Föräldrakooperativet Blixten. Kvalitetsredovisning. Läsåret 2006/07
|
|
- Maj Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föräldrakooperativet Blixten Kvalitetsredovisning Läsåret 2006/07 1
2 1. INLEDNING 4 2. VÅR ARBETSORGANISATION ANSVARSFÖRDELNING OCH BESLUTSORDNING EKONOMI RESURSER Ekonomi Personal 5 3. VÅRT KVALITETSARBETE BESLUT TAGNA INFÖR LÄSÅRET 2006/ VAD HAR FÖRBÄTTRATS I ÖVRIGT DET SENASTE LÄSÅRET VAD BRISTER? VAD BEHÖVER FÖRBÄTTRAS? 6 4. ARBETET MED FÖRÄLDRAKOOPERATIVET BLIXTENS VERKSAMHETSMÅL KREATIVITET, NYFIKENHET OCH FANTASI Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat, måluppfyllelse och analys SPRÅKUTVECKLING Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat, måluppfyllelse och analys EMPATI, HÄNSYN OCH RESPEKT Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat, måluppfyllelse och analys ANSVARSTAGANDE, SJÄLVSTÄNDIGHET OCH GRUPPKÄNSLA Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat måluppfyllelse och analys LYSSNA PÅ ANDRA OCH TALA INFÖR ANDRA Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat måluppfyllelse och analys MEDBESTÄMMANDE Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat måluppfyllelse och analys KROPPSUPPFATTNING Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat måluppfyllelse och analys KUNSKAP OCH AKTSAMHET OM NATUREN Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/ Resultat måluppfyllelse och analys MATEMATISKT TÄNKANDE Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/ Mål för 2006/ Vidtagna åtgärder 2006/
3 Resultat måluppfyllelse och analys SAMARBETET MELLAN PERSONAL, FÖRÄLDRAR OCH STYRELSE FÖRÄLDRARNAS MEDBESTÄMMANDE Fixargrupper Vikariejour Gemensamma aktiviteter för föräldrar och personal Resultat av föräldraenkät PERSONALENS ARBETSMILJÖ FORTBILDNING AV PERSONALEN LAGUTVECKLINGSDAG LÖNEFÖRMÅNER SAMARBETE MED ANDRA FÖRSKOLOR Föreståndarträffar och gemensamma aktiviteter Språkombudsträffar BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD ÅTGÄRDER ATT VIDTA INFÖR LÄSÅRET 2007/ BILAGOR 14 3
4 1. Inledning Kvalitetsredovisningen avser Föräldrakooperativet Blixtens verksamhet under läsåret 2006/2007. Kvalitetsredovisningen är utarbetad av Camilla Klang (föreståndare) och Marie Paulsson (förskollärare) i dialog med övrig personal och styrelse. Textens innehåll och formalia är kontrollerat och godkänt av verksamhetens ordförande Patrik Holm. Mottagare är Enköpings kommuns skolkansli samt kooperativets medlemmar. 2. Vår arbetsorganisation Föräldrakooperativet Blixten är en privat förskola för barn mellan 1 och 5 år som drivs som en ekonomisk förening. Vilket innebär att föräldrarna själva bestämmer över förskolans inriktning. Kooperativet startade år Idag finns två åldersblandade avdelningar, Blixten och Dunder. Under läsåret har vi haft 28 medlemsfamiljer, vilket har gett 35 barn inskrivna i förskolan Ansvarsfördelning och beslutsordning Föräldrakooperativet är en förening med egna stadgar fastställda av medlemmarna, dvs de familjer som har plats eller står i kö för plats på förskolan. Medlemmarna har till årsmötet möjlighet att lämna in motioner samt yttra sig och rösta angående dessa samt de propositioner styrelsen lämnat in. Medlemmarna väljer också de som ska sitta med i styrelsen. Styrelsen ska inom ramen för stadgarna svara för föreningens verksamhet enligt fastställda planer och tillvarata medlemmarnas intressen. Det åligger styrelsen särskilt att: - tillse att för föreningen gällande lagar och förordningar efterföljs. - verkställa av årsmötet fattade beslut. - planera, leda och fördela arbetet inom föreningen. - ansvara för och förvalta föreningens medel. - ansvara för anställd personal. - tillställa revisorerna räkenskaper enligt 22 och förbereda årsmöte. Styrelsen består bland annat av ordförande, sekreterare, kassör, personalansvarig, informationsansvarig, husansvarig, städansvarig och vikarieansvarig. Var och en av dessa ansvarar för uppgifter i enlighet med befattningsbeskrivningar. Det yttersta ekonomiska och pedagogiska ansvaret ligget på styrelsen, men ansvaret att följa och verkställa detta i den dagliga verksamheten ligger på föreståndaren. Kooperativets styrelse Föreståndare Blixten 4 personal (inkl förest) 160 tim/v 20 barn Dunder 2,8 personal 112 tim/v 15 barn 4
5 2.2. Ekonomi resurser Ekonomi Kooperativets omsättning uppgår till knappt 3,1 miljoner kr. Intäkterna baseras i stort på sett på kommunala bidrag, resterande intäkter är månadsavgifter. Bland kostnaderna står personalkostnaderna för den största delen Personal Under läsåret har personalstyrkan uppgått till 6,80 tjänster. Personalstyrkan består av en föreståndare samt en förskolelärare och 5 barnskötare. 3. Vårt kvalitetsarbete I början av varje termin genomförs en planeringsdag där personalen gör en gemensam grovplanering över terminens veckor. Vi delar in barnen i mindre grupper som ansvariga pedagoger i sin tur gör en finplanering för. Vi går även igenom kvalitetsklockan (se bilaga) för eventuell revidering. Personalen diskuterar mycket om kvaliteten och eventuella förändringar på förskolan under personalmöten, utvärderingar, morgonmöten, det är en ständig process hos oss. För oss som pedagoger är det viktigt att vara lyhörda och öppna för förändringar under arbetets gång. Detta gör vi för att barnen skall få vistas i en optimal inlärningsmiljö. Informationsunderlaget för rapporten har vi även tagit in genom samtal med barn och föräldrar samt föräldraenkäten som går ut till alla föräldrar under vårterminen. Enkäten var utformad med de lokala verksamhetsmålen som grund och bestod av flervalsfrågor med möjlighet till personliga kommentarer. 25 enkäter (av 35 utdelade) lämnades in ifyllda. Utvecklingssamtalen samt föräldramötena ger oss pedagoger möjlighet till en öppen dialog med föräldrarna. Dessa tillfällen ger oss möjlighet att ta till oss föräldrarnas önskemål och åsikter så att vi kan försöka förändra i vår verksamhet Beslut tagna inför läsåret 2006/2007 Vi bestämde att vi skulle använda ett färdigt frågeformulär som mall vid utvärderingssamtalen samt att även klargöra för personalen vad som dokumenteras i utvärderingen Vad har förbättrats i övrigt det senaste läsåret Personalens medvetenhet avseende kvalitet har ökat. Vi pratar mycket om vad kvalitet är för oss samt för våra föräldrar. 5
6 3.5. Vad brister? Vad behöver förbättras? Vi behöver få bättre rutiner för hur vi skall lägga upp arbetet kring kvalitetsredovisningen, t.ex. hur vi skall dokumentera vårt arbete i själva processen. Föreståndaren och förskolläraren behöver fortbildas i ämnet. 4. Arbetet med Föräldrakooperativet Blixtens verksamhetsmål Under vårterminen år 2005 utarbetade personalen ett lokalt styrdokument för förskolans pedagogiska arbete, Föräldrakooperativet Blixtens verksamhetsmål (bilaga 1). Målen beskriver hur vi avser att arbeta för att förverkliga de nationella strävansmål som finns statuerade i den nationella läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Alla pedagoger på förskolan har i varierande grad pedagogiskt ansvar, dokumentationsansvar samt ansvarsbarn. Därför har vi under året infört barnfri tid varje vecka för all personal. Tiden ska användas till planering av den pedagogiska verksamheten samt dokumentation och arbete kring ansvarsbarn. På förskolan Blixten följer samlingarna ett veckoschema, där varje samling har ett speciellt tema, till exempel matematik, rim och ramsor eller sång. Detta säkerställer att alla verksamhetsmål bearbetas under samlingarna. Beroende på barnens dagsform och intresse måste vi pedagoger ibland vara flexibla för att tillmötesgå alla barn. Detta är särskilt viktigt när vi har barn med särskilda behov i barngrupperna och ibland snabbt måste ändra det vi har planerat Kreativitet, nyfikenhet och fantasi Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Införa veckans skapelse. Införa fritt skapande under en timme per vecka. Dela upp Smurfarna (dom minsta barnen) i två grupper och införa skapande aktiviteter Mål för 2006/2007 Alla barn skall ges möjlighet att visa upp sina alster under veckans skapelse. Att ge de äldsta barnen möjlighet till fritt skapande i ateljén i gång per vecka. Dela de yngsta barnen i två grupper, p.g.a att gruppen blir för stor samt att barnen ges möjlighet till både skapande och rörelse Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har infört veckans skapelse på båda avdelningarna. Vi beslutade att ha fritt val istället för fritt skapande. Vi har delat in barnen i mindre grupper avseende skapande och rörelse Resultat, måluppfyllelse och analys Veckans skapelse har även introducerats på Blixten och är även där mycket uppskattad av barn och vuxna. Det är av stor vikt för oss pedagoger att barnen får möjlighet att visa upp sina skapelser för sina kamrater och föräldrar. Det är en enkel metod att bekräfta varje enskilt barn och på så sätt stärka barnets självförtroende. På grund av tidsbrist har vi gjort om det till månadens skapelse. Vi beslutade att införa fritt val istället för fritt skapande, fritt skapande var planerat som en daglig aktivitet i verksamheten. Men på grund av tidsbrist samt att barnen skall få möjlighet till medbestämmande valde vi istället fritt val. Fritt val är en aktivitet som vi har under en förmiddag i veckan där barnen födda -04 och uppåt ges möjlighet till att under 6
7 förmiddagssamlingen välja på fyra olika aktiviteter; skapande, snickra, massage samt lek ute på gården. Detta har varit mycket uppskattat av barnen samt oss pedagoger. Men ibland kunde vi pedagoger uppleva att det kunde bli rörigt under själva valen. Detta berodde på att vi gjorde valen på två olika avdelningar som ligger avskilda från varandra samt att de yngre barnen som inte skulle göra något aktivt val var med under denna samling. Inför nästa termin måste vi utveckla rutinerna kring de fria valen. Uppdelningen av de yngsta barnen, födda -04 och -05, har gett bra resultat i bägge grupperna. Ibland har det visat sig i skapande gruppen att en del barn haft svårt att exempelvis göra nya saker. Det har krävts noggrann planering inför aktiviteten samt mycket upprepningar i arbetsmomenten för att övervinna rädslan hos vissa barn Språkutveckling Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Införa språkjournal för varje enskilt barn. Förbättra rutinerna kring sagovilan på Dunder. Använda pärmen med rim och ramsor minst 1 gång i veckan på båda avdelningarna. Ta reda på information om språklekar och införa i verksamheten Mål för 2006/2007 Språkjournalen skall fungera som ett verktyg för att kartlägga barnens. språkutveckling. På så sätt blir varje barns individuella behov tydligare. Sagovilan på Dunder måste få fungerande rutiner på grund av att det finns barn i olika åldrar samt att det finns barn med koncentrationssvårigheter. Arbeta med rim och ramsor som är ett bra redskap i barnens språkutveckling. Att alla pedagoger har god kunskap om språklekar och som enkelt kan användas i verksamheten både spontant och under planerade aktiviteter Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har ej infört språkjournal för varje enskilt barn. Sagovilan på Dunder har fått bättre rutiner och fungerar. Pärmen med rim och ramsor används regelbundet. Språklekar används inte i den utsträckning som var planerat Resultat, måluppfyllelse och analys Språkjournalen har inte införts för varje enskilt barn på grund av att den som var språkansvarig slutade och hann aldrig med att ordentligt informera personalen om hur språkjournalen skulle användas i förskolans vardag. Vi inser dock att språkjournalen är ett bra verktyg så vi pedagoger måste sätta oss in i hur den skall användas på rätt sätt. Utförandet på språkjournalen måste ses över så att den lätt kan användas i våran tidspressade vardag. Sagovilan på Dunder fungerar numera bra. Under terminen har det funnits en extra resurs på avdelningen vissa dagar. Detta har lett till att vilan kunde delas upp bättre. Denna uppdelning har gjort att man får möjlighet att oftare läsa olika sagoböcker som är så viktiga i barns språkutveckling. Pärmen med rim och ramsor används ofta under våra samlingar, båda avdelningarna har en pärm som fylls på då och då så att vi kan förnya och variera oss ibland. Vi har märkt att det är viktigt att både förnya oss samt repetera utbudet. Detta för att kunskapen skall befästas samt locka barnen med variation. 7
8 Vi har mycket språklekar i vår verksamhet men vi har inte arbetat med Bornholmsmodellen som vi hade på förslag från den förskolläraren som slutade. Språklekar är en bra metod att använda sig av i barns språkinlärning, vi inser vikten av detta och kommer att jobba vidare med detta Empati, hänsyn och respekt Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Införa kompissolen på båda avdelningarna Inventera det sociala klimatet i barngruppen samt en handlingsplan Skapa en likabehandlingsplan Mål för 2006/2007 Kompissolen skall fungera som ett enkelt hjälpmedel för att barnen skall veta hur de skall bete sig för att vara en bra kompis. Den skall vara synlig för alla på avdelningen så att vi ständigt kan arbeta kring den. Under höstterminen avser vi att göra en inventering av det sociala klimatet i barngruppen. Resultatet ska vi använda till att i personalgruppen diskutera huruvida vi når upp till de nationella målen gällande värderingar och normer, solidaritet etc. Utarbeta en likabehandlingsplan Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har arbetat mycket med kompissolen. Vi har ej gjort en inventering av det sociala klimatet. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan Resultat, måluppfyllelse och analys Kompissolen har fungerat mycket bra i båda barngrupperna, särskilt under vårterminen. De äldre barnen på avdelningen Blixten kom lätt i konflikt med varandra vilket gjorde att vi kom in i en negativ period. Den bröts genom att vi fokuserade oss på det positiva. Barnen fick under storbarnssamlingarna berätta om hur dom hade varit en bra kompis under dagen. Vi talade även om det tråkiga som hänt men fokuserade oss på det positiva. Barnen tog med sig det positiva hem och var stolta över det. Vi pedagoger fick beröm av föräldrar som upplevde sina barn gladare och mer harmoniska än tidigare. Nu ser dock våra barngrupper annorlunda ut, vi har många yngre barn vilket gör att vi måste utveckla kompissolen, exempelvis konkretisera oss med bilder. Vi har inte utfört den planerade inventeringen av det sociala klimatet i barngrupperna. Detta beror på att den som utformade inventeringen hastigt slutade. På grund av tidsbrist samt nyrekrytering har detta lagts åt sidan. Vi har för avsikt att utföra detta under kommande läsår. Vi har utarbetat en likabehandlingsplan som vi har utvärderat under hösten Vi enades om att en uppdatering inte var aktuellt det här läsåret utan arbetar vidare enligt gällande likabehandlingsplan Ansvarstagande, självständighet och gruppkänsla Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Ge ett eller två barn möjlighet till bakning ungefär en gång per vecka Mål för 2006/2007 Genom att låta barnen vara delaktiga i förskolans hushållsgöromål ger vi dom möjlighet till delaktighet samt ansvarstagande. Detta är viktigt för att stärka barnens syn på sig själva, ge dem självförtroende och gruppkänsla. 8
9 Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har ej gett barnen möjlighet till bakning en gång per vecka Resultat måluppfyllelse och analys På grund av att tiden inte har räckt till så har vi ofta fått välja bort bakning med barnen. Vi koncentrerar oss på bakning vid högtider, traditioner samt vid drop-in kaffe. Istället får barnen vara delaktiga vid exempelvis matsituationen samt tvättning av förskolans handdukar. Barnen hjälper även dagligen till med inomhus samt utomhusstädning. Dessutom uppmuntras barnen att exempelvis klä på och av sig själv vid utgång, toalettbestyr, hjälpa sina kamrater vid matsituationen. Då vi ser att detta stärker både självförtroende, gruppkänsla och förmåga till empati är detta något som vi arbetar mycket med Lyssna på andra och tala inför andra Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Få barnen att lyssna aktivt på varandra. Vi pedagoger måste bli bättre på att samtala och lyssna på barnen och inte utbyta information med varandra under måltiderna Mål för 2006/2007 Barnen skall lära sig att kommunicera och lyssna på varandra. Det är viktigt att varje barn får komma till tals och att talutrymmet blir jämnt fördelat mellan barnen. Vi pedagoger skall fungera som goda förebilder för barnen. Vi skall visa barnen hur man är en aktiv lyssnare och därigenom får till stånd lugn och ro vid måltiderna Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har köpt in ett soundear per avdelning. Detta har vi gjort för att sänka ljudnivån samt att få barnen medvetna om faran med höga ljud. Vi anser även att örat ger oss bättre förutsättningar till en god miljö där man lättare kan lyssna och kommunicera med varandra. Vi pedagoger försöker att i största mån prata med varandra under rasterna eller vid utevistelser så att vi under exempelvis måltiderna lägger vikten på samtal med barnen Resultat måluppfyllelse och analys Örat som köptes in har gett bra resultat. Både barn och vuxna är mer medvetna om ljudets betydelse. Tidigare innan örat fanns hade vi vuxna en tendens att trissa upp ljudvolymen. När vi samtalade med varandra försökte barnen överrösta oss. Nu försöker vi tänka på att prata med varandra vid andra tillfällen. Problemet som kvarstår och som är svår att påverka är de yngre barnen som gråter eller skriker högt. För oss pedagoger är det viktigt att vi prioriterar samtal med barnen vid matbordet för att få en lugn och harmonisk matsituation som främjar en god konversation med barnen Medbestämmande Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Öka varje enskild individs möjlighet till självbestämmande Mål för 2006/2007 Varje enskilt barn skall kunna påverka sin dag i större utsträckning på förskolan Vidtagna åtgärder 2006/2007 Vi har infört fritt val. 9
10 Resultat måluppfyllelse och analys Se punkt Kroppsuppfattning Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Se över organisationen av gymnastiken. Införa frivilliga rytmiksamlingar för de äldre barnen utomhus. Önskemål om en införskaffning av en större klätterställning Mål för 2006/2007 Se över organisationen av gymnastiken och ta fram fler samarbetsövningar och inte så många aktiviteter som innehåller tävlingsinslag. Samarbetsövningar kan stärka gruppens sammanhållning, såväl som varje individs roll i gruppen. Samtidigt är det viktigt att barnen lär sig ett sportsligt beteende, att vara goda vinnare och förlorare, så vissa tävlingsinslag bör förekomma för att öva på detta. Personalen ska även fortsättningsvis diskutera hur man är en bra, respektive dålig vinnare eller förlorare. Barnen skall i större utsträckning än tidigare bli mer delaktiga i valet av aktiviteter. Tre-åringarna skall få ha gymnastik enligt önskemål från föräldrarna. Även de äldre barnen på förskolan skall ges tillfälle att ägna sig åt rytmik. En klätterställning ger barnen utmaningar samt att barnen får jobba med sin kroppsuppfattning Vidtagna åtgärder 2006/2007 Ansvariga pedagoger för gymnastiken har lyft in fler samarbetsövningar och nya lekar. Vi delade in barnen i halvgrupper vilket ledde till att tre-åringarna gavs möjlighet till gymnastik. Vi har i viss mån lagt in rytmik i eftermiddagsverksamheten. Vi har ej köpt in en klätterställning Resultat måluppfyllelse och analys På gymnastiken har ansvariga pedagoger lyft in fler samarbetsövningar samt en del nya lekar. Tävlingslekar förekommer fortfarande men i och med att barnen har varit med och valt aktiviteter samt att pedagogerna har pratat med barnen om spelets regler fungerar det bättre. Det kan exempelvis innebära att barnen inte åker ur leken om de blir tagna utan får en annan roll i leken. Förändringen på gymnastiken har varit positiv för både barn och pedagoger. Barnen har även fått större möjlighet till medbestämmande. Pedagogerna på gymnastiken anser att barnen var för små för att klara av gruppaktiviteterna tillsammans med de äldre barnen. Resultatet var att de yngre barnen ofta förstörde aktiviteterna tillsammans med de äldre barnen. De förstod inte spelets regler. Om pedagogerna försökte ändra och förenkla olika aktiviteter resulterade det i att de äldre barnen upplevde gymnastiken som tråkig och en aktivitet som inte innehöll några utmaningar. Vi kommer istället att använda oss av rörelse för treåringarna under naturaktiviteten Troll-Stina, se punkt 4.8. Vi har inte infört rytmik enbart för dom stora utan ibland haft en rytmiksamling på eftermiddagarna tillsammans med hela barngruppen. Vi har använt oss av olika instrument, sjungit sånger, utfört danslekar mm. Det har varit en bra avslutning på dagen när alla barnen är lite trötta och inte riktigt orkar ta för sig något. Detta har lett till en lugnare hämtningssituation då det under vissa tider kan bli många hämtningar samtidigt. 10
11 Styrelsen har diskuterat ett införskaffande av en ny klätterställning, de kom fram till att det inte fanns något utrymme för detta inköp under läsåret 2006/2007. Men de är mycket positivt inställda till en ny klätterställning och kommer att fatta ett nytt beslut kring detta under läsåret 2007/ Kunskap och aktsamhet om naturen Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Fortsätta med skogsgrupperna en gång per vecka med Rudde (fyra & femåringar) och Troll-Stina (treåringar) Mål för 2006/2007 Väcka barnens intresse samt ge dem en grundläggande kunskap för djur och natur. Barnen skall under dessa tillfällen känna glädje till att vistas i naturen Vidtagna åtgärder 2006/2007 Ruddegruppen har genomförts varje vecka men i halvgrupper. Troll-Stina har ej genomförts Resultat måluppfyllelse och analys Ruddegruppen fungerade i det stora hela bra och är mycket uppskattad av både barn, föräldrar samt pedagoger. Den har dock inte kunnat genomföras i den utsträckning som var planerat på grund av personalbrist samt att grupperna har delats in i halvgrupper. Det blev inte någon riktig kontinuitet i gruppen. Kontentan av detta är att fyra och femåringarna kommer att fortsätta med det varje vecka. Troll-Stina kunde inte genomföras läsåret 2006/2007 på grund av för många små barn i gruppen samt för få pedagoger i den gruppen. Nu har vi ändrat i planeringen så att Troll-Stina åter kommer att stå på veckoschemat. Ett av målen i Ruddegruppen är att de äldsta barnen får gå en Hitta Vilsekurs, denna kurs har inte kunnat fullföljas. Under läsåret 2007/2008 har vi för avsikt att fullfölja detta Matematiskt tänkande Åtgärder att vidta från kvalitetsredovisningen 2005/2006 Konkretisera räkningen på Dunder i större utsträckning. Pedagogerna på båda avdelningarna bör spela spel tillsammans med barnen i större utsträckning Mål för 2006/2007 Vi vill utveckla barnens matematiska tänkande genom att ta tillvara matematiken i vardagen. Vi vill använda oss av lekar för att låta barnen närma sig matematiken på ett lustfyllt sätt Vidtagna åtgärder 2006/2007 Pedagogerna på Dunder samt Blixten har blivit bättre på att ta tillvara på tillfällen till matematiskt tänkande. Vi spelar spel samt har olika matematiklekar med barnen Resultat måluppfyllelse och analys Vi som pedagoger försöker att ta tillvara på tillfällen där man kan använda sig av matematiskt tänkande. Exempelvis matsituationen erbjuder många tillfällen till räkning i vardagen. Hur många 11
12 köttbullar äter alla barnen vid bordet tillsammans? Hur många fler köttbullar äter Kajsa än Stig? Källan är outtömlig. Andra vardagssituationer där vi tar vara på matematiken är vid bakning, dukning och byte av handdukar. Vi önskar dock att pedagogerna skulle ha mer tid för att spela spel med barnen men vi försöker så fort tid ges. 5. Samarbetet mellan personal, föräldrar och styrelse 5.1. Föräldrarnas medbestämmande Varje läsår erbjuds föräldrarna ett utvecklingssamtal gällande sitt barn. Barnets individuella utvecklingsplan med mål ska då skapas i samarbete mellan personal och vårdnadshavare och godkännas genom signatur Fixargrupper Medlemsfamiljerna är indelade i fem olika fixargrupper med olika ansvarsområden. I varje grupp ingår en personal och en styrelsemedlem som är med vid planeringen av gruppens arbete och 2-5 föräldrar som utför planerade projekt. De syften vi vill uppnå med fixargrupperna är att fördela arbetsuppgifterna i föräldrakooperativet, att få ett forum för idéer att kläckas och utvecklas samt få igång ett bra samarbete mellan personal och föräldrar vilket också skapar bra relationer som i förlängningen gagnar barnen Vikariejour Då personal tvingas vara frånvarande kallas föräldrar eller en namngiven person per familj in till arbete i barngruppen i personalens ställe. Varje medlemsfamilj har tre på förhand bestämda jourdagar per termin. Både personal och föräldrar upplever sig på många sätt berikade av detta samarbete Gemensamma aktiviteter för föräldrar och personal Varje läsår anordnas drop-in kaffe, luciafirande och gårdsfest, då personal, föräldrar och barn deltar i firandet. Vi anordnar även olika temafester, exempelvis grekisk afton, kräftskiva där endast personal och föräldrar deltar. Städdagar har vi två gånger varje termin, en utomhus och en inomhus. Personalen skriver ner synpunkter och uppgifter som behöver utföras. Kooperativets städansvarige delegerar ut uppgifter bland medlemsfamiljerna och ser till att allt som behöver göras blir gjort Resultat av föräldraenkät Under slutet av vårterminen 2007 fick föräldrarna svara på en enkät för varje inskrivet barn på förskolan. Undersökningen var anonym. Enkäten var utformad med de lokala verksamhetsmålen som grund och bestod av flervalsfrågor med möjlighet till personliga kommentarer. Skillnaden i årets enkät är att ytterligare ett svarsalternativ har tillkommit, fråga ej relevant pg a barnets ålder. Detta alternativ tillkom efter önskemål från föräldrar till de yngre barnen. De ansåg att vissa frågor i enkäten var svåra att fylla i då många frågor riktar sig till de äldre barnens föräldrar. Detta gjorde att årets sammanställning inte kan jämföras till 100 % med den som är gjord tidigare. Vi anser dock att detta svarstillägg underlättade analysen av sammanställningen. Av de utlämnade enkäterna har 72 % inkommit med svar. Här nedan följer en sammanfattande text över resultatet. Överlag kan sägas att de flesta medlemsfamiljer är nöjda och anser att förskolan lever upp till de förväntningar som föräldrarna har på förskolans verksamhet. Verksamheten motsvarar i stort de förväntningar man har haft. Såväl barn som föräldrar känner sig trygga med personalen. Föräldrarna upplever sig ha tillfredsställande möjlighet till delaktighet och medbestämmande i verksamheten, vissa föräldrar anser sig dock inte ha denna tid pga. privata skäl. Närmare en 12
13 tredjedel är dock osäkra på huruvida barnen har något inflytande på verksamheten eller ej. Övriga föräldrar anser att barnen har möjlighet att påverka sin vardag i förskolans verksamhet i tillfredställande till mycket hög grad. Gällande barnets kreativitet, nyfikenhet och fantasi, språkutveckling, empatiska utveckling samt förmåga till självständighet är de flesta föräldrarna säkra på att förskolan bidrar till barnets utveckling i tillfredsställande till mycket hög grad. Det finns dock en liten osäkerhet gällande utvecklandet av det matematiska tänkandet och kunskaper om djur och natur. Gällande barnets sociala situation på förskolan uttrycker många föräldrar att de anser att deras barn känner sig som en viktig del av gruppen. Barnen känner sig trygga på förskolan och med personalen, föräldrarna anser även att förskolan tränar barnen i att både lyssna och tala om sina och andras åsikter och känslor. En liten del av föräldrarna anser dock att frågorna under rubriken barnets sociala situation på förskolan ej var relevant för dem pg a barnets ålder. Gällande förskolans rutiner, så som lämning och hämtning, blöjbyten och toalettbestyr, vila och matsituation, upplever majoriteten av föräldrarna att allt fungerar i tillfredsställande till mycket hög grad. I kvalitetsredovisningen 2005/2006 fick vi en viss kritik som vi tog till oss. Vi ändrade vissa rutiner ex. blöjbyten, röda lappar på barnets hylla när det hänt något under dagen samt var tydligare i informationen till föräldrarna. Vi pedagoger anser att den här kritiken har lett till förbättrade rutiner även för oss och inte bara i föräldraperspektiv. 6. Personalens arbetsmiljö Föräldrakooperativet har en fackrepresentant för kommunalanställda Fortbildning av personalen Ekonomiska resurser finns för personalens kompetensutveckling. Personalen har möjlighet att själva föreslå kurser etc. av intresse. I september 2006 gick hela arbetslaget på en kurs om Lpfö 98, Med läroplanen på fickan. En del av personalstyrkan gick på en tvådagars fördjupningskurs för barnskötare. Förskolans språkombud får viss språkutvecklingsrelaterad utbildning genom Enköpings kommun. Vår fackliga företrädare får arbetsrättsrelaterad utbildning under betald arbetstid. Hela arbetslaget gick på en föreläsning om personlighet och roller på jobbet, Alla är olika utom jag. Hela arbetslaget gick en kväll på föreläsningar om ADHD samt Asperger Lagutvecklingsdag Personalen har varje år en heldag för lagutvecklande aktiviteter. Aktiviteterna planeras av en del av personalstyrkan (olika personer varje år) och tyngdpunkten ligger i att ha en trevlig dag tillsammans Löneförmåner All personal har fria pedagogiska måltider samt ett privat pensionssparande. Ett friskvårdsbidrag utgår med 250kr/termin mot uppvisande av relevant kvitto. Arbetsgivaren står för nödvändiga vaccinationer såsom fästingsvaccin och influensavaccin Samarbete med andra förskolor Vi samarbetar med andra föräldrakooperativ och personalkooperativ i Enköping och Håbo. 13
14 Föreståndarträffar och gemensamma aktiviteter Under månatliga föreståndarträffar tar vi del av varandras tankar och erfarenheter. Vi bokar aktiviteter, tex kurser och evenemang och genomför temaarbeten tillsammans Språkombudsträffar Förskolans språkombud deltar vid träffar med förskollärare från hela kommunen samt diskussioner och föreläsningar. Meningen är att man i samarbete samt genom utbyte med varandra ska utveckla kunskaper kring barnens språkutveckling samt senare läs- och skrivinlärning. Språkombudet har sedan ansvaret för att implementera kunskapen i den egna förskolans verksamhet. 7. Barn i behov av särskilt stöd Vi arbetar kontinuerligt med att kartlägga barnens utveckling på olika områden så att vi kan sätta in tidiga åtgärder för barn med särskilda behov. Med hjälp av observationer gjorda av personal och förskolepsykolog förs diskussionen angående det enskilda barnets behov. Detta används sedan som underlag då vi gör en formell ansökan gällande resursmedel. För utredning gällande särskilda behov samarbetar vi med externa instanser via stöd- och resursteamet. Under läsåret 2006/07 har förskolan sökt och fått beviljat resursmedel som innebär att personalstyrkan utökas med en resursperson om ca 35 h/vecka. Under våren 2007 gick vi på föreläsningar angående ADHD samt Asperger. Denna föreläsning skulle ge oss en inblick i hur det är att leva med dessa handikapp samt ge oss en större förståelse för hur barn och deras familjer lever. Detta är väldigt viktigt för oss med tanke på att vi har barn på vår förskola med behov av särskilt stöd. 8. Åtgärder att vidta inför läsåret 2007/2008 Se över arbetsgången kring kvalitetsredovisningen. Utveckla rutinerna kring de fria valen. Införa språkjournalen. Arbeta vidare och hitta nya metoder för att stimulera barnens språkinlärning. Utveckla kompissolen. Utföra en inventering av det sociala klimatet i barngrupperna. Återinföra naturaktiviteten Troll-Stina för 3-åringarna. Se över möjligheten att införskaffa en ny klätterställning till gården. 5-åringarna skall få gå en Hitta Vilse kurs. Lösgöra tid till att spela spel i större utsträckning med barnen. Dokumentmallen för den individuella utvecklingsplanen skall göras om enligt gemensamma beslut. Tydliggöra och utveckla enkäten. BILAGOR 1. Verksamhetsmål för föräldrakooperativet Blixten 2. Kvalitetsklocka 14
15 Föräldrakooperativet Blixtens verksamhetsmål Den verksamhet vi bedriver ska ge barnen den trygghet de behöver för att under glädjefyllda former utveckla: kreativitet, nyfikenhet och fantasi genom bland annat - fria leken - skapande verksamhet språket genom bland annat - tillvarata alla tillfällen till utvecklande samtal - språklekar - bearbetning av sagor empati, hänsyn och respekt genom bland annat - värderingsövningar - samtal och reflektion kring etiska dilemman ansvar, självständighet och gruppkänsla genom bland annat - gemensamma sysslor i vardagen - att värna om varandra lyssnandet, modet att prata och vara öppen genom bland annat - samlingar - aktivt lyssnande medbestämmande genom bland annat - uttrycka och få gehör för sina åsikter - flexibilitet kroppsuppfattning och tillit till den egna kroppen genom bland annat - gymnastik - utelek - sång, musik och rytmik kunskap och aktsamhet om naturen och dess kretslopp genom bland annat - skogsgrupper - lustfyllt utforskande av naturen matematiskt tänkande genom bland annat - att upptäcka och uppleva matematiken i vardagen - matematiklekar Förutom ovanstående är hörnpelarna i vår verksamhet att ha roligt tillsammans, bekräfta barnen, ta vara på det oplanerade och vara en öppen famn. Viktigt att komma ihåg är att grunden för barnens trygghet är ni föräldrar. Därför ser vi er som en tillgång och en viktig samarbetspartner. 15
16 Kvalitetsklocka 2007/2008 Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Planeringsdag Inskolning av nya barn Informationsmöte för nya familjer Kvalitetsredovisning Föräldramöte Allergironden Uppföljningssamtal med nya familjer Medarbetarsamtal, föreståndare och personal Medarbetarsamtal, personalansvarig och föreståndare Avslutning av gruppverksamheter Fortbildningsdag för all personal Jul- och luciaaktiviteter Luciafest för personal, föräldrar och barn Utvärdering Planeringsdag Bokslut Föräldramöte Årsmöte Lönesamtal och genomgång av personalens personliga mål, föreståndare och personalansvarig Gemensam genomgång av ansvarsbarn Enkät till föräldrarna Utvecklingssamtal: personal och föräldrar Medarbetarsamtal: personalansvarig och föreståndare Avslutning av gruppverksamheterna samt barnintervjuerna Personaldag Avslutningsresa för de barn som går över till förskoleklass Förskolansdag Gårdsfest Utvärdering Sammanställning av enkäten samt kvalitetsredovisning Semesterstängt 3-4 veckor Personalmöte samt styrelsemöte är inbokade en gång i månaden under läsåren. 16
Kvalitetsredovisning för Föräldrakooperativet Blixten Läsåret 2008-2009
Kvalitetsredovisning för Föräldrakooperativet Blixten Läsåret 2008-2009 Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning
Läs merNygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål
Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god
Läs merGruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015
Arbetsplan för Snöflingan 2016/2017 På Snöflingan arbetar vi alltid utifrån läroplanen, den finns med som en röd tråd i allt vi gör och planerar. Eftersom vi har en ny grupp med ny personal och många nya
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merVerksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013
Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merLOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010. Stockens förskola ALINGSÅS
LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2009/2010 Stockens förskola ALINGSÅS Beskrivning av verksamheten Stockens förskola är en liten förskola med två avdelningar som öppnade i mitten på april 2008. Den ligger i en
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Planeten 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 2 2. Mål och riktlinjer sida 3 2.1 Normer och värden sida 3 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merLokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision
Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merMjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merLOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merKvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning
Läs merKvalitetsrapport för
Kvalitetsrapport för 2011-2012 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2011/2012 3 3. Underlag och rutiner
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merKommentarer till kvalitetshjulet 130815
Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merför Havgårdens förskola
Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merKvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola
Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.
Läs merArbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:
Orrvikens förskola Solen/Månen Förskolechef Thomas Edström Upprättad:180914 Utvärderad: 1. NORMER OCH VÄRDEN 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar - Öppenhet, respekt,
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVerksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga fo rskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merBLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015
BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merArbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Läs merArbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet
Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019 Avdelning Månskenet Välkommen till Månskenet Förskolan ska sträva efter att främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Verksamheten
Läs merLokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen
Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden
Läs merGläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.
Gläntans förskola Gläntans förskola är en del av intraprenaden Emiliaförskolorna 1 12 år. Vi består av två avdelningar, Häggen och Syrenen, med barn i åldrarna 1 5 år. För att främja varje barns lärande
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar
Läs merOrange Centrals Förskola
Orange Orange Centrals Förskola Vi som arbetar på Orange heter Ulrica, Sara, Lisbeth och Hafije. Telefonnumret till avdelningen är 044-13 49 62. Arbetslaget består av två förskollärare, två barnskötare.
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Läs merLokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Läs merVerksamhetsplan. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Solhaga Fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Förskolechef Gäller till: 2019-06-30
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merLokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merMål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning
Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning
Läs merPedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merBrukets förskolas arbetsplan 2013-2014
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras
Läs merOrminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.
Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och
Läs mer2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola!
2015-05-29 Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016 Ängens förskola! Förutsättningar Förskolan Ängen: Består av två avdelningar Smörblomman med barn i åldrarna ett till
Läs mer2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014
2013-09-18 Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014 Vi som arbetar på Forellen är; Kristina Lindqvist Taban Hama Saeed Elisabet Hammare Mariam Hammoud 35h/v Barngruppen består just nu av 11 barn. Det finns
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merGlemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merHandlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merArbetsplan för Violen
Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merKvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merArbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola
150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merAvdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T
2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN
Läs mer2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016
2.2 Aktuella mål för Skutan- våren 2016 Under hösten har vi på Skutan valt att arbeta med följande mål, baserat på barnens behov och intresse; Normer och värden o Förskolan ska sträva efter att varje barn
Läs merKvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15
Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merFörskolechef Beskrivning av förskolan
Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merVERKSAMHETSPLAN Läsåret
VERKSAMHETSPLAN Läsåret 2015-2016 Vår verksamhetsidé Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet för barn i åldrarna 1-5 år där vi arbetar efter montessoripedagogiken med Maria Montessoris tankar och värderingar
Läs merVerksamhetsplan för Åbytorps Förskola
Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna
Läs merVerksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013
Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merUTBILDNING KVALITET & UTVECKLING
Läsåret 2016-2017 UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merArbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017
160415 Arbetsplan för Förskolan Nolängen Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merHandlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merHolma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs mer