Värdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län."

Transkript

1 Värdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län.

2 Innehållsförteckning: Värdeberäkning av förbättringsarbete... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Metod... 3 Vad är värdeberäkningar... 3 Förbättringskunskap... 4 Värdekompassen... 5 Processkartläggning... 6 Nedbrytning av processer... 6 Framgångsfaktorer... 7 Arbetsmodell för värdeberäkning... 8 Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge... 9 Processkarta NU-läge... 9 Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge Steg 3 Gör en GAP-analys Steg 4 Fånga resursmått Resursmått Steg 5 Gör en effektbedömning Exempel Arbetsblad

3 Värdeberäkning av förbättringsarbete Bakgrund En hörnpelare i landstingets verksamhet är rätt kvalitet. En annan hörnpelare är god ekonomisk hushållning. I en tid när vi alla söker nå bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser är det viktigt att försöka beskriva effektivisering av verksamheten som ständigt måste pågå i syfte att med bibehållen eller förbättrad kvalitet reducera kostnaderna. Kostnaderna för kvalitetsproblem har i ett flertal studier skattats till mellan 10-30% av organisationers totala kostnader. I Landstingsplanen uttalas att landstinget ska arbeta med s.k. Värdeberäkningar som ett sätt att sätta kronor och ören på de förbättringar som planeras eller som har genomförts. En förutsättning för detta är ett tvärprofessionellt arbetssätt där vi kombinerar förbättringsmodeller, PGSA och Värdekompassen med ekonomiska kalkyleringsmodeller. Syfte Att uppnå god hushållning och ökat värde för patienten/kunden. Mål Värdeberäkningsmodellen ska utgöra en hjälp i att synliggöra och värdera effekter och nytta i utvecklingsarbeten i Landstinget i Kalmar län. Strategin är att samtliga förbättringsprojekt som beviljas projektmedel ur Varje dag lite bättre satsningen ska värdeberäknas enligt denna metod. Metod Värdeberäkning bygger på förbättringskunskapens teori, metoder och verktyg. Metoden utgår från Värdekompassen med dess fyra perspektiv och förutsätter kartläggning av processer. Förebild till metoden är hämtad från Landstinget i Jönköpings län. Vad är värdeberäkningar Värdeberäkningar är ett sätt att sätta kronor och ören på de förändringar som planeras eller genomförts. I värdeberäkningarna fokuserar vi främst på de värden som förändringarna kan ge vår verksamhet och våra patienter. Värdeberäkningar handlar om att göra skattningar/värderingar inte att göra exakta beräkningar. Två centrala begrepp är NU-läge (innan förändring) och NY-läge (önskat läge) 3

4 Förbättringskunskap Professionell kunskap i hälso- och sjukvård omfattar bland annat ämneskunskap, personliga färdigheter, värderingar och etik. Dessa kunskaper ligger till grund för förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad. Men för att verkligen öka värdet för dem hälso- och sjukvården är till för måste också processer och system utvecklas. Förbättringskunskapen har vuxit sig stark i takt med denna insikt. Förbättringskunskap handlar om att ha djupgående kunskaper och insikter om betydelsen av: systemförståelse förståelse för variation förändringspsykologi kunskap om förbättring och lärande Förbättringskunskapen ger oss verktyg och möjlighet till dialog och inlärning som kan minska gapet mellan det vi vet och det vi gör W. Edwards Deming är en av bakgrundsgestalterna och har med sina teorier om kvalitetsutveckling lagt grunden för förståelse och optimering av organisationer. 4

5 Värdekompassen Värdekompassen är en metod som rekommenderas när förbättringsarbetet syftar till att skapa ett ökat värde för en specifik patientgupp. Den används för att beskriva värdet av vården i fyra dimensioner kliniska perspektiv, funktionellt hälsotillstånd, tillfredsställelse/service i relation till behov samt kostnader. Värdekompassen utvecklad av Paul Batalden och Eugene Nelson vid Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA. De fyra dimensionerna är: Väster Kliniska perspektivet. I denna riktning anges behov/mål/resultat av klinisk karaktär. Detta gäller både medicinska frågor, omvårdnad och rehabilitering. Detta perspektiv är viktigt för professionen. Norr Funktionellt hälsotillstånd. I detta perspektiv beskrivs sjukdomens inverkan/påverkan på olika funktioner. Denna kompassriktning handlar om det som är viktigt i det dagliga livet. Fysiskt, psykiskt och socialt. Hur fungerar patienten i det dagliga livet? Öster Tillfredsställelse/service. I relation tillbehov. Patientens förväntningar på vården. Hur nöjd är patienten med vården, information, bemötande och tillgänglighet ingår här. Söder Kostnader (direkta och indirekta). Vilka typer av kostnader och andra resurser kommer denna patientgrupp att ta i anspråk? Målen som bestäms i Värdekompassen ska alla vara delmål för att nå det övergripande målet eller syftet med förbättringsarbetet. Mätningar följs över tid i de olika perspektiven. 5

6 Processkartläggning Grunden för att använda värdeberäkningsmodellen är att processen som ska förbättras kartläggs och analyseras. Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) definierar en process så här: En process är en serie aktiviteter som förädlar en vara eller en tjänst. Den har en väl definierad början och ett väl definierat slut. Det måste alltid vara klart definierat vad processen ska ta emot, vad den ska åstadkomma, hur det ska ske, samt vilka de förväntade resultaten ska vara. Gemensamt för de flesta beskrivningar av en process är följande: har en början har ett slut har en kund (en uppdragsgivare, i detta fall en patient) som efterfrågar ett resultat har en leverantör (en uppdragstagare, i detta fall t ex en vårdgivare) som åtar sig att leverera resultatet har en överenskommelse mellan patienten/kunden och leverantören består av ett nätverk av aktiviteter producerar ett definierbart värdeskapande resultat upprepas gång efter gång Nedbrytning av processer En process kan brytas ner i delprocesser, som i sin tur kan brytas ner i aktiviteter och arbetsmoment. Med aktivitet avses här ett antal arbetsmoment som genomförs för att tillhandahålla en tjänst till en kund, d v s till en patient. Ett antal sammanhängande aktiviteter med preciserad början och slut bildar tillsammans en process. En processkartläggning handlar alltså om att bryta ner en process i ett antal aktiviteter. Hur detaljerat aktiviteter bryts ned, avgörs av processteamet. Det är dock viktigt att poängtera att processteamen alltid ska börja med en övergripande processbeskrivning för att på så sätt få en helhetsbild, och sedan arbeta sig neråt mot önskad nivå. 6

7 Framgångsfaktorer Tvärprofessionellt arbetssätt, verksamhetsföreträdare bestående av samtliga professioner som berörs av förändringen, processledare, ekonomer, verksamhetsutvecklare, Ekonomerna behöver vara med i arbetet från början Gemensam och enkel modell för Värdeberäkningar Data måste vara tillförlitlig och enkel att nå Kunskap om vilka register och data som finns och hur vi ska använda dem Ger möjlighet till ökad samverkan och gemensamt lärande mellan professioner En värdeberäkning leder till en annan. 7

8 Arbetsmodell för värdeberäkning Hur går då en värdeberäkning till? Välj först en patientgrupp/kundgrupp och beskriv syftet med förbättringsarbetet. (om möjligt, använd Värdekompassen Arbetsblad Vad mäta, sid 19 ) Steg 1: Processkartlägg för att förstå situationen som den är idag. Steg 2: Ta fram mål och visioner och förbättringsförslag. Gör en processkarta för ett nytt, framtida önskat läge. Steg 3: Ange förbättringsförslagen som aktiviteter och de förväntade effekterna av dessa i mätbara termer. Steg 4: Räkna på förändringar mellan NU- och NY-läge genom att räkna på aktiviteter som är nya, förändrade alternativt borttagna i NY-läget. Steg 5: Gör en effektbedömning i både NU-läge och NY-läge genom att effekterna av förändringarna balanseras mot kostnaderna för dessa, d v s förändrade arbetssätt måste vara värdefulla för såväl patienten som organisationen. 8

9 Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Att kartlägga och analysera NU-läge handlar om att förstå och dokumentera situationen som den är idag. Det rör sig bl a om att se på dagens situation och ta fram vad som fungerar bra, men framför allt vad som är problemen. Det gäller att utröna vad det finns för faktorer runt omkring processen som påverkar den. En hjälp i NU-lägesanalysen kan vara att kartlägga processens styrkor och svagheter, samt vilka möjligheter och hot som föreligger (en sk SWOT-analys). Allt detta är väsentligt att kartlägga för att skaffa sig kunskap, och för att i ett senare skede kunna sätta mätpunkter. Frågor som kan vara aktuella att finna svar på under steg 1 är exempelvis: Hur ser vår process ut idag? Hur gör vi idag? Vad finns det för problem? Processkarta NU-läge Beskriv vad som händer i processen. Rita ett flödesschema (ett flödesschema beskriver grafiskt en process eller ett förlopps olika steg i ordningsföljd samt hur de olika stegen i processen hänger ihop med varandra). Identifiera aktiviteter. Identifiera processens start och slut. 9

10 Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Att kartlägga och analysera NY-läge handlar om att ta fram de mål och visioner som ska leda fram till att vi når ett nytt, framtida önskat läge. Det gäller att ta fram förbättringsförslag samt att undersöka olika angreppssätt och alternativ för att därmed komma fram till det mest lämpliga. Frågor som kan vara aktuella att besvara under steg 2 är exempelvis: Vart vill vi nå? Vad vill vi åstadkomma? Hur löser vi på bästa sätt de problem som lyftes fram under NU-lägesanalysen (steg 1)? Processkarta NY-läge Beskriv vad som händer i processen. Rita ett flödesschema (ett flödesschema beskriver grafiskt en process eller ett förlopps olika steg i ordningsföljd samt hur de olika stegen i processen hänger ihop med varandra) för att beskriva processen i NYläge. Identifiera aktiviteter. Identifiera processens start och slut. Rita gärna nya aktiviteter i en avvikande färg, för att därmed tydliggöra skillnaderna. 10

11 Steg 3 Gör en GAP-analys Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Vilka är förändringarna i NY-läget jämfört med NU-läget? Ange förbättringsförslagen (aktiviteterna). Ange de förväntade effekterna av förbättringsförslagen. Det är enbart genom att lyfta fram de förväntade effekterna som vi kan veta att den tänkta förändringen är bra. Beskriv därför de förväntade effekterna i mätbara termer så långt det är möjligt. Aktivitetsmall GAP-analys (arbetsblad sid 22) Förändring Förbättringsförslag Förväntad effekt 11

12 Steg 4 Fånga resursmått Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Resursmått Resursmått är ett annat ord för kostnader. Resursmått handlar om mätning av resursförbrukning och fångas med hjälp av aktiviteter. Naturligtvis varierar resursmåtten med varje specifik process. Det är därför väsentligt att noga klargöra vilka resursmått som gäller för just Din process, samt se till att resursmåtten som väljs ut är mätbara i t ex tid, pengar eller antal. Resursmåtten kan beskrivas som exempelvis: Patienttillfredsställelse Väntetid för patienten Kostnad för t ex material, personal, undersökningar, operation, narkos etc Antal remisser Antal provtagningar Antal genomförda undersökningar Antal receptförskrivningar Vårdtid Läkartid Omvårdnadstid Tid för patientadministrativt arbete Att fånga resursmått i processer Vi måste få fram vad de tänkta förändringarna får för konsekvenser vad gäller kostnaderna. Observera att det inte är aktuellt att räkna fram en totalkostnad, utan vi måste räkna på förändringar mellan NU- och NY-läge. Det handlar alltså om att enbart räkna på aktiviteter som är nya, förändrade alternativt borttagna i NY-läget. A. Vilka aktiviteter ingår i processen? (se processkartläggningen i steg 1 NU-läge) B. Vad kostar aktiviteterna i processen? (steg 1, NU-läge) Styckpris Antal C. Summera aktiviteterna i processen. D. Genomför förändringsidéerna. E. Gör om punkt B och C ovan (men i steg 2, NY-läge) F. Analysera resultatet (t ex med hjälp av förbättringshjulet, PGSA). 12

13 Aktivitetsmall resursmått NU-läge (arbetsblad sid 23) Aktivitet/Resursmått Styckpris Antal Summa Aktivitetsmallen beskriver vilka aktiviteter/resursmått som är aktuella i NU-läget, samt priset på dessa. Aktivitetsmall resursmått NU-läge (arbetsblad sid 24) Aktivitet/Resursmått Styckpris Antal Summa Aktivitetsmallen beskriver vilka aktiviteter/resursmått som är aktuella i NY-läget, samt priset på dessa. 13

14 Steg 5 Gör en effektbedömning Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Hur kan vi fånga tidsåtgången för olika aktiviteter? En effektbedömning innebär att effekterna av förändringarna mäts och balanseras mot kostnaderna för dessa, d v s förändrade arbetssätt måste vara värdefulla för såväl patienten som organisationen. En effektbedömning genomförs i både NU-läge och NY-läge. En effektbedömning i NY-läge görs endast på tillkommande, nya aktiviteter. En effektbedömning kan bl a innebära att aktuella personalkategorier utfrågas kring hur mycket tid de lägger på olika aktiviteter. Dessa tidsuppskattningar (observera att vi inte talar om s k tidsstudier) används för att beräkna ett medelvärde som får tjäna som riktvärde för respektive personalkategori. Medelvärdet används sedan vid uträkningarna. Förbättringspotential Vi kan uttrycka effekten av en förändring med hjälp av en s k förbättringspotential, vilken innebär att effekten/värdet (nyttan) av den tänkta förändringen uttrycks i ett procenttal. Detta kan exemplifieras med införande av en datajournal. Om en användare uppskattar att hon idag använder 10 timmar/vecka till journalarbete, och sedan uppskattar att denna tid kommer att minska till 5 timmar/vecka när förändringen väl är genomförd, blir förbättringspotentialen 50 %. Om förbättringspotentialen uppskattas till 0 %, borde den tänkta förändringen inte genomföras, då effekten/nyttan uteblir. Om förbättringspotentialen däremot uppskattas till 100 %, faller aktiviteten bort och vi får ett fullt genomslag av den tänkta förändringen. Exempel på en effektbedömning Tänk på att utforma effektbedömningen så att Du verkligen får svar på det som avses. Dela in förbättringspotentialer i Hög, Medel och Låg och uttryck med hjälp av procenttal. Tänk också på att en effektbedömning i NY-läge endast görs på tillkommande, nya aktiviteter. 14

15 Effekten/värdet för patienten Det finns aktiviteter som är mer eller mindre mätbara. Hur ska vi då kunna garantera effekten/värdet till patienten? Det är framför allt två saker som påverkar detta, kostnad och kvalitet. Det är väsentligt att eftersträva en balans mellan dessa, men det är inte alltid så enkelt. Effekt/ värde Kvalitet Kostnad Det som gör det extra problematiskt är att kostnaden faktiskt uppstår i processerna. Det är viktigt att i detta sammanhang påpeka att effekten/värdet för patienten kan uppstå på många olika nivåer inom en verksamhet. Ett visst projekt kan bedrivas på en nivå, men skapa nytta på andra nivåer. Detta kan i vissa fall vara kontroversiellt, då effekten/värdet ibland hämtas hem någon annanstans, t ex på en annan avdelning. Det gäller emellertid att vid dessa tillfällen se till helheten. Helheten och balansen mellan kvalitet och kostnad är det väsentliga för att skapa effekt/värde till patienten. 15

16 Exempel Farbror Finn, 85 år, nybliven änkeman, bor ensam och har tappat en del av matlusten. En dag faller han hemma och kommer till akuten där höftfraktur konstateras. Efter operation vårdas han på ortopedisk vårdavdelning. I NU-läget får Finn god vård för sin skada. Han kommer till rehabiliteringskliniken och får åka hem efter 20 dagar. Finn får olika förebyggande åtgärder, men de är sporadiska och följer inte automatiskt med mellan de olika enheterna. I det önskade NY-läget däremot, görs en riskbedömning så fort Finn kommer till sjukhuset och åtgärder sätts in. Resultatet av riskbedömningen och åtgärderna är tillgänglig för hela vårdkedjan. När bilden var klar, började arbetet med att beräkna de olika kostnaderna: För skador, för riskbedömning utan risk samt för orsaksutredning och preventiva åtgärder. Mertiden räknades ut genom att räkna ut minutkostnad för en läkare eller sjuksköterska. Genom beräkningarna fick gruppen fram att den totala kostnaden för skador från fall, undernäring och trycksår ( NU-läget ) är 200 miljoner kronor. Fallskador upptar nästan hälften, 49 procent, av skadekostnaden. Trycksår står för 27 procent och undernäring för 24 procent. Den totala kostnaden för vårdprevention ( NY-läget ) är 25 miljoner kronor. Riskbedömningen står för 7 procent av kostnaden. Åtgärder mot fall står för 44 procent, åtgärder mot undernäring 32 procent och åtgärder mot trycksår 17 procent. 16

17 Arbetsblad Värdekompassen Orienteringsblad Sid 17 Värdekompassen - Arbetsblad VAD mäta? Sid 18 Värdekompassen - Arbetsblad HUR mäta? Sid 19 Värdekompassen Pilottestning Arbetsblad: Förslag till arbetsgång Sid 20 Aktivitetsmall - GAP-analys Sid 21 Aktivitetsmall Resursmått NU-läge, Sid 22 Aktivitetsmall Resursmått NY-läge Sid 23 17

18 Orienteringsblad för förbättringsarbete Idé: att påskynda det praktiska förbättringsarbetet genom att sammanföra kunskap om resultat och processer med att genomföra tester av identifierade förbättringsmöjligheter. 2 PROCESS Analysera Processen Hur ser processen ut som åstadkommer vård till just dessa patienter? 1 RESULTAT Välj en patientgrupp Syftet med förbättringsarbetet? Givet vår önskan att begränsa/minska ohälsan i just dessa patienters liv -vad kan då anses som önskvärda mått? 3 FÖRÄNDRINGAR Generera idéer till förändringar 4 PILOT Välj första/nästa förändring till pilottesten Vilka idéer har vi för att förändra vårt sätt att arbeta, så vi uppnår bättre resultat? Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden Hur kan vi använda Planera - Gör - Studera - Lär (Plan - Do - Study - Act) cykeln för att pilottesta en förbättringsidé? 18

19 Värdekompassen - Arbetsblad - VAD mäta (Punkt 1 i orienteringsbladet) A VÄLJ EN PATIENTGRUPP (specificera patientgruppen) B SYFTE TIPS Arbetsbladets syfte är att: identifiera de resultat- och kostnadsmått som beskriver värdet av vården. C VÄRDE 1. Välj en patientgrupp. 2. Sätt samman ett tvärfunktionellt arbetslag. 3. Använd brainstorming eller liknande för att skapa en lista med mått. 4. Börja i väster (kliniskt) på värdekompassen, arbeta sedan medsols. 5. Använd multiröstning för att reducera listan av nyckelmått för resultat- och kostnader. 6. Ställ de data som behövs mot data du kan få i dag. -Vad är rimligt? 7. Gå till Värdekompassen - Arbetsblad - HUR mäta. Kliniskt Provresultat Komplikationer Fysiskt Mentalt Socialt Funktionellt hälsostatus Kostnader Direkta Indirekta Tillfredsställelse Upplevd hälsovinst Med sättet att ge vården Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden 19

20 Värdekompassen - Arbetsblad - HUR mäta (Punkt SPECIFIKA DEFINITIONER för valda mått 1 MÅTT i orienteringsbladet) (Vad mäta?) A. MÄTMETOD (Hur mäta?) TIPS Mått: namnge måtten och gör en kort beskrivning av dem. Beskrivningen skall tala om för andra vad som mäts och vem som äger måttet. Mätmetod: beskriv metoden och systematiken för mätandet av variabeln. Den skall skrivas så att olika människor kan utföra mätningen och uppnå jämförbara resultat. Beskrivningen skall på ett begripligt och enkelt sätt förklara för den som mäter hur detta skall utföras. Ägare: B. Ägare: C. Ägare: D. Ägare: E. Ägare: F. Ägare: G. Ägare: H. Ägare: Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden 20

21 Pilottestning - Arbetsblad: Idé till arbetsgång (Punkt 4 i orienteringsbladet) A SYFTE Vad försöker vi åstadkomma? (Mer specifikt syfte) D PLANERA Hur skall vi planera pilot-testen? Vem? Gör vad? När? Med vilka metoder och vilken utbildning? E GÖR Vad lär vi oss under genomförandet av pilot-testen? B MÅTT Hur kommer vi veta att en förändring är en förbättring? F STUDERA När vi studerar vad som hänt, vad lär vi oss av det? C VALD FÖRÄNDRINGSIDÉ Hur kan vi beskriva den förändringsidé vi valt att testa? G LÄR Agera utifrån vunnen kunskap -Hur gå vidare? Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden 21

22 Aktivitetsmall GAP-analys Förändring Förbättringsförslag Förväntad effekt 22

23 Aktivitetsmall resursmått NU-läge Aktivitet/Resursmått NU-läge Styckpris Antal Summa 23

24 Aktivitetsmall resursmått NY-läge Aktivitet/Resursmått NY-läge Styckpris Antal Summa 24

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

som förbättrar vård och kvalitet

som förbättrar vård och kvalitet 8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där

Läs mer

Metoddokument Processorienterat arbetssätt

Metoddokument Processorienterat arbetssätt Metoddokument Processorienterat arbetssätt Varför processorienterat arbetssätt? Samsyn - Gemensam bild av mål och arbetsflöde Patientfokus - Endast aktiviteter som ger mervärde till patienten Minskad variation

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det...

De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... De ger mig vad jag behöver, när jag behöver det och på det sätt jag behöver det... Crossing the Quality Chasm Serious problems in quality. (Gap between what we have and what we could have is a chasm. )

Läs mer

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta?

Mått och mätning. Varför behöver vi mäta? Mått och mätning Varför behöver vi mäta? Diskussion Varför är det viktigt att mäta i förändringsprocesser? Vilka mått finns i er verksamhet idag? Hur mäts dem? Vad lär ni er av dem? Vem använder dem? Upprepa

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Alice i underlandet. - Det beror på vart du vill komma. - Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar

Alice i underlandet. - Det beror på vart du vill komma. - Då spelar det heller ingen roll vilken väg du tar Alice i underlandet - Vill du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska ta härifrån? - Det spelar inte så stor roll - Det beror på vart du vill komma - Då spelar det heller ingen roll vilken väg

Läs mer

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Förbättringskunskap Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Vad är förbättringsarbete? Fånga upp dina avvikelser och omvandla dem till förbättringar Minimera kvalitetsbrister

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Systematisk förbättringsarbete

Systematisk förbättringsarbete Systematisk förbättringsarbete Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län En introduktion till förbättringskunskap Mikro-Meso-Makro System Person - vårdtagare Macrosystem

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4

Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete. En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Nationella kvalitetsregister som stöd för systematiskt förbättringsarbete En modell för ST-utbildningens delmål 20/a4 Copyright 2016 Registercentrum Norr Kopiera och använd gärna detta material i icke

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer

Tankar kring förbättringsarbete i vardagen. Kirurgklinken kusten Norrbotten

Tankar kring förbättringsarbete i vardagen. Kirurgklinken kusten Norrbotten Tankar kring förbättringsarbete i vardagen Kirurgklinken kusten Norrbotten Tankar kring förbättringsarbete i vardagen Viktigt för det interna kvalitetsmedvetandet och arbetssättet. Engagemang! Väsentligt

Läs mer

Förbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling

Förbättringskunskap. 16 september 2015. www.skane.se/kvalitetsutveckling Förbättringskunskap 16 september 2015 www.skane.se/kvalitetsutveckling Se på din verksamhet med andra ögon W. Edwards Deming Gjorde kvalitet till en ledarskapsfråga Fick stor betydelse för utvecklingen

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Vad är kliniska mikrosystem?

Vad är kliniska mikrosystem? Vad är kliniska mikrosystem? En introduktion Berit Axelsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Varje system

Läs mer

Metoder för processorienterat arbetssätt

Metoder för processorienterat arbetssätt Metoder för processorienterat arbetssätt 2015-01-09 I detta dokument beskrivs processen med att starta upp ett processteam för fortsatt processorienterat arbetssätt. De verktyg som texten hänvisar till

Läs mer

Vårdprevention Lätt att göra rätt

Vårdprevention Lätt att göra rätt Vårdprevention Lätt att göra rätt Landstinget i Jönköpings län Jag vill inte ha trycksår, bli undernärd eller falla! Hälsningar Folke Andelen äldre patienter ökar kontinuerligt Uppkomst av trycksår, fall

Läs mer

Välkommen till Värdecafé 4 14-15 mars 2013

Välkommen till Värdecafé 4 14-15 mars 2013 Välkommen till Värdecafé 4 14-15 mars 2013 Vad händer idag? 13:00 14:00 Inledning och omvärlden 14:00 15:00 Presentation av det egna arbetet 15:00 15:30 Fika 15:30 16:30 Systemförståelse och hållbarhet

Läs mer

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län

Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län Förbättringsarbete teori och verktygslåda (eller hjälpmedel?) Boel Andersson Gäre Jönköping Academy Futurum, Region Jönköpings län Agenda Vad är problemet? Drivkrafter och möjligheter Förbättringskunskap

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Processledningsmodell för Kungälvs kommun

Processledningsmodell för Kungälvs kommun Processledningsmodell för Kungälvs kommun Anvisning Diarienummer: KS 2016/0898 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beslutad av: Förvaltningsledning Datum för beslut: 2016-08-29 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare:

Läs mer

Att kartlägga processer. 16 september 2014 Hotell Statt, Hässleholm

Att kartlägga processer. 16 september 2014 Hotell Statt, Hässleholm Att kartlägga processer 16 september 2014 Hotell Statt, Hässleholm Varför kartlägger vi processer? Skapa en gemensam bild Helhetsbild Förstå processen Utgå från kundens behov och skapa möjlighet för patient/anhörigmedverkan

Läs mer

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Läs mer

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Hur kommer SeniorAlertregistreringen Hur kommer SeniorAlertregistreringen patienten tillgodo? Hallands sjukhus Kungsbacka Annsofi Johansson, avdelningschef Vårdavdelningen Hs Kungsbacka Vi fick (ännu) en uppgift; Registrera i Senior Alert!

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som

Läs mer

Förbättringsguiden. Del 1. Konsten att förbättra

Förbättringsguiden. Del 1. Konsten att förbättra Förbättringsguiden -en kursi fem delar som du går i din egen takt via internet Del 1. Konsten att förbättra Grundläggande teori Du introduceras i de fyra hörnstenarna i det som Edward Deming kallade Grundläggande

Läs mer

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING 1 (5) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 25 AUGUSTI 2015 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 7 JUNI 2016 RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING Det här är en

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,

Läs mer

Förbättringskunskap. med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013

Förbättringskunskap. med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013 Förbättringskunskap med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013 Vad tänker du om dessa dagar För VEM ska det bli bättre? Vilka är behoven? Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över Alice: Kan

Läs mer

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.

Det kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden. Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Att redovisa» Vilket område har ni jobbat med?» Varför just det området?» Vad har ni gjort?» Hur har ni gjort för att inkludera övriga?» Resultat?» Erfarenheter;» Vad

Läs mer

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man arbetsblad 1. Risk- och sannolikhetsanalys Delprocess risker Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa kvinna man kvinna man kvinna man Skala för bedömning av allvarlighetsgrad: 1. Mindre, 2. Måttlig, 3. Betydande,

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Energi att leva livet

Energi att leva livet Energi att leva livet Sigge Arne Malin Britt-Marie Esther Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård Anette Nilsson Hälsa är att i glädje vara upptagen av sina livsuppgifter Gadamer, tysk filosof

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Hur kan vi skapa en värdeskapande vård?

Hur kan vi skapa en värdeskapande vård? Hur kan vi skapa en värdeskapande vård? Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum 2013-10-04 Vad är Qulturum? Kvalitetsutveckling Innovationer Konferenser Konsultationer Samverkan med högskolor och universitet.

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv. René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv. René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ Nu lyfter vi oss över det topparna! Kan man ta ett helhetsgrepp på en skolas komplexa verksamhet?

Läs mer

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende

Projekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Projekt Pinocchio Genombrottsprojekt För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Bakgrund Projekt Pinocchio Kunskap fanns.. Institutet

Läs mer

PROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING

PROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING PROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING Förbättringsledarprogrammet omgång 13 8-9 maj 2012 Marie Johnsson VAL AV PROCESS! Varför processkartläggning? Helhetsbild Förstå processen Utgå från kundens behov

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Värdeskapande flöden för vårdtagaren

Värdeskapande flöden för vårdtagaren Värdeskapande flöden för vårdtagaren Funktions orienterad Process orienterad Patientprocess orienterad Separata, fokuserade silos Verksamheten som en process Verksamheten efter kundens process Program

Läs mer

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde?

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? Förbättringskunskap Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? VÄRDEHEMTAGNING Förbättringskunskap Vilka är vi? Varför är vi här? Josefin Bjäresten

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen

Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet. Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen Välkommen till HEL 2 - Kvalitet och lärande i arbetslivet Hitta din sittplats med din basgrupp! Basgruppsindelningen hittar du i Studiehandledningen Fokus under HEL2 2 Förbättringskunskap Interprofessionell

Läs mer

Förbättringskunskap - verktyg och metoder

Förbättringskunskap - verktyg och metoder Förbättringskunskap - verktyg och metoder Ann-Charlotte Nedlund Interprofessionellt lärande, Med.fak Avd. för Hälso- och sjukvårdsanalys, Inst. för medicin och hälsa NISAL, Inst. för samhälls- och välfärdsstudier

Läs mer

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

Förbättringskunskap och kvalitetsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Vanlig ide om förbättringsarbete. Åtgärd. Åtgärd.

Förbättringskunskap och kvalitetsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Vanlig ide om förbättringsarbete. Åtgärd. Åtgärd. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap och kvalitetsarbete Barbro Krevers Institutionen för medicin och hälsa Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsanalys Linköpings universitet Något behöver

Läs mer

Alice i underlandet och katten

Alice i underlandet och katten SYFTE OCH MÅL Alice i underlandet och katten Alice: - Kan du säga mig vilken väg jag skall ta? Katten: - Det beror på vart du ska gå. Alice: - Det vet jag inte Katten: - Då spelar det ingen roll vilken

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling

Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Från fixarkultur till processledning Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och

Läs mer

Att göra mer av samma sak är inte tillräckligt Göran Henriks, Qulturum, Landstinget I Jönköpings Län

Att göra mer av samma sak är inte tillräckligt Göran Henriks, Qulturum, Landstinget I Jönköpings Län Att göra mer av samma sak är inte tillräckligt Göran Henriks, Qulturum, Landstinget I Jönköpings Län Processledning i praktiken Processledning i praktiken.först En process är ett nätverk av aktiviteter

Läs mer

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling

AT-tinget 2014. Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling AT-tinget 2014 Margareta Albinsson Enheten för strategisk kvalitetsitveckling Region Skåne www.skane.se/kvalitetsutveckling 09.30 välkomna Program 09.40 förbättringskunskap 10.30 paus 11.00 återkoppling

Läs mer

Låt visionen styra Landstinget i Jönköpings län

Låt visionen styra Landstinget i Jönköpings län Låt visionen styra Landstinget i Jönköpings län Landstinget för ett bra liv i ett attraktivt län Landstingets Budget och Flerårsplan 2000 2002 Framtaget av Qulturum Testupplaga, 2000-04-01 Innehållsförteckning

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013.

Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013. Kvalitetsindikatorer i familjehemsvården. Avslutningsseminarium 15 April 2013. Famna synliggör idéburen vård och social omsorg, medverkar i politiska processer och erbjuder stöd för tillväxt och utveckling.

Läs mer

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information Moment 3: Att kartlägga och klassificera information För att kunna kartlägga och klassificera.. behöver vi veta: Vad vi gör Hur vi gör Vem som är ansvarig Om det finns någon styrande lagstiftning Vilken

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna

Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna Välkomna till Värdecafé 3 Viktoria Loo & Maria Trygg Famna Vad händer idag? 9.00 Omvärldskoll Teampresentationer Kreativt tänkande 12:00 Lunch PGSA Kultur av ständiga förbättringar 16:00 Avslutning Lärandemål

Läs mer

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Ingvar Johansson AB Processutveckling Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Tänkvärt! Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Handläggare Datum Ärendebeteckning Annika Lindqvist 2013-04-09 ON 2013/0040 0480-45 35 13 Socialdepartementet Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS Sammanfattning Bra att den

Läs mer

Att coacha förbättringsarbete

Att coacha förbättringsarbete Att coacha förbättringsarbete 160119 Nytt år och ständiga förändringar. Berit Axelsson, utvecklingsledare, Qulturum Region Jönköpings län Målet med dagen Ökad trygghet i er roll som coach eller handledare

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår

Läs mer