Kvalitetsredovisning Skolenhet Centrum läsåret

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning Skolenhet Centrum läsåret Inledning Under våren 2008 påbörjades arbetet med att bilda en skolenhet av de tre rektorsområdena Simrislund, Korsavad och Joneberg. Ledningsteamet för Centrum bildades. Enhetschefen gjorde en form av nulägesbild tillsammans med att bekanta sig med område och medarbetare genom 15 min.-samtal med var och en. Då omorganisationen kom närmre tog arbetet med dessa processer överhand över det pågående utvecklingsarbetet som skedde i de tre enheterna. Förutom arbetet med att bilda enheten var arbetet med ombyggnad och därmed skapande av arbetslag/huslag intensivt på Simrislundskolan. På Korsavad blev det en förändring i ledningen vilket skapade oro. Jonebergsskolans nedläggning blev påtaglig då nya enhetens arbete kom närmare vilket spred oro även där. Det fanns ingen gemensam utvecklingstråd i de tre rektorsområdena vilket gjorde det än mer nödvändigt att försöka lyfta frågorna; vad bör vara likt? vad kan vara olikt? Frågor gick ut till enskilda och arbetslag för att ge möjlighet till delaktighet. Ex. på frågor; Vad tänker ni om hur ledningsorganisationen kan se ut i Enhet Centrum? Hur? Varför? Schemafrågor : Vad finns att ta hänsyn till för varje skolår? Önskemål? Vad finns att ta hänsyn till för varje ämne? Önskemål? Är det speciella kopplingar mellan ämnen eller lärare som behöver göras? Vi gav möjlighet att svara på frågorna på olika sätt; Diskutera i grupper och maila till enhetschef. Maila enskilt. På personalrummet sattes frågan upp på ett blädderblock frö att där kunna besvaras genom egna svar på gula lappar. Stödteam fungerade olika i de tre rektorsområdena. Skolledarteamet samlade ihop dem och arbetade fram hur det Stödteam skulle organiseras i Centrum. Fråga gick ut till 7-9 lärare runt elevens val och skolans val. Vi samlade in svaren och utsåg en grupp för att arbeta fram hur det skulle fungera under läsåret 08/09 och tankar hur det kan fungera då det är klart att flytta ihop i en skola. Även de tre samverkansgrupperna träffades vid några tillfällen för att komma fram till samverkansorganisationen i skolenhet centrum. Detta var exempel på hur vi under våren försökt att involvera så många som möjligt i processen; fån tre rektorsområden till en enhet samtidigt som det även är en process från två 7-9 skolor till en.

2 Ett dokument formulerades för att tydliggöra vad läsåret 08/09 ska innehålla. Bilaga 1. Det ständiga och systematiska kvalitetsarbetet är en förutsättning för skolutveckling. Uppföljning, utvärdering, planering, dokumentation, kompetensutveckling, medarbetarsamtal, utmanande möten med utmanande frågeställningar och titta, lyssna, känna av är rektors redskap. Det finns mycket arbete som pågått men den nya skolledningen har ännu inte fått snurr att vara stolt över utifrån uppdraget tre rektorsområden till en enhet. Chris Hansen Enhetschef/rektor 2

3 PRIORITERADE PUNKTER i all verksamhet i Skolenhet Centrum läsåret 08/09 Fokusmål för Skolenhet Centrum läsåret 08/09 Målinriktad kunskapsutveckling S ammanhang och överblick med fokus på ett modernt framtida samhälle. Helhetssyn. Meningsfullhet i lärandet. Goda kunskaper som är grunden till ett livslångt lärande. Inflytande och ansvar för sitt eget lärande. Lustfyllt att lära. Garanteras en undervisning som ger dem möjlighet att växa i insikt och utveckla sitt lärande för att kunna höja sin livskvalitet. Garanteras kunskaper som skapar grunden till och ger goda möjligheter att välja och påverka sin nuvarande och framtida skol och arbetsmiljö. KÄNNA TILL DE LOKALA OCH NATIONELLA MÅL E N. Vi kommer att processa följande punkter under olika mötesforum: Syn på barn/elever, kunskap och lärande. Läroplanen i vardagsarbetet. Hur och varför dokumentera lärande. Betyg och bedömning. Utvecklingssamtal. Arbetslag. Skapa arbetslag. Utveckla arbetslag. Ordningsregler och dess konsekvenser. Särskilt stöd. Vad? Hur? Till vem? Reellt elevinflytande. Vi kommer att titta efter och lyfta goda exempel Där man visar på ett arbete i vardagen utifrån fokusmålet. Dokumenterar barns/elevers lärande tex Portfolio. Utvecklingssamtal med struktur och kvalite. Arbetslag där man utvecklar arbetsformer utifrån laget. Arbeten där eleverna har reellt inflytande. Arbeten på 7-9 där mer än en pedagog är delaktig, gärna ämnesövergripande. 3

4 De olika verksamheternas kvalitetsredovisningar KVALITETSREDOVISNING SIMRISLUNDSENHETEN vt 2008 Innehållsförteckning Inledning...5 Beskrivning av enheten...5 Familjedaghem...7 Förskola...7 Fritidshemmen...8 Grundskolan F Utveckling och lärande...10 Normer och värden...11 Elevers delaktighet och inflytande...11 Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet...12 Biblioteksverksamheten...13 Likabehandlingsplanen...13 IKT-planen...13 Utvecklingsområden Skolenhet Centrum...14 Insatser för utveckling

5 Inledning Simrislundsenhetens kvalitetsredovisning för våren 2008 är sammanställd och genomförd av Jan Nilsson och Kerstin Sjölin. Pga ombyggnadsarbete och organisatoriska förändringar under våren 2008 på Simrislundsenheten, har arbetslagens delaktighet i kvalitetsarbetet inte kunnat genomföras som var planerat. Arbetet med att utvärdera och utveckla är en ständigt pågående process, som behöver förnyad kraft för att bli ett bra redskap. Vi behöver en bättre struktur för kvalitetsarbetet, så att det blir ett levande redskap i den dagliga verksamheten, för värdering och självvärdering av vårt arbete. Gemensamma planer och policydokument för enhet Centrum ska utarbetas under hösten Förskolan ska arbeta vidare med- och utveckla arbetet med portfolio, skapa mötesplats för pedagogiska diskussioner gemensamt för personalen vid den nya enheten. Föräldrar är viktiga i vårt arbete, därför behöver former för föräldrainflytande i alla verksamheter utvecklas. Föräldrar och elever ska göras delaktiga i det fortsatta kvalitetsarbetet. I en ny organisation behöver de nya huslagen fördjupa och vidareutveckla sitt arbete, Samverkan inom skolan måste stärkas i syfte att skapa en helhetssyn på elevernas långsiktiga lärande. Beskrivning av enheten Simrislundsenheten omfattar barnomsorg och skola i södra delen av tätorten Simrishamn, med närhet till natur och hav. Jan Nilsson är rektor för Simrislundsenheten och Kerstin Sjölin är verksamhetsledare för förskola, familjedaghem och kommunens helgavdelning. Enhetens administrativa assistent är Helen Olhed. I enheten ingår förskola, familjedaghem, kommunens helgavdelning, fritidshem och skola F-6. Förskolan Nallen har fortsatt sin verksamhet under våren på extern hyrd lokal. Fritidshemmen är lokalmässigt integrerade med skola F-6. I förskolan arbetar barnskötare och förskollärare där alla har den utbildning vi efterfrågar. Maten lagas på förskolan av en utbildad kokerska. Fritidshemmet är bemannat med barnskötare och fritidspedagoger, även de med den formella kompetens vi efterfrågar. I förskoleklassen arbetar förskollärare och barnskötare som är utbildade. I skolan arbetar idrottslärare, slöjdlärare, specialpedagoger/lärare, lärare i sv2 och grundskollärare. 5

6 Genomsnitt antalet barn och elever vt 2008 Förskoleverksamhet: Förskola 60 Familjedaghem 64 Helgomsorg 15 Skolbarnsomsorg: Fritidshem 100 Förskoleklass 31 Grundskola 205 Elever med annat modersmål än svenska 21 Elever som får svenska som andraspråk 9 Elever som får modersmålsundervisning 9 Elever med behov av särskilt stöd 42 6

7 Barn- och utbildningsförvaltningen Familjedaghem Familjedaghemmen har valt utvecklingssamtal i familjedaghem. Insatser och arbetssätt Dagbarnvårdarna använder det framtagna underlag vid utvecklingssamtalen. Vid varje arbetsplatsträff har frågan aktualiserats. Resultat Personalen har genomfört utvecklingssamtal i olika omfattningar. Vi bedömer att arbetet har varit framåtriktande men behöver mer tid och eftertanke för att tränga in i verksamheten. Insatser för utveckling Att under nästa verksamhetsår vidareutveckla utvecklingssamtalen och börja arbetet med ett nytt målområde. Vid arbetsplatsträffar ha pedagogiska diskussioner kring aktuella frågor. Förskola Uppföljning av insatser utifrån 2007 Förskola har arbetat vidare med och utveckla portfolio: personal har varit på utbildning i portfolio. Arbetet med gruppindelade aktiviteter, t.ex. ateljén, utedagar, lek och rörelse o.s.v. har fortsatt. Personalen arbetar vidare med IUP. Arbetat vidare med föräldrars delaktighet i förskolans verksamhet. Insatser och arbetssätt Förskolan har arbetat med bild och skapande, språk, sagor, lek och rörelse, rim och ramsor och samtal kring olika känslor. Dokumentation har bl.a. skett genom digitala bilder och portfolio. Personalen har medvetet samarbetar i de olika gruppindelade aktiviteter (ateljé, utedagar, lek o rörelse) och mellan avdelningar, för att skapa en trygg och positiv miljö, där barnen får träffa alla. Genom dagliga samtal uppmuntrar personalen en god kontakt med föräldrarna. För att barnen ska lära sig att känna och visa empati löser man konflikter genom att prata om och förstå varandras åsikter enligt lyssnarkulturen. Personalen har deltagit i utbildning kring portfolio. Gemensamma utbildningsdagar har genomförts med blivande Skolenhet Centrums förskolor kring målområdet Förskola och hem, föreläsning kring portfolio och en halvdag om pedagogisk dokumentation. Resultat Förskolan har samlat in information genom observationer, portfolio, foto, individuella utvecklingsplaner (IUP), läsutvecklingsschema (LUS), utvecklingssamtal och dagliga samtal med föräldrar. Personalen upplever att gruppindelningarna i ateljén, utedagar och lek o rörelse bidrar till en lugnare miljö där de bättre kan se det enskilda barnet.

8 Ledningens analys och bedömning Vi kan se, att de gruppindelade aktiviteterna är varierade och utvecklande för barnen och att det har inneburit en lugnare miljö för barn och personal. Arbetslagen arbetar ständigt på att finna möjligheter att dela i mindre grupper, som ett sätt att planera och organisera, för att kunna se det enskilda barnet. Ledningens förslag på insatser för utveckling Arbeta vidare med- och utveckla arbetet med portfolio, skapa mötesplats för pedagogiska diskussioner gemensamt för personalen vid den nya enheten. Att gemensamt arbeta fram förändringar i arbetssätt, som främjar det enskilda barnet. Arbeta vidare med föräldrars delaktighet i förskolans verksamhet. Fritidshemmen Uppföljning av insatser utifrån KR Mötestid har avsatts för att fördjupa och vidareutveckla arbetslagen i fritidshem och skola i den nya organisationen. Verksamheten har arbetat vidare utifrån tidigare skrivna mål. Insatser och arbetssätt Personalen har deltagit i barnens aktiviteter och har gjort dagliga iakttagelser av barnen och samtalat med dem enskilt och i grupp. Spontana föräldrakontakter förekommer ofta vid lämning och hämtning. Utvecklingssamtal har genomförts fördelade över hela året. Infoblad till föräldrar har skrivits under året. Personalen har haft en gemensam a-dag (30/4) tillsammans med skolpersonal och har varit representerade på övriga planeringsmöten Möten med personal från Korsavadsskolans fritidshem för att gemensamt planera inför den nya organisationen bl.a. inskolning, nya barngrupper på Simrislundsskolan. Resultat Fritidshemmen har samlat in information genom dagliga observationer av barnen. Personalen har samlat information genom utvecklingssamtal.infobladet som givits ut har uppskattats av föräldrarna. Ledningens förslag på insatser för utveckling Fördjupa och vidareutveckla huslagen arbete i den nya organisationen. 8

9 Skapa mer gemensam mötestid för att kunna utvärdera och dokumentera arbetet bättre. Formulera gemensamma mål för huslagen. 9

10 Grundskolan F-6 Utveckling och lärande Uppföljning av insatser från KR 2007: Extra resurser har avsatts till de elever som ej klarade de nationella målen år 5 i svenska, engelska och matematik. Pedagogerna har påbörjat arbetet med att göra ämnesmålen kända för elever och föräldrar. Utvärdering enligt LUS, MUS görs i alla årskurser. Skolans mål Varje elev ska ha kännedom om och uppnå de nationella kunskapsmålen i svenska, engelska och matematik. 90 % av eleverna skall uppnå Lus 15 i slutet av år 3. Alla elever ska kunna simma 200 meter i år 5. Insatser och arbetssätt för att nå målen Pedagogerna har individanpassat undervisningen inom gruppen enligt resurser. Matematikfortbildning för pedagoger har avslutats under våren. Personalen har informerat och resonerat med eleverna och föräldrarna kring målen vid följande tillfällen: i det dagliga arbetet, föräldramöte och utvecklingssamtal. Pedagogerna har visst tematiskt arbete och samverkan mellan ämnena. Personalen har regelbundet gjort biblioteksbesök, bokprat, hemläsning och haft dagliga lässtunder. Eleverna har haft simundervisning under hela läsåret från och med förskoleklass. De barn som behövt mer simträning har fått det. Resultat Pedagogerna har samlat in resultat via iakttagelser och samtal i det dagliga arbetet med eleverna, utvecklingssamtal, LUS, MUS, nationella ämnesproven år 5, Skolverkets diagnostiska uppgifter i matematik i år 2, IUP. 83 % av eleverna nådde upp till LUS 15 i slutet av år 3. Resultat på de nationella ämnesproven/uppnått kunskapsmålen i år 5 engelska: 77 % matematik: 64 % svenska: 85 % 98 % av eleverna i år 5 kan simma 200 m. Ledningens analys och bedömning Trots personalens olika insatser, har inte eleverna nått upp till målen. Vår bedömning är att resultatet i förhållande till elevernas förutsättningar är gott. Vi bedömer att personalens insatser att göra målen kända för eleverna har uppfyllts. Ledningens förslag på insatser för utveckling 10

11 Fördjupa och vidareutveckla huslagens arbete i den nya organisationen. Avsätta tid för regelbundna pedagogiska diskussioner kring arbetssätt för att höja resultaten i LUS och nationella proven. Huslagen i den nya organisationen ska formulera gemensamma mål och revidera kursplanerna. Normer och värden Uppföljning av insatser från KR 2007 Förskoleklassen och årskurs 1 har ingått i elevrådet under vårterminen 2008 Skolans mål Alla ska bli lika värdefullt behandlade. Alla ska känna trygghet. Insatser och arbetssätt för att nå målen Personalen har arbetat med materialet Livsviktigt, Jag duger och Gruppen som grogrund. En del har arbetat med det regelbundet och andra periodiskt. Personalen, tillsammans med eleverna, har diskuterat förhållningssätt utifrån ordningsreglerna och aktuella händelser. Klasserna har regelbundna klass-och och elevråd från förskoleklass, där är kamratstödjare en stående punkt. Pedagogerna har regelbundna utvecklingssamtal, som leder till en IUP för eleven. Personalen gör dagliga observationer, som leder till enskilda samtal och gruppsamtal. Ledningens förslag på insatser för utveckling Fördjupa och vidareutveckla huslagen i den nya organisationen. Huslagen i den nya organisationen ska formulera gemensamma mål. Pedagogernas arbete med analyser, bedömning bör förbättras. Elevers delaktighet och inflytande Uppföljning av insatser från KR 2007 Använda IUP- arbete där kartläggning ingår Skolans mål Ge eleverna så mycket inflytande att de är och känner sig delaktiga. Insatser och arbetssätt för att nå målen 11

12 Eleverna har genom dialog, diagnoser och provsituationer getts möjlighet, att tillsammans med pedagog, kontinuerligt utvärdera sin egen arbetsinsats och måluppfyllelse. Klassråd och elevråd har genomförts enligt riktlinjer. Diskussioner och självskattning kring elevers delaktighet och inflytande har pågått kontinuerligt. Resultat Utvecklingssamtal har genomförts en gång under året. Individuell utvecklingsplan har upprättats för alla elever. Resultat av utvecklingssamtal och IUP är inte mätbara. Detsamma gäller självskattningen. Ledningens analys och bedömning Vi bedömer att utvecklingen av elevernas delaktighet och inflytande är positiv. Ledningens förslag på insatser för utveckling Målet omarbetas och tydliggörs. Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet Uppföljning av insatser från KR 2007: De förslag på insatser, dvs. klassrumsobservationer, som skulle ske under året har inte genomförts. Skolans mål Motverka traditionellt könsmönster. Se till att undervisningen speglar både kvinnligt och manligt perspektiv. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Insatser och arbetssätt för att nå målen Personalen har haft etiska diskussioner och värderingsövningar för att försöka medvetandegöra eleverna, flickor och pojkars lika värde. Några klasser har haft flick- och pojkgrupper. Personalen har till viss del arbetat med Gruppen som grogrund och Livsviktigt för att medvetandegöra fördomar angående kvinnligt och manligt. Ledningens förslag på insatser för utveckling. Vi anser att arbetet med Gruppen som grogrund och Livsviktigt ska fortsätta i varje årskurs. 12

13 Biblioteksverksamheten Förskolan har ett stort utbud av böcker och läser dagligen för barnen. Böcker lånas kontinuerligt på Valfisken. Familjedaghemmen besöker Valfisken tillsammans med de äldsta barnen. De flesta klasserna besöker Valfisken under skoltid minst en gång per månad och lånar då aktuell litteratur. Skönlitteratur och fackböcker på skolan har under våren varit nedpackade pga. ombyggnad. Likabehandlingsplanen Vi har under hösten 2007 arbetat efter vår plan i ett fall av kränkande behandling. Vi märkte då, att det i planen saknas delar, som vi bedömer är viktiga för att förverkliga målen i planen. Därför har vi på flera möten i olika personalgrupper under våren diskuterat hur planen ska revideras. Det arbetet är inte avslutat, utan kommer att fortsätta under hösten 2008, med flera olika planer, var och en anpassad efter sin verksamhet, förskola/familjedaghem och fritidshem/skola. Gemensamt dokument för Skolenhet Centrum ska utarbetas. IKT-planen Insatser och arbetssätt för att nå målen IKT-pedagogen med 25 % tjänstgöring undervisar F-3-eleverna i grunderna för datahantering. Personalen har under året fått handledning av IKT-pedagogen. Åtgärder för utveckling Barnen bör få tillgång till sina användarnamn och lösenord tidigare än vad som sker i dag, årskurs 2. 13

14 Utvecklingsområden Skolenhet Centrum Processen med utvecklingssamtal i familjedaghem har påbörjats under året och utvecklas vidare. Likabehandlingsplanen ska revideras för att anpassas till de olika verksamheterna. Former för föräldrainflytandet i alla verksamheter ska utvecklas. Elever och föräldrar ska göras mer delaktiga i kvalitetsarbetet. Andelen elever som ska nå till de nationella och kommunala kunskapsmålen måste öka. Samverkan inom skolan måste stärkas i syfte att skapa en helhetssyn på elevernas långsiktiga lärande. Arbetet med portfolio i förskolan ska fortsätta, mötesplatser för pedagogiska diskussioner ska påbörjas. Fördjupa och vidareutveckla huslagen i den nya organisationen. Huslagen ska formulera gemensamma mål. Skolutvecklingsgrupp för skolenhet Centrum ska starta upp. Insatser för utveckling Arbeta med utvärdering och självärdering för att få kvalitetsarbetet som en levande del av det dagliga arbetet. Familjedaghemmen ska börja arbetet med ett nytt målområde. Skapa fler gemensamma mötesplatser för de nya huslagen i F-6 och 3-6. Utveckla föräldrasamverkan. Simrislund Jan Nilsson, rektor Kerstin Sjölin, verksamhetsledare 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 Skolenhet Centrum Kvalitetsredovisning vt 2008 Komplement till Kvalitetsredovisning 2007 Jonebergsskolan Simrishamns kommun 20

21 21

22 KVALITETSREDOVISNING FRÅN JONEBERGSSKOLAN VT 2008 Kvalitetsredovisningen nedan ser jag som ett komplement till tidigare KR från Jonebergsskolan, inlämnad i februari Enheten står inför en sammanslagning och Jonebergsskolan kommer framöver inte längre att stå för en redovisning. Fr.o.m administreras skolorna i Simrishamns tätort som Skolenhet Centrum. Skolenhet Centrum kommer att bestå av en verksamhet F 6 och en 7 9. För skolår 7 9 innebär det att två skolors liv växer samman till en verksamhet. Kvalitetsredovisningen har inte kommunicerats med personal eller elever. Arbetet med att skriva/sammanställa en ny lokal arbetsplan, som ska ligga som grund för kommande kvalitetsredovisning, har påbörjats. Simrishamn Magnus Henriksson rektor 22

23 NORMER OCH VÄRDEN MÅL Varje elev skall lämna grundskolan med ett gott självförtroende, som en självständig och hänsynsfull individ. VIDTAGNA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLET/EN Under maj månad genomfördes en enkät riktad till eleverna i skolår 9. Tycker eleverna att de uppnår målet under Normer och värden? RESULTAT En enkät genomfördes under senvåren i årskurs och besvarades av 111 av skolans 11 elever. Enkäten var uppbyggd med en femgradig skala. Siffran 1 motsvarade Nej, inte alls/aldrig och siffran 5 av Ja, mycket/alltid. I flera av enkätfrågorna användes ordet hänsyn. Du visar hänsyn till dina kamrater! 4 (55), 5 (46) Dina kamrater visar hänsyn mot dig! 4 (44), 5 (39) Du visar hänsyn mot vuxna i skolan! 4 (37), 5 (42) Vuxna i skolan visar hänsyn mot dig! 4 (53), 5 (21) Har du haft möjlighet att diskutera vad hänsyn är och hur man visar hänsyn? 1 (13), 2 (24), 3 (37), 4 (33) och 5 (4) En elev bedömer följaktligen att han/hon är mer hänsynsfull själv än den hänsynsfullhet han/hon bemöts av från andra. Det är inte upplyftande att elever menar att de i så pass liten utsträckning har haft möjlighet att diskutera begreppet hänsyn i skolan. C:a 70 % av eleverna ger siffran 4 eller 5 till påståendena om visad hänsyn. Vid genomgång av enkätsvaren på övriga frågor kan vi ana att svaren har fyllts i slentrianmässigt. MÅLUPPFYLLELSE Enheten har inte satt någon gräns för måluppfyllelse. Jag tycker att på en arbetsplats, i detta fall en skola, borde procentsatsen av förnöjsamma elever vara högre. Jag menar att målet delvis är uppnått. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Enkätförsöket ovan bör förfinas. Enkät med några öppna frågeställningar/påståenden skulle troligtvis ge ett mer användbart resultat. För övrigt hänvisas till åtgärder i senaste kvalitetsredovisning. 23

24 UTVECKLING OCH LÄRANDE MÅL Elever är intresserade och har lust att lära VIDTAGNA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLET/EN I månadsskiftet januari/februari bjöds föräldrar in till Enskilda samtal med lärare. Enskilda samtal har tillkommit för att ge elev men framför allt vårdnadshavare en ökad möjlighet till dialog med skolan. Därmed känner föräldrar en ökad förtrogenhet med skolans uppdrag och dess personal. Föräldrar som är intresserade av, och trygga med skola, har troligtvis bättre förutsättningar att stimulera och locka sina barn att visa resultat i skolan. RESULTAT C:a 25 % av elevernas föräldrar var representerade. Av dessa svarade nästan 75 % på en enkät om arrangemanget. Föräldrar upplever i mycket stor utsträckning att de fick tydliga svar på sina frågor och att de hade möjlighet att lämna information om sina barn. Bara ett fåtal föräldrar gjorde någon sorts överenskommelse med läraren. Nationell utvärdering i kärnämnena genomfördes under vårterminen elever deltog, 66 pojkar och 51 flickor. Följande antal elever klarade proven: pojkar flickor totalt procent klarat -08 procent klarat -07 Svenska % 99 % Matematik % 91 % Engelska % 95 % Återigen är det i matematikämnet som eleverna har svårast att nå målen. Procentsiffrorna 2008 är 6 %, 14% resp. 16 % lägre (!) än vid den nationella utvärderingen Slutbetyg i skolår 9 redovisas nedan. 114 elever bedömdes och nedan redovisas antal elever som fått betyg i kärnämnen: pojkar flickor totalt procent klarat -08 procent klarat -07 Svenska % 97 % Matematik % 95 % Engelska % 94 % 24

25 Av siffrorna ovan framgår att eleverna får högre betyg än vad den nationella utvärderingen pekar på. Det är speciellt signifikant när det gäller ämnet matematik. Enligt den nationella utvärderingen klara inte 24 % målen för matematik i grundskolan, men vid betygsättningen är det bara 7 % som inte når upp till målen i ämnet. Budgetåtaganden Ett åtagande i Budget 2008 var att skolan skulle nå upp till det förväntade resultatet i Salsa. Salsa är ett instrument som Skolverket upprättat för att kunna göra beräkningar på hur stor andel av eleverna på en skola som förväntas nå målen i samtliga ämnen. Salsa beräknar att 77 % (76 %) av eleverna på Jonebergsskolan får betyg i samtliga ämnen. Faktiskt värde är sex procentenheter lägre, 71 % (81 %). Det beräknade kommunresultatet ligger på 76 % (74 %) och det faktiska på 70 % (78 %). Faktiskt resultat i riket ligger på 77 % (76 %). Ett annat åtagande är att alla elevers läsförmåga skall följas upp i ett gemensamt läsutvecklingsschema, Lus. Detta görs på skolan och elevers resultat redovisas till förvaltningen och presenteras vid utvecklingssamtal. Resultatet av lusningen våren 2007 visar att 67 % av eleverna i skolår 9 låg över steg 18 a. (Resultatet är identiskt med fjolårets resultat.) Ytterligare ett åtagande i Budget 2007 är att minst 90 % av eleverna är behöriga till gymnasiestudier. På Jonebergsskolan var 82,9 % (91,1 %) av eleverna i skolår 9 behöriga att söka till gymnasieskolan (kommunsnitt: 87,7 % (93 %) och risksnitt 88,9 % (89,1)). MÅLUPPFYLLELSE Enheten har inte klarat de budgetåtaganden som förvaltningen har gett kommunen. Betygsstatistiken i kärnämnena pekar överlag på ett sämre resultat än Åtgärden ovan (under VIDTAGNA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLET) och resultatet kan inte kopplas direkt till målet. Det går alltså inte att med den beskrivna åtgärden bedöma om, eller i vilken mån, målet är uppnått. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Det är nödvändigt att ordna möten för att analysera redovisade resultat. Hänvisning till åtgärder i senaste kvalitetsredovisning. 25

26 ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE MÅL Elever tar eget ansvar och har inflytande över sin utbildning och sin skolmiljö. VIDTAGNA ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLET/EN Inga nya åtgärder enligt KR 2007 har vidtagits. RESULTAT Under läsåret har 2007/2008 har den fysiska skolmiljön i allt större utsträckning utsatts för påfrestningar av negativ karaktär. Elever har inte kunnat tillvarata det ansvar som de förutses ha för sin skolmiljö. Personal har inte funnit vägar att motverka skeendet. Analysen är enkel att göra med ett visuell scanning av miljön. MÅLUPPFYLLELSE Målet ovan, när det gäller den fysiska skolmiljön, är inte uppnått. ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING Hänvisning till åtgärder i senaste kvalitetsredovisning. 26

27 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH IKT-PLAN Inför sammanslagningen av tre enheter till Skolenhet Centrum har uppföljningsarbetet med både Likabehandlingsplanen och IKT-planen under våren legat på is. Det är meningen att dessa båda planer under kommande läsår ska sammanställas till en för Skolenhet Centrum gemensam likabehandlingsplan respektive IKT-plan. 27