Förbättringskunskap - verktyg och metoder

Transkript

1 Förbättringskunskap - verktyg och metoder Ann-Charlotte Nedlund Interprofessionellt lärande, Med.fak Avd. för Hälso- och sjukvårdsanalys, Inst. för medicin och hälsa NISAL, Inst. för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet

2 Tankar om förbä.ring : Innan du försöker lösa e. problem försök första det Innan du försöker kontrollera en process försök första den Innan du försöker kontrollera allt försök iden8fiera det som är vik8gt Michael Bergström, SKL

3 Varför förbä9ringskunskap? Varför förbä9ringar? ska få ta del av den bästa vården vi kan erbjuda i en situa@on

4 Förbä9ringskunskap Teorier, metoder och verktyg som kan användas för a9 arbeta med utveckling och hållbara förbä9ringar av verksamheter och arbetssä9 + a9 få fram nytänkande och innova@oner. Systemförståelse Ledarskap och metoder för förändringsarbete Metoder att mäta resultat Förändringspsykologi

5 Sy3e med studentmedverkan i förbä.ringsarbete Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad Förbättring av processer och system i hälso-och sjukvården Utvecklat efter P. Batalden & Stoltz 1993

6 Sy3e med studentmedverkan i förbä.ringsarbete Professionell kunskap Ämneskunskap Personliga färdigheter Värderingar, etik Förbättringskunskap System Variation Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad + Förbättring av processer och system i hälso-och sjukvården Ökat värde för dem vården är till för Utvecklat efter P. Batalden & Stoltz 1993

7 kvalitetsarbete i RÖ Genombrott Öppen mottagning Kvalitetsregister Lean Kvalitetscirklar OG Bättre landsting Kvalitet till er tjänst TQM Processkartläggningar USK Balanserat styrkort Patientsäkerhet Processorientering Öppna jämförelser Vårdgaranti Vårdprocessprogram Kapacitetsplanering 5P?

8 8 8 kunskapsdomäner inom förbä.ringskunskap: Vården som process och system (bla kunna förstå och reducera ev. fel och förseningar genom optimal design av hälsosjukvården) Variation och mätning (ökad förståelse av variationer för att kunna designa och redesigna hälso-och sjukvården) Kundfokusering (förståelse för patientens behov, involvera patienten, följa patientens väg ) Förmåga att planera, leda och följa förändringar i vården (välkomna och stötta förändringar i ett öppet klimat) Samarbete (kunna arbeta effektivt i grupp, förstå och värdera olika perspektiv och ansvar) Vården och dess ansvar i en social kontext (förståelse för lokal, nationell och global organisation) Utveckla ny, lokalt användbar kunskap (evidens, praktiska verktyg såsom PDSA- Plan-Do-Study- Act) Professionell kunskap (i relation till ovan nämnda punkter) (Batalden P et al. IHI Knowledge Domains, Dartmouth Medical School, USA)

9 Uppstart - vad är målet/visionen? Analys - kartläggning av nuläget Genomförande - förslag på åtgärder - testa och mäta - införa

10 Förbä.ringsmodellen ( Nolan, Deming) MÅL Vad är det vi vill uppna? MÅTT Hur vet vi a9 en förändring är en förbä9ring? IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som förbä9ringar? PDSA, Planera Gör Studera - Lär Sma tester

11 Planera Vad är syuet med testet? Hypoteser - Vad tror vi kommer a9 hända? Planera detaljer - Vem gör vad, när, var och hur? Agera Planera Studera Gör

12 Gör Genomföra testet Dokumentera problem och oförutsedda Göra mätningar Börja analysera insamlade data Agera Planera Studera Gör

13 Studera SluWöra analys av insamlade data Jämföra resultaten med våra förutsägelser/hypoteser Summera slutsatser - Vad lärde vi oss? Agera Planera Studera Gör

14 Agera Planera Agera / Lär Införa förändringar som uppfyller målen Vilka förändringar - modifieringar bör göras Vad kan föras nästa testcykel? - Vad är syuet med nästa testcykel? - Vad kommer a9 hända? Studera Gör

15 Mål/delmål:.... Mätning:. Förändring a9 pröva:.. PGSA-cykel nr:.. Agera: Vilka slutsatser drar vi av testet? Behöver vi testa i större skala? Vilka förändringar bör göras mot bakgrund av de resultat testet visade? Planera: Vem ska göra vad, var och när: Agera Planera Studera/analysera: Redovisa och tolka era data (bifoga diagram med tidsaxel): Studera Göra Göra: Genomför förändringen enligt planen ovan. Beskriv eventuella svårigheter, avvikelser från planen och oförutsedda effekter:

16 Vad är det vi vill uppna? Sturkturmål, processmål och/eller resultatmål? - - Måste förbä9ra såväl strukturer som processer för a9 na resultatmålen. Men det är för a9 det ska bli bä9re resultat för pa@enterna! Vad är det vi vill åstadkomma? Vad ska förbä.ras? För vem, vilka?! tydligt, önskvärt och mätbart mål SMARTA mål: S- pecifika, M- ätbara, A- ccepterade, R- elevanta, T- idsa9a och A- nvändbara. 16

17 Från A9 mäta för a9 veta: råd om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbä9ringsarbete i hälso- och sjukvården, SKL

18 Vad anser du är.? Vad gör nöjda? Från A9 mäta för a9 veta: råd om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbä9ringsarbete i hälso- och sjukvården, SKL

19 Vad anser du är.? Vad gör nöjda? à Specificerade mätbara mål Från A9 mäta för a9 veta: råd om mätning och uppföljning i samband med utvecklings- och förbä9ringsarbete i hälso- och sjukvården, SKL

20 Nulägesanalyser Men små steg, eller s.k. Genombro9 med nulägesanalyser innan testning Vad vet vi idag? Hur ser det ut? - Analysera sta@s@k - Manuella mätningar - Processkartläggning och flödesanalys - Fiskbensdiagram - mfl

21 Verktyg för a. kartlägga De 7 QC verktygen (QC =quality of control) merparten kvantitativa för analys av variation Flödesschema, processkartläggning Värdkompassen Kvalitativ datainsamling observationer och intervjuer

22 22 Datainsamling Planera: Syftet med datainsamlingen Vad som behöver samlas in Vem/vilka som samlar data Var data ska samlas Hur data ska samlas Hur data ska analyseras Vad det kan leda till

23 Flödesdiagram Förstå en arbetsprocess och samband mln olika steg

24 Flödesdiagram Förstå en arbetsprocess och samband mln olika steg

25 25

26 26

27 Värdeflödesanalys Få överblick och förståelse för processen Analysera existerande arbetssä9 Hi9a förbä9ringsområden Anna Mobergs föreläsning)

28 28 8 kunskapsdomäner inom förbä.ringskunskap: Vården som process och system (bla kunna förstå och reducera ev. fel och förseningar genom optimal design av hälsosjukvården) Process, t.ex. en patients vårdprocess Före Ankomst Åtgärder Utskrivning E3er Hur kan vi förbä.ra processen? Kräver mycket av systemet och dess struktur! 28

29 System Struktur Process Resultat (Donabedian, 1988, Bergman. Bild från SKL 29 Hur vi kan förbä.ra processen! Kräver mycket av systemet och dess struktur!

30 Fiskbensdiagram Hitta hypotetiska orsakerna till ett problem. Brainstorma Kategorisera Placera Fler orsaker: varför? Förbättringsmöjligheter Åtgärdat? Tillräcklig mkt fakta Sannolikheter

31 A9 göra e9 fiskbensdiagram Definiera e9 tydlig problem (verkan), skriv problemet vid pilspetsen Rita ut (fem) fiskben. Fiskbenen utgörs oua av fem M: Människa, Maskin, Metod, Material och Miljö Sök så många orsaker som problemet/verkan. Sortera under fiskben. Varför? Finns samband? Finns det förbä9ringsmöjligheter?

32 Exempel på kategorier Arbetsmetod/ arbetssätt Vårdgivaren/ personal Patient Organisation

33 33

34 34 Styr- /Kontrolldiagram Källa: Ren vård är säkrare vård II, SKL, LÖF och Socialstyrelsen 2007

35 AUGUSTI 31, Histogram Mätningar för bä9re styrning a9 synliggöra och hantera för styrning och förbä9ring av offentlig verksamhet

36 Sambandsdiagram Förekomst av VRI Antal vårddagar per patient

37 Title/Lecturer AUGUSTI 31, Exempel från

38 38 Data i olika strata - Organisation - Männniskor - Material/teknik - Tid - Etc

39 Title/Lecturer AUGUSTI 31, Paretodiagram ELG, M: Mätningar för bä9re styrning a9 synliggöra och hantera för styrning och förbä9ring av offentlig verksamhet

40 Title/Lecturer AUGUSTI 31, Paretodiagram Principen: 20/80 20 % av ett problems orsaker ger upphov till 80 % av problemet 20 % av bilförarna står för 80 % av olyckorna

41 A. mäta, och a. kartlägga, och a. mäta Tänk: Har målet uppfyllts?

42 42 Fem varför Rotfelsanalys kan användas som en del av ett fiskbensdiagram. Genom att fem gånger fråga efter orsaken till varför ett fel har uppstått kan man hitta rotorsaken (grundorsaken) till felet. Hindrar grundorsaken, inte bara symptomen! Inte vem, utan varför

43 Operationsteamet väntar. SLÖSERI Varför? Operatör kommer i snitt 8 minuter efter att resten av teamet är klara med förberedelser för operation Varför? Sökning görs så sent att operatör hinner inte vara på plats i tid Varför? Operationssjuksköterskan vill inte att operatör ska behöva vänta Varför? Finns inget principbeslut/standard Diskutera principer och skapa regler/ standards för hela teamet Rotorsak Åtgärd

44 Värdekompassen Ett hjälpmedel för enskilda arbetsgrupper som vill förbättra sina processer och därigenom öka värdet av vårdens insatser för patienterna. Värdekompassen hjälper till att ur fyra perspektiv visa vad t ex en förändring ger för resultat för en patient/ patientgrupp.

45 Title/Lecturer AUGUSTI 31,

46 Teamutveckling och STAR Ställa frågor om t.ex. kunskap och delaktighet Kan ha STAR som ett diskussionsunderlag Källa: Landstingsförbundet, Värdekompass & Orienteringsblad

47 Kvalitetsregister Register som följer patienten genom ett eller flera faser i vårdepisoden Källa: Nationella kvalitetsregiste, GUIDE KVALITETSREGISTER SOM STÖD I FÖRBÄTTRINGSARBETE r

48 48 Händelseanalys Patientsäkerhet MTO Sambandet mellan Människa Teknik Organisation

49 49 LEAN Fick ni inblick i måndags! Processteori med inslag av annat

50 AUGUSTI 31, röstning Identifiera problem/förbättringsområden Varje person får tre röda pluttar Får placera dem där de anser att det finns problemen/förbättringsområden finns

51 51 Ha9modellen Vit hatt: fakta, data, logiska luckor Gul hatt positivt, optimistiskt, se fördelar, det vi borde göra mer av. Visioner Svart hatt kritiskt tänkande, nackdelar, hinder, brister, risker, det vi borde göra mindre av/det vi gör dåligt idagr Grön hatt möjligheter, förslag till förbättringar Hur vi kan utveckla det som är bra. Alternativa lösningar, innovativ tänkande. Krativitet, brainstorming. Röd hatt känslor och intuition. Hur känns det? Hur känner du det? Hur känner andra det? Spontana reaktioner Bla hatt representerar process, eller tänkandet om tänkandet. Sammanfattar, drar slutsatser och fattar beslut. Källa: Six Thinking Hats, de Bono, 1985/1999

52 52 KUPP Fyra vårdkvalitetsdimensioner: - Personalens medicinsk-tekniska kompetens; t ex avseende diagnostik, behandling och fysisk omvårdnad. - Vårdmiljöns fysisk-tekniska förutsättningar; t ex tillgång till den utrustning som behövs. - Personalens identitesorienterade förhållningssätt; t ex att man blir tagen pa allvar och bemött med respekt. - Vårdmiljöns socio-kulturella atmosfär; t ex att vården baseras pa patientens behov snarare än pa personalens rutiner.

53 Förbä.ringsmodellen ( Nolan, Deming) MÅL Vad är det vi vill uppna? MÅTT Hur vet vi a9 en förändring är en förbä9ring? IDÈER Vilka förändringar kan vi göra som förbä9ringar? PDSA, Planera Gör Studera - Lär Sma tester

54 Ha koll på Ha med olika på problemet!

55 Kvalitetsindikatorerna (Donabedians synsä9, 1988): Strukturkvalitet (vad man har resurser, personal, lokaler, utrustning) Också bedömning!!! Processkvalitet (vad och hur man gör utredningar, behandlingar, omvårdnadsåtgärder) Också bedömning!!! Resultatkvalitet (vad man åstadkommer hälsoeffekter) Också bedömning!!!

56 KREATIVITET! KRITISK ANALYS & REFLEKTION! Det vi säger a9 vi gör och det vi gör Göra rä9 saker!!! Göra saker rä9!!!

57 Alla förändringar innebär inte förbä9ringar, men alla förbä9ringar innebär förändringar P. Batalden

58 Vad är förbä9ringskunskap? Kunskapen om hur vi minskar gapet mellan det vi vet och vi gör det vi säger a9 vi gör och det vi gör Göra rä9 saker Göra saker rä9 58