SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD"

Transkript

1 SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING SKOLENHET NORD 2006

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sidan Förord 3 Sammanfattning 4 Skolområdets organisation 8 Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse 8 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen 10 Redovisning av prioriterade mål 11 Normer och värden 11 Uppföljning av likabehandlingsplanen 15 Elevers ansvar och inflytande 16 Utveckling och lärande 20 Elevmedverkan och demokrati i skolan 22 Uppföljning av ämneskunskaper 24 Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan 26 Skola och hem 28 Fritidshemmens mål 30 Utveckling och lärande i förskolan 32 Normer och värden i förskolan 33 Arbetslagens egna målområden 35 Piratenskolans mål arbetslag för skolår Piratenskolans mål arbetslag för F-1 36 S:t Olofs skolas mål arbetslag för skolår F-2 37 Samverkan förskola och förskoleklass i Gärsnäs 38 Samverkan förskola, förskoleklass och fritidshem i S:t Olof 39 Bilaga 1 Kvalitetsprocesshjul 40 2

3 Förord Skolenheten bildades 1 januari, 2004 och fick då en och samma rektor. Enheten sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun och de tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. arbetsenheter. Rektor har tillsatt tre pedagogiska verksamhetsledare som arbetar inom enheten. Tillsammans med rektor utgör de en gemensam ledningsgrupp. Arbetet med att skapa en gemensam skolplan för enheten har påbörjats och arbetsplanen har implementerats under höstterminen 2005 på arbetsenheterna. Som ett stöd i arbetet med uppföljning av den lokala arbetsplanens mål tog enheten fram ett Kvalitetsprocesshjul, se bilaga 1, under I denna kan arbetslagen se när och vilka områden som de kontinuerligt ska arbete med under kalenderåret. Under våren 2006 vidareutvecklade enheten arbetet med att dokumentera och följa upp området Kunskaper, Mål att uppnå. I maj redovisade lärarna hur långt skolan nått i sin strävan att varje elev ska nå målen i Mål att uppnå för fyra ämnesområden utöver ämnen som ingår i nationell utvärdering. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och enhetens egna sammanställningar av barnens, personalens och föräldrars uppfattningar samt kommunens centrala undersökningar. Rektor har sammanställt kvalitetsredovisningen. Varje målområde har redovisats för sig. Rektor har slutligen gjort en enhetsövergripande bedömning av måluppfyllelse, baserad på arbetslagens analyser, som finns under rubriken Sammanfattning. Kvalitetsredovisningens Åtgärder för förbättring kommer att ligga till grund för arbetet när vi följer upp enhetens lokala arbetsplan. Kivik den 27 december 2006 Helena Carlsson, rektor 3

4 Sammanfattning - en analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Normer och värden Det sker ett gediget värdegrundsarbete ute på skolorna i Skolenhet Nord. Enhetens resultat visar bl.a. att det råder en positiv och god sammanhållning på våra tre skolor och att barnen har det bra på skolorna. Personalen upplever detsamma då de ger uttryck för att eleverna är måna om varandra och att det råder en fin gemenskap i elevgrupperna. Skolområdets föräldrar ger uttryck för att de i mycket hög grad upplever att de och barnen blir positivt bemötta av personalen. Enhetens resultat ger dock en delad bild över måluppfyllelsen. Det är skillnader mellan skolorna i Nord, vad gäller språkbruket eleverna emellan. Gärsnäs skola har enligt resultaten störst problem med dåligt språkbruk och kränkande tillmälen. Eleverna ger uttryck för att skolorna tar tillvara på deras synpunkter på ett bra sätt på skolorna men att eleverna inte upplever att de har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. Skolornas resultat är dock bättre än kommunens medelvärde. För att nå ökad måluppfyllelse inom målområdet Normer och värden ska enheten vidareutveckla arbetet med demokratiska arbetssätt i klassrummen dvs. att eleverna upplever att de kan vara med och påverka innehåll och arbetssätt. Arbetet med likabehandlingsplanen ska få stort utrymme för att komma tillrätta med kränkningar och svordomar i skolan. Uppföljning av likabehandlingsplanen Enhetens elever är trygga på sina skolor. Det visar resultaten tydligt. Däremot är inte arbetsron tillfredsställande då stökighet och konflikter av och till fortfarande går ut över lärandet. Elevers ansvar och inflytande Skolområdets elever upplever att de inte har inflytande på undervisningen i den utsträckning som målet anger. Gärsnäs skola är dock på god väg att nå tillfredsställande värden vad gäller elevinflytandet i undervisningen. Flera av enhetens arbetslag ger även de uttryck för att de är på god väg att nå måluppfyllelse kring elevinflytande och elevers ansvar. Skolorna är relativt bra på att låta eleverna vara med och bestämma i frågor som rör deras arbetsmiljö och den sociala samvaron på klassråd och elevråd. Det visar de resultat som har framkommit. Skolorna är bra på att skapa meningsfulla utvecklingssamtal, det anser både föräldrar och elever. Samtalen fungerar som ett informationsutbyte mellan föräldrar, elev och lärare. Vi menar att välfungerande utvecklingssamtal kan bidra till att ge eleven insikt i sitt eget lärande och inflytande över sin egen utveckling. Elevens val är ett område som enheten har svårigheter att nå måluppfyllelse i, då det inte har funnits tillräckligt med resurser för att organisera och genomföra varje elevs eget val. Vi har fått nöja oss med att erbjuda några ämnen ur vilka eleverna har kunnat göra en fördjupning. För att nå ökad måluppfyllelse behöver lärarna bli tydligare med att visa när eleverna har ett eget val, för att öka elevernas medvetenhet om att det finns valsituationer som de kan påverka. 4

5 Lärarna behöver se över och eventuellt förändra sina arbetssätt så att fler möjligheter ges till ett eget val för eleven. Utveckling och lärande Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. Språket är av en central betydelse i allt lärande. Elevernas språkutveckling berör alla lärare och alla ämnen. För att nå enhetens mål att eleverna upplever läslust och att de har uppnått en god läsförmåga har enheten genomfört ett gediget arbete. Vi har högt ställda mål på enheten. 82,1 % av eleverna i skolår 3 har uppnått LUS 15 vilket vi inte anser är tillräckligt många för att vi ska anse oss ha nått målen, men vi är nöjda med att alla eleverna har utvecklat sin läsförmåga. Vi anser att vi har nått målet kring läslust då utlåningen har varit hög och att biblioteken har använts flitigt. Vi saknar enhetsvisa resultat kring huruvida eleverna i skolår 5 på ett fördjupat sätt, kan uttrycka, hur de känner och vad de tänker i tal och skrift. De resultat vi har fått fram tyder dock på att vi har nått dessa mål. För att nå ökad måluppfyllelse fortsätter enheten att prioritera arbetet inom detta målområde. Arbetslagen kommer att arbeta vidare med att noggrannare följa elevernas skrivutveckling. Elevmedverkan och demokrati i skolan Enhetens mål under detta område handlar om rättigheter och skyldigheter. Eleverna har en rättighet till att uppleva arbetsro för att nå ett optimalt lärande. De har rätt till att bli respekterade. Eleverna har även skyldigheter att respektera varandra och främja aktningen för klasskamrater, lärare och respektera vår gemensamma miljö. Samtalen är skolans viktigaste demokratiska redskap. Förutsättningar för goda samtal är goda relationer där man är öppen för varandras argument. Enhetens resultat när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande. Eleverna säger sig vara trygga på skolorna, vilket är glädjande, men alla elever blir inte respekterade för vilka de är. Det finns elever som inte respekterar andra elevers egenvärde eller respekterar vår gemensamma arbetsmiljö. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten arbeta vidare med likabehandlingsplanens mål och åtgärder. Begreppet arbetsro ska återkommande diskuteras tillsammans med barn och föräldrar. Lärarna ska medvetandegöra eleverna om varför arbetsron är viktig och koppla det till kunskapsmålen för att konkretisera dessa. Uppföljning av ämneskunskaper Alla lärare har under 2006 genomgått en kompetenshöjande fortbildning för att träna lärarnas förmåga att göra bedömningar. Enheten har påbörjat en redovisning av måluppfyllelse i de olika ämnena. Detta medförde att sju ämnen kunde redovisas för skolår 5 i maj månad. Mål att uppnå uttrycker en grundläggande kunskapsnivå som eleverna ska ha uppnått efter det femte skolåret. På de tre skolorna lyckades de flesta eleverna nå målen för år 5. Detta medför att vi inte ha nått enhetens mål då alla elever ska nå målen. Det finns även skillnader mellan pojkars och flickors måluppfyllelse. För att nå bättre måluppfyllelse ska enheten öka elevernas kunskap om kunskapsmålen och om vilka kunskapskvaliteter de förväntas tillägna sig. Lärarna ska fördjupa kunskapen om pojkars och flickors lärande. Vidare ska enheten redovisa måluppfyllelse för samtliga ämnen. 5

6 Likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Läraren ska verka för att pojkar och flickor får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. Enheten vill att eleverna, oberoende av könstillhörighet, ska få pröva sina intressen. Enhetens resultat visar att skolorna är på god väg att nå enhetens mål särskilt inom vissa ämnen; elevens val, idrott och hälsa samt slöjd. Arbetslagen uttrycker att de kan se att elevernas medvetenhet och kunskap om maktrelationer i genusfrågor har ökat. För att nå ökad måluppfyllelse ska lärarna fortsätta med att sprida medvetenhet om könsmyter och maktrelationer. Lärarna ska även fortbildas inom detta område. Genuspedagogen ska anlitas som stöd till arbetslagen i denna fördjupning. Skola och hem Ett viktigt område för skolan är att hålla föräldrar informerade om elevernas skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Vidare ska föräldrar ges bästa möjliga förutsättningar för medverkan och delaktighet i skolans arbete. Enhetens resultat visar att föräldrarna upplever att våra skolor är bra på att informera s.k. allmän information (brev från rektor och klasslärare) men att lärarna behöver bli tydligare i fråga om mål, innehåll och arbetsformer. För att nå ökad måluppfyllelse ska enheten utarbeta och tillämpa rutiner för hur barns, elevers och vårdnadshavares medverkan och delaktighet i arbetet ska säkras. Fritidshemmens mål I år är det första gången som fritidshemmen kvalitetsredovisar områdena Normer och värden och Utveckling och lärande. Fritidshemmens egna mål handlar om att barnen ska visa förståelse för varandra och kunna samspela på ett positivt sätt utan kränkande svordomar och könsord. Resultaten visar att de allra flesta barnen trivs på fritidshemmen och att de har kompisar. Då det fortfarande förekommer kränkningar anser vi inte att fritidshemmen har nått målen. Fritidshemmen vill arbeta vidare med de åtgärder som de har planerat; aktiv personal som är goda förebilder och som tar avstånd från kränkningar både i handling och verbalt. Utveckling och lärande i förskolan I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas utan det är verksamhetens måluppfyllelse som skall utvärderas, dvs. hur förskolan har arbetat i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar. Enligt de nationella målen ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra barn och med vuxna. Enhetens förskolor har under 2006 prioriterat arbetet med att stimulera barnens intresse för skriftspråk och med språkutveckling på ett varierat sätt. Varje barn har en individuell utvecklingsplan där barnets utveckling dokumenteras. Enhetens resultat visar att vi har nått målen i vår lokala arbetsplan. Utöver detta kan vi konstatera att enhetens förskolor är mycket duktiga på att informera föräldrarna om förskolornas nationella mål. Förskolorna i Nord är även bra på (bättre än flertalet förskolor i kommunen) att tydliggöra för föräldrarna den egna förskolans lokala mål. Trots detta ska enheten vidareutveckla detta område så att föräldrarna kan ges utökade möjligheter till medverkan och delaktighet i förskolornas arbete. 6

7 Normer och värden i förskolan Våra förskolor har arbetat på olika sätt med att ständigt utveckla och stärka barnens förmåga till empati. En av de tre förskolorna har djur på förskolan som ett led i att träna och utveckla barnens empatiska förmåga. De iakttagelser som personalen har gjort är att barnen har god sammanhållning, de hjälper gärna till och hjälper varandra. Föräldrarna ger uttryck för att de upplever att det råder en positiv och god sammanhållning på enhetens förskolor. Enheten har därmed nått målen i den lokala arbetsplanen. Vi har även studerat föräldrarnas syn på om barnen kan få den arbetsro som de har behov av på våra förskolor. Föräldrarna vid Gärsnäs förskola och Skogsbackens förskola ansåg att barnen fick arbetsro medan föräldrarna i Kivik inte ansåg detta. Utvecklingsområdet inom Normer och värden för enheten handlar om att förbättra arbetsron på alla förskolorna. Skogsbacken förskola vill förbereda barnen att kunna vistas tillsammans med djuren i högre grad än vad de gör idag. Arbetslagens egna målområden I år har flera arbetslag inkommit med kvalitetsredovisningar utöver de områden som vi har i vår lokala arbetsplan. Arbetslagen har utgått från nationella mål när de själva har formulerat egna prioriterade mål. Tre arbetslag har arbetat med mål som berör hälsa och god livsstil och tre andra arbetslag har kvalitetsredovisat sina samarbeten med andra verksamheter. Flertalet arbetslag har nått de mål de har satt upp och känner sig nöjda med de åtgärder som de vidtagit under året. Flera arbetslag föreslår, som förbättringsområden, att bli än mer säkra på att dokumentera och följa upp det arbete som de gör för att säkerställa att det enskilda barnet stimuleras att inhämta kunskaper. 7

8 Skolområdets organisation Skolenhet Nord är ett rektorsområde som sträcker sig över de norra delarna i Simrishamns kommun. De tre byarna Gärsnäs, Kivik och Sankt Olof utgör s.k. tre arbetsenheter med förskolor, familjedaghem och F-6 skolor. Fritidshemmen är integrerade med skolverksamheterna. Verksamhetsledare för Gärsnäs arbetsenhet är Annkatrin Granqvist. Verksamhetsledare för Kiviks arbetsenhet samt fritidshem och skola i Sankt Olof är Ylva Henriksson. Verksamhetsledare för enhetens familjedaghem och Sankt Olofs förskola är Eva Nilsson. Eva Nilsson är även ledare för Sankt Olofs arbetsenhets fastighet och fysiska miljö. Helena Carlsson är rektor för skolenhet Nord. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Aktuella siffror över antalet barn och elever ht 2006 Piratenskolan S:t Olofs skola Gärsnäs skola Förskoleverksamhet 33, Skolbarnsomsorg 47,5 48,75 46,5 Förskoleklass Grundskola Ev särskoleintegrerade elever Elever med annat modersmål än svenska Elever som får svenska som andraspråk Elever som får modersmålsundervisning Elever med behov av särskilt stöd Elever som får särskilt stöd Skolorna har egna lokaler för ämnena slöjd och idrott. Gärsnäs och Sankt Olof har även ett integrerat skol- och folkbibliotek beläget i skolan. På Gärsnäs skola finns det ett tillagningskök som förser barnen i Gärsnäs med lunch. Likaså har Skogsbackens förskola i S:t Olof ett eget tillagningskök. Övriga verksamheter får sin mat från ett tillagningskök i Simrishamn, från Korsavadsskolan. Fritidshemmen lagar egna mellanmål och i förekommande fall frukostar. Förskolorna gör egna frukostar och mellanmål. Frukt serveras dagligen i förskolorna. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i skolan har i skolområdet, under 2006, varit ca 16 elever per heltidsanställd exkl. resurser för elever i behov av särskilt stöd, s.k. tilläggsmedel. I fritidshemmen har beräkningsgrunden varit 19,5 barn per heltidsanställd. Beräkningsgrund för resursfördelning till personal i förskolan har under 2006 varit en heltidsanställd personal per 6,9 barn ekonomibiträdet exkluderat. I realiteten har personaltätheten dock varit högre. Personalen försöker även optimera tätheten genom att göra effektiva schemaläggningar efter de förutsättningar de har. Personaltätheten och barngruppernas storlek mäts externt, av kommunen, den s.k. mätveckan. På sid. 9 redovisas 8

9 hur det såg ut på enhetens tre förskolor under höstens mätvecka. Diagrammen visar antalet barn per vuxen under dagens olika klockslag. Skogsbackens förskola, St Olof 2006 Antal barn/vuxen Kiviks förskola 2006 Antal barn/vuxen Gärsnäs förskola 2006 Antal barn/vuxen Anledningen till att antalet barn per vuxen är högt kl.13:00 är att barnen har vila vid denna tid och personalen passar då på att ta ut rast och egen lunch. 9

10 Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisningen Enhetens mål är nedbrutna utifrån de nationella målen och den kommunala skolplanen och anpassade efter våra lokala förhållanden och förutsättningar. Enhetens lokala arbetsplan är uppbyggd kring två delar. En del med enhetsövergripande mål och hur enheten tar reda på om målen har uppnåtts. Den andra delen bygger på de olika arbetslagens mål. Arbetet med att arbetslagen ska upprätta målplaner på undervisningsnivå har kommit igång, men är ännu inte helt klart. Våra målområden i den lokala arbetsplanen är läsåret 2006/2007: Normer och värden Elevers ansvar och inflytande Elevmedverkan och inflytande En likvärdig utbildning och jämställdhet i skolan Skola och hem Utveckling och lärande Utveckling och lärande i förskolan språkutveckling Eget mål Kommunens prioriterade målområden som enheten minst ska redovisa är: Normer och värden Utveckling och lärande Elevers ansvar och inflytande Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet Förskola och fritidshem redovisar enbart de två förstnämnda målområdena. I området Utveckling och lärande har vi satt fokus på tidig språkutveckling. Underlaget till denna kvalitetsredovisning bygger bl.a. på arbetslagens redovisningar och kommunens centrala undersökningar. Arbetslagen har inkommit med redovisningar från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola 1-6. Alla målområden är representerade i redovisningen. Flera arbetslag har delat upp arbetslagets redovisning per halvår, utifrån att elevgrupperna förändrats mellan vår och hösttermin. För att materialet ska kunna bearbetas och en samlad bild av enhetens utveckling ska kunna beskrivas, har ett flertal olika instrument använts; elevenkäter, personalenkäter, föräldraenkät, nationella prov, bedömningar i läsutveckling i samtliga skolår. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. Rektor har slutligen sammanställt kvalitetsredovisningen och gjort en enhetsövergripande bedömning. Varje målområde har redovisats för sig. 10

11 Redovisning av prioriterade mål Här följer en redovisning av de prioriterade målen. Redovisningen följer till större delen en och samma struktur efter följande rubriker: Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning, Vidtagna åtgärder, Resultat, Bedömning av måluppfyllelse och Åtgärder för förbättring. Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Ur Lpo 94, sid. 10) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Arbetslagen har angett olika åtgärder för bättre måluppfyllelse. Dels påtalar de vikten av att finna bra metoder för att dokumentera elevernas utveckling och tyckanden. Här nämner flera arbetslag att de ska revidera trivselenkäten som riktar sig till eleverna. Dels ger de förslag på åtgärder som de vill genomföra under vårterminen ex. att införa kamratstödjare. Ett arbetslag menar att åldersintegrering kan ge de effekter de letar efter. Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens i arbetet med elevinflytande, demokratiskt arbetsformer och skolans mål- och resultatarbete. Detta ska bl.a. ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Pojkar och flickor ska ges lika möjligheter till inflytande över sin utveckling. Arbetet med kompissamtal, kill- och tjejsnack ska fortsätta och vidareutvecklas för att öka jämställdheten och göra undervisningen mer likvärdig för pojkar och flickor. Enhetens mål 1. Elever och vuxna visar respekt för och hänsyn till varandra med sitt språkbruk och handlande. 2. Eleverna arbetar i demokratiska former. Därigenom utvecklar de sitt demokratiska tänkande. Vidtagna åtgärder Mål 1 Vi har arbetat med fadderverksamhet eleverna emellan. Olika arbetssätt som skapar gemenskap i gruppen/klassen ex. åldersintegrerade gruppaktiviteter och samtliga klasser har arbetar med materialet Livsviktigt. Några utvalda elever har fått undervisning av specialpedagog på skolan i liten grupp kring EQ dvs. samtalat om bl.a. känslor och ilskekontroll. De vuxna har på arbetslagsmötena diskuterar bemötande och gemensamma regler. Gruppen som grogrund är en bok med konkreta uppgifter och aktiviteter som flera arbetslag har använt sig av. Kulturpedagogiska enheten har kompletterat arbetslagens arbete för de äldre eleverna med aktiviteter kring mobbning och utanförskap. Samtal med sk. kill- och tjejsnack har genomförts. Vi har arbetat med aktiva antimobbningsteam. Eleverna i skolår 6 har träffats och gjort aktiviteter tillsammans. Mål 2 Vi har haft regelbundna klassråd och elevråd där demokratiska beslut tränas. För att lära sig mötesformer och den demokratiska processen har eleverna gruppvis tränat att göra reflektioner kring för dem aktuella och viktiga frågor. Eleverna har tränats i att tala en i taget. 11

12 Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att använda bl.a. elevenkäter s.k Trivselenkät på skolorna och genom samtal med eleverna. Under höstterminen visade en sammanställning över Piratenskolans Trivselenkät att 72 % av eleverna på skolan inte tycker att det finns elever med okamratliga sätt på skolan. Gärsnäs skolas enkät visade att bland de yngre eleverna tyckte 70 % att de aldrig blir kallade för fula ord och 14 % att de sällan blir kallade för fula ord. Arbetslag för skolår 2-4 visade att 52 % av eleverna aldrig blir kallade för fula ord i skolan, men att 7 % ofta blir utsatta för fula ord. 68 % av eleverna uttrycker att det förekommer svordomar på skolan. Arbetslaget för eleverna i 5-6 anger att det förekommer utfrysning, sparkar och slag. 59 % anger att de hör svordomar och 16 % av eleverna blir retade i klasserna. Vid Sankt Olofs skola visade enkätundersökningen under hösten att 97 % av eleverna i klass 3-6 aldrig eller sällan blir kallade för fula ord i skolan. Arbetslaget för de yngre barnen har inte kunnat få fram ett procenttal ur enkäten men de ser att det fortfarande förekommer okamratliga sätt att vara mot varandra. Arbetslaget har vid utvecklingssamtalen fått fram resultat kring trygghet och trivsel vilket visade att samtliga elever trivs bra eller mycket bra i klassen. Kommunens alla elever i skolår 5 har fått besvara en centralt utskickad elevenkät. De har fått ange med ett tal från 0 till 100 % hur mycket de håller med om olika påståenden. Nedan visas ett diagram över hur eleverna i skolår 5 har svarat på påståendet Det råder en positiv och god sammanhållning på vår skola. Diagrammet visar svar från år I diagrammet nedan visas även F-6 lärares svar. En stapel visar viket medel som kommunens lärarsvar gav. Det råder en positiv och god sammanhållning på vår skola Medel kommunens elever Gärsnäs elever Kiviks elever S:t Olofs elever Lärarna i Nord Kommunens medel bland lärare Enhetens elever anger högre markering än kommunens medel på detta påstående.(enhet Nords medel var 80 och medlet i kommunen var 78). På Piratenskolan och i S: t Olof har elevernas värden ökat under denna 3-års period. Högst värde anger eleverna vid S: t Olofs skola (86) medan Gärsnäs värde har minskat från 2006 jämfört med Värden under 70 i den centrala elevenkäten är bedömda som låga värden. Lärarna anger något högre värden än eleverna. För att få veta hur föräldrarna på enheten ser på vårt arbete t.ex. vårt värdegrundsarbete genomförde enheten en enkät under maj månad. Föräldrarna fick ange med ett tal från 0 till 10 hur mycket de håller med om olika påståenden. Följande två påståenden redovisas: 1. Jag blir alltid bemött på ett positivt sätt av skolans personal 12

13 2. Mitt barn har det bra på skolan Skolenhet Nords föräldraenkät, maj 06 Gärsnäs Kivik S.t Olof Enhetens medel Förklaring till värdena: Värden över 80 anses som bra värden. Värden över 90 klassas som mycket bra värden. Kommentarer: Värdena visar att föräldrarna upplever att deras barn har det bra på skolorna (89) och att enhetens personal i mycket hög grad (91) är bra på att alltid bemöta föräldrarna på ett positivt sätt. 70 Fråga 1 Fråga 2 Skolår 5, ht 06 Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Kommunens alla elever i skolår 5 har som tidigare nämnts fått besvara en centralt utskickad elevenkät. De har fått ange med ett tal från 0 till 100 hur mycket de håller med om olika påståenden. Ovan och nedan visas diagram över hur eleverna i skolår 5 har svarat på påståendet Jag har möjlighet att påverka hur vi arbetar under arbetspassen och Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola. Enhetens elever anger högre värden än medel i kommunen med undantag för Piratenskolans elever som har lägre värden än medel i diagrammet nedan. Värdena i diagrammet nedan är acceptabla värden då de är högre än 70. Enbart Gärsnäs elever anger acceptabelt värden i diagrammet ovan. 13

14 Skolår 5, ht 06 Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Gärsnäs Kivik S.t Olof Kommunens medel Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att de aldrig eller sällan blir tilltalade med fula ord av andra elever. minst 85 % av eleverna i skolår 5 upplever att de får ett inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll minst 85 % av eleverna i skolår 5 uttrycker att det råder en positiv stämning och god sammanhållning på skolan. Flera arbetslag bedömer att eleverna är måna om varandra och att det råder fin gemenskap men att t.ex. enskilda elever i behov av särskilt stöd, där pågående åtgärder ännu inte gett resultat, inverkar negativt på måluppfyllelsen. Pga. detta upplevde flera lärare sig nöjda med de resultat de fått. Ett arbetslag (S: t Olof) skriver följande i sin bedömning av måluppfyllelse: Det är naturligt att det uppstår konflikter mellan barn i den här åldersgruppen eftersom de i skolan träffas i långt större grupper än vad de är vana vid sen tidigare. Konflikter och processen att lära sig att lösa dem är utvecklande för elevernas fortsatta social liv. Trots att det fortfarande förekommer bråk elever emellan och tidvis dåligt språkbruk så tycker vi att vi ser en utveckling och att eleverna är mottagliga för och förstår det budskap vi förmedlar. Det sker ett gediget värdegrundsarbete ute på skolorna i Nord. Resultaten ger dock en delad bild över måluppfyllelsen för det förstnämnda målet. Enheten har mer än acceptabla resultat kring att det råder en positiv och god sammanhållning på enhetens tre skolor samt att föräldrarna upplever i mycket hög grad att de blir positivt bemötta av personalen. Däremot är det skillnader mellan skolorna i Nord, vad gäller språkbruket. Gärsnäs skola är den skola, enligt resultaten, som har störst problem med dåligt språkbruk och kränkande tillmälen. Det andra målet handlar om elevernas arbete i demokratiska former, om de kan vara med och påverka både innehåll och arbetssätt och om de upplever att deras synpunkter tas tillvara. Enhetens elever markerar generellt låga värden på dessa frågor. Gärsnäs elever markerar dock högre (78) än Piratenskolans elever och S: t Olofs skolas. Enhetens elever anger högre 14

15 värden på frågan om deras synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på skolan än på frågan om de får vara med och påverka hur de ska arbeta under arbetspassen. Enhetens mål kan därmed inte till fullo anses ha nåtts. Åtgärder för förbättring Fadderverksamhet är viktig och denna verksamhet ska fortsätta att utvecklas och att alla vuxna tar tag i konflikter och samtalar med de inblandade. De elever som är förövare ska ha aktuella åtgärdsprogram. Gärsnäs lärare vill genomföra gemensamma aktioner och åtgärder på skolan mot svordomar och fula ord. De ser att arbetet med likabehandlingsplanen måste få ett stort utrymme för att komma tillrätta med kränkningar och svordomar på skolan. Uppföljning av likabehandlingsplanen Skolenhet Nords vision: Barn och elever vid Skolenhet Nord är trygga och känner arbetsglädje och arbetsro. Under höstterminen 2006 har arbetet med att skapa en likabehandlingsplan påbörjats. Planen är klar i den övergripande delen medan varje skolas konkreta åtgärder återstår samt att göra elever och föräldrar delaktiga i planen. I vår likabehandlingsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna upplever att det är arbetsro i klassrummen. klassrum och skolgård är helt fria från svordomar och kränkande tillmälen. ingen blir utsatt för kränkande handlingar eller våld. Då likabehandlingsplanen ännu inte är helt klar kan den inte kvalitetsredovisas i sin helhet. Däremot kan upplevelsen av arbetsro och trygghet redovisas Skolår 5, ht 06 Jag känner mig trygg på min skola. Förklaring till värdena: Värden över 80 anses som bra värden. Värden över 90 klassas som mycket bra värden Lärarna 2006 Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel Kommentarer: Värdena visar att barnen känner sig trygga på sin skola. Piratenskolans elever har mycket höga värden under Lärarna anger även de att barnen är trygga på skolorna. 15

16 Skolår 5 - Det råder arbetsro under arbetspassen Föräldrar i Nord Lärare i Nord Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i Nord Medel i kommunen Lärarna anger högre värden än eleverna. Detta följer samma mönster som visat sig både i kommunen men också nationellt. Skolenhet Nords elever anger högre värden än medelvärdet bland kommunens elever. Skolenhet Nords föräldrar anger högre värden än barnen men lägre än lärarna. Bedömning av måluppfyllelse Resultaten när det gäller arbetsmiljön är inte helt tillfredsställande. Eleverna säger sig vara trygga på sina skolor, vilket är glädjande, men arbetsron är inte tillfredsställande inom enheten då stökighet och konflikter av och till fortfarande går ut över lärandet. Elevers ansvar och inflytande Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. (Ur Lpo 94, sid. 7) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Skolans lärare ska fördjupa sin kompetens kring elevinflytande. Detta ska ske genom pedagogiska diskussioner och reflektionstillfällen både enskilt och tillsammans med andra pedagoger. Goda undervisningssituationer ska spridas mellan skolorna. Enhetens mål 1. Efter hand som eleverna blir äldre tar de del i planeringen av undervisningen, sitt eget skolarbete och sina hemuppgifter. 2. Eleven medverkar i frågor som rör deras arbetsmiljö och sociala samvaro. 3. Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden. 16

17 Vidtagna åtgärder Mål 1 Veckoplanering har genomförts och eleverna planerar i sina planeringsböcker, skoldagböcker eller loggböcker. Eleverna har fått planera sitt arbete både enskilt och gemensamt med läraren. Eleverna har haft inflytande över lektionsplanering. Eleverna har fått göra val av arbetsområden inom no- och so-ämnen. Många arbetsuppgifter har getts med valmöjligheter inom området. I kartläggningen inför IUP:n har eleverna haft inflytande över sitt eget lärande. Elever har getts möjlighet att planera idrottslektioner. Eleverna har själva, under ledning av lärare, fått ordna praoplatser. Mål 2 Vi har arbetat med klassråd och elevråd. Arbetsmiljön och den sociala samvaron har diskuterat på klassråd, elevråd samt i gruppsamtal och i arbetet med Livsviktigt. Eleverna har utarbetat trivselregler för klassrummen. Olika metoder för att följa upp klimatet och den sociala samvaron i gruppen har arbetats fram. På S: t Olofs skola diskuteras den aktuella ombyggnationen i klasserna. Mål 3 Eleverna har fått välja olika grupper inom elevens val. De har fått välja ämnesfördjupningar inom svenska, bild, so- och no-ämnen. De elever som valt att fördjupa sig inom ämnet idrott och hälsa har fått planera och hålla i lektionerna. I temaarbeten har eleverna varit med och föreslagit arbetsområden och sedan valt en prioriteringsordning. År 6 (Kivik) har kunnat fördjupa sig i träslöjd. Resultat Arbetslagen har letat resultat genom att elevernas ansvarstagande har diskuterats vid utvecklingssamtal och genom den kommunala elevenkätens svar. Lärarna har även arbetat med kvalitativ information; iakttagelser, observationer och dokumenterade beskrivningar av pedagogiska arbetsprocesser. Piratenskolan har låtit eleverna göra en skattning (skala 1-10) på hur de anser sig kunna påverka saker genom elevrådet. Resultatet av denna skattning blev 7,35 i medel. Arbetslaget för de äldre eleverna vid Gärsnäs skola fann att 75 % av eleverna anse att de får påverka vad de ska arbeta med och att 78 % anser att de får påverka hur de avbetar under arbetspassen. Arbetslag 2-4 i Gärsnäs genomförde egna enkäter till eleverna och gick igenom klassrådsprotokollen för att finna resultat för det andra målet. Ur dessa framkom att 14 av 16 klassråd har haft den sociala samvaron och arbetsmiljön med på dagordningen. Endast 19 % är mycket nöjda med bestämmandet och strax under hälften är nöjda. På elevens val tycker 73 % att de får vara med och bestämma lite grann, medan endast 20 % anser att de får vara med och bestämma mycket på elevens val. Kommunens centrala elevenkät för skolår 5 har använts för att finna resultat. I diagrammet nedan kan vi utläsa att Skolenhet Nords elever har högre värden än kommunens medelvärden på påståendet Jag får vara med och påverka vad vi ska arbeta med. Alla tre skolornas värden är acceptabla men ändå för låga värden. Gärsnäs elever anger värdet (75) vilket kan anses var på god väg. 17

18 Skolår 5, ht 06 - Jag får var med och påverka vad vi ska arbeta med Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i kommunen Gärsnäs Kivik S:t Olof Medel i kommunen I utvecklingssamtalet samtalas det bl.a. om elevens ansvarstagande. Utvecklingssamtalen ska vara ett informationsutbyte mellan föräldrar, elev och lärare och syfta till att ge en helhetsbild av elevens situation och forma en plan för elevens fortsatta skolgång, både barnets sociala utveckling och kunskaper. För att få veta hur föräldrarna på enheten (F-6) ser på vårt arbete kring utvecklingssamtal och utvecklingsplaner använde vi oss av resultaten från enhetens föräldraenkät. Föräldrarna fick ange med ett tal från 0 till 10 hur mycket de håller med om olika påståenden. Följande påståenden redovisas nedan: 1. Utvecklingssamtalet med mitt barns lärare känns alltid meningsfullt. 2. Jag har fått den information som jag önskar. 3. Jag har fått ge den information som jag önskar. 4. Samtalen återknyter alltid till tidigare utvecklingssamtal. (gäller åk 1-6) 5. Jag har fått uttömmande information om mitt barns social utveckling. 6. Samtalet leder alltid fram till konkreta förslag på hur mitt barn ska fortsätta att utvecklas. Föräldraenkät, maj 06 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 Skolenhet Nord (219) Gärsnäs (115) Kivik (80) Sankt Olof (57) 7, Värden över 8,0 anses som bra värden. Värden över 9,0 klassas som mycket bra värden Föräldrarna anger höga värden på meningsfullhet och att de anser att de både har fått den information de önskar och att de även fått ge den information det önskat ge. 18

19 Den centrala elevenkäten för skolår 5 har använts för att finna resultat från eleverna kring utvecklingssamtal. Vi har fått bra värden (mer än 80). Högst värden anger eleverna på Piratenskolan. Skolår 5, ht 06 - Utvecklingssamtalet med min lärare känns meningsfulla Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel 50 Gärsnäs Kivik S:t Olof Kommunens medel Bedömning av måluppfyllelse I vår lokala arbetsplan har vi bedömt att vi har nått målen när minst 85 % av eleverna i skolår 5 upplever att de får vara med och påverka innehållet i undervisningen. Flera arbetslag anser att de är på god väg att nå måluppfyllelse gällande inflytande och ansvar, bl.a. arbetslaget för skolår 5-6 Gärsnäs skola. Arbetslaget för de yngsta eleverna i S:t Olof har nått målen. Vi tycker oss se att inom de områden som eleverna har inflytande över är elevernas ansvarstagande högre. Påtaglig är också arbetsglädjen hos eleverna när de har inflytande över sitt arbete. Arbetslaget för de yngre barnen (S: t Olof) har beskrivet detta i deras kvalitetsredovisning dvs. att eleverna visar stor arbetsglädje när de själva väljer arbetsuppgifter. De skriver: Vi tolkar elevernas förmåga till ansvarstagande inom de områden där de har inflytande som att det är lättare att ansvara för något man själv har kunnat påverka. Vi ser ett tydligt samband mellan graden av elevernas inflytande och deras ansvarstagande. Påtaglig är också arbetsglädjen hos eleverna då de har inflytande över sitt arbete. Enhetens elever i skolår 5, har i den kommunala elevenkäten angett värden mellan Enhetens mål kan därmed inte anses ha uppnåtts. Däremot är vi på mycket god väg att nå 85 % -gränsen vad gäller elevernas uppfattning om utvecklingssamtalens meningsfullhet. Piratenskolans elever anger värdet 86. Utifrån föräldrarnas värden kan vi anse att vi har nått målet. Välfungerande utvecklingssamtal kan stödja skolornas måluppfyllelse att eleverna utvecklar sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Utvecklingssamtalen har bl.a. till syfte att bidra till att ge eleven insikt i sitt eget lärande och inflytande över sin egen utveckling. Det andra målet anser vi att vi har nått då eleverna är engagerade i frågor som rör social samvaro och deras arbetsmiljö. Det tredje målet Varje elev fördjupar, efter eget val, sin kunskap inom några ämnesområden kan vi inte anse att vi nått, då det inte har funnits tillräckligt med resurser (lärare) för att 19

20 organisera och genomföra varje elevs eget val. Vi har fått nöja oss med att erbjuda några ämnen ur vilka eleverna har kunnat göra en fördjupning. Åtgärder för förbättring Flera arbetslag menar att de behöver arbeta vidare med att få eleverna att i ökad utsträckning ta ansvar för sitt arbete. Detta menar de ska ske om eleverna tränas på att planera och utvärdera veckans arbete. Ett arbetslag menar att lärarna måste vara tydliga till eleverna när eleverna har ett eget val, för att öka elevernas medvetenhet om att det finns en valsituation som de kan påverka. Detta arbetslag menar också att lärarna behöver se över och eventuellt förändra sina arbetssätt så att fler möjligheter ges till ett eget val för eleven. Detta arbetslag har även bestämt sig för att utforma en utvärderingsmall som ska användas efter varje temaområde. Utveckling och lärande Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift. (Ur Lpo 94, sid. 12) Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar. (Ur Lpfö 98) Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Ett rikt språk är en förutsättning för en positiv personlighetsutveckling. I varje situation där lärande sker är språket av central betydelse. Det är med språkets hjälp vi blir medvetna om tankar, känslor och önskningar. Elevernas språkutveckling berör alla lärare i skolan i alla ämnen och skriftspråket är en viktig del av barnets språkutveckling. Enheten kommer även i fortsättningen att prioritera arbetet inom detta målområde. För att nå tillfredställande resultat anser vi att eleverna än mer måste medvetandegöras om deras egna lärandeprocesser och vad det är för kunskaper som de ska nå. Lärarna har här ett viktigt uppdrag och enheten kommer under att arbeta med en kompetenshöjning kring styrdokumentens kunskaper. Lärarna ska få träna på bedömning av kunskaper och få kompetenshöjning inom olika dokumentationssätt för att kunna genomföra kvalitativa IUP:er. Denna kompetensinsats genomförs tillsammans med skolår 7-9. Den skola dit flertalet av enhetens elever kommer efter skolår 6. Enhetens mål 1. Eleverna upplever läslust och har uppnått god läsförmåga i slutet av skolår Eleverna har ett väl utvecklat tal- och skriftspråk. 20

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se. Jonebergsskolan. Kvalitetsredovisning 2006.

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se. Jonebergsskolan. Kvalitetsredovisning 2006. Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se Jonebergsskolan Kvalitetsredovisning 2006 Sidan 1 av 9 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Inledning 3 Normer och Värden 4 Utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål

Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem

Läs mer

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Simrishamns kommun Skolenhet Syd Dnr 53-2006:1435 Utbildningsinspektion i Skolenhet Syd Förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för

KVALITETSREDOVISNING för SIMRISHAMNS KOMMUN KVALITETSREDOVISNING för SKOLENHET NORD Läsåret 2008-2009 Innehållsförteckning Förord 3 Skolområdets organisation 4 Struktur för arbetet med kvalitetsredovisningen 7 Uppföljning och

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw

qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw qwertyuiopåasdfghjklöäz xcvbnmqwertyuiopåasdfg hjklöäzxcvbnmqwertyuio påasdfghjklöäzxcvbnmqw Vår verksamhet i förskoleklass utifrån LGR 11 ertyuiopåasdfghjklöäzxcv bnmqwertyuiopåasdfghjk löäzxcvbnmqwertyuiopåa

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan

Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Regelbunden tillsyn i Säter kommun Klockarskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Klockarskolan Grundskola årskurs 7-9 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Säter kommun under hösten

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN

Kvalitetsredovisning. Inledning UTBILDNINGSNÄMNDEN UTBILDNINGSNÄMNDEN BANDHAGENS SKOLA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1414-001-148/2013 SID 1 (17) 2013-10-18 Handläggare: Ylva Wikman Telefon: 08 508 48840 Kvalitetsredovisning Inledning Bandhagens grundskola, grundsärskola

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Förskoleklass Fritidshem Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Habyskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Karolinerskolan och fritidshemmets

Karolinerskolan och fritidshemmets Karolinerskolan och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har samma

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 10/11

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 10/11 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 10/11 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten, elevernas trivselenkät, resultaten från nationella proven, den psyko-sociala

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer