KVALITETSREDOVISNING SIMRISLUNDSENHETEN

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING SIMRISLUNDSENHETEN 2007

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Beskrivning av enheten...3 Familjedaghem...5 Förskola...6 Utveckling och lärande...6 Normer och värden...7 Fritidshemmen...9 Utveckling och lärande...9 Normer och värden...10 Grundskolan F Utveckling och lärande...12 Normer och värden...13 Elevers delaktighet och inflytande...14 Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet...16 Biblioteksverksamheten...17 Likabehandlingsplanen...17 IKT-planen...17 Måluppfyllelse i verksamheten som helhet...18 Utvecklingsområden

3 Inledning Simrislundsenhetens kvalitetsredovisning år 2007 är genomförd och sammanställd av de olika personalgrupperna under framförallt hösten. Personalen har i olika grupper beskrivit hur de arbetat, värderat och bedömt måluppfyllelsen. Enkäter, både centrala och egna, har tjänat som underlag för bedömningarna. Årets kvalitetsredovisning innefattar två områden för förskolan, ett område för familjedaghemmen, två för fritidshemmen och fyra för grundskolan. Sammanställning av kvalitetsredovisningen har gjorts av Jan Nilsson och Kerstin Sjölin. Arbetet med att utvärdera och utveckla är en ständigt pågående process, som behöver förnyad kraft för att bli ett bra redskap. Vi behöver en bättre struktur för kvalitetsarbetet, så att det blir ett levande redskap i den dagliga verksamheten, för värdering och självvärdering av vårt arbete. Familjedaghemmen redovisar för första gången, utvecklingssamtal i familjedaghemmet och arbetet kring detta kommer att fortsätta under kommande år. Förskolans arbete med portfolio ska fortsätta och utvecklas vidare. Enhetens likabehandlingsplan måste revideras för att anpassas till de olika verksamheterna. Föräldrar är viktiga i vårt arbete, därför behöver former för föräldrainflytande i alla verksamheter utvecklas. Föräldrar och elever ska göras delaktiga i det fortsatta kvalitetsarbetet. När vi till hösten 2008 går in i en ny organisation behöver de nya arbetslagen i fritidshem och skola fördjupa och vidareutveckla sitt arbete, samt formulera gemensamma mål. Samverkan inom skolan måste stärkas i syfte att skapa en helhetssyn på elevernas långsiktiga lärande. Andelen elever som ska nå de nationella och kommunala kunskapsmålen måste öka. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling på skolnivå behöver förbättras. Beskrivning av enheten Simrislundsenheten omfattar barnomsorg och skola i södra delen av tätorten Simrishamn, med närhet till natur och hav. Jan Nilsson är rektor för Simrislundsenheten och Kerstin Sjölin är verksamhetsledare för förskola, familjedaghem och kommunens helgavdelning. Enhetens administrativa assistent är Helen Olhed. I enheten ingår förskola, familjedaghem, kommunens helgavdelning, fritidshem och skola F-6. Förskolan har under hösten utökats med en tillfällig avdelning, gemensam för barnen från Simrishamns innerstad. Under året har antalet familjedaghem minskat från 11 till 9 utifrån minskad efterfrågan. Fritidshemmen är lokalmässigt integrerade med skola F-6. I förskolan arbetar barnskötare och förskollärare där alla har den utbildning vi efterfrågar. Maten lagas på förskolan av en utbildad kokerska. Fritidshemmet är bemannat med barnskötare och fritidspedagoger, även de med den formella kompetens vi efterfrågar. I förskoleklassen arbetar förskollärare och barnskötare som är utbildade. 3

4 I skolan arbetar idrottslärare, slöjdlärare, specialpedagoger/lärare, lärare i sv2 och grundskollärare. Under halva året har vi saknat en utbildad lärare i Sv2 och en i slöjd. Vi har en övervikt av sv/so-pedagoger och saknar därmed ma/no-pedagoger, vilket också Skolverket påpekade efter sin inspektion. Genomsnitt antalet barn och elever 2007 Förskoleverksamhet: Förskola 60 Familjedaghem 64 Helgomsorg 15 Skolbarnsomsorg: Fritidshem 110 Förskoleklass 31 Grundskola 212 Elever med annat modersmål än svenska 21 Elever som får svenska som andraspråk 9 Elever som får modersmålsundervisning 9 Elever med behov av särskilt stöd 45 4

5 Familjedaghem I år är det första gången familjedaghemmen kvalitetsredovisar och det gör man utifrån ett eget valt mål. Familjedaghemmen har valt utvecklingssamtal i familjedaghem. Insatser och arbetssätt Under de två stängningsdagarna har dagbarnvårdarna och verksamhetsledaren arbetat med att ta fram ett underlag för utvecklingssamtal. Under dessa dagar har diskussioner förts kring syftet och vikten av utvecklingssamtal. Resultat Personalen har gemensamt utarbetat ett underlag att använda vid utvecklingssamtal men inga utvecklingssamtal har genomförts. Vi bedömer att arbetet har varit framåtriktande men behöver mer tid och eftertanke för att tränga in i verksamheten. Att under 2008 börja med utvecklingssamtalen och vid arbetsplatsträffar ha pedagogiska diskussioner kring utvecklingssamtal. 5

6 Förskola Utveckling och lärande Uppföljning av insatser utifrån 2006 Förskola har arbetat vidare med och utveckla portfolio: personal har varit på utbildning i portfolio. Arbetet med gruppindelade aktiviteter, t.ex. ateljén, utedagar, lek och rörelse o.s.v. har fortsatt. Antalet barn har minskat i småbarnsgruppen. Personalen arbetar vidare med IUP. Ur Läroplanen Lpfö 98 Förskolan ska sträva efter att varje barn- utvecklar sin identitet och känner trygghet i den och utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära- utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Ur Skolplanen All verksamhet i Simrishamns kommuns barnomsorg och skolor bygger på tron att alla människor har lust till lärande. Barns och elevers lärande och mognad ska vara utgångspunkt för utveckling av arbetssätt och arbetsorganisation Mål Att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin förmåga, att förstärka jag- känslan Att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sig på flera olika sätt. Att varje barn utvecklar sitt talspråk och känner lust inför skriftspråket. Vågar leka med språket. Insatser och arbetssätt för att nå målen Barnen har getts tillfälle att klara saker på egen hand, både i de vardagliga sysslorna (av-och påklädning, dukning) och i de planerade aktiviteterna. Personalen har inspirerat barnen till olika lekar, genom aktivt deltagande. Barnen har givits tillfälle och tid att utveckla sin lek. Personalen har arbetat med sång och sagoberättande, där barnen har tränat på att lyssna och prata. Barnen har arbetat med och fått uppleva olika material i ateljén och på utedagar och därigenom fått uttrycka sig på flera sätt. Förskolan har arbetat med bild och skapande, språk, sagor, lek och rörelse, rim och ramsor och samtal kring olika känslor. Dokumentation har bl.a.skett genom digitala bilder och portfolio. Resultat Förskolan har samlat in information genom observationer, portfolio, foto, individuella utvecklingsplaner (IUP), läsutvecklingsschema (LUS), utvecklingssamtal och dagliga samtal med föräldrar. Personalens utvärderingar har sammanställts och diskuterats i arbetslagen. Alla barnen har varit delaktiga i temaarbetet. Personalen upplever att barnen vill vara delaktiga och finner glädje i det de gör. Barnen tar ofta spontant fram siffror och bokstäver i sin lek. Måluppfyllelse Arbetslagens bedömning är att de upplever att barnen vågar prova på och har tillit till sin egen förmåga och att de aktiviteter och teman som erbjuds i ateljén, utedagar och lek och rörelse har varit utvecklande och lärorikt för barnen. Arbetslagen ser ett ökat intresse bland barnen för tal och skriftspråk. Måluppfyllelserna störs av att antalet barn är för stort i grupperna. 6

7 Ledningens analys och bedömning Vi anser att mångfalden av gruppaktiviteter är varierade och utvecklande för barnen. Arbetslagen arbetar ständigt på att finna möjligheter att dela i mindre grupper, som ett sätt att planera och organisera, för att kunna se det enskilda barnet. Att gemensamt arbeta fram nya arbetsmetoder som främjar det enskilda barnet. Arbeta vidare med- och utveckla portfolio. Arbeta mer med individuella utvecklingsplaner (IUP) och läsutvecklingschema (LUS) som ett sätt att finna resultat. Sträva mot att minska antalet barn i grupperna som främjar barnens individuella utveckling. Ledningens förslag på insatser för utveckling För att utveckla arbetet med portfolio kommer personalen att erbjudas fortbildning i ämnet. I övrigt instämmer vi i personalens förslag på insatser för utveckling. Normer och värden Uppföljning av insatser utifrån KR 2006: Förskolan har arbetat vidare med och utvecklat portfolio. Personal har varit på utbildning i portfolio. Personalen har fortsatt arbetet med gruppindelade aktiviteter, t.ex. ateljén, utedagar, lek och rörelse o.s.v. Antalet barn har minskat i småbarnsgruppen. Ur Läroplanen Lpfö 98 Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. Ur Skolplanen Skolans personal handleder, vägleder och organiserar arbetet så att barnet/eleven kan växa och utvecklas. Detta sker genom att personalen skapar ett arbetsklimat där eleven känner trygghet, öppenhet och ärlighet. Mål Att personal, barn och föräldrar visar respekt gentemot varandra. Att barn och personal visar respekt och omsorg för allt levande i sin närmiljö. Att skapa en trygg och positiv miljö på förskolan där barnen känner trygghet på alla avdelningarna Barn och personal ska visa empati. Ett positivt bemötande mellan: barn-barn, personal-barn, personal-föräldrar Insatser och arbetssätt för att nå målen Personalen har agerat som goda förebilder och samtalat med barnen kring känslor. Personalen har medvetet samarbetar i de olika gruppindelade aktiviteter (ateljé, utedagar, lek o rörelse) och mellan avdelningar, för att skapa en trygg och positiv miljö, där barnen får träffa alla. Genom dagliga samtal uppmuntrar personalen en god kontakt med föräldrarna. För att barnen ska lära sig att känna och visa empati löser man konflikter genom att prata om och förstå varandras åsikter enligt lyssnarkulturen. 7

8 Resultat Förskolan har samlat in information genom observationer, portfolio, foto, individuella utvecklingsplaner (IUP), läsutvecklingsschema (LUS), utvecklingssamtal och dagliga samtal med föräldrar. Personalens utvärderingar har sammanställts och diskuterats i arbetslagen. Arbetslagens medvetna bemötande har lett till en positiv och trygg stämning på förskolan. Barnen har genom temaarbeten lärt sig att samarbeta på ett bättre sätt. Personalen upplever att gruppindelningarna i ateljén, utedagar och lek o rörelse bidrar till en lugnare miljö där de bättre kan se det enskilda barnet. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån förutsättningar anser arbetslagen att de har kommit en bit på väg mot målen. Måluppfyllelserna störs av att antalet barn är för stort i grupperna. Personalen upplever att barnen vågar prova på och att alla har roligt tillsammans. Personalen menar att för stora barngrupper resulterar i att de inte alltid hinner se och hjälpa det enskilda barnet. Vissa åtgärder vid gruppindelningar har dock lett till lugnare klimat. Ledningens analys och bedömning Vi kan se, att de gruppindelade aktiviteterna har inneburit att det blivit en lugnare miljö för barn och personal. Arbetslagen arbetar ständigt på att finna möjligheter att dela i mindre grupper, som ett sätt att planera och organisera, för att kunna se det enskilda barnet. Att gemensamt arbeta fram förändringar i arbetssätt, som främjar det enskilda barnet. Sträva mot att minska antalet barn i barngrupperna, som främjar barnens individuella utveckling. Arbeta vidare med föräldrars delaktighet i förskolans verksamhet.. Ledningens förslag på insatser för utveckling Vi instämmer i personalens förslag på insatser för utveckling. 8

9 Fritidshemmen Utveckling och lärande Ur Lpo Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Mål Vi vill ge barnen möjlighet till Lek Skapande arbete Daglig fysisk aktivitet Samt aktivt samarbeta med skolans personal i den samlade skoldagen Insatser och arbetssätt för att nå målen Inköp av nytt lekmaterial, som främjar både fysik, kreativitet och skapande. Personalen har deltagit i barnens aktiviteter, och samarbetat med föreningar (handbollsföreningen, golfklubben, boule) för att kunna erbjuda alternativ i den dagliga fysiska aktiviteten. Resultat Fritidshemmen har samlat in information genom dagliga observationer av barnen, personalenkät där resultatet har sammanställt och diskuterats i arbetslaget och vid arbetsplatsträffar. Resultatet bygger delvis på den genomförda personalenkäten Möjlighet till lek mycket nöjda Skapande arbete mycket nöjda Fysisk daglig aktivitet nöjda Insatser i samlad skoldag nöjda Lokalförbättring nöjda Aktivt erbjuda barnen ett bra lekmaterial nöjda Kultur och föreningsliv - kunde ha varit mer utvecklat Utflykter och friluftsliv kunde ha varit bättre Delaktighet i barnens aktiviteter nöjda Uppmuntran i barnens arbete - bra Bedömning av måluppfyllelse Resultaten i enkäten visar att personalen anser att de har en god måluppfyllelse på de flesta punkterna. Ledningens analys och bedömning Vi instämmer i personalens bedömning av måluppfyllelse, men vi saknar en utvärdering ur barnens och föräldrarnas perspektiv. Målen ska vara oförändrade kvar. Personalenkäten genomförs vid två tillfällen på vårterminen i arbetslaget och under höstterminen individuellt. Skapa mer gemensam mötestid för att kunna utvärdera och dokumentera arbetet bättre. 9

10 Mer schemalagd planeringstid med arbetslaget i skolan för att kunna utveckla samarbetet under den samlade skoldagen. Ledningens förslag på insatser för utveckling Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola i den nya organisationen. Tillsammans med skolans personal formulera gemensamma mål. Normer och värden Uppföljning av insatser utifrån KR Tid är avsatt för att arbetat med lokala arbetsplaner och kvalitetsredovisning. Ett underlag är utarbetat som kan användas vid utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Personalens arbete med normer och värden baseras bl. a. på enhetens likabehandlingsplan. Mål Främja barnens förmåga att känna respekt, hänsyn och empati gentemot: Varandra Vuxna Allt levande Insatser och arbetssätt för att nå målen Personalen har varit förebilder, bekräftat och sett varje barnen varje dag. Personalen har gjort dagliga iakttagelser av barnen och samtalat med dem enskilt och i grupp. Spontana föräldrakontakter förekommer ofta vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtal har genomförts fördelade över hela året. Tre infoblad till föräldrar har skrivits under året. Resultat Personalen har samlat information genom utvecklingssamtal och enkäter, en riktad till barnen och en riktad till föräldrarna. Enkätsvaren har sammanställts avdelningsvis och en gemensam. Resultatet har tolkats och värderas gemensamt med all personal. Enkäten visar att de flesta barnen är trygga och nöjda. En liten del barn känner sig ibland kränkta och några upplever att de kränker.(i några fall är detta samma barn) Förtroendet för personalen bland barnen är högt. Infobladet som givits ut har uppskattats av föräldrarna. Bedömning av måluppfyllelse Barnen är till stor del trygga och nöjda. Eftersom vissa barn kräver mycket, kan en del av personalen stundtals känna, att de inte alltid är så tillgängliga för alla barnen som de skulle önska. Personalens egen bedömning av sitt arbete stämmer inte alltid fullt ut med enkätresultaten. Ledningens analys och bedömning Vi instämmer i bedömningen att barnen är trygga och nöjda därför att personalen har ett arbetssätt som befrämjar en sådan utveckling. Vi saknar analys av föräldraenkäten av det gemensamma resultatet. Enkätens frågor och svarsalternativ ska justeras, så att språket blir lättare att förstå. En och samma person ska genomföra enkäterna med alla barnen för att få ett objektivare resultat. 10

11 Personalen anser att mål och arbetssätt ska vara oförändrade. Ledningens förslag på insatser för utveckling Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola i den nya organisationen. Tillsammans med skolans personal formulera gemensamma mål. 11

12 Grundskolan F-6 Utveckling och lärande Uppföljning av insatser från KR 2006: Extra resurser har avsatts till de elever som ej klarade de nationella målen år 5 i svenska, engelska och matematik. Pedagogerna har påbörjat arbetet med att göra ämnesmålen kända för elever och föräldrar. Utvärdering enligt LUS, MUS görs i alla årskurser. Ur Lpo 94 Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Ur skolplan för Simrishamns kommun Våra barn och elever medvetandegörs om sina lärvägar/inlärningsstrategier och får en stabil grund för att kunna fortsätta lära hela livet. Skolans mål Varje elev ska ha kännedom om och uppnå de nationella kunskapsmålen i svenska, engelska och matematik. 90 % av eleverna skall uppnå Lus 15 i slutet av år 3. Alla elever ska kunna simma 200 meter i år 5. Insatser och arbetssätt för att nå målen Pedagogerna har individanpassat undervisningen inom gruppen enligt resurser. En fortbildning av pedagoger i matematik har påbörjats. Dokumentation av mattecirkeln har färdigställts under året. Personalen har informerat och resonerat med eleverna och föräldrarna kring målen vid följande tillfällen: i det dagliga arbetet, föräldramöte och utvecklingssamtal. Pedagogerna har visst tematiskt arbete och samverkan mellan ämnena. Personalen har regelbundet gjort biblioteksbesök, bokprat, hemläsning och haft dagliga lässtunder. Eleverna har haft simundervisning under hela läsåret från och med förskoleklass. De barn som behövt mer simträning har fått det. Resultat Pedagogerna har samlat in resultat via iakttagelser och samtal i det dagliga arbetet med eleverna, utvecklingssamtal, BUF s centrala enkät i år 5, LUS, MUS, nationella ämnesproven år 5, Skolverkets diagnostiska uppgifter i matematik i år 2, IUP samt Simrislundsskolans elevoch föräldrautvärdering. 65 % av eleverna nådde upp till LUS 15 i slutet av år 3. Resultat på de nationella ämnesproven/uppnått kunskapsmålen i år 5 engelska: 72 % matematik: 50 % svenska: 77 % 98 % av eleverna tycker att de har kännedom om målen i svenska, engelska och matematik. 96 % av eleverna i år 5 kan simma 200 m. 12

13 Bedömning av måluppfyllelse Personalen bedömer att eleverna ej har uppnått målet att 90 % skulle nå LUS 15 i slutet av åk 3 trots individanpassad läsundervisning. Kunskapsmålen i åk 5 i kärnämnena är ej uppnådda av alla. Elevernas kännedom om målen är goda. Personalen bedömer att elevernas simkunnighet är hög. Ledningens analys och bedömning Trots personalens olika insatser, har inte eleverna nått upp till målen. Vår bedömning är att resultatet i förhållande till elevernas förutsättningar är gott. Vi bedömer att personalens insatser att göra målen kända för eleverna har uppfyllts. För att höja resultaten i matematik fortsätter kompetensutveckling av pedagoger i matematik, samt fortsatta diskussioner kring MUS och mattecirkeln. Avsätta tid för regelbundna pedagogiska diskussioner kring arbetssätt för att höja resultaten i LUS och nationella proven. Fortsätta med att dela in eleverna i behovsgrupper. Uppföljning av kartläggning av eleverna i förskoleklass för så tidiga insatser som möjligt. Uppföljning av Simrislundselevernas kunskaper i matematik, svenska, engelska i år 9 (nationella proven). Avsätta tid för att revidera enhetens lokala kursplaner. Ledningens förslag på insatser för utveckling Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola i den nya organisationen. Avsätta tid för regelbundna pedagogiska diskussioner kring arbetssätt för att höja resultaten i LUS och nationella proven. Tillsammans med fritidspersonal i den nya organisationen formulera gemensamma mål och revidera kursplanerna. Normer och värden Uppföljning av insatser från KR 2006 Enkäterna/utvärderingarna har under året reviderats. Ur Lpo 94 Var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde. Skolan ska sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Ur skolplan för Simrishamns kommun Det pedagogiska arbetet inriktas på att alla elever ska bli sedda och bekräftade under hela skoltiden och att eleven upplever skolan som meningsfull. Skolans mål Alla ska bli lika värdefullt behandlade. Alla ska känna trygghet. Insatser och arbetssätt för att nå målen Personalen har arbetat med materialet Livsviktigt, Jag duger och Gruppen som grogrund. En del har arbetat med det regelbundet och andra periodiskt. 13

14 Personalen, tillsammans med eleverna, har diskuterat förhållningssätt utifrån ordningsreglerna och aktuella händelser. En del klasser arbetar med kompissamtal utifrån boken Kompissamtal, andra har kompissamtal utifrån en egen modell. Klasserna har regelbundna klass-och och elevråd från år 2, där är kamratstödjare en stående punkt. Pedagogerna har regelbundna utvecklingssamtal, som leder till en IUP för eleven. Personalen gör dagliga observationer, som leder till enskilda samtal och gruppsamtal. Lärare och elever i årskurs 5 har gjort en självskattning i den årliga centrala enkäten. Resultat Personal har genomfört och sammanställt elev- och föräldrautvärdering under vårterminen. Elevutvärderingen visar att 97 % tycker att alla alltid eller för det mesta visar respekt, 2 % tycker nästan aldrig. Elevutvärderingen visar att 98 % tycker att de alltid eller för det mesta visar respekt och 2 % nästan aldrig Föräldrautvärderingen visar att 24 % upplever att deras barn alltid bemöts med respekt och hänsyn under skoldagen och 75 % för det mesta. Föräldrautvärderingen visar att 39 % upplever att deras barn alltid visar respekt och hänsyn mot andra under skoldagen och 61 % för det mesta. Föräldrautvärderingen visar att 90 % av barnen upplever trygghet för det mesta och 9 % ibland. Den centrala enkäten i år 5 visar på att 95 % känner sig trygga och 93 % anser sig bli väl bemötta. Bedömning av måluppfyllelse Föräldraenkäten visar på ett något sämre resultat än förra året. Elevenkäten visar på ett positivt resultat. Den centrala enkäten i år 5 visar på ett mycket bättre resultat än tidigare år. Ledningens analys och bedömning Vi bedömer att valda arbetssätt har gett en hög måluppfyllelse. Målen att eleverna ska känna trygghet och bli värdefullt behandlade av varandra kan ökas. Pedagogerna föreslår att den centrala enkäten används i alla klasser. Förskoleklassen och årskurs 1 ska ingå i elevrådet från och med vårterminen Ledningens förslag på insatser för utveckling Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola i den nya organisationen. Tillsammans med fritidshemmens personal formulera gemensamma mål. Pedagogernas arbete med analyser, bedömning bör förbättras. Elevers delaktighet och inflytande Uppföljning av insatser från KR 2006 Personalen har samarbetat med skolsyster och kurator med utveckling av elevernas sociala kompetens. Elevenkäten har reviderats. Målen utvärderas regelbundet vid klassråd. Målen och kursplanerna har tydliggjorts för elever och föräldrar. 14

15 Ur Lpo 94: Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning (sid 15). De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. (2.3) Ur skolplan för Simrishamns kommun Förutsättningen för lärande är att individen aktivt deltar och tar ansvar för planering och genomförande av lärandet. Skolans mål Ge eleverna så mycket inflytande att de är och känner sig delaktiga. Insatser och arbetssätt för att nå målen Arbetslagen har tydliggjort vad eleverna kan ha inflytande över. Inför nytt arbetsområde har målen presenterats och i dialog med eleverna har pedagogerna bestämt hur målen ska uppnås och utvärderas. Eleverna har genom dialog, diagnoser och provsituationer getts möjlighet, att tillsammans med pedagog, kontinuerligt utvärdera sin egen arbetsinsats och måluppfyllelse. Klassråd och elevråd har genomförts enligt riktlinjer. Diskussioner och självskattning kring elevers delaktighet och inflytande har pågått kontinuerligt. Resultat Skolan har samlat in information genom en elevenkät/föräldraenkät som har utförts under våren samt genom en central enkät i årskurs 5. Resultaten har diskuterats med elever, personal, föräldraförening samt skolledning. Utvecklingssamtal har genomförts minst två gånger under året. Individuell utvecklingsplan har upprättats för alla elever. Föräldraenkäten visade att 78 % har upplevt möjlighet att vara delaktiga i skolans arbete. Elevenkäten visar att 95 % får vara med och planera det de gör i skolan. Enkäten i årskurs 5 visade ett högre genomsnitt vad gäller inflytande, jämfört med kommunens totala genomsnitt. Resultat av utvecklingssamtal och IUP är inte mätbara. Detsamma gäller självskattningen. Bedömning av måluppfyllelse Personalen bedömer att de ej fullt ut har nått upp till de uppsatta målen, men majoriteten av eleverna har uttryckt sig positivt om sin situation. Ledningens analys och bedömning Vi bedömer att utvecklingen av elevernas delaktighet och inflytande är positiv. Personalen måste föra en djupare dialog med de elever som inte känner sig helt nöjda med sin delaktighet och sitt inflytande. Använda centrala enkäten för årskurs 5 till alla klasser i en anpassad version. Använda IUP- arbete där kartläggning ingår. Ledningens förslag på insatser för utveckling Målet omarbetas och tydliggörs. 15

16 Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet Uppföljning av insatser från KR 2006: De förslag på insatser, dvs. klassrumsobservationer, som skulle ske under året har inte genomförts. Ur Lpo 94: Läraren ska verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. Ur skolplan för Simrishamns kommun Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket pojkar och flickor bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolans mål Motverka traditionellt könsmönster. Se till att undervisningen speglar både kvinnligt och manligt perspektiv. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Insatser och arbetssätt för att nå målen Personalen har haft etiska diskussioner och värderingsövningar för att försöka medvetandegöra eleverna, flickor och pojkars lika värde. Några klasser har haft flick- och pojkgrupper. Personalen har till viss del arbetat med Gruppen som grogrund och Livsviktigt för att medvetandegöra fördomar angående kvinnligt och manligt. Årskurs 3 har arbetat med drama utifrån ett genusperspektiv. Resultat Personalen har samlat information genom en elevenkät. Resultatet visade att 98 % tycker att pojkar och flickor behandlas lika. Bedömning av måluppfyllelse Personalen bedömer, utifrån elevenkäten, att målen är uppnådda vad avser könsmönster. Övriga mål inte utvärderade. Ledningens analys och bedömning Vi saknar bedömning av måluppfyllelse för alla mål. Under nästa läsår ska personalen göra klassrumsobservationer samt bjuda in genuspedagog. Personalen ska diskutera genusperspektiv för att bli mer medveten. Ledningens förslag på insatser för utveckling. Vi anser att arbetet med Gruppen som grogrund och Livsviktigt ska fortsätta i varje årskurs. Instämmer i övrigt med personalens förslag på insatser för utveckling. 16

17 Biblioteksverksamheten Förskolan har ett stort utbud av böcker och läser dagligen för barnen. Böcker lånas kontinuerligt på Valfisken. Barnbibliotekarien har medverkat vid föräldramöte. Familjedaghemmen besöker Valfisken tillsammans med de äldsta barnen. De flesta klasserna besöker Valfisken under skoltid minst en gång per månad och lånar då aktuell litteratur. Skönlitteratur och fackböcker finns i respektive komplementutrymme/korridor. Det är en modell som fungerar väl böckerna är individanpassade för de flesta eleverna. Likabehandlingsplanen Vi har under hösten 2007 arbetat efter vår plan i ett fall av kränkande behandling. Vi märkte då, att det i planen saknas delar, som vi bedömer är viktiga för att förverkliga målen i planen. Därför har vi på flera möten i olika personalgrupper under hösten diskuterat hur planen ska revideras. Det arbetet är inte avslutat, utan kommer att fortsätta under våren 2008, med flera olika planer, var och en anpassad efter sin verksamhet, förskola/familjedaghem och fritidshem/skola. IKT-planen Insatser och arbetssätt för att nå målen IKT-pedagogen med 25 % tjänstgöring undervisar F-3-eleverna i grunderna för datahantering. Kollegacoach-personal har i projektform arbetat i olika klasser, framförallt 4-6. Personal på Annelunds förskola har under året fått undervisning i grupp och individuellt av IKT-pedagogen för att kunna handleda barnen i förskolan. Åtgärder för utveckling Barnen bör få tillgång till sina användarnamn och lösenord tidigare än vad som sker i dag, årskurs 2. Tydliggöra reglerna för de bärbara datorerna. 17

18 Måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamheterna och arbetslagen har en god måluppfyllelse, men ingen verksamhet har nått målen fullt ut. Målen är många, vissa har prioriterats, en del är svåra att utvärdera. Där vi kan se en hög måluppfyllelse är att barn och elever känner trygghet och bekräftelse. Utvecklingsområden Processen med utvecklingssamtal i familjedaghem har påbörjats under året och utvecklas vidare. Likabehandlingsplanen måste revideras för att anpassas till de olika verksamheterna. Former för föräldrainflytandet i alla verksamheter ska utvecklas. Elever och föräldrar ska göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Andelen elever som ska nå till de nationella och kommunala kunskapsmålen måste öka. Samverkan inom skolan måste stärkas i syfte att skapa en helhetssyn på elevernas långsiktiga lärande. Arbetet med portfolio i förskolan ska fortsätta. Fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola i den nya organisationen. Skolans och fritidshemmens personal bör formulera gemensamma mål. Arbeta med utvärdering och självärdering för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. All berörd personal ska ha fortbildning i portfolio. Vid arbetsplatsträffarna för familjedaghemmen ha diskussioner kring utvecklingssamtal. Skapa gemensamma mötesplatser för de nya arbetslagen i F-6. Faktainsamling och åtgärder för att målen ska uppnås, genom att ha möten kring utveckling och lärande. Föräldramöten i olika former. Simrislund Jan Nilsson, rektor Kerstin Sjölin, verksamhetsledare 18