SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD"

Transkript

1 SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD 2006

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Förord 3 Sammanfattning 4 Skolområdets organisation 8 Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse 8 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen 10 Redovisning av prioriterade mål 11 Normer och värden 11 Uppföljning av likabehandlingsplanen 15 Elevers ansvar och inflytande 16 Utveckling och lärande 20 Elevmedverkan och demokrati i skolan 22 Uppföljning av ämneskunskaper 24 Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan 26 Skola och hem 28 Fritidshemmens mål 30 Utveckling och lärande i förskolan 32 Normer och värden i förskolan 33 Arbetslagens egna målområden 35 Piratenskolans mål arbetslag för skolår Piratenskolans mål arbetslag för F-1 36 S:t Olofs skolas mål arbetslag för skolår F-2 37 Samverkan förskola och förskoleklass i Gärsnäs 38 Samverkan förskola, förskoleklass och fritidshem i S:t Olof 39 Bilaga 1 Kvalitetsprocesshjul 40 2

3 Förord Skolenheten bildades 1 januari, 2004 och fick då en och samma rektor. Enheten sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun och de tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. arbetsenheter. Rektor har tillsatt tre pedagogiska verksamhetsledare som arbetar inom enheten. Tillsammans med rektor utgör de en gemensam ledningsgrupp. Arbetet med att skapa en gemensam skolplan för enheten har påbörjats och arbetsplanen har implementerats under höstterminen 2005 på arbetsenheterna. Som ett stöd i arbetet med uppföljning av den lokala arbetsplanens mål tog enheten fram ett Kvalitetsprocesshjul, se bilaga 1, under I denna kan arbetslagen se när och vilka områden som de kontinuerligt ska arbete med under kalenderåret. Under våren 2006 vidareutvecklade enheten arbetet med att dokumentera och följa upp området Kunskaper, Mål att uppnå. I maj redovisade lärarna hur långt skolan nått i sin strävan att varje elev ska nå målen i Mål att uppnå för fyra ämnesområden utöver ämnen som ingår i nationell utvärdering. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och enhetens egna sammanställningar av barnens, personalens och föräldrars uppfattningar samt kommunens centrala undersökningar. Rektor har sammanställt kvalitetsredovisningen. Varje målområde har redovisats för sig. Rektor har slutligen gjort en enhetsövergripande bedömning av måluppfyllelse, baserad på arbetslagens analyser, som finns under rubriken Sammanfattning. Kvalitetsredovisningens Åtgärder för förbättring kommer att ligga till grund för arbetet när vi följer upp enhetens lokala arbetsplan. Kivik den 27 december 2006 Helena Carlsson, rektor 3

4 Sammanfattning - en analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Normer och värden Det sker ett gediget värdegrundsarbete ute på skolorna i Skolenhet Nord. Enhetens resultat visar bl.a. att det råder en positiv och god sammanhållning på våra tre skolor och att barnen har det bra på skolorna. Personalen upplever detsamma då de ger uttryck för att eleverna är måna om varandra och att det råder en fin gemenskap i elevgrupperna. Skolområdets föräldrar ger uttryck för att de i mycket hög grad upplever att de och barnen blir positivt bemötta av personalen. Enhetens resultat ger dock en delad bild över måluppfyllelsen. Det är skillnader mellan skolorna i Nord, vad gäller språkbruket eleverna emellan. Gärsnäs skola har enligt resultaten störst problem med dåligt språkbruk och kränkande tillmälen. Eleverna ger uttryck för att skolorna tar tillvara på deras synpunkter på ett bra sätt på skolorna men att eleverna inte upplever att de har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. Skolornas resultat är dock bättre än kommunens medelvärde. För att nå ökad måluppfyllelse inom målområdet Normer och värden ska enheten vidareutveckla arbetet med demokratiska arbetssätt i klassrummen dvs. att eleverna upplever att de kan vara med och påverka innehåll och arbetssätt. Arbetet med likabehandlingsplanen ska få stort utrymme för att komma tillrätta med kränkningar och svordomar i skolan. Uppföljning av likabehandlingsplanen Enhetens elever är trygga på sina skolor. Det visar resultaten tydligt. Däremot är inte arbetsron tillfredsställande då stökighet och konflikter av och till fortfarande går ut över lärandet. Elevers ansvar och inflytande Skolområdets elever upplever att de inte har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. Gärsnäs skola är dock på god väg att nå tillfredsställande värden vad gäller elevinflytandet i undervisningen. Flera av enhetens arbetslag ger även de uttryck för att de är på god väg att nå måluppfyllelse kring elevinflytande och elevers ansvar. Skolorna är relativt bra på att låta eleverna vara med och bestämma i frågor som rör deras arbetsmiljö och den sociala samvaron på klassråd och elevråd. Det visar de resultat som har framkommit. Skolorna är bra på att skapa meningsfulla utvecklingssamtal, det anser både föräldrar och elever. Samtalen fungerar som ett informationsutbyte mellan föräldrar, elev och lärare. Vi menar att välfungerande utvecklingssamtal kan bidra till att ge eleven insikt i sitt eget lärande och inflytande över sin egen utveckling. Elevens val är ett område som enheten har svårigheter att nå måluppfyllelse i, då det inte har funnits tillräckligt med resurser för att organisera och genomföra varje elevs eget val. Vi har fått nöja oss med att erbjuda några ämnen ur vilka eleverna har kunnat göra en fördjupning. För att nå ökad måluppfyllelse behöver lärarna bli tydligare med att visa när eleverna har ett eget val, för att öka elevernas medvetenhet om att det finns valsituationer som de kan påverka. 4

5 Lärarna behöver se över och eventuellt förändra sina arbetssätt så att fler möjligheter ges till ett eget val för eleven. Utveckling och lärande Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. Språket är av en central betydelse i allt lärande. Elevernas språkutveckling berör alla lärare och alla ämnen. För att nå enhetens mål att eleverna upplever läslust och att de har uppnått en god läsförmåga har enheten genomfört ett gediget arbete. Vi har högt ställda mål på enheten. 82,1 % av eleverna i skolår 3 har uppnått LUS 15 vilket vi inte anser är tillräckligt många för att vi ska anse oss ha nått målen, men vi är nöjda med att alla eleverna har utvecklat sin läsförmåga. Vi anser att vi har nått målet kring läslust då utlåningen har varit hög och att biblioteken har använts flitigt. Vi saknar enhetsvisa resultat kring huruvida eleverna i skolår 5 på ett fördjupat sätt, kan uttrycka, hur de känner och vad de tänker i tal och skrift. De resultat vi har fått fram tyder dock på att vi har nått dessa mål. För att nå ökad måluppfyllelse fortsätter enheten att prioritera arbetet inom detta målområde. Arbetslagen kommer att arbeta vidare med att noggrannare följa elevernas skrivutveckling. Elevmedverkan och demokrati i skolan Enhetens mål under detta område handlar om rättigheter och skyldigheter. Eleverna har en rättighet till att uppleva arbetsro för att nå ett optimalt lärande. De har rätt till att bli respekterade. Eleverna har även skyldigheter att respektera varandra och främja aktningen för klasskamrater, lärare och respektera vår gemensamma miljö. Samtalen är skolans viktigaste demokratiska redskap. Förutsättningar för goda samtal är goda relationer där man är öppen för varandras argument. Enhetens resultat när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande. Eleverna säger sig vara trygga på skolorna, vilket är glädjande, men alla elever blir inte respekterade för vilka de är. Det finns elever som inte respekterar andra elevers egenvärde eller respekterar vår gemensamma arbetsmiljö. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten arbeta vidare med likabehandlingsplanens mål och åtgärder. Begreppet arbetsro ska återkommande diskuteras tillsammans med barn och föräldrar. Lärarna ska medvetandegöra eleverna om varför arbetsron är viktig och koppla det till kunskapsmålen för att konkretisera dessa. Uppföljning av ämneskunskaper Alla lärare har under 2006 genomgått en kompetenshöjande fortbildning för att träna lärarnas förmåga att göra bedömningar. Enheten har påbörjat en redovisning av måluppfyllelse i de olika ämnena. Detta medförde att sju ämnen kunde redovisas för skolår 5 i maj månad. Mål att uppnå uttrycker en grundläggande kunskapsnivå som eleverna ska ha uppnått efter det femte skolåret. På de tre skolorna lyckades de flesta eleverna nå målen för år 5. Detta medför att vi inte ha nått enhetens mål då alla elever ska nå målen. Det finns även skillnader mellan pojkars och flickors måluppfyllelse. För att nå bättre måluppfyllelse ska enheten öka elevernas kunskap om kunskapsmålen och om vilka kunskapskvaliteter de förväntas tillägna sig. Lärarna ska fördjupa kunskapen om pojkars och flickors lärande. Vidare ska enheten redovisa måluppfyllelse för samtliga ämnen. 5

6 Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Läraren ska verka för att pojkar och flickor får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Enheten vill att eleverna, oberoende av könstillhörighet, ska få pröva sina intressen. Enhetens resultat visar att skolorna är på god väg att nå enhetens mål särskilt inom vissa ämnen; elevens val, idrott och hälsa samt slöjd. Arbetslagen uttrycker att de kan se att elevernas medvetenhet och kunskap om maktrelationer i genusfrågor har ökat. För att nå ökad måluppfyllelse ska lärarna fortsätta med att sprida medvetenhet om könsmyter och maktrelationer. Lärarna ska även fortbildas inom detta område. Genuspedagogen ska anlitas som stöd till arbetslagen i denna fördjupning. Skola och hem Ett viktigt område för skolan är att hålla föräldrar informerade om elevernas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Vidare ska föräldrar ges bästa möjliga förutsättningar för medverkan och delaktighet i skolans arbete. Enhetens resultat visar att föräldrarna upplever att våra skolor är bra på att informera s.k. allmän information (brev från rektor och klasslärare) men att lärarna behöver bli tydligare i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten utarbeta och tillämpa rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet i arbetet ska säkras. Fritidshemmens mål I år är det första gången som fritidshemmen kvalitetsredovisar områdena Normer och värden och Utveckling och lärande. Fritidshemmens egna mål handlar om att barnen ska visa förståelse för varandra och kunna samspela på ett positivt sätt utan kränkande svordomar och könsord. Resultaten visar att de allra flesta barnen trivs på fritidshemmen och att de har kompisar. Då det fortfarande förekommer kränkningar anser vi inte att fritidshemmen har nått målen. Fritidshemmen vill arbeta vidare med de åtgärder som de har planerat; aktiv personal som är goda förebilder och som tar avstånd från kränkningar både i handling och verbalt. Utveckling och lärande i förskolan I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas utan det är verksamhetens måluppfyllelse som skall utvärderas, dvs. hur förskolan har arbetat i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar. Enligt de nationella målen ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra barn och med vuxna. Enhetens förskolor har under 2006 prioriterat arbetet med att stimulera barnens intresse för skriftspråk och med språkutveckling på ett varierat sätt. Varje barn har en individuell utvecklingsplan där barnets utveckling dokumenteras. Enhetens resultat visar att vi har nått målen i vår lokala arbetsplan. Utöver detta kan vi konstatera att enhetens förskolor är mycket duktiga på att informera föräldrarna om förskolornas nationella mål. Förskolorna i Nord är även bra på (bättre än flertalet förskolor i kommunen) att tydliggöra för föräldrarna den egna förskolans lokala mål. Trots detta ska enheten vidareutveckla detta område så att föräldrarna kan ges utökade möjligheter till medverkan och delaktighet i förskolornas arbete. 6

7 Normer och värden i förskolan Våra förskolor har arbetat på olika sätt med att ständigt utveckla och stärka barnens förmåga till empati. En av de tre förskolorna har djur på förskolan som ett led i att träna och utveckla barnens empatiska förmåga. De iakttagelser som personalen har gjort är att barnen har god sammanhållning, de hjälper gärna till och hjälper varandra. Föräldrarna ger uttryck för att de upplever att det råder en positiv och god sammanhållning på enhetens förskolor. Enheten har därmed nått målen i den lokala arbetsplanen. Vi har även studerat föräldrarnas syn på om barnen kan få den arbetsro som de har behov av på våra förskolor. Föräldrarna vid Gärsnäs förskola och Skogsbackens förskola ansåg att barnen fick arbetsro medan föräldrarna i Kivik inte ansåg detta. Utvecklingsområdet inom Normer och värden för enheten handlar om att förbättra arbetsron på alla förskolorna. Skogsbacken förskola vill förbereda barnen att kunna vistas tillsammans med djuren i högre grad än vad de gör idag. Arbetslagens egna målområden I år har flera arbetslag inkommit med kvalitetsredovisningar utöver de områden som vi har i vår lokala arbetsplan. Arbetslagen har utgått från nationella mål när de själva har formulerat egna prioriterade mål. Tre arbetslag har arbetat med mål som berör hälsa och god livsstil och tre andra arbetslag har kvalitetsredovisat sina samarbeten med andra verksamheter. Flertalet arbetslag har nått de mål de har satt upp och känner sig nöjda med de åtgärder som de vidtagit under året. Flera arbetslag föreslår, som förbättringsområden, att bli än mer säkra på att dokumentera och följa upp det arbete som de gör för att säkerställa att det enskilda barnet stimuleras att inhämta kunskaper. 7

8 Skolområdets organisation Skolenhet Nord är ett rektorsområde som sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun. De tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. tre arbetsenheter med förskolor, familjedaghem och F-6 skolor. Fritidshemmen är integrerade med skolverksamheterna. Verksamhetsledare för Gärsnäs arbetsenhet är Annkatrin Granqvist. Verksamhetsledare för Kiviks arbetsenhet samt fritidshem och skola i Sankt Olof är Ylva Henriksson. Verksamhetsledare för enhetens familjedaghem och Sankt Olofs förskola är Eva Nilsson. Eva Nilsson är även ledare för Sankt Olofs arbetsenhets fastighet och fysiska miljö. Helena Carlsson är rektor för skolenhet Nord. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Aktuella siffror över antalet barn och elever ht 2006 Piratenskolan S:t Olofs skola Gärsnäs skola Förskoleverksamhet 33, Skolbarnsomsorg 47,5 48,75 46,5 Förskoleklass Grundskola Ev särskoleintegrerade elever Elever med annat modersmål än svenska Elever som får svenska som andraspråk Elever som får modersmålsundervisning Elever med behov av särskilt stöd Elever som får särskilt stöd Skolorna har egna lokaler för ämnena slöjd och idrott. Gärsnäs och Sankt Olof har även ett integrerat skol- och folkbibliotek beläget i skolan. På Gärsnäs skola finns det ett tillagningskök som förser barnen i Gärsnäs med lunch. Likaså har Skogsbackens förskola i S:t Olof ett eget tillagningskök. Övriga verksamheter får sin mat från ett tillagningskök i Simrishamn, från Korsavadsskolan. Fritidshemmen lagar egna mellanmål och i förekommande fall frukostar. Förskolorna gör egna frukostar och mellanmål. Frukt serveras dagligen i förskolorna. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i skolan har i skolområdet, under 2006, varit ca 16 elever per heltidsanställd exkl. resurser för elever i behov av särskilt stöd, s.k. tilläggsmedel. I fritidshemmen har beräkningsgrunden varit 19,5 barn per heltidsanställd. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i förskolan har under 2006 varit en heltidsanställd personal per 6,9 barn ekonomibiträdet exkluderat. I realiteten har personaltätheten dock varit högre. Personalen försöker även optimera tätheten genom att göra effektiva schemaläggningar efter de förutsättningar de har. Personaltätheten och barngruppernas storlek mäts externt, av kommunen, den s.k. mätveckan. På sid. 9 redovisas 8

9 hur det såg ut på enhetens tre förskolor under höstens mätvecka. Diagrammen visar antalet barn per vuxen under dagens olika klockslag. Skogsbackens förskola, St Olof 2006 Antal barn/vuxen Kiviks förskola 2006 Antal barn/vuxen Gärsnäs förskola 2006 Antal barn/vuxen Anledningen till att antalet barn per vuxen är högt kl.13:00 är att barnen har vila vid denna tid och personalen passar då på att ta ut rast och egen lunch. 9

10 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen Enhetens mål är nedbrutna utifrån de nationella målen och den kommunala skolplanen och anpassade efter våra lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala arbetsplan är uppbyggd kring två delar. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål. Arbetet med att arbetslagen ska upprätta målplaner på undervisningsnivå har kommit igång, men är ännu inte helt klart. Våra målområden i den lokala arbetsplanen är läsåret 2006/2007: Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Elevmedverkan och inflytande En likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Skola och hem Utveckling och lärande Utveckling och lärande i förskolan språkutveckling Eget mål Kommunens prioriterade målområden som enheten minst ska redovisa är: Normer och värden Utveckling och lärande Elevers ansvar och inflytande Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet Förskola och fritidshem redovisar enbart de två förstnämnda målområdena. I området Utveckling och lärande har vi satt fokus på tidig språkutveckling. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och kommunens centrala undersökningar. Arbetslagen har inkommit med redovisningar från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola 1-6. Alla målområden är representerade i redovisningen. Flera arbetslag har delat upp arbetslagets redovisning per halvår, utifrån att elevgrupperna förändrats mellan vår och hösttermin. För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter, personalenkäter, föräldraenkät, nationella prov, bedömningar i läsutveckling i samtliga skolår. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. Rektor har slutligen sammanställt kvalitetsredovisningen och gjort en enhetsövergripande bedömning. Varje målområde har redovisats för sig. 10

11 Redovisning av prioriterade mål Här följer en redovisning av de prioriterade målen. Redovisningen följer till större delen en och samma struktur efter följande rubriker: Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning, Vidtagna åtgärder, Resultat, Bedömning av måluppfyllelse och Åtgärder för förbättring. Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Ur Lpo 94, sid. 10) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Arbetslagen har angett olika åtgärder för bättre måluppfyllelse. Dels påtalar de vikten av att finna bra metoder för att dokumentera elevernas utveckling och tyckanden. Här nämner flera arbetslag att de ska revidera trivselenkäten som riktar sig till eleverna. Dels ger de förslag på åtgärder som de vill genomföra under vårterminen ex. att införa kamratstödjare. Ett arbetslag menar att åldersintegrering kan ge de effekter de letar efter. Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens i arbetet med elevinflytande, demokratiskt arbetsformer och skolans mål- och resultatarbete. Detta ska bl.a. ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Pojkar och flickor ska ges lika möjligheter till inflytande över sin utveckling. Arbetet med kompissamtal, kill- och tjejsnack ska fortsätta och vidareutvecklas för att öka jämställdheten och göra undervisningen mer likvärdig för pojkar och flickor. Enhetens mål 1. Elever och vuxna visar respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och handlande. 2. Eleverna arbetar i demokratiska former. Därigenom utvecklar de sitt demokratiska tänkande. Vidtagna åtgärder Mål 1 Vi har arbetat med fadderverksamhet eleverna emellan. Olika arbetssätt som skapar gemenskap i gruppen/klassen ex. åldersintegrerade gruppaktiviteter och samtliga klasser har arbetar med materialet Livsviktigt. Några utvalda elever har fått undervisning av specialpedagog på skolan i liten grupp kring EQ dvs. samtalat om bl.a. känslor och ilskekontroll. De vuxna har på arbetslagsmötena diskuterar bemötande och gemensamma regler. Gruppen som grogrund är en bok med konkreta uppgifter och aktiviteter som flera arbetslag har använt sig av. Kulturpedagogiska enheten har kompletterat arbetslagens arbete för de äldre eleverna med aktiviteter kring mobbning och utanförskap. Samtal med sk. kill- och tjejsnack har genomförts. Vi har arbetat med aktiva antimobbningsteam. Eleverna i skolår 6 har träffats och gjort aktiviteter tillsammans. Mål 2 Vi har haft regelbundna klassråd och elevråd där demokratiska beslut tränas. För att lära sig mötesformer och den demokratiska processen har eleverna gruppvis tränat att göra reflektioner kring för dem aktuella och viktiga frågor. Eleverna har tränats i att tala en i taget. 11

12 Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att använda bl.a. elevenkäter s.k Trivselenkät på skolorna och genom samtal med eleverna. Under höstterminen visade en sammanställning över Piratenskolans Trivselenkät att 72 % av eleverna på skolan inte tycker att det finns elever med okamratliga sätt på skolan. Gärsnäs skolas enkät visade att bland de yngre eleverna tyckte 70 % att de aldrig blir kallade för fula ord och 14 % att de sällan blir kallade för fula ord. Arbetslag för skolår 2-4 visade att 52 % av eleverna aldrig blir kallade för fula ord i skolan, men att 7 % ofta blir utsatta för fula ord. 68 % av eleverna uttrycker att det förekommer svordomar på skolan. Arbetslaget för eleverna i 5-6 anger att det förekommer utfrysning, sparkar och slag. 59 % anger att de hör svordomar och 16 % av eleverna blir retade i klasserna. Vid Sankt Olofs skola visade enkätundersökningen under hösten att 97 % av eleverna i klass 3-6 aldrig eller sällan blir kallade för fula ord i skolan. Arbetslaget för de yngre barnen har inte kunnat få fram ett procenttal ur enkäten men de ser att det fortfarande förekommer okamratliga sätt att vara mot varandra. Arbetslaget har vid utvecklingssamtalen fått fram resultat kring trygghet och trivsel vilket visade att samtliga elever trivs bra eller mycket bra i klassen. Kommunens alla elever i skolår 5 har fått besvara en centralt utskickad elevenkät. De har fått ange med ett tal från 0 till 100 % hur mycket de håller med om olika påståenden. Nedan visas ett diagram över hur eleverna i skolår 5 har svarat på påståendet Det råder en positiv och god sammanhållning på vår skola. Diagrammet visar svar från år I diagrammet nedan visas även F-6 lärares svar. En stapel visar viket medel som kommunens lärarsvar gav. Det råder en positiv och god sammanhållning på vår skola Medel kommunens elever Gärsnäs elever Kiviks elever S:t Olofs elever Lärarna i Nord Kommunens medel bland lärare Enhetens elever anger högre markering än kommunens medel på detta påstående.(enhet Nords medel var 80 och medlet i kommunen var 78). På Piratenskolan och i S: t Olof har elevernas värden ökat under denna 3-års period. Högst värde anger eleverna vid S: t Olofs skola (86) medan Gärsnäs värde har minskat från 2006 jämfört med Värden under 70 i den centrala elevenkäten är bedömda som låga värden. Lärarna anger något högre värden än eleverna. För att få veta hur föräldrarna på enheten ser på vårt arbete t.ex. vårt värdegrundsarbete genomförde enheten en enkät under maj månad. Föräldrarna fick ange med ett tal från 0 till 10 hur mycket de håller med om olika påståenden. Följande två påståenden redovisas: 1. Jag blir alltid bemött på ett positivt sätt av skolans personal 12

13 2. Mitt barn har det bra på skolan Skolenhet Nords föräldraenkät, maj 06 Gärsnäs Kivik S.t Olof Enhetens medel Förklaring till värdena: Värden över 80 anses som bra värden. Värden över 90 klassas som mycket bra värden. Kommentarer: Värdena visar att föräldrarna upplever att deras barn har det bra på skolorna (89) och att enhetens personal i mycket hög grad (91) är bra på att alltid bemöta föräldrarna på ett positivt sätt. 70 Fråga 1 Fråga 2 Skolår 5, ht 06 Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Kommunens alla elever i skolår 5 har som tidigare nämnts fått besvara en centralt utskickad elevenkät. De har fått ange med ett tal från 0 till 100 hur mycket de håller med om olika påståenden. Ovan och nedan visas diagram över hur eleverna i skolår 5 har svarat på påståendet Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen och Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola. Enhetens elever anger högre värden än medel i kommunen med undantag för Piratenskolans elever som har lägre värden än medel i diagrammet nedan. Värdena i diagrammet nedan är acceptabla värden då de är högre än 70. Enbart Gärsnäs elever anger acceptabelt värden i diagrammet ovan. 13

14 Skolår 5, ht 06 Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att de aldrig eller sällan blir tilltalade med fula ord av andra elever. minst 85 % av eleverna i skolår 5 upplever att de får ett inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll minst 85 % av eleverna i skolår 5 uttrycker att det råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan. Flera arbetslag bedömer att eleverna är måna om varandra och att det råder fin gemenskap men att t.ex. enskilda elever i behov av särskilt stöd, där pågående åtgärder ännu inte gett resultat, inverkar negativt på måluppfyllelsen. Pga. detta upplevde flera lärare sig nöjda med de resultat de fått. Ett arbetslag (S: t Olof) skriver följande i sin bedömning av måluppfyllelse: Det är naturligt att det uppstår konflikter mellan barn i den här åldersgruppen eftersom de i skolan träffas i långt större grupper än vad de är vana vid sen tidigare. Konflikter och processen att lära sig att lösa dem är utvecklande för elevernas fortsatta social liv. Trots att det fortfarande förekommer bråk elever emellan och tidvis dåligt språkbruk så tycker vi att vi ser en utveckling och att eleverna är mottagliga för och förstår det budskap vi förmedlar. Det sker ett gediget värdegrundsarbete ute på skolorna i Nord. Resultaten ger dock en delad bild över måluppfyllelsen för det förstnämnda målet. Enheten har mer än acceptabla resultat kring att det råder en positiv och god sammanhållning på enhetens tre skolor samt att föräldrarna upplever i mycket hög grad att de blir positivt bemötta av personalen. Däremot är det skillnader mellan skolorna i Nord, vad gäller språkbruket. Gärsnäs skola är den skola, enligt resultaten, som har störst problem med dåligt språkbruk och kränkande tillmälen. Det andra målet handlar om elevernas arbete i demokratiska former, om de kan vara med och påverka både innehåll och arbetssätt och om de upplever att deras synpunkter tas tillvara. Enhetens elever markerar generellt låga värden på dessa frågor. Gärsnäs elever markerar dock högre (78) än Piratenskolans elever och S: t Olofs skolas. Enhetens elever anger högre 14

15 värden på frågan om deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan än på frågan om de får vara med och påverka hur de ska arbeta under arbetspassen. Enhetens mål kan därmed inte till fullo anses ha nåtts. Åtgärder för förbättring Fadderverksamhet är viktig och denna verksamhet ska fortsätta att utvecklas och att alla vuxna tar tag i konflikter och samtalar med de inblandade. De elever som är förövare ska ha aktuella åtgärdsprogram. Gärsnäs lärare vill genomföra gemensamma aktioner och åtgärder på skolan mot svordomar och fula ord. De ser att arbetet med likabehandlingsplanen måste få ett stort utrymme för att komma tillrätta med kränkningar och svordomar på skolan. Uppföljning av likabehandlingsplanen Skolenhet Nords vision: Barn och elever vid Skolenhet Nord är trygga och känner arbetsglädje och arbetsro. Under höstterminen 2006 har arbetet med att skapa en likabehandlingsplan påbörjats. Planen är klar i den övergripande delen medan varje skolas konkreta åtgärder återstår samt att göra elever och föräldrar delaktiga i planen. I vår likabehandlingsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att det är arbetsro i klassrummen. klassrum och skolgård är helt fria från svordomar och kränkande tillmälen. ingen blir utsatt för kränkande handlingar eller våld. Då likabehandlingsplanen ännu inte är helt klar kan den inte kvalitetsredovisas i sin helhet. Däremot kan upplevelsen av arbetsro och trygghet redovisas Skolår 5, ht 06 Jag känner mig trygg på min skola. Förklaring till värdena: Värden över 80 anses som bra värden. Värden över 90 klassas som mycket bra värden Lärarna 2006 Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel Kommentarer: Värdena visar att barnen känner sig trygga på sin skola. Piratenskolans elever har mycket höga värden under Lärarna anger även de att barnen är trygga på skolorna. 15

16 Skolår 5 - Det råder arbetsro under arbetspassen Föräldrar i Nord Lärare i Nord Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i Nord Medel i kommunen Lärarna anger högre värden än eleverna. Detta följer samma mönster som visat sig både i kommunen men också nationellt. Skolenhet Nords elever anger högre värden än medelvärdet bland kommunens elever. Skolenhet Nords föräldrar anger högre värden än barnen men lägre än lärarna. Bedömning av måluppfyllelse Resultaten när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande. Eleverna säger sig vara trygga på sina skolor, vilket är glädjande, men arbetsron är inte tillfredsställande inom enheten då stökighet och konflikter av och till fortfarande går ut över lärandet. Elevers ansvar och inflytande Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Ur Lpo 94, sid. 7) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens kring elevinflytande. Detta ska ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Goda undervisningssituationer ska spridas mellan skolorna. Enhetens mål 1. Efter hand som eleverna blir äldre tar de del i planeringen av undervisningen, sitt eget skolarbete och sina hemuppgifter. 2. Eleven medverkar i frågor som rör deras arbetsmiljö och sociala samvaro. 3. Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden. 16

17 Vidtagna åtgärder Mål 1 Veckoplanering har genomförts och eleverna planerar i sina planeringsböcker, skoldagböcker eller loggböcker. Eleverna har fått planera sitt arbete både enskilt och gemensamt med läraren. Eleverna har haft inflytande över lektionsplanering. Eleverna har fått göra val av arbetsområden inom no- och so-ämnen. Många arbetsuppgifter har getts med valmöjligheter inom området. I kartläggningen inför IUP:n har eleverna haft inflytande över sitt eget lärande. Elever har getts möjlighet att planera idrottslektioner. Eleverna har själva, under ledning av lärare, fått ordna praoplatser. Mål 2 Vi har arbetat med klassråd och elevråd. Arbetsmiljön och den sociala samvaron har diskuterat på klassråd, elevråd samt i gruppsamtal och i arbetet med Livsviktigt. Eleverna har utarbetat trivselregler för klassrummen. Olika metoder för att följa upp klimatet och den sociala samvaron i gruppen har arbetats fram. På S: t Olofs skola diskuteras den aktuella ombyggnationen i klasserna. Mål 3 Eleverna har fått välja olika grupper inom elevens val. De har fått välja ämnesfördjupningar inom svenska, bild, so- och no-ämnen. De elever som valt att fördjupa sig inom ämnet idrott och hälsa har fått planera och hålla i lektionerna. I temaarbeten har eleverna varit med och föreslagit arbetsområden och sedan valt en prioriteringsordning. År 6 (Kivik) har kunnat fördjupa sig i träslöjd. Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att elevernas ansvarstagande har diskuterats vid utvecklingssamtal och genom den kommunala elevenkätens svar. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. Piratenskolan har låtit eleverna göra en skattning (skala 1-10) på hur de anser sig kunna påverka saker genom elevrådet. Resultatet av denna skattning blev 7,35 i medel. Arbetslaget för de äldre eleverna vid Gärsnäs skola fann att 75 % av eleverna anse att de får påverka vad de ska arbeta med och att 78 % anser att de får påverka hur de avbetar under arbetspassen. Arbetslag 2-4 i Gärsnäs genomförde egna enkäter till eleverna och gick igenom klassrådsprotokollen för att finna resultat för det andra målet. Ur dessa framkom att 14 av 16 klassråd har haft den sociala samvaron och arbetsmiljön med på dagordningen. Endast 19 % är mycket nöjda med bestämmandet och strax under hälften är nöjda. På elevens val tycker 73 % att de får vara med och bestämma lite grann, medan endast 20 % anser att de får vara med och bestämma mycket på elevens val. Kommunens centrala elevenkät för skolår 5 har använts för att finna resultat. I diagrammet nedan kan vi utläsa att Skolenhet Nords elever har högre värden än kommunens medelvärden på påståendet Jag får vara med och påverka vad vi ska arbeta med. Alla tre skolornas värden är acceptabla men ändå för låga värden. Gärsnäs elever anger värdet (75) vilket kan anses var på god väg. 17

18 Skolår 5, ht 06 - Jag får var med och påverka vad vi ska arbeta med Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i kommunen Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i kommunen I utvecklingssamtalet samtalas det bl.a. om elevens ansvarstagande. Utvecklingssamtalen ska vara ett informationsutbyte mellan föräldrar, elev och lärare och syfta till att ge en helhetsbild av elevens situation och forma en plan för elevens fortsatta skolgång, både barnets sociala utveckling och kunskaper. För att få veta hur föräldrarna på enheten (F-6) ser på vårt arbete kring utvecklingssamtal och utvecklingsplaner använde vi oss av resultaten från enhetens föräldraenkät. Föräldrarna fick ange med ett tal från 0 till 10 hur mycket de håller med om olika påståenden. Följande påståenden redovisas nedan: 1. Utvecklingssamtalet med mitt barns lärare känns alltid meningsfullt. 2. Jag har fått den information som jag önskar. 3. Jag har fått ge den information som jag önskar. 4. Samtalen återknyter alltid till tidigare utvecklingssamtal. (gäller åk 1-6) 5. Jag har fått uttömmande information om mitt barns social utveckling. 6. Samtalet leder alltid fram till konkreta förslag på hur mitt barn ska fortsätta att utvecklas. Föräldraenkät, maj 06 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 Skolenhet Nord (219) Gärsnäs (115) Kivik (80) Sankt Olof (57) 7, Värden över 8,0 anses som bra värden. Värden över 9,0 klassas som mycket bra värden Föräldrarna anger höga värden på meningsfullhet och att de anser att de både har fått den information de önskar och att de även fått ge den information det önskat ge. 18

19 Den centrala elevenkäten för skolår 5 har använts för att finna resultat från eleverna kring utvecklingssamtal. Vi har fått bra värden (mer än 80). Högst värden anger eleverna på Piratenskolan. Skolår 5, ht 06 - Utvecklingssamtalet med min lärare känns meningsfulla Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel 50 Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna i skolår 5 upplever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Flera arbetslag anser att de är på god väg att nå måluppfyllelse gällande inflytande och ansvar, bl.a. arbetslaget för skolår 5-6 Gärsnäs skola. Arbetslaget för de yngsta eleverna i S:t Olof har nått målen. Vi tycker oss se att inom de områden som eleverna har inflytande över är elevernas ansvarstagande högre. Påtaglig är också arbetsglädjen hos eleverna när de har inflytande över sitt arbete. Arbetslaget för de yngre barnen (S: t Olof) har beskrivet detta i deras kvalitetsredovisning dvs. att eleverna visar stor arbetsglädje när de själva väljer arbetsuppgifter. De skriver: Vi tolkar elevernas förmåga till ansvarstagande inom de områden där de har inflytande som att det är lättare att ansvara för något man själv har kunnat påverka. Vi ser ett tydligt samband mellan graden av elevernas inflytande och deras ansvarstagande. Påtaglig är också arbetsglädjen hos eleverna då de har inflytande över sitt arbete. Enhetens elever i skolår 5, har i den kommunala elevenkäten angett värden mellan Enhetens mål kan därmed inte anses ha uppnåtts. Däremot är vi på mycket god väg att nå 85 % -gränsen vad gäller elevernas uppfattning om utvecklingssamtalens meningsfullhet. Piratenskolans elever anger värdet 86. Utifrån föräldrarnas värden kan vi anse att vi har nått målet. Välfungerande utvecklingssamtal kan stödja skolornas måluppfyllelse att eleverna utvecklar sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Utvecklingssamtalen har bl.a. till syfte att bidra till att ge eleven insikt i sitt eget lärande och inflytande över sin egen utveckling. Det andra målet anser vi att vi har nått då eleverna är engagerade i frågor som rör social samvaro och deras arbetsmiljö. Det tredje målet Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden kan vi inte anse att vi nått, då det inte har funnits tillräckligt med resurser (lärare) för att 19

20 organisera och genomföra varje elevs eget val. Vi har fått nöja oss med att erbjuda några ämnen ur vilka eleverna har kunnat göra en fördjupning. Åtgärder för förbättring Flera arbetslag menar att de behöver arbeta vidare med att få eleverna att i ökad utsträckning ta ansvar för sitt arbete. Detta menar de ska ske om eleverna tränas på att planera och utvärdera veckans arbete. Ett arbetslag menar att lärarna måste vara tydliga till eleverna när eleverna har ett eget val, för att öka elevernas medvetenhet om att det finns en valsituation som de kan påverka. Detta arbetslag menar också att lärarna behöver se över och eventuellt förändra sina arbetssätt så att fler möjligheter ges till ett eget val för eleven. Detta arbetslag har även bestämt sig för att utforma en utvärderingsmall som ska användas efter varje temaområde. Utveckling och lärande Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. (Ur Lpo 94, sid. 12) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. (Ur Lpfö 98) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. I varje situation där lärande sker är språket av central betydelse. Det är med språkets hjälp vi blir medvetna om tankar, känslor och önskningar. Elevernas språkutveckling berör alla lärare i skolan i alla ämnen och skriftspråket är en viktig del av barnets språkutveckling. Enheten kommer även i fortsättningen att prioritera arbetet inom detta målområde. För att nå tillfredställande resultat anser vi att eleverna än mer måste medvetandegöras om deras egna lärandeprocesser och vad det är för kunskaper som de ska nå. Lärarna har här ett viktigt uppdrag och enheten kommer under att arbeta med en kompetenshöjning kring styrdokumentens kunskaper. Lärarna ska få träna på bedömning av kunskaper och få kompetenshöjning inom olika dokumentationssätt för att kunna genomföra kvalitativa IUP:er. Denna kompetensinsats genomförs tillsammans med skolår 7-9. Den skola dit flertalet av enhetens elever kommer efter skolår 6. Enhetens mål 1. Eleverna upplever läslust och har uppnått god läsförmåga i slutet av skolår Eleverna har ett väl utvecklat tal- och skriftspråk. 20

SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD

SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Förord 3 Sammanfattning 4 Skolområdets organisation 8 Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse 8 Struktur

Läs mer

SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD

SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD 2005 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Förord 3 Sammanfattning 4 Skolområdets organisation 5 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen 5 Redovisning

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn Simrislund. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn  Simrislund. Kvalitetsredovisning 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se Simrislund Kvalitetsredovisning 2006 Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se KVALITETSREDOVISNING

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn  DATUM Österlengymnasiet. Kvalitetsredovisning 2006 Österlengymnasiet Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Normer och värden Citat ur Läroplanerna Lpo 94, Lpfö 98, Lpf 94 Citat ur kommunens skolplan Skolans mål Att aktivt och medvetet påverka

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING SIMRISLUNDSENHETEN

KVALITETSREDOVISNING SIMRISLUNDSENHETEN KVALITETSREDOVISNING SIMRISLUNDSENHETEN 2007 Innehållsförteckning Inledning...3 Beskrivning av enheten...3 Familjedaghem...5 Förskola...6 Utveckling och lärande...6 Normer och värden...7 Fritidshemmen...9

Läs mer

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15

Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för

KVALITETSREDOVISNING för SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING för SKOLENHET NORD Läsåret 2007-2008 Innehållsförteckning sidan Förord... 3 KR 2007/2008 - Sammanfattning.. 4 Generell bedömning och åtgärder för utveckling... 4

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Kvalitetsrapport Vedevågs skola

Kvalitetsrapport Vedevågs skola Kvalitetsrapport Vedevågs skola 2015-2016 1 Innehåll 1. GRUNDFAKTA... 4 2. RESULTAT... 5 2.1 Normer och värden... 5 2.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål... 6 2.3 Elevinflytande och demokrati

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola

Regelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson Barn- och utbildning Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014 2015 Rektor Ing-Marie Jonsson Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Kvalitetsredovisning/årsberättelse Förskoleklass Fritidshem Grundskolan

Kvalitetsredovisning/årsberättelse Förskoleklass Fritidshem Grundskolan Blankettanvisningar, se sista sidan! 1 Förutsättningar Skola Svågadalens skola Verksamhetsansvarig Annica Eriksdotter Antal elever 15 oktober 28 2 Antal årsarbetare, totalt,33 Telefon 65-55 68 3 Kvalitetsredovisning/årsberättelse

Läs mer

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola

Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor. Brattfors skola Brattfors skola Sten-Åke Eriksson Rektor Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013 2014 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2008 Rosentorps platschefsområde Vellinge Rosentorpskolan Trädgårdsgatan 23521Vellinge 1 Kvalitetsredovisning för 2008, Rosentorpskolans platschefsområde, Grundfakta om Rosentorpskolans

Läs mer

Kvalitetsrapport för Kristinaskolans grundskola läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport för Kristinaskolans grundskola läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport för Kristinaskolans grundskola läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2014-2015 2015-08-17 Innehållsförteckning 1. Grundfakta sid. 3 2. Resultat sid.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Elevernas ansvar och inflytande Elevernas utveckling och lärande Skolans normer och värden Likvärdig utbildning 1 Förord Korsavadsenhetens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2008

KVALITETSREDOVISNING för år 2008 KVALITETSREDOVISNING för år 2008 Rönninge skola MÅLUPPFYLLELSE Mål Mål 3 Barnen i förskoleklassen utvecklas utifrån sina förutsättningar Målet är ej uppfyllt Mål 4 Barnen i fritidshemmet utvecklas utifrån

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Barnomsorg Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 7. Barn- och skolbarnsomsorg 7.1 Resultatredovisning med kommentarer Antal barn per vuxen Attitydundersökning

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6 Verksamhetsplan 2015/ Fröviskolan F-6 Sammanställd 150825 Utvecklingsområden för Frövi F-6 Grundskola Måluppfyllelse Läroplanen Lgr 11 Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009

KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Centrum Förskolor, familjedaghem Ht 2008 vt 2009 Innehållsförteckning Inledning...3 Beskrivning av enheten...3 Familjedaghem...4 Utvecklingssamtal...4 Gemensam målsättning...4

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:

Systematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer: 2014-09-30 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson Telefonnummer: 044-13 40 60 E-postadress: charlotte.knutsson@kristianstad.se Innehållsförteckning

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO

ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO ARBETSPLAN FÖR BIKUPAN MARS PLUTO 2008-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Målområde 1 Pedagogisk utveckling. 4 5 Målområde 2 Demokrati och inflytande 5 6 Målområde 3 Hälsa och miljö 6 7 Målområde 4 Internationalisering..

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson Barn- och utbildning Brattfors skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Ing-Marie Jonsson Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse...

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94

Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Bjälbotullskolan Mjölby kommun Datum 2009-09-16 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan

Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor. Strandvägsskolan Strandvägsskolan Björn Svantesson Rektor Strandvägsskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2012 2013 1 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Mål Alla elever kan, senast i slutet av höstterminen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Ur skolplan för Tanums kommun Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget- om ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Torna Hällestad skola

Regelbunden tillsyn i Torna Hällestad skola Regelbunden tillsyn i Lunds kommun Torna Hällestad skola Dnr 43-2008:490 Regelbunden tillsyn i Torna Hällestad skola Förskoleklass Grundskola, årskurserna 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Krusboda skola

Utbildningsinspektion i Krusboda skola Utbildningsinspektion i Tyresö kommun Krusboda skola Dnr 53-2006:3383 Utbildningsinspektion i Krusboda skola Förskoleklass Grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2013 Kvalitetsredovisning Fröviskolan 7-9 2012/2013 1 Innehållsförteckning 1. Grundfakta 3 2. Resultat 2.1 Normer och värden 3 2.2 Utveckling och lärande 3 2.3 Elevinflytande och demokrati 8 2.4 Enhetens egna

Läs mer

Kvalitetsrapport Frövi F-6

Kvalitetsrapport Frövi F-6 2015-06-18 Kvalitetsrapport Frövi F-6 Läsåret 2014-2015 2015-06-18 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2014-2015 1. GRUNDFAKTA 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s prioriterade

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Stenungsunds kommun Jörlandaskolan Dnr 53 2005:1527 Utbildningsinspektion i Jörlandaskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Sankt Anna skola

Regelbunden tillsyn i Sankt Anna skola Regelbunden tillsyn i Söderköpings kommun Sankt Anna skola Dnr 43-2008:657 Regelbunden tillsyn i Sankt Anna skola Förskoleklass Grundskola 1 6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Söderköpings

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan läsåret 2016/2017 Normer och värden: Lgr 2011 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Kvalitetsredovisning Sudrets södra rektorsområde

Kvalitetsredovisning Sudrets södra rektorsområde Kvalitetsredovisning Sudrets södra rektorsområde Barn- och utbildningsförvaltningen 2005-2006 Området omfattar verksamhet i förskolan, familjedaghem, fritidshem, skola förskoleklass år 6 fördelat på 2

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer