) Figur 19. Har du gjort något av följande det senaste året eller kan du tänka dig att göra det? (%) Skola Arbete för unga Bostäder Främlingsfientlighet Kriminaliteten Politik Samhällsfrågor Händelser i andra länder Chatta om politik Demonstration Bojkott Medborgarförslag Kontakta politiker Idrottsanläggning Miljöarbete Äldreomsorg Intresse för samhälle och politik Politik 67 % killar,, är allra mest intresserade. För övriga ligger intresset mellan %. Skriva insändare Hälsa Mötesplatser för unga Alkohol/drogfrågor Diskriminering Jämställdhet Kollektivtrafik Det här skulle jag vilja satsa på Önskemål om samhällssatsningar varierar brett från att motverka kriminalitet till att satsa på äldreomsorg och hälsa. Skillnader mellan tjejer och killar är tydliga inom ett antal områden medan andra frågor besvarats på ett liknande sätt. Allra tydligast är skillnaderna mellan könen (alla åldrar) med dubbelt så stora andelar killar som skulle vilja satsa på arbete mot kriminalitet. Arbete för jämställdhet engagerar tre gånger så många tjejer i alla åldrar. Betydligt fler tjejer, jämfört med killar, i de övre åldrarna och något fler tjejer i åk 7-9 skulle satsa inom äldreomsorgen. År 07 var den andel i åk 7-9 som ville satsa på mötesplatser för unga 26 procent, jämfört med 16 procent 14. I år 1-3 är det färre som 14 skulle satsa på mötesplatser (8 mot 17 %). Ett annat område där det skett en förändring är viljan att satsa på skolan. 07 ville 27 % i båda årskurser och även satsa där. 14 ville 51 % i åk 7-9, 52 % i år 1-3 och 48 % unga mellan satsa på skolan. Därmed har andelen fördubblats på de sju år som gått sedan den förra undersökningen. Sedan 07 har intresset i åk 7-9 tredubblats. i år 1-3 fördubblats och bland har det ökat med %. Jämfört med riket: 8 % fler år 1-3 intresserade i S-borg. Samhällsfrågor Killar är mest intresserade (81 %). Minst intresserade är killar åk 7-9 och tjejer i år 1-3 (38 %). Sedan 07 har intresset i åk 7-9 ökat med %. Oförändrat för övriga. Jämfört med riket: 9 % färre år 1-3 i S-borg intresserade. Händelser i andra länder Killar, mest intresserade (78 %). Minst intresserade är killar i åk 7-9 (52 %). Sedan 07 har intresset bland unga i skolåldern ökat med % Oförändrat för gruppen. Jämfört med riket: Intresset i alla tre åldrar motsvarar det för hela riket. Olika sätt att framföra min åsikt På samtliga delfrågor (utom medborgarförslag) är unga i år 7-9, jämfört med år 1-3, mer aktiva eller kan tänka sig att vara det. Tjejer i år 7-9 och är, jämfört med jämngamla killar, på alla frågor mer benägna till uppräknade aktioner. Störst är skillnaden mellan tjejer och killar i åk 7-9 då det gäller att chatta om politik (52 mot 37 %), kontakta en politiker ( mot 39 %) och att skriva insändare (54 mot 43 %). Unga i år 1-3 har svarat mycket lika motsatt kön. Jämfört med killar kan fler tjejer i gruppen tänka sig att chatta om politik (54 mot 46 %), lämna medborgarförslag (51 mot 34 %) och skriva insändare (55 mot 31 %). Sedan 07 har den andel i åk 7-9 som har eller kan tänka sig att chatta om politik ökat med 16 % från 28 till 44 %, i år 1-3 har andelen ökat med % från 32 till 42 % och för de mellan har andelen ökat med 7 % från 43 till %. Jämförelsen mot 07 visar också att 14 är % färre i skolåldern och % färre i åldern intresserade av att ta kontakt med en politiker. Jämfört med riket skulle en fyra procent lägre andel åk 7-9 i Sölvesborg kunna tänka sig att delta i en bojkott och en sex procent lägre andel att skriva en insändare. Jämförelse mot riket för år 1-3 visar att 5- procent färre i Sölvesborg på varje fråga vore beredd till uppräknad aktion. Samma mönster som för år 1-3 går igen i åldern men där är skillnaderna mot riket större. Genomgående är benägenheten till uppräknade engagemang lägre i Sölvesborg

9 Hälsa och trygghet Cirka sjuttio procent av alla unga i Sölvesborg bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra, samtidigt finns det individer som upplever obehag i vardagen. I synnerhet tjejer svarar att de lider av besvär som stress, huvudvärk och ont i magen. Fler än hälften av alla elever i båda årskurser tränar varje dag eller flera gånger i veckan, i åldern är det bara hälften så vanligt. Tryggheten i Sölvesborg är väldigt god och ligger på samma nivåer som för hela riket och är oförändrad sedan 07. Killar i samtliga åldrar är något tryggare än tjejer. Inget har hänt Figur. Hur bedömer du din hälsa det senaste halvåret? (%) Bra, mkt bra Varken bra eller dålig Foto: Per Pettersson Dålig, mkt dålig De allra flesta mår bra Drygt sjuttio procent av samtliga unga i Sölvesborg svarar att de mår bra eller mycket bra. Tre procent fler killar i åk 7-9, nio procent fler i år 1-3 och åtta procent fler killar i åldern, jämfört med tjejer, svarar att de mår bra. Var femte av samtliga tillfrågade bedömer sin hälsa som varken bra eller dålig medan åtta procent svarar att de mår dåligt eller mycket dåligt. Av de som mår dåligt eller mycket dåligt är andelarna tjejer något högre jämfört med killar. Övervikten för tjejer i åk 7-9 är tre procent, i år 1-3 en procent och i åldern fem procent. Vid enkäten 07 var frågan något annorlunda utformad: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Vi det tillfället svarade procent av unga i åk 7-9 att de mådde mycket eller ganska bra, ingen skillnad mellan könen. År 07 svarade 77 procent unga i år 1-3 att de mådde bra eller mycket bra. Motsvarande för är 90 procent. Jämfört med riket svarar några procent färre åk 7-9 i Sölvesborg att de mår bra, övriga svarar som jämnåriga i genomsnitt för hela riket. Figur 21. Jag har haft följande besvär minst en gång i veckan det senaste halvåret. (%) Huvudvärk Ont i Stress magen Svårt att somna Trött på dagen Sovit dåligt Tjejer upplever fler psykosomatiska besvär På samtliga frågor har tjejer i alla tre åldrar, jämfört med killar, haft besvär i högre utsträckning minst en gång i veckan under det senaste halvåret. Undantaget är den fyra procent högre andel killar,, som jämfört med jämngamla tjejer sovit dåligt. I både grund- och gymnasieskolan har tjejer och killar haft besvär till nästan exakt lika andelar. Som framgår av figuren har unga i åldern haft minst besvär inom samtliga områden Den lägre fördelningen gäller för båda kön. Jämfört med 07 svarade fler i åk 7-9 att de haft uppräknade besvär, utom huvudvärk och trötthet dagtid. Något fler i år 1-3, jämfört med 07, har haft svårt att somna eller har haft huvudvärk. Även unga har, jämfört med 07, haft marginellt fler besvär på samtliga punkter. Jämfört med riket har elever i åk 7-9 på alla punkter haft mer besvär. Jämfört med riket har elever i år 1-3 och gruppen år på samtliga punkter haft mindre besvär än jämngamla i riket. Figur 22. Hur ofta tränar du så att du blir andfådd eller svettas? (%) Varje dag/ flera ggr veckan En gång/ vecka Någon gång i månaden/ aldrig Tre av fyra tränar varje dag/flera gånger i veckan Flitigast att träna är unga år 1-3 med drygt sextiofyra procent som tränar varje dag eller flera gånger i veckan. I skolåldern är det fem procent vanligare att killar tränar i den utsträckningen. Samma jämförelse för visar inte på någon skillnad mellan könen. Jämfört med enkäten från 07 är det nu tio procent färre som tränar dagligen eller flera gånger i veckan. Motsvarande jämförelse för visar att tretton procent färre i Sölvesborg tränar i den utsträckningen. Åtta procent fler i år 1-3, jämfört med riket, att de tränar minst flera gånger i veckan. Det är tio procent vanligare i riket, jämfört med åk 7-9 i Sölvesborg, att man tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Sex procent fler elever år 1-3 i Sölvesborg, jämfört med riket, tränar varje dag eller flera gånger i veckan. Sjutton procent fler unga i riket, jämfört med Sölvesborg, tränar varje dag eller flera gånger i veckan

10 HÄLSA OCH TRYGGHET Figur 23. Jag gör aldrig följande... (%) andelarna 84 procent tjejer och 57 procent killar. Motsvarande för är 84 procent tjejer och 64 procent killar. Figur 25. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret? (%) 0 Riket. : 2 % dricker folköl; år 1-3: 2 % dricker folköl; : 2 % dricker folköl. Starköl, vin, sprit Av unga tjejer och killar i åk 7-9, bosatta i Sölvesborg, dricker procent aldrig starköl, cider, vin eller sprit. 8 6 För unga i år 1-3 är andelarna betydligt lägre med 23 procent tjejer och 28 procent killar som aldrig dricker sprit eller annan starkare alkohol. Motsvarande för åldern är procent tjejer och 17 procent killar Röker Snusar Dricker Dricker folköl starköl, vin, sprit Nedanstående siffror visar de som nyttjar varje dag eller flera gånger i veckan. Nyttjande av alkohol och tobak Rökning Fem procent unga i åk 7-9, elva procent i år 1-3 och sex procent röker. Riket. : 5 % röker; år 1-3: % röker; : 14 % röker. Snus Jämfört med tjejer är det fler killar som snusar. Skillnaden mellan könen är i åk 7-9 (4 mot 1 %), i år 1-3 (17 mot 2 %) och i åldern (31 mot 7 %). Riket. : 3 % snusar; år 1-3: % snusar; : 15 % snusar. Folköl Av unga i åk 7-9 dricker 93 procent av tjejerna och 90 procent av killarna aldrig folköl. För unga i år 1-3 är Riket. : 2 % dricker; år 1-3: 2 % dricker; : 4 % dricker. Figur 24. Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (%) 0 Ja Nej Vet inte Föräldrars syn på ungas alkoholvanor I åk 7-9 får fem procent dricka alkohol för sina föräldrar, var femte vet inte medan 74 procent svarar att de inte får dricka. Varannan ung i år 1-3 får dricka alkohol för sina föräldrar, något fler killar jämfört med tjejer. Var femte vet inte, medan 28 procent svarar att de inte får dricka. 07 svarade 17 procent i åk 7-9 att de fick dricka för sina föräldrar (12 % fler än 14). Även i år 1-3 var det fler som fick dricka 07, skillnaden jämfört med 14 är sju procent. Jämfört med riket är det ingen skillnad för åk 7-9 till vilken andel de får dricka alkohol för sina föräldrar. Däremot är det betydligt vanligare att unga i år 1-3 i Sölvesborg, jämfört med riket, får dricka. Skillnaden mot riket är 18 procent. Inte vågat gå ut Incidenter i vardagen I genomsnitt uppger procent av samtliga unga att inget av detta har hänt dem. Andelen i åk 7-9 är sex procent högre för killar, i år 1-3 tre procent fler killar och i åldern är skillnaden mellan könen sjutton procent. Fler tjejer än killar svarar att de inte vågat gå ut. I åk 7-9 är skillnaden mellan könen 13 mot 4 procent, i år 1-3 är skillnaden 7 mot 1 procent och i åldern 22 mot 0 procent. 07 svarade lika stora andelar i åk 7-9 och i år 1-3 att inget av detta hänt dem. I åldern svarar tio procent fler vid den senaste undersökningen att inget av detta hänt dem. Exakt lika stor andelar av unga i skolåldern i Sölvesborg som i hela riket svarar att inget av detta hänt dem. Den Figur 26. Jag känner mig alltid eller oftast trygg på följande ställen. (%) På nätet Buss, tåg På stan, i centrum Uteställen Klassrummet Där jag bor dagtid Där jag bor kvällar Hemmet Hotad Bestulen Sexuellt våld/utnyttjad Misshandlad (Observera bruten axel) skillnad mot riket som kan ses är de tolv procent fler,, i Sölvesborg som svarar att inget hänt dem. Trygga - men inte alltid och överallt Undersökningen visar att tryggheten i Sölvesborg är god men att det även finns platser där den kan vara något sämre. I allmänhet kan sägas att killar i samtliga åldrar, jämfört med tjejer, känner sig mer eller minst lika trygga på uppräknade platser. Störst är skillnaden mellan könen i sitt bostadsområde kvällstid, ute på nätet eller då de åker buss/tåg. Unga i åk 7-9 är, jämfört med år 1-3, något mindre trygga på samtliga platser, undantaget hemmet. Unga i åldern fick även svara på frågan om de känner sig trygga på klubbar och uteställen, andelen trygga tjejer var några procent lägre än för killar. Jämfört med undersökningen från 07 svarar unga i skolåldern identiskt och tryggheten i de olika miljöer som räknas upp är oförändrad. Däremot har dett skett en förändring för de mellan år. Jämfört med 07 är det nu tre procent fler trygga på buss/tåg och fem procent fler trygga på stan/centrum. Andelen trygga,, i det egna bostadsområdet kvällstid har minskat med två procent. Jämfört med riket skiljer det som mest med 1-2 procent hur unga i skolåldern besvarat frågorna. Ibland är man något trygggare i genomsnitt för hela landet, ibland är man tryggare i Sölvesborg. Däremot är unga i Sölvesborg på samtliga frågor tryggare än genomsnitter för riket. På nätet är skillnaden fyra procent och på frågan om trygghet ute på stan skiljer det med åtta procent, 19

11 Framtid och arbete Åttio procent av alla ser positivt på framtiden. Knappt hälften av alla, något fler tjejer, tror att de kommer att flytta från kommunen. Främsta skälet för att inte flytta vore närheten till släkt och familj, kompisar eller flick/pojkvän. Det populäraste alternativet för elever i grundskolan vore att fortsätta plugga på gymnasiet. För som redan går på ett gymnasium vore det mest populära alternativet för tjejer att resa eller börja på en högskola i Sverige, också killar skulle helst börja läsa på en högskola men även börja jobba direkt efter skola är något en stor andel killa kan tänka sig. Figur 27. Så här ser jag allmänt på min framtid. (%) Framtidstro Över procent av samtliga unga ser ljust på framtiden, men det finns även de som är mer tveksamma till hur den kan komma att gestalta sig. Dubbelt så många tjejer i år 1-3 och dubbelt så många killar, jämfört med motsatt kön, svarar varken/ eller. Ingen skillnad mellan könen i åk 7-9. Jämfört med 07 är det nu en fyra procent lägre andel, åk 7-9 och, som ser ljust på sin framtid. I år 1-3 är motsvarande andel sju procent lägre. Positivt Varken/ eller Jämfört med riket ser sju procent färre i år 1-3 i Sölvesborg ljust på framtiden. Vid samma jämförelse för åldern är det en två procent högre andel i Sölvesborg som ser framtiden an med tillförsikt. Figur 28. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter grundskolan?. (%) Figur 29. Vad skulle du helst vilja göra direkt efter gymnasiet?. (%) Gymn. S-borg Högskola i Sverige Gymn. ej S-borg Jobba Vet inte Tjejer Killar Studera utomlands Jobba i Sverige Jobba utomlands Resa Tjejer Killar Framtidsplaner efter grundskolan Gymnasium i Sölvesborg Några procent fler killar vill läsa vidare i kommunen. Gymnasium i en annan kommun En elva procent större andel tjejer skulle helst vilja fortsätta sina studier i en annan kommun. 4 % fler, genomsnitt båda kön, i riket. Börja jobba Fyra procent fler killar skulle helst vilja börja jobba direkt efter grundskolan. Vet inte Ett par procent fler killar svarar att de inte vet vad de helst skulle vilja göra efter grundskolan. Framtidsplaner efter gymnasiet Högskola i Sverige 23 procent vill studera vidare på en högskola i Sverige. Studera utomlands 6 procent fler tjejer väljer det här alternativet. Jobba i Sverige Dubbelt så många killar vill börja jobba i Sverige. Jobba utomlands En procent fler killar vill jobba utomlands. Resa Nästan dubbelt så många tjejer skulle vilja resa. 21 Foto: Kenneth Hellman

12 FRAMTID OCH ARBETE Figur. Tror du att du kommer att flytta från Sölvesborg? Figur 31. Vad är det som gör att du vill bo kvar? (%) Jobb Studier Flick-/pojkvän, kompisar Släkt familj Naturen Ja Nej Vet inte Annat Vet inte En del kommer stanna kvar, andra kanske flyttar Ungefär hälften av alla unga tror att det finns en möjlighet att de kommer att lämna Sölvesborg. Andelen tjejer är, jämfört med killar, tio procent högre. Var tionde tjej och kille i åk 7-9 och år 1-3 svarar att de inte vet hur det kommer att bli. Motsvarande andel för unga är 26 procent tjejer och 19 procent killar. Jämfört med 07 svarar nu tre procent färre unga i åk 7-9 och lika stora andelar i år 1-3 samt att de tror de kommer flytta från kommunen. Samtidigt är de andelar som säger att de inte vet hur det kommer att bli cirka tio procent högre i den yngsta och äldsta gruppen. En lika stor andel i åk 7-9 som i riket tror att de kommer att flytta, för år 1-3 är andelen fem procent lägre än för riket och för de mellan tio procent lägre än för riket. Figur 32. Arbetsrelaterade frågor. (%) En förälder har eget företag Kan tänka mig att starta eget företag Hade jobb i somras Ej lyckats skaffa extrajobb Ej försökt vill ej ha ett extrajobb Arbetsrelaterade frågor Någon av mina föräldrar har ett eget företag En dubbelt så stor andel tjejer () och fem procent fler killar (år 1-3) har en förälder med ett eget företag. Jämfört med riket: : 6 % fler; år 1-3: 1 % fler. Olika skäl för att vilja bo kvar i Sölvesborg Betydligt större andelar tjejer, alla åldrar, anger släkt och familj som ett skäl för att inte flytta. En annan större skillnad mellan könen är den dubbelt så stora andel killar, alla åldrar, som anger jobb som ett sådant skäl. Frågan hade en annorlunda formulering 07 varför det inte är möjligt med en jämförelse. Jämfört med riket kan högre andelar i åk 7-9 tänka sig att stanna kvar på grund av närheten till naturen, släkt och familj och flick-/pojkvän. Jämförelsen mot riket för år 1-3 visar att sex procent fler i Sölvesborg anger svaret Vet inte och några procent färre anger studier som ett sådant skäl. Nio procent fler, jämfört med riket, svarar att närheten till naturen vore ett skäl för att stanna kvar. Sju procent fler skulle också kunna tänka sig attt bli kvar på grund av närheten till familjen. Hade jobb i somras Några procent fler tjejer hade jobb i somras. Lika andelar som för hela riket. Försökt utan att lyckas skaffa ett extrajobb Exakt lika stora andelar, båda kön båda åldrar har försökt men inte lyckats skaffa ett extrajobb. Lika andelar som för riket. Ej försökt/vill ej ha ett extrajobb I åk 7-9 vill 76 procent, båda kön, inte ha ett extrajobb, motsvarande för år 1-3 är 43 procent tjejer och 55 procent killar. Lika andelar som för riket. 22 Kan tänka mig att starta ett eget företag I genomsnitt för samtliga kan tio procent fler killar, jämfört med tjejer, tänka sig att starta eget. Jämfört med riket: : 5 % färre; : 8 % färre 23

13 Foto: Marianne Bröms ATT VARA UNG I SÖLVESBORG TEXT OCH LAYOUT: Byrå Siffra & Grafik AB Sölvesborgs kommun 294 Sölvesborg

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan

Att vara ung i. Säter. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 i Säter år 7-9 grundskolan Att vara ung i Säter LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Säter år 7-9 grundskolan INNEHÅLL INLEDNING 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet 2O Framtid och arbete

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 8 12 16 Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete Lupprapport

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

För litet fritidsutbud: åk8

För litet fritidsutbud: åk8 För litet fritidsutbud: åk8 Frågan lyder: Hur mycket finns det att göra på fritiden?, med svarsalternativen: Det finns väldigt mycket att göra; ganska mycket att göra; ganska lite att göra; väldigt lite/ingenting

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet.

LUPP. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet. LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 Ungdomsenkät i år 8 grundskolan och år 2 gymnasiet www.ronneby.se Innehåll Inledning... 3 Att tänka på när du läser rapporten... 4 Fritid... 5 Politik, samhälle

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2 INNEHÅLL Fritid 6-8 Skola 9-11 Inflytande 12-14 Hälsa 15-16 Trygghet 18-18 Arbete 19 Framtid 20 UNG UNDER LUPP ÖRNSKÖLDSVIK

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Familjetyp:

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er 1 989 unga halmstadbor som

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Resultatredovisning LUPP 2012 åk 2 gymnasiet Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING

Personligt 2008 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING Personligt 28 PITEÅ SVAR PÅ ENKÄTUNDERSÖKNING PERSONLIGT 28 Innehåll INLEDNING ALLMÄNT HÄLSA HUR MÅR DE UNGA? OM SKOLAN LAG OCH RÄTT TOBAK, ALKOHOL OCH DROGER INFLYTANDE FORTSATT ARBETE MED PERSONLIGT

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 2008 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN rapport lupp 2008 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (21) Sammanfattning av Lupp- enkäten 2008 Den fjärde luppundersökningen med nära

Läs mer

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2013/2014 Sammanställt av Cecilia Hallgren 2014-08-12 INNEHÅLLSFÖRTECKING... 1 2 INLEDNING... 2 3. ÅRSKURS 6... 3 3.1 Tobaksvanor,

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer