SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD

Transkript

1 SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Förord 3 Sammanfattning 4 Skolområdets organisation 5 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen 5 Redovisning av prioriterade mål 6 Normer och värden 6 Enhetens mål 6 Vidtagna åtgärder 6 Resultat 6 Bedömning av måluppfyllelse 8 Åtgärder för utveckling 8 Elevers ansvar och inflytande 9 Enhetens mål 9 Vidtagna åtgärder 9 Resultat 9 Bedömning av måluppfyllelse 10 Åtgärder för utveckling 10 Utveckling och lärande 11 Enhetens mål 11 Vidtagna åtgärder 11 Resultat 11 Bedömning av måluppfyllelse 13 Åtgärder för utveckling 13 Fritidshemmens egna mål 14 Vidtagna åtgärder 14 Resultat och måluppfyllelse 14 Åtgärder för utveckling 14 Bilaga 1 Kvalitetsprocesshjul 15 2

3 Förord Skolenheten bildades 1 januari, 2004 och fick då en och samma rektor. Enheten sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun och de tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. arbetsenheter. Rektor har tillsatt tre pedagogiska verksamhetsledare som arbetar på vars sin arbetsenhet. Tillsammans med rektor utgör de en gemensam lednings-grupp. Arbetet med att skapa en gemensam skolplan för enheten har påbörjats och arbetsplanen har implementerats under höstterminen på arbetsenheterna. Som ett stöd i arbetet med uppföljning av den lokala arbetsplanens mål har enheten tagit fram ett Kvalitetsprocesshjul, se bilaga 1. I denna kan arbetslagen se när och vilka områden som de kontinuerligt ska arbete med under kalenderåret. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och kommunens centrala undersökningar. Rektor har sammanställt kvalitetsredovisningen. Varje målområde har redovisats för sig. Rektor har slutligen gjort en bedömning av måluppfyllelse av denna enhetsövergripande kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisningens ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING kommer att ligga till grund för arbetet när vi följer upp enhetens lokala arbetsplan. Kivik den 14 december 2005 Helena Carlsson, rektor 3

4 Sammanfattning Samtliga tre skolor i Skolenhet Nord har kvalitetsredovisat kommunens prioriterade målområde för 2005: 1. Normer och värden 2. Elevers ansvar och inflytande 3. Utveckling och lärande 4. Ett för verksamheten eget mål Resultat hämtat från kommunens centrala enkät för skolår 5 visar att samtliga elever från skolområdet uppger att det råder positiv stämning och god sammanhållning på skolorna. Enkäten pekar också på att eleverna inte upplever att de har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. För att nå ökad måluppfyllelse inom målområdet Normer och värden föreslår arbetslagen att vidareutveckla utvärderingsverktyg för att dokumentera elevernas uppfattning och tyckande. Ett annat utvecklingsområde är att öka pedagogernas kompetens kring arbete med jämställdhet, demokratiska arbetsformer och skolans mål- och resultatarbete. Att förbättra elevinflytandet och därmed få bättre måluppfyllelse är ett utvecklingsområde för alla tre skolorna. Enkäten visar på att eleverna i lägre grad än lärarna upplever att de har inflytande. Däremot anser eleverna på två av skolorna att de i hög grad upplever utvecklings-samtalen meningsfulla. Välfungerande utvecklingssamtal kan stödja skolornas måluppfyllelse att eleverna utvecklar sin förmåga att utöva inflytande. Inom de områden där eleverna upp-lever sig ha inflytande tycker vi oss se ett större ansvarstagande från eleverna. Goda under-visningssituationer ska spridas mellan skolorna som en åtgärd för utveckling inom mål-området Elevers ansvar och inflytande. Inom målområdet Utveckling och lärande har enhetens förskolor nått måluppfyllelse genom att i arbetet ständigt uppmuntra till språkutveckling och till intresse för skriftspråket hos barnen. Resultat från LUS-mätning visar på måluppfyllelse för skolår 3. Hela 90,3% av skol-eleverna i år 3 har uppnått punkt 15. En av skolorna har uppnått gott resultat på ämnesproven i svenska för skolår 5. Att utveckla elevernas förmåga att på ett fördjupat sätt uttrycka vad de känner och tänker utgör ett utvecklingsområde för i första hand två av enhetens skolor. Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. I varje situation där lärande sker är språket av central betydelse. Det är med språkets hjälp vi blir medvetna om tankar, känslor och önskningar. Elevernas språkutveckling berör alla lärare i skolan i alla ämnen och skriftspråket är en viktig del av barnets språkutveckling. Enheten kommer även i fortsättning-en att prioritera arbetet inom detta målområde. I år har fritidshemmen för första gången kvalitetssäkrat ett målområde. Skola och fritidshem arbetar efter samma läroplan och ett fritidshem har valt att arbeta tillsammans med skolan kring ett gemensamt mål. Enhetens två andra fritidshem har redovisat egna mål. Ett fritidshem har tydliga mål och metoder men har inte redovisat några resultat och därmed ej kunnat visa på måluppfyllelse. Detta kan förbättras till nästa kvalitetsredovisning. 4

5 Skolområdets organisation Skolenhet Nord är ett rektorsområde som sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun. De tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. tre arbetsenheter med förskolor, familjedaghem och F-6 skolor. Fritidshemmen är integrerade med skolverksamheterna. Skolorna har egna lokaler för ämnena slöjd och idrott. Gärsnäs och Sankt Olof har även ett integrerat skoloch folkbibliotek beläget i skolan. Arbetsenhet Gärsnäs F-6 skola 163 elever Gärsnäs förskola ca 32 barn inskrivna Arbetsenhet Kivik F-6 skola 133 elever Äppellundens förskola ca 35 barn Arbetsenhet Sankt Olof F-6 skola 93 elever Skogsbackens förskola ca 38 barn Verksamhetsledare för Gärsnäs Verksamhetsledare för Kivik Verksamhetsledare för Sankt Olof Rektor Annkatrin Granqvist Ylva Henriksson Eva Nilsson Helena Carlsson Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen Enhetens mål är nedbrutna utifrån de nationella målen och den kommunala skolplanen och anpassade efter våra lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala arbetsplan är uppbyggd kring två delar. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål. Arbetet med att arbetslagen ska upprätta målplaner på undervisningsnivå har påbörjats, men är långt ifrån klart. Våra målområden i den lokala arbetsplanen är läsåret 2005/2006: 1 Normer och värden 2 Elevers ansvar och inflytande 3 Elevmedverkan och inflytande 4 En likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan 5 Skola och hem 6 Utveckling och lärande 7 Utveckling och lärande i förskolan - språkutveckling Kommunens prioriterade målområden som enheten ska redovisa är: 1 Normer och värden 2 Elevers ansvar och inflytande 3 Utveckling och lärande 4 Ett för verksamheten eget mål Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och kommunens centrala undersökningar. Alla arbetslag har inkommit med redovisningar från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola 1-6. Alla målområden är representerade i redovisningen. Flera arbetslag har delat upp arbetslagets redovisning per halvår, utifrån att elevgrupperna förändrats mellan vår och hösttermin. För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter, personalenkäter, föräldraenkät, nationella prov, bedömningar i läsutveckling i samtliga skolår. 5

6 Rektor har slutligen sammanställt kvalitetsredovisningen. Varje målområde har redovisats för sig. Rektor har gjort en bedömning av måluppfyllelse av denna enhetsövergripande kvalitetsredovisning. Redovisning av prioriterade mål Här följer en redovisning av de prioriterade målen. Redovisningen är strukturerad efter följande rubriker: Vidtagna åtgärder, Resultat, Bedömning av måluppfyllelse och Åtgärder för utveckling. Normer och värden Enhetens mål 1. Elever och vuxna visar respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och handlande. 2. Eleverna arbetar i demokratiska former. Därigenom utvecklar de sitt demokratiska tänkande. Vidtagna åtgärder Mål 1 Vi har arbetat med fadderverksamhet eleverna emellan. Olika arbetssätt som skapar gemenskap i gruppen/klassen ex. åldersintegrerade aktiviteter, veckans kompis, massage för kontakt och trygghet, kompissamtal, kill- och tjejsnack har genomförts. Några utvalda elever har fått undervisning i liten grupp kring EQ dvs. samtalat om bl.a. känslor och ilskekontroll. Mål 2 Vi har haft klassråd varje vecka och elevråd ca var tredje vecka. Vi har arbetat med Skolans trivselregler och tillsammans med eleverna utvecklat regler för arbetet och samvaron i gruppen. Antimobbningsteamet har jobbat efter handlingsplan som reviderats under höst-terminen. Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att använda bl.a. elevenkäter på skolorna och genom samtal med eleverna. Ett arbetslag har låtit eleverna få betygsätta hur de tycker att veckan har varit. Betygen (skala 1-5) på arbetsveckan har legat på 3 och högre. I ett arbetslag har pedagogerna gjort en självskattning och de anser att de upplever klimatet tillfredsställande i elevgrupperna. Vid kompissamtalen brukar 5-7 olika situationer tas upp för diskussion per gång. Några av arbetslagen har genomfört elevenkäter för att finna resultat kring hur eleverna upplever respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och handlande. De arbetslag som har genomfört dessa undersökningar har funnit att allt mellan % upplever att de aldrig eller sällan blir tilltalade med fula ord av andra elever. Kommunens alla elever i skolår 5 har fått besvara en centralt utskickad elevenkät. De har fått ange med ett tal från 0 till 100 % hur mycket de håller med om påståendena nedan: 1. Det råder en positiv stämning och god sammanhållning i min skola. 2. Jag får vara med och påverka vad vi ska arbeta med. 6

7 3. Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen. 4. Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Medel i kommunen Gärsnäs skola Piratenskolan Sankt Olofs skola I tabellen ovan kan man utläsa hur eleverna i skolår 5 har svarat på enhetens tre skolor. En stapel visar viket medel som kommunens elevsvar gav. Enhetens elever anger högre markering än medel i kommunen på fråga 1. Det är stora skillnader inom enhetens elevsvar på fråga 2, 3 och 4. Värden under 7 i den centrala elevenkäten är bedömda som låga värden. Alla lärare i kommunen har även de fått besvara en enkät där de skulle ange med ett tal från 0 till 100 % hur mycket du håller med om påståendena nedan: 1. Det råder en positiv stämning och god sammanhållning i min skola. 2. Mina elever får vara med och påverka innehållet i undervisningen. 3. Mina elever har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna 4. Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola. I tabellen nedan redovisas enhetens lärarmarkeringar samt kommunens medelresultat Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Medel i kommunen Gärsnäs skola Piratenskolan Sankt Olofs skola Genom att jämföra tabellerna ovan kan man bl.a. utläsa att lärarna i Sankt Olof markerar mycket över eleverna på fråga 2 och 3. Övriga frågor markeras i stort sett på samma nivå för lärare och elev. Lärarna på två av enhetens tre skolor markerar högre resultat än medel i kommunen på fråga 7

8 1, 3 och 4. På fråga 2 svarar alla enhetens skolors lärare högre än medelmarkeringen i kommunen. Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när 1 minst 85% av eleverna upplever att de aldrig eller sällan blir tilltalade med fula ord av andra elever. 2 minst 85% av eleverna i skolår 5 upplever att de får ett inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Då enbart några arbetslag har utvärderat hur eleverna upplever att de blir tilltalade av andra elever, kan vi inte med säkerhet avgöra om enheten nått målet. De resultat vi fann indikerar på att vi har nått målet. Detta styrks genom det resultat som framkom i den centrala elevenkäten där enhetens elever markerat höga värden på att det råder en positiv och god sammanhållning på enhetens skolor. Flera arbetslag bedömer att eleverna är måna om varandra och att det råder fin gemenskap. Enhetens lärare markerar höga värden på denna fråga. Det andra målet handlar om elevernas arbete i demokratiska former, om de kan vara med och påverka både innehåll och arbetssätt och om de upplever att deras synpunkter tas tillvara. Enhetens elever markerar generellt låga värden på dessa frågor. De anger dock högre värden på frågan om de får vara med och påverka arbetssättet än på frågan om de får vara med och påverka vad de ska arbeta med dvs. innehållet. Det är även stor skillnad mellan pojkarnas och flickornas svar på en av enhetens skolor (framgår i den centrala elevenkätens resultat). På Sankt Olofs skola anger pojkarna lägre värden än flickorna på frågorna om inflytande. Enhetens mål kan därmed inte till fullo anses ha nåtts. Däremot anser eleverna på enhetens tre skolor att deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt. Åtgärder för utveckling Arbetslagen har angett olika åtgärder för bättre måluppfyllelse. Dels påtalar de vikten av att finna bra metoder för att dokumentera elevernas utveckling och tyckanden. Här nämner flera arbetslag att de ska revidera trivselenkäten som riktar sig till eleverna. Dels ger de förslag på åtgärder som de vill genomföra under vårterminen ex. att införa kamratstödjare. Ett arbetslag menar att åldersintegrering kan ge de effekter de letar efter. Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens vad gäller arbetet med elevinflytande, demokratiskt arbetsformer och skolans mål- och resultatarbete. Detta ska bl.a. ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Pojkar och flickor ska ges lika möjligheter till inflytande över sin utveckling. Arbetet med kompissamtal, kill- och tjejsnack ska fortsätta och vidareutvecklas för att öka jämställdheten och göra undervisningen mer likvärdig för pojkar och flickor. 8

9 Elevers ansvar och inflytande Enhetens mål 1. Efter hand som eleverna blir äldre tar de del i planeringen av undervisningen, sitt eget skolarbete och sina hemuppgifter. 2. Eleven medverkar i frågor som rör deras arbetsmiljö och sociala samvaro. 3. Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden. Vidtagna åtgärder Mål 1 Veckoplanering har genomförts och eleverna planerar i sina planeringsböcker, skoldagböcker eller loggböcker. De planerar veckoläxor och de är med och får bl.a. planera egna idrottslektioner. Mål 2 Vi har arbetat med klassråd och elevråd. Under hösten har skolår 6 arbetat med Livskunskap, där de bl.a. har fått ta upp frågor om social samvaro och hur vi är mot varandra. Utöver detta diskuterades sex- och samlevnad samt droger. Alla elever har fått möjlighet att välja och byta arbetsplats i klassrummen under året. Olika metoder för att följa upp klimatet och den sociala samvaron i gruppen har arbetats fram. Mål 3 Eleverna har fått välja olika grupper inom elevens val. De har fått välja ämnesfördjupningar inom ex. geografi. I temaarbeten har eleverna varit med och föreslagit arbetsområden och sedan valt en prioriteringsordning. Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att elevernas ansvarstagande har diskuterats vid utvecklingssamtal. Ett arbetslag fann att 80% av eleverna tar ansvar för sitt skolarbete och hemuppgifter. Elevenkäter har använts och ett arbetslag har låtit eleverna betygsätta hur de tycker att veckan har varit. Ett arbetslag har kontinuerligt kontrollerat hur varje elevs enskilda planering har fullföljts och en individuell utvärdering har gjorts. De fann att 69% av eleverna klarade av att själva genomföra sin planering i svenska och matematik. Ett annat arbetslag har frågat eleverna hur de har upplevt att vara med och planera undervisningen och sitt skolarbete och dessa elever tyckte att de hade klarat av det. Ett arbetslag fann resultat genom grön-gul-röd utvärdering där eleverna har fått bedöma hur dagen eller veckan har varit. Resultaten har protokollförts och grön gubbe är i klar majoritet. Med hjälp av skoldagboken har sedan varje elev sammanställt sin vecka. Eleverna i skolår 6 har fått utvärdera Livskunskap. Totalt har 65 elever deltagit och de har kunnat beskriva i ord vad de upplever att de har lärt sig på lektionerna. På en skala från 1-5 har eleverna värderat arbetssätt och innehåll. Piratenskolans elever värderade det till 4, 2. Gärsnäseleverna till 3,8 och eleverna i Sankt Olof värderade Livskunskap till 3,3. Den centrala elevenkäten för skolår 5 har använts för att finna resultat. I tabell 1 (se sid. 7) framgår att eleverna på Piratenskolan och Sankt Olofs skola har låga värden medan Gärsnäs skola har ett högre värde på frågan om eleverna får vara med och påverka vad de ska arbeta med. 9

10 Eleverna upplever i lägre grad än lärarna att de har inflytande. Detta är beskrivet i det första redovisade målområdet. Vid utvecklingssamtalen samtalas det bl.a. om elevens ansvarstagande. I den centrala elevenkäten har eleverna och lärarna utvärderat om de upplever utvecklingssamtalen meningsfulla. I den centrala elevenkäten fick eleverna ange hur mycket de höll med om följande påstående; Utvecklingssamtalet med mina lärare/klassföreståndare känns meningsfullt. I tabell 3 kan man utläsa att två av enhetens tre skolor hade högre värden än medel i kommunen. Lärarna på Sankt Olofs skola hade enbart genomfört ett fåtal av höstterminens samtal när undersökningen gjordes. De menar att det kan vara en orsak till att eleverna satt låga värden. Tabell Medel i komunen Gärsnäs skola Piratenskolan S:t Olofs skola När det gäller det tredje målets resultat har vi inte inhämtat några uppgifter att bedöma om eleverna efter eget val fördjupar sina kunskaper inom några ämnesområden. Därmed är detta mål ej utvärderingsbart Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när 1 minst 85% av eleverna i skolår 5 upplever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Enhetens skolår 5, har angett värdet 70,2. Vårt mål är därmed inte nått. Däremot är vi på god väg att nå 85%-gränsen vad gäller elevernas uppfattning om utvecklingssamtalens meningsfullhet. Välfungerande utvecklingssamtal kan stödja skolornas måluppfyllelse att eleverna utvecklar sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Utvecklingssamtalen har bl.a. till syfte att bidra till att ge eleven insikt i sitt eget lärande och inflytande över sin egen utveckling. Vi tycker oss se att inom de områden som eleverna har inflytande över är elevernas ansvarstagande högre. Påtaglig är också arbetsglädjen hos eleverna när de har inflytande över sitt arbete. Åtgärder för utveckling Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens kring elevinflytande. Detta ska ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Goda undervisningssituationer ska spridas mellan skolorna. 10

11 Utveckling och lärande Enhetens mål 1. I förskolan stimuleras varje barn i sin språkutveckling. 2. I förskolan utvecklas barnets intresse för skriftspråket. 3. Eleverna upplever läslust och har uppnått god läsförmåga i slutet av skolår Eleverna har ett väl utvecklat tal- och skriftspråk. Vidtagna åtgärder Mål 1 I förskolan har vi arbetat med bokläsning, sagoberättande, sång, musik, rim och ramsor, rollekar, fingerlekar, språkpåsar, ritsagor, spel och rörelselekar. Vi har dessutom arbetat med teckenkommunikation TAKK som stöd för språkutveckling. Mål 2 Genom att besöka bibliotek, läsa böcker, låtsasskriva och härmskriva utvecklas barnens intresse för skriftspråk. En förskola gav barnen en bok i födelsedagspaketet. Barnens namn och andra ord finns uppsatta och synliga i barnens miljö. Mål 3 Vi har regelbundet haft tyst läsning /bänkboksläsning och lästema med gruppläsning. Eleverna har delgett varandra lästa böcker. Vi har haft bokprat i klasserna och besökt bibliotek. Arbetslagen har regelbundet låtit eleverna låna böcker, minst en gång per vecka. Några gånger har bibliotekarien kommit och haft bokprat med eleverna. I ämnet slöjd ges skriftliga instruktioner för eleven att läsa. De yngre eleverna har individuella lässcheman för hemläsning. Eleverna får sedan läsa upp sin läsläxa för de andra eleverna. Förskoleklasserna har tränat språklig medvetenhet med Trulle. Mål 4 Eleverna har fått skriva egna faktatexter utifrån stödord. De har fått möjlighet att välja skrivarverkstad på elevens val. De yngre eleverna skriver LTG-texter. Vi har arbetat med ordoch bokstavslekar. Resultat I förskolan har vi samlat in resultat genom teckningar, fotografering och genom observationer. Vi har även fått feedback från föräldrar som vi värderat. De resultat vi sett är att flertalet av barnet visat intresse för bokstäver, rim, ljud och form. Barnen kan höra när det rimmar och vi hör pratglada barn. Användandet av TAKK har resulterat i att barnen använder detta i stor utsträckning. Arbetslagen i skolan har letat efter resultat genom att dokumentera och följa elevernas läsutveckling med LUS (läsutvecklingsschema). Två gånger per läsår har resultat redovisats för rektor. Hela 90,3% av eleverna i skolår 3 hade uppnått LUS 15 i juni Vi har använt Trulles diagnoser för de yngsta eleverna och ca 6 av 8 barn är språkligt medvetna. Ett arbetslag har studerat antalet elever som valt att läsa bänkbok. Bibliotekarierna har tillfrågats om utlåningsstatistik och bibliotekarierna har märkt en ökad användning av biblioteket och att utlåningen varit hög. 11

12 Nedan visas en läsutvecklingsprogression av en åldersgrupps läsutveckling under ett halvår. LUS skolår 2, Skolenhet Nord, juni b 19 I juni månad hade 40% av elevgruppen uppnått LUS 15 medan 48% hade uppnått LUS 15 ett halvår senare. Förskjutningen kan tydligt ses i de två tabellerna nedan. LUS skolår 3, Skolenhet Nord, dec b 19 Enhetens resultat av genomförd nationell utvärdering i ämnet svenska visar på ojämna resultat inom enheten. Antalet godkända i procent varierar från % Resultat av genomförd nationell utvärdering 2005, svenska Gärsnäs flickor Gärsnäs pojkar Kivik flickor Kivik pojkar S:t Olof flickor Antal godkända elever i procent, Nationell utvärdering 2005 S:t Olof pojkar 12

13 Bedömning av måluppfyllelse Vår bedömning är att vi har nått målen när 1 arbetet i förskolan ständigt uppmuntrar till språkutveckling hos barnen. 2 arbetet i förskolan ständigt uppmuntrar till intresse för skriftspråket hos barnen. 3 minst 90% av eleverna, som slutar skolår 3 har uppnått LUS eleverna i skolår 5 kan uttrycka, på ett fördjupat sätt, hur de känner och vad de tänker både i tal och i skrift. Vi bedömer att förskolorna stimulerar barnens språkutveckling. Vi har därmed nått detta mål. Barnens ges möjlighet att intressera sig för skriftspråket i förskolan och vi har funnit resultat som påvisar detta. Vi bedömer att vi även har nått detta mål. Vi bedömer att det är ett mycket gott resultat att 6 av 8 barn i förskoleklasserna är språkligt medvetna. Då 90,3% av eleverna i skolår 3 har uppnått LUS 15 har vi även uppnått detta mål. Vi bedömer att vi har nått målet vad gäller läslust då utlåningen har varit hög och att biblio-teken har använts flitigt. Vi saknar enhetsvisa resultat kring huruvida eleverna i skolår 5 kan uttrycka på ett fördjupat sätt hur de känner och vad de tänker i tal och skrift. Detta har medfört att måluppfyllelsen inte går att bedöma. Vi anser att vi har nått ett gott resultat på Gärsnäs skola i ämnesprovet svenska. Piratenskolan och särskilt Sankt Olofs skola har inte tillfredsställande resultat. Åtgärder för utveckling Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. I varje situation där lärande sker är språket av central betydelse. Det är med språkets hjälp vi blir medvetna om tankar, känslor och önskningar. Elevernas språkutveckling berör alla lärare i skolan i alla ämnen och skriftspråket är en viktig del av barnets språkutveckling. Enheten kommer även i fortsättningen att prioritera arbetet inom detta målområde. För att nå tillfredställande resultat anser vi att eleverna än mer måste medvetandegöras om deras egna lärandeprocesser och vad det är för kunskaper som de ska nå. Lärarna har här ett viktigt uppdrag och enheten kommer under att arbeta med en kompetenshöjning kring styrdokumentens kunskaper. Lärarna ska få träna på bedömning av kunskaper och få kompetenshöjning inom olika dokumentationssätt för att kunna genomföra kvalitativa IUP:er. Denna kompetensinsats genomförs tillsammans med skolår 7-9. Den skola dit flertalet av enhetens elever kommer efter skolår 6. 13

14 Fritidshemmens mål I år är det första gången som enhetens tre fritidshem kvalitetssäkrar ett målområde. Ett av fritidshemmen har arbetat gemensamt med skolpersonalen och deras arbete återfinns under tidigare målområden. Två fritidshem har inkommit med kvalitetsredovisning till rektorn. Här följer en redovisning av deras mål. 1. Att barnen ökar sin förståelse för varandras olikheter. 2. Vi har positivt socialt samspel mellan varandra. 3. Barnen har förståelse för att deras eget handlande får konsekvenser för sig själv och andra. Vidtagna åtgärder Fritidshemmen har haft utedagar med möjlighet till lek och social samvaro över åldersgränserna. De har haft samtal där barnen utifrån egna frågeställningar själva fått fundera kring kamratskap, förstå sin egen roll i sociala sammanhang, vikten av att respektera sina kamrater såväl som vuxna, känna empati och att vara ödmjuk. Dessa samtal har varit en utveckling och i viss mån också ett sätt att få bekräftelse på om barnen har förstått innebörden av dramövningarna. Resultat och måluppfyllelse Ett av arbetslagen uppger att det är under lägret som de letar efter resultat av barnens och deras arbete under året. En ny miljö, där de vistas under samma tak under flera dagar ger många tillfällen till observationer. Lägret är även ett medel att nå målen. Arbetslagen har dock inte angett de resultat de funnit varvid måluppfyllelse ej går att bedöma. Åtgärder för utveckling Arbetslagens redovisningar ligger till grund för enhetens kvalitetsredovisning. Arbetslagen ska särskilt lägga vikt vid att dokumentera de uppföljningar de gör för att finna resultat. Resultaten ska därefter granskas och bedömas av arbetslagen och värderas utifrån arbetslagens satta mål. 14

15 Skolenhet Nord Kvalitetsprocess-hjulet Trivsel enkät Elevenkät år 5 September LAP presenteras för elever och föräldrar Hur är det ställt med arbetsron i grupperna/ klasserna? December Rektor inlämnar enhetens KR till kommunen. November LUS Skolorna lämnar in arbetslagens kvalitetsredovisningar till rektor. Resultat kring elevinflytande och elevrådens verksamhet redovisas till rektor. Januari Presentation av prioriterade målområden Hur är det ställt med arbetsron i grupperna/ klasserna? Februari Enheternas KR lämnas till Skolverket och till allmänheten. Enhetens LAP revideras utifrån KR. Sammanställning av läsårets elevens val. Skolvis rapportering. Trivsel enkät IUP förskola Augusti Arbetslagen formerar sig och reviderar ev. mål och arbetssätt. Från februari till november arbetar arbetslagen med valda arbetssätt, enligt LAP, inhämtning av resultat och värdering av dessa samt slutligen kvalitetsredovisning. LUS redovisas till rektor Enhetens föräldraenkät 15