Värdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Värdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län."

Transkript

1 Värdeberäkning Metod för utvärdering av effekter och nytta i förbättringsarbeten i Landstinget i Kalmar län.

2 Innehållsförteckning: Värdeberäkning av förbättringsarbete... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Metod... 3 Vad är värdeberäkningar... 3 Förbättringskunskap... 4 Värdekompassen... 5 Processkartläggning... 6 Nedbrytning av processer... 6 Framgångsfaktorer... 7 Arbetsmodell för värdeberäkning... 8 Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge... 9 Processkarta NU-läge... 9 Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge Steg 3 Gör en GAP-analys Steg 4 Fånga resursmått Resursmått Steg 5 Gör en effektbedömning Exempel Arbetsblad

3 Värdeberäkning av förbättringsarbete Bakgrund En hörnpelare i landstingets verksamhet är rätt kvalitet. En annan hörnpelare är god ekonomisk hushållning. I en tid när vi alla söker nå bästa möjliga kvalitet med tillgängliga resurser är det viktigt att försöka beskriva effektivisering av verksamheten som ständigt måste pågå i syfte att med bibehållen eller förbättrad kvalitet reducera kostnaderna. Kostnaderna för kvalitetsproblem har i ett flertal studier skattats till mellan 10-30% av organisationers totala kostnader. I Landstingsplanen uttalas att landstinget ska arbeta med s.k. Värdeberäkningar som ett sätt att sätta kronor och ören på de förbättringar som planeras eller som har genomförts. En förutsättning för detta är ett tvärprofessionellt arbetssätt där vi kombinerar förbättringsmodeller, PGSA och Värdekompassen med ekonomiska kalkyleringsmodeller. Syfte Att uppnå god hushållning och ökat värde för patienten/kunden. Mål Värdeberäkningsmodellen ska utgöra en hjälp i att synliggöra och värdera effekter och nytta i utvecklingsarbeten i Landstinget i Kalmar län. Strategin är att samtliga förbättringsprojekt som beviljas projektmedel ur Varje dag lite bättre satsningen ska värdeberäknas enligt denna metod. Metod Värdeberäkning bygger på förbättringskunskapens teori, metoder och verktyg. Metoden utgår från Värdekompassen med dess fyra perspektiv och förutsätter kartläggning av processer. Förebild till metoden är hämtad från Landstinget i Jönköpings län. Vad är värdeberäkningar Värdeberäkningar är ett sätt att sätta kronor och ören på de förändringar som planeras eller genomförts. I värdeberäkningarna fokuserar vi främst på de värden som förändringarna kan ge vår verksamhet och våra patienter. Värdeberäkningar handlar om att göra skattningar/värderingar inte att göra exakta beräkningar. Två centrala begrepp är NU-läge (innan förändring) och NY-läge (önskat läge) 3

4 Förbättringskunskap Professionell kunskap i hälso- och sjukvård omfattar bland annat ämneskunskap, personliga färdigheter, värderingar och etik. Dessa kunskaper ligger till grund för förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad. Men för att verkligen öka värdet för dem hälso- och sjukvården är till för måste också processer och system utvecklas. Förbättringskunskapen har vuxit sig stark i takt med denna insikt. Förbättringskunskap handlar om att ha djupgående kunskaper och insikter om betydelsen av: systemförståelse förståelse för variation förändringspsykologi kunskap om förbättring och lärande Förbättringskunskapen ger oss verktyg och möjlighet till dialog och inlärning som kan minska gapet mellan det vi vet och det vi gör W. Edwards Deming är en av bakgrundsgestalterna och har med sina teorier om kvalitetsutveckling lagt grunden för förståelse och optimering av organisationer. 4

5 Värdekompassen Värdekompassen är en metod som rekommenderas när förbättringsarbetet syftar till att skapa ett ökat värde för en specifik patientgupp. Den används för att beskriva värdet av vården i fyra dimensioner kliniska perspektiv, funktionellt hälsotillstånd, tillfredsställelse/service i relation till behov samt kostnader. Värdekompassen utvecklad av Paul Batalden och Eugene Nelson vid Dartmouth Medical School, New Hampshire, USA. De fyra dimensionerna är: Väster Kliniska perspektivet. I denna riktning anges behov/mål/resultat av klinisk karaktär. Detta gäller både medicinska frågor, omvårdnad och rehabilitering. Detta perspektiv är viktigt för professionen. Norr Funktionellt hälsotillstånd. I detta perspektiv beskrivs sjukdomens inverkan/påverkan på olika funktioner. Denna kompassriktning handlar om det som är viktigt i det dagliga livet. Fysiskt, psykiskt och socialt. Hur fungerar patienten i det dagliga livet? Öster Tillfredsställelse/service. I relation tillbehov. Patientens förväntningar på vården. Hur nöjd är patienten med vården, information, bemötande och tillgänglighet ingår här. Söder Kostnader (direkta och indirekta). Vilka typer av kostnader och andra resurser kommer denna patientgrupp att ta i anspråk? Målen som bestäms i Värdekompassen ska alla vara delmål för att nå det övergripande målet eller syftet med förbättringsarbetet. Mätningar följs över tid i de olika perspektiven. 5

6 Processkartläggning Grunden för att använda värdeberäkningsmodellen är att processen som ska förbättras kartläggs och analyseras. Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) definierar en process så här: En process är en serie aktiviteter som förädlar en vara eller en tjänst. Den har en väl definierad början och ett väl definierat slut. Det måste alltid vara klart definierat vad processen ska ta emot, vad den ska åstadkomma, hur det ska ske, samt vilka de förväntade resultaten ska vara. Gemensamt för de flesta beskrivningar av en process är följande: har en början har ett slut har en kund (en uppdragsgivare, i detta fall en patient) som efterfrågar ett resultat har en leverantör (en uppdragstagare, i detta fall t ex en vårdgivare) som åtar sig att leverera resultatet har en överenskommelse mellan patienten/kunden och leverantören består av ett nätverk av aktiviteter producerar ett definierbart värdeskapande resultat upprepas gång efter gång Nedbrytning av processer En process kan brytas ner i delprocesser, som i sin tur kan brytas ner i aktiviteter och arbetsmoment. Med aktivitet avses här ett antal arbetsmoment som genomförs för att tillhandahålla en tjänst till en kund, d v s till en patient. Ett antal sammanhängande aktiviteter med preciserad början och slut bildar tillsammans en process. En processkartläggning handlar alltså om att bryta ner en process i ett antal aktiviteter. Hur detaljerat aktiviteter bryts ned, avgörs av processteamet. Det är dock viktigt att poängtera att processteamen alltid ska börja med en övergripande processbeskrivning för att på så sätt få en helhetsbild, och sedan arbeta sig neråt mot önskad nivå. 6

7 Framgångsfaktorer Tvärprofessionellt arbetssätt, verksamhetsföreträdare bestående av samtliga professioner som berörs av förändringen, processledare, ekonomer, verksamhetsutvecklare, Ekonomerna behöver vara med i arbetet från början Gemensam och enkel modell för Värdeberäkningar Data måste vara tillförlitlig och enkel att nå Kunskap om vilka register och data som finns och hur vi ska använda dem Ger möjlighet till ökad samverkan och gemensamt lärande mellan professioner En värdeberäkning leder till en annan. 7

8 Arbetsmodell för värdeberäkning Hur går då en värdeberäkning till? Välj först en patientgrupp/kundgrupp och beskriv syftet med förbättringsarbetet. (om möjligt, använd Värdekompassen Arbetsblad Vad mäta, sid 19 ) Steg 1: Processkartlägg för att förstå situationen som den är idag. Steg 2: Ta fram mål och visioner och förbättringsförslag. Gör en processkarta för ett nytt, framtida önskat läge. Steg 3: Ange förbättringsförslagen som aktiviteter och de förväntade effekterna av dessa i mätbara termer. Steg 4: Räkna på förändringar mellan NU- och NY-läge genom att räkna på aktiviteter som är nya, förändrade alternativt borttagna i NY-läget. Steg 5: Gör en effektbedömning i både NU-läge och NY-läge genom att effekterna av förändringarna balanseras mot kostnaderna för dessa, d v s förändrade arbetssätt måste vara värdefulla för såväl patienten som organisationen. 8

9 Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Att kartlägga och analysera NU-läge handlar om att förstå och dokumentera situationen som den är idag. Det rör sig bl a om att se på dagens situation och ta fram vad som fungerar bra, men framför allt vad som är problemen. Det gäller att utröna vad det finns för faktorer runt omkring processen som påverkar den. En hjälp i NU-lägesanalysen kan vara att kartlägga processens styrkor och svagheter, samt vilka möjligheter och hot som föreligger (en sk SWOT-analys). Allt detta är väsentligt att kartlägga för att skaffa sig kunskap, och för att i ett senare skede kunna sätta mätpunkter. Frågor som kan vara aktuella att finna svar på under steg 1 är exempelvis: Hur ser vår process ut idag? Hur gör vi idag? Vad finns det för problem? Processkarta NU-läge Beskriv vad som händer i processen. Rita ett flödesschema (ett flödesschema beskriver grafiskt en process eller ett förlopps olika steg i ordningsföljd samt hur de olika stegen i processen hänger ihop med varandra). Identifiera aktiviteter. Identifiera processens start och slut. 9

10 Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Att kartlägga och analysera NY-läge handlar om att ta fram de mål och visioner som ska leda fram till att vi når ett nytt, framtida önskat läge. Det gäller att ta fram förbättringsförslag samt att undersöka olika angreppssätt och alternativ för att därmed komma fram till det mest lämpliga. Frågor som kan vara aktuella att besvara under steg 2 är exempelvis: Vart vill vi nå? Vad vill vi åstadkomma? Hur löser vi på bästa sätt de problem som lyftes fram under NU-lägesanalysen (steg 1)? Processkarta NY-läge Beskriv vad som händer i processen. Rita ett flödesschema (ett flödesschema beskriver grafiskt en process eller ett förlopps olika steg i ordningsföljd samt hur de olika stegen i processen hänger ihop med varandra) för att beskriva processen i NYläge. Identifiera aktiviteter. Identifiera processens start och slut. Rita gärna nya aktiviteter i en avvikande färg, för att därmed tydliggöra skillnaderna. 10

11 Steg 3 Gör en GAP-analys Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Vilka är förändringarna i NY-läget jämfört med NU-läget? Ange förbättringsförslagen (aktiviteterna). Ange de förväntade effekterna av förbättringsförslagen. Det är enbart genom att lyfta fram de förväntade effekterna som vi kan veta att den tänkta förändringen är bra. Beskriv därför de förväntade effekterna i mätbara termer så långt det är möjligt. Aktivitetsmall GAP-analys (arbetsblad sid 22) Förändring Förbättringsförslag Förväntad effekt 11

12 Steg 4 Fånga resursmått Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Resursmått Resursmått är ett annat ord för kostnader. Resursmått handlar om mätning av resursförbrukning och fångas med hjälp av aktiviteter. Naturligtvis varierar resursmåtten med varje specifik process. Det är därför väsentligt att noga klargöra vilka resursmått som gäller för just Din process, samt se till att resursmåtten som väljs ut är mätbara i t ex tid, pengar eller antal. Resursmåtten kan beskrivas som exempelvis: Patienttillfredsställelse Väntetid för patienten Kostnad för t ex material, personal, undersökningar, operation, narkos etc Antal remisser Antal provtagningar Antal genomförda undersökningar Antal receptförskrivningar Vårdtid Läkartid Omvårdnadstid Tid för patientadministrativt arbete Att fånga resursmått i processer Vi måste få fram vad de tänkta förändringarna får för konsekvenser vad gäller kostnaderna. Observera att det inte är aktuellt att räkna fram en totalkostnad, utan vi måste räkna på förändringar mellan NU- och NY-läge. Det handlar alltså om att enbart räkna på aktiviteter som är nya, förändrade alternativt borttagna i NY-läget. A. Vilka aktiviteter ingår i processen? (se processkartläggningen i steg 1 NU-läge) B. Vad kostar aktiviteterna i processen? (steg 1, NU-läge) Styckpris Antal C. Summera aktiviteterna i processen. D. Genomför förändringsidéerna. E. Gör om punkt B och C ovan (men i steg 2, NY-läge) F. Analysera resultatet (t ex med hjälp av förbättringshjulet, PGSA). 12

13 Aktivitetsmall resursmått NU-läge (arbetsblad sid 23) Aktivitet/Resursmått Styckpris Antal Summa Aktivitetsmallen beskriver vilka aktiviteter/resursmått som är aktuella i NU-läget, samt priset på dessa. Aktivitetsmall resursmått NU-läge (arbetsblad sid 24) Aktivitet/Resursmått Styckpris Antal Summa Aktivitetsmallen beskriver vilka aktiviteter/resursmått som är aktuella i NY-läget, samt priset på dessa. 13

14 Steg 5 Gör en effektbedömning Steg 1 Kartlägg och analysera NU-läge. Steg 2 Kartlägg och analysera NY-läge. Steg 3 Gör en GAP-analys. Steg 4 Fånga resursmått. Steg 5 Gör en effektbedömning. Hur kan vi fånga tidsåtgången för olika aktiviteter? En effektbedömning innebär att effekterna av förändringarna mäts och balanseras mot kostnaderna för dessa, d v s förändrade arbetssätt måste vara värdefulla för såväl patienten som organisationen. En effektbedömning genomförs i både NU-läge och NY-läge. En effektbedömning i NY-läge görs endast på tillkommande, nya aktiviteter. En effektbedömning kan bl a innebära att aktuella personalkategorier utfrågas kring hur mycket tid de lägger på olika aktiviteter. Dessa tidsuppskattningar (observera att vi inte talar om s k tidsstudier) används för att beräkna ett medelvärde som får tjäna som riktvärde för respektive personalkategori. Medelvärdet används sedan vid uträkningarna. Förbättringspotential Vi kan uttrycka effekten av en förändring med hjälp av en s k förbättringspotential, vilken innebär att effekten/värdet (nyttan) av den tänkta förändringen uttrycks i ett procenttal. Detta kan exemplifieras med införande av en datajournal. Om en användare uppskattar att hon idag använder 10 timmar/vecka till journalarbete, och sedan uppskattar att denna tid kommer att minska till 5 timmar/vecka när förändringen väl är genomförd, blir förbättringspotentialen 50 %. Om förbättringspotentialen uppskattas till 0 %, borde den tänkta förändringen inte genomföras, då effekten/nyttan uteblir. Om förbättringspotentialen däremot uppskattas till 100 %, faller aktiviteten bort och vi får ett fullt genomslag av den tänkta förändringen. Exempel på en effektbedömning Tänk på att utforma effektbedömningen så att Du verkligen får svar på det som avses. Dela in förbättringspotentialer i Hög, Medel och Låg och uttryck med hjälp av procenttal. Tänk också på att en effektbedömning i NY-läge endast görs på tillkommande, nya aktiviteter. 14

15 Effekten/värdet för patienten Det finns aktiviteter som är mer eller mindre mätbara. Hur ska vi då kunna garantera effekten/värdet till patienten? Det är framför allt två saker som påverkar detta, kostnad och kvalitet. Det är väsentligt att eftersträva en balans mellan dessa, men det är inte alltid så enkelt. Effekt/ värde Kvalitet Kostnad Det som gör det extra problematiskt är att kostnaden faktiskt uppstår i processerna. Det är viktigt att i detta sammanhang påpeka att effekten/värdet för patienten kan uppstå på många olika nivåer inom en verksamhet. Ett visst projekt kan bedrivas på en nivå, men skapa nytta på andra nivåer. Detta kan i vissa fall vara kontroversiellt, då effekten/värdet ibland hämtas hem någon annanstans, t ex på en annan avdelning. Det gäller emellertid att vid dessa tillfällen se till helheten. Helheten och balansen mellan kvalitet och kostnad är det väsentliga för att skapa effekt/värde till patienten. 15

16 Exempel Farbror Finn, 85 år, nybliven änkeman, bor ensam och har tappat en del av matlusten. En dag faller han hemma och kommer till akuten där höftfraktur konstateras. Efter operation vårdas han på ortopedisk vårdavdelning. I NU-läget får Finn god vård för sin skada. Han kommer till rehabiliteringskliniken och får åka hem efter 20 dagar. Finn får olika förebyggande åtgärder, men de är sporadiska och följer inte automatiskt med mellan de olika enheterna. I det önskade NY-läget däremot, görs en riskbedömning så fort Finn kommer till sjukhuset och åtgärder sätts in. Resultatet av riskbedömningen och åtgärderna är tillgänglig för hela vårdkedjan. När bilden var klar, började arbetet med att beräkna de olika kostnaderna: För skador, för riskbedömning utan risk samt för orsaksutredning och preventiva åtgärder. Mertiden räknades ut genom att räkna ut minutkostnad för en läkare eller sjuksköterska. Genom beräkningarna fick gruppen fram att den totala kostnaden för skador från fall, undernäring och trycksår ( NU-läget ) är 200 miljoner kronor. Fallskador upptar nästan hälften, 49 procent, av skadekostnaden. Trycksår står för 27 procent och undernäring för 24 procent. Den totala kostnaden för vårdprevention ( NY-läget ) är 25 miljoner kronor. Riskbedömningen står för 7 procent av kostnaden. Åtgärder mot fall står för 44 procent, åtgärder mot undernäring 32 procent och åtgärder mot trycksår 17 procent. 16

17 Arbetsblad Värdekompassen Orienteringsblad Sid 17 Värdekompassen - Arbetsblad VAD mäta? Sid 18 Värdekompassen - Arbetsblad HUR mäta? Sid 19 Värdekompassen Pilottestning Arbetsblad: Förslag till arbetsgång Sid 20 Aktivitetsmall - GAP-analys Sid 21 Aktivitetsmall Resursmått NU-läge, Sid 22 Aktivitetsmall Resursmått NY-läge Sid 23 17

18 Orienteringsblad för förbättringsarbete Idé: att påskynda det praktiska förbättringsarbetet genom att sammanföra kunskap om resultat och processer med att genomföra tester av identifierade förbättringsmöjligheter. 2 PROCESS Analysera Processen Hur ser processen ut som åstadkommer vård till just dessa patienter? 1 RESULTAT Välj en patientgrupp Syftet med förbättringsarbetet? Givet vår önskan att begränsa/minska ohälsan i just dessa patienters liv -vad kan då anses som önskvärda mått? 3 FÖRÄNDRINGAR Generera idéer till förändringar 4 PILOT Välj första/nästa förändring till pilottesten Vilka idéer har vi för att förändra vårt sätt att arbeta, så vi uppnår bättre resultat? Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden Hur kan vi använda Planera - Gör - Studera - Lär (Plan - Do - Study - Act) cykeln för att pilottesta en förbättringsidé? 18

19 Värdekompassen - Arbetsblad - VAD mäta (Punkt 1 i orienteringsbladet) A VÄLJ EN PATIENTGRUPP (specificera patientgruppen) B SYFTE TIPS Arbetsbladets syfte är att: identifiera de resultat- och kostnadsmått som beskriver värdet av vården. C VÄRDE 1. Välj en patientgrupp. 2. Sätt samman ett tvärfunktionellt arbetslag. 3. Använd brainstorming eller liknande för att skapa en lista med mått. 4. Börja i väster (kliniskt) på värdekompassen, arbeta sedan medsols. 5. Använd multiröstning för att reducera listan av nyckelmått för resultat- och kostnader. 6. Ställ de data som behövs mot data du kan få i dag. -Vad är rimligt? 7. Gå till Värdekompassen - Arbetsblad - HUR mäta. Kliniskt Provresultat Komplikationer Fysiskt Mentalt Socialt Funktionellt hälsostatus Kostnader Direkta Indirekta Tillfredsställelse Upplevd hälsovinst Med sättet att ge vården Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden 19

20 Värdekompassen - Arbetsblad - HUR mäta (Punkt SPECIFIKA DEFINITIONER för valda mått 1 MÅTT i orienteringsbladet) (Vad mäta?) A. MÄTMETOD (Hur mäta?) TIPS Mått: namnge måtten och gör en kort beskrivning av dem. Beskrivningen skall tala om för andra vad som mäts och vem som äger måttet. Mätmetod: beskriv metoden och systematiken för mätandet av variabeln. Den skall skrivas så att olika människor kan utföra mätningen och uppnå jämförbara resultat. Beskrivningen skall på ett begripligt och enkelt sätt förklara för den som mäter hur detta skall utföras. Ägare: B. Ägare: C. Ägare: D. Ägare: E. Ägare: F. Ägare: G. Ägare: H. Ägare: Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden 20

21 Pilottestning - Arbetsblad: Idé till arbetsgång (Punkt 4 i orienteringsbladet) A SYFTE Vad försöker vi åstadkomma? (Mer specifikt syfte) D PLANERA Hur skall vi planera pilot-testen? Vem? Gör vad? När? Med vilka metoder och vilken utbildning? E GÖR Vad lär vi oss under genomförandet av pilot-testen? B MÅTT Hur kommer vi veta att en förändring är en förbättring? F STUDERA När vi studerar vad som hänt, vad lär vi oss av det? C VALD FÖRÄNDRINGSIDÉ Hur kan vi beskriva den förändringsidé vi valt att testa? G LÄR Agera utifrån vunnen kunskap -Hur gå vidare? Värdekompassen arbetsmaterial 1997, Landstingsförbundet Svensk bearbetning: Bergström M, Olsson J med tillåtelse av Paul B Batalden 21

22 Aktivitetsmall GAP-analys Förändring Förbättringsförslag Förväntad effekt 22

23 Aktivitetsmall resursmått NU-läge Aktivitet/Resursmått NU-läge Styckpris Antal Summa 23

24 Aktivitetsmall resursmått NY-läge Aktivitet/Resursmått NY-läge Styckpris Antal Summa 24

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

som förbättrar vård och kvalitet

som förbättrar vård och kvalitet 8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.

Läs mer

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013 Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar Stockholm 18 juni 2013 Michael Bergström Sektionen för hälso- och sjukvård Avd för vård och omsorg Som det är Det finns en tråd du följer

Läs mer

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap

U t v e c k l i n g s c e n t r u m. Förbättringskunskap U t v e c k l i n g s c e n t r u m Förbättringskunskap Göra saker rätt Göra rätt saker Efficiency Effectiveness Varför förändring? Problembild Hälso-och sjukvården består av splittrade vårdprocesser där

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013

Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Att omsätta idéer i handling - metoder för förbättringsarbete 14 januari 2013 Anna Moberg Anna-Karin Woodhouse Löfsved Donald Berwick, VD IHI Varje system är perfekt designat för att uppnå exakt de resultat

Läs mer

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län

Förbättringskunskap. Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Förbättringskunskap Berit Axelsson Utvecklingsledare, Qulturum Landstinget i Jönköpings län Vad är förbättringsarbete? Fånga upp dina avvikelser och omvandla dem till förbättringar Minimera kvalitetsbrister

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Metoder för processorienterat arbetssätt

Metoder för processorienterat arbetssätt Metoder för processorienterat arbetssätt 2015-01-09 I detta dokument beskrivs processen med att starta upp ett processteam för fortsatt processorienterat arbetssätt. De verktyg som texten hänvisar till

Läs mer

Arbetsgång i förbättringsarbete

Arbetsgång i förbättringsarbete Poster innehåll Vem ni är Bakgrund/problem Syfte och Mål med ert förbättringsarbete Mätningar /resultat Tester/nya arbetsätt Patient/brukarmedverkan Stöd från linjen Delaktighet på hemmaplan Arbetsgång

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

Välkommen till Värdecafé 4 14-15 mars 2013

Välkommen till Värdecafé 4 14-15 mars 2013 Välkommen till Värdecafé 4 14-15 mars 2013 Vad händer idag? 13:00 14:00 Inledning och omvärlden 14:00 15:00 Presentation av det egna arbetet 15:00 15:30 Fika 15:30 16:30 Systemförståelse och hållbarhet

Läs mer

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar

Läs mer

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Hur kommer SeniorAlertregistreringen Hur kommer SeniorAlertregistreringen patienten tillgodo? Hallands sjukhus Kungsbacka Annsofi Johansson, avdelningschef Vårdavdelningen Hs Kungsbacka Vi fick (ännu) en uppgift; Registrera i Senior Alert!

Läs mer

Processorientering och Processledning

Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Processorientering och Processledning Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Kvalitet? God kvalitet = att tillfredsställa och helst överträffa förväntningar!

Läs mer

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Kurs Processledning Del 1 Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem Ingvar Johansson, Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling En

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

Förbättringskunskap. med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013

Förbättringskunskap. med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013 Förbättringskunskap med Skaraborg Norrqvarn 25 februari 2013 Vad tänker du om dessa dagar För VEM ska det bli bättre? Vilka är behoven? Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över Alice: Kan

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Anders Edström, Memeologen E-post: anders.edstrom@vll.se Twitter: @EdstromAnders Memeologen Västerbottens läns landsting Richard Dawkins, The selfish gene (1976) Memes

Läs mer

Att göra mer av samma sak är inte tillräckligt Göran Henriks, Qulturum, Landstinget I Jönköpings Län

Att göra mer av samma sak är inte tillräckligt Göran Henriks, Qulturum, Landstinget I Jönköpings Län Att göra mer av samma sak är inte tillräckligt Göran Henriks, Qulturum, Landstinget I Jönköpings Län Processledning i praktiken Processledning i praktiken.först En process är ett nätverk av aktiviteter

Läs mer

PROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING

PROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING PROCESSKARTLÄGGNING OCH MULTIRÖSTNING Förbättringsledarprogrammet omgång 13 8-9 maj 2012 Marie Johnsson VAL AV PROCESS! Varför processkartläggning? Helhetsbild Förstå processen Utgå från kundens behov

Läs mer

Hur kan vi skapa en värdeskapande vård?

Hur kan vi skapa en värdeskapande vård? Hur kan vi skapa en värdeskapande vård? Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum 2013-10-04 Vad är Qulturum? Kvalitetsutveckling Innovationer Konferenser Konsultationer Samverkan med högskolor och universitet.

Läs mer

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J

Totte Staxäng, SIQ. @tottestax. Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter. Jag svarar på mycket men läser allt J Totte Staxäng, SIQ Vill ni kommentera vad jag säger eller ge feedback så finns jag på Twitter @tottestax Jag svarar på mycket men läser allt J Introduktion Om oss SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling

Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Från fixarkultur till processledning Ett processorienterat arbetssätt - grunden för systematisk verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se

Läs mer

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09 Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla

Läs mer

Förbättringskunskap i Västernorrland

Förbättringskunskap i Västernorrland Förbättringskunskap i Västernorrland Att redovisa» Vilket område har ni jobbat med?» Varför just det området?» Vad har ni gjort?» Hur har ni gjort för att inkludera övriga?» Resultat?» Erfarenheter;» Vad

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde?

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? Förbättringskunskap Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? VÄRDEHEMTAGNING Förbättringskunskap Vilka är vi? Varför är vi här? Josefin Bjäresten

Läs mer

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger

Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Ingvar Johansson AB Processutveckling Ingvar Johansson, Senior Advisor, Ingvar Johansson AB torso.radhus@home.se Tänkvärt! Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger Donald Berwick

Läs mer

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt

Skolinspektionens processorienterade arbetssätt Skolinspektionens processorienterade arbetssätt 1 Bakgrund och syfte Skolinspektionen har beslutat att införa ett processorienterat arbetssätt i syfte att höja verksamhetens effektivitet och kvalitet och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv. René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling

Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv. René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ Nu lyfter vi oss över det topparna! Kan man ta ett helhetsgrepp på en skolas komplexa verksamhet?

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Förbättringskunskap i Landstinget Kronoberg

Förbättringskunskap i Landstinget Kronoberg Förbättringskunskap i Landstinget Kronoberg Den som slutar att förbättras slutar att vara bra. Utvecklingsavdelningen är en viktig motor i landstingets kunskapsstyrning och verksamhetsutveckling. Vi kan

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum

Välkomna. till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8. www.skane.se/utvecklingscentrum Välkomna till Lärandeseminarium 3 Förbättringsledarutbildning 8 Programupplägg Förbättringsledarutbildning 8 LS 1 Introduktion: Utvecklingscentrum, uppdrag, styrdokument, kundfokus Kunskapsgrunden i förbättringsarbete

Läs mer

Processer och värdegrund

Processer och värdegrund 2009-08-06 Processer och värdegrund Ann-Sofie Mattsson Processer och värdegrund Innehåll 1 SAMMANFATTNING 2 2 INLEDNING 3 3 KOMMUNENS VÄRDERINGAR UTTRYCKS I PROCESSER 6 3.1 Professionalitet 6 3.2 Engagemang

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer

Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Ledning Styrning Utveckling av verksamhetens processer Centrum för Verksamhetsutveckling Tel: 031-7051674 Besöksadress: 1 Bakgrund Stora satsningar görs för närvarande inom Västra Götalandsregionen för

Läs mer

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM

REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM REDOVISNING FRÅN ÖPPET FORUM Här redovisas den muntliga redovisningen, antecknat av Rolf B. Frågeställningar i fet stil. ST-läkarnas delmål 20 - vilka lär-möjligheter kan vara till hjälp? Att ha en kvalitetsdel

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner

Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Systematiskt förbättringsarbete och avvikelsehantering - några reflexioner Ingvar Johansson,Senior Advisor ij@siq.se Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ www.siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar,

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över

Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över Förbättringskunskap Tänk på något som du lyckats med som du är stolt över SOSFS 2011:9 (2005:12) - God vård Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Professionell

Läs mer

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus.

Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan. ...PNR och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. Patientsäkerhet genom kontinuerlig dialog mellan...pnr och förbättringsgrupp på Bröstcentrum, Capio S:t Görans sjukhus. (Patient Närstående Rådgivare (PFA-USA)) 1 Capio S:t Görans verksamhetsstrategi Ständiga

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Risk och säkerhetsarbetet som system

Risk och säkerhetsarbetet som system IT Environm. Access Admin Transformation in depth and width Learning and renewal Cooperation Clinical improvements Good ecomomising Reliability Patient safety Medication 2005 Qulturum Risk och säkerhetsarbetet

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

STEG 2. Pilotutbildning Studenter i tre professioner 9 st, ledd av projektgruppen

STEG 2. Pilotutbildning Studenter i tre professioner 9 st, ledd av projektgruppen GÖRA Förbättringskunskap Ett pilotprojekt för att introducera och sprida denna kunskap till studenter, lärare och handledare i arbetsterapeut-, läkar-, och sjuksköterskeprogrammet STEG 1 AGERA STUDERA

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Kundorienterad verksamhetsutveckling

Kundorienterad verksamhetsutveckling Kundorienterad verksamhetsutveckling Ingvar Johansson Senior Advisor Institutet för Kvalitetsutveckling - SIQ ij@siq.se SIQs verksamhetsområden SIQ genererar, samlar och sprider aktuell kunskap om Kundorienterad

Läs mer

Processer och processkartläggning

Processer och processkartläggning Processer och processkartläggning Process. Om processbegreppet och processkartläggning. Detta innefattar hur man indelar verksamheten i olika typer av processer, gränssnitt mellan processer, ledning av

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv

Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv Verksamhetsutveckling ur ett helhetsperspektiv René Chocron, SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling Rene Chocron, SIQ Arbetslagskonferenser Temaarbetsträffar Utvecklingssamtal Förbereda lektioner och

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister

Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hållbart förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister Hur arbetar vi för att åstad komma den bästa vården för våra patienter? Forskning om förbättringsarbete visar att det multiprofessionella teamet

Läs mer

Gör och lär. Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården

Gör och lär. Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården Gör och lär Ett smakprov på förbättringskunskapens teori och praktik i hälso- och sjukvården Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Jesper Olsson Telefon 08-452

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Område 5 och 8 Förebygga kirurgiska komplikationer och postoperativa sårinfektioner OP/ IVA,ortoped- och reumatologkliniken och kirurgkliniken, Länssjukhuset Ryhov I

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management

6. Att få mer gjort under en dag - Time Management 6. Att få mer gjort under en dag - Time Management Tiden är en unik och icke förnybar resurs. Den tid som gått får du inte igen. Du kommer inte att få mer tid, du har ett visst antal timmar till ett visst

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv

Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Värdebaserad vård inom Elektiv höftproteskirurgi Verksamhetsperspektiv Registercentrum 5 September 2014 2014-07-01 Fast-track Presentationens namn 2 Indikationer Smärta Funktionsnedsättning Nedsatt livskvalitet

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar Rebecka Strandberg Karina Kight 2013-12-12 Presentation och bakgrund 2 Bakgrund 3 Kursämnen under ST ett utvecklingsarbete Syftet är att skapa en struktur

Läs mer

Utvecklingskraft 2012-05-10

Utvecklingskraft 2012-05-10 Mångbesökare Mörkertal Varför? 49 % av unga kvinnor upplever smärta/obehag vid samlag (Elmerstig, 2009) Tabubelagt ämne Komplex problematik Vad är vulva? Underlivet brukar delas in i yttre och inre delar.

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet 5 GOD OCH SÄKER VÅRD 5.1 Varför kvalitetsarbete? Intresset och engagemanget för att följa upp, värdera, analysera och förbättra vård och behandling har lika lång historia som läkekonsten, dvs. sen Hippokrates

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer