Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 306 Kevinge

Transkript

1 Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 306 Kevinge

2 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor) Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Nyckeltal Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 2(10)

3 1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Tidigare har vår årsplan styrt verksamheten, men under detta läsår har vi har mer och mer övergått till att arbeta i projekt som utgår ifrån barnens intressen och behov. Höstterminen startas upp med ett fördjupat värdegrundsarbete på alla avdelningar men också i det stora hela på förskolan. Vi använder oss av värdegrundsmaterialet "Snick och Snack" vännerna i Kungaskogen, för de äldre barnen vilket är ett roligt och brett tema som innefattar alla områden i läroplanen. Med de yngre barnen använder vi oss av Tio små kompisböcker. Värdegrundsarbetet kopplas vidare till vårt arbete med likabehandlingsplanen, i syfte att säkra att det är dokument som är levande i verksamheten. Utvärdering och reflektion av verksamheten sker löpande under året, pedagogerna har avdelningsmöten varannan vecka dagtid och samt ett avdelningsmöte kvällstid i månaden. Varje avdelning ansvarar också för att hitta stunder till enskild reflektionstid dagtid. Gemensam reflektion över pågående processer görs tillsammans på LUG (Lokal utvecklingsgrupp, möte varannan vecka), på PK möten (en gång i månaden) och i medarbetarsamtal. Vi har prioriterat och planerat för tre planeringsdagar under året vilket leder till en bra flyt i vårt systematiska kvalitetsarbete. I slutet av vårterminen använder vi vår LUG grupp till att gemensamt gå igenom punkt för punkt i Kvalitetsdokumentet och skriva ner tankar och reflektioner över de olika områden som vi arbetat med under året. Kvalitetsdokumentet blir den skriftliga utvärderingen av vår verksamhet under året, den bidrar också till att synliggöra våra utvecklingsområden och förbättringsområden. Då vi under året har börjat arbeta mer i projekt använder vi oss av även av Lotusdiagram som ett stöd och hjälp med att synliggöra och tydliggöra vilka områden vi arbetat med i Läroplanen samt hur vi kan utveckla projektet/aktiviteten så att alla delar kommer med. Detta blir också överskådligt och tydligt för föräldrarna. För att få till ett bra systematiskt kvalitetsarbete kring kost och måltider så har vi matråd ca två gånger per termin då en personal representant från de yngre barnen och en från de äldre samt kock och förskolechef stämmer av menyer och annat kring kosten. Förskolan har eget tillagningskök som serverar näringsriktig och varierad mat. Vi har utökat andelen ekologiska produkter som nu står för ca. 25% av den tillagade maten. Under våren implementeras också ett Kostprogram för de kommunala verksamheterna som bidrar till ett tydligt tänk framåt kring kost. 94% av föräldrarna är nöjda med den mat som serveras i verksamheten. Vi har lagt en bra grund för det systematiska kvalitetsarbetet. Det har varit mycket positivt med tre planeringsdagar varav en tillsammans med Nora Herrgård. Mycket handlar om tydliga mål, strukturer, tid för reflektion och diskussion. Vi måste hela tiden stämma av så att vår verksamhet har ett fokus på förskolans läroplan och hur vi kan bidra till att utvecklas vidare. Vi upplever att värdegrundsarbetet vid höstens terminsstart har bidrar till ett bättre samarbete på hela förskolan vilket också är en bra grund för det systematiska Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 3(10)

4 kvalitetsarbetet. Under hösten behöver värdegrundsarbetet kopplas tydligare till vår Likabehandlingsplan. Under 2016/2017 kommer planeringsdagarna att ligga i oktober, januari och maj för att få till en bra systemati och en tydlig röd tråd. Vi kommer också att göra studiebesök och gå på föreläsningar för att höja vår kompetens kring olika utvecklingsområden. 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Förskolan är öppen och tillgänglig för alla barn, oavsett olika förutsättningar. Vårt gemensamma värdegrundsarbete i början av hösten lägger en stabil och trygg grund tillsammans med Likabehandlingsplanen. Pedagogerna gör under värdegrundsarbetet kartläggningar av barngruppen och försöker därefter anpassa verksamheten på bästa sätt efter de olika behov som finns. Vi har personal på förskolan som har specialpedagogisk kompetens och som vi kan rådfråga. Vi har möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp från UKK för barn i behov av mer stöd än andra, inför ansökan görs en kartläggning av behoven och skrivs en handlingsplan tillsammans med föräldrar. Under året har förskolan inte erhållit tilläggsbelopp. Förskolans byggnad är utformad så att tillgängligheten för barn med fysiska funktionshinder är hög. Det finns ramp till huvudentré, låga trösklar och handikappanpassade toaletter. Vi har många barn med olika nationaliteter på vår förskola och för att på ett positivt lyfta in det i verksamheten så sjunger vi och räknar på olika språk, vi benämner ord, leker språklekar, använder oss av tecken som stöd. av era insatser under året Vi har under året inte haft behov av att söka tilläggsbelopp för några barn. Det har funnits barn med olika behov men pedagogerna har upplevt att de har kunnat hantera det på ett bra sätt i den befintliga verksamheten. Positivt är att UKK har tagit fram en mall för kartläggning, det kommer att bli ett stöd för padagogerna. Vi har inte arbetat så mycket med olika nationaliteter och mångkulturalitet och därför var det mycket positivt att vi kunde skicka en pedagog på UKKs 7,5 poängsutbildning som pågått under våren. Pedagogen har delgett reflektioner på PK möten och även berättat om litteratur som lästs på kursen. Vi behöver fortsätta utveckla pedagogernas och barnens delaktighet i Likabehandlingsplanen. Vi behöver också få en bättre systemati i att diskutera värdegrunsfrågor och alla likas värde. Det handlar både om genusdiskussioner, förhållningssätt, olika kulturer och en tillgänglig förskola.vi kommer under kommande år att två gånger per termin gå igenom kartläggninar av barngrupperna för att se om några särskilda behov finns/insatser behöver göras som inte redan görs. Vi behöver också se över och uppdatera vår hemsida inom detta område. Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 4(10)

5 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande Dokumentationen har tidigare skett på olika sätt och i olika former, men då detta inte har varit enhetligt över hela förskolan behövde vi utveckla vårt arbetssätt. Vi har under året börjat arbeta mer i projekt som utgår utifrån barnens tankar och intressen. Vi har dokumenterat barnens lärprocesser genom Ipads, foton och beskrivande text, via ex. väggdokumentation, i barnens pärmar och i veckobrev till föräldrar via Schoolsoft. Vi använder Lotusdiagrammet för att synliggöra barnens lärprocesser för föräldrarna. Genom väggdokumentationen reflekterar barnen utifrån sitt eget lärande ex. bilddokumentation när barnen berättar sagor. Genom att dokumentera arbetet med teman/projekt som pågår under längre perioder, så repeteras och befästs det och synliggör barnets lärande och utveckling. Barnen är delaktiga i dokumentationen genom intervjuer om arbeten och processer av alster. Barnen på de äldre avdelningarna har också varit med och reflekterat över sitt lärande på Ipadsen. Föräldrarna görs delaktiga i dokumentationen genom bla veckobrev, det dagliga samtalet, utvecklingssamtal och dokumentationen som finns på avdelningen. Vi använder oss även av digitala fotoramar och Picollage i syfte att förtydliga dokumentationen. Vi har under året utvecklat vårt arbetssätt kring pedagogisk dokumentation. Barnen ges utifrån de förutsättningar som finns (småbarnsavdelning/storbarnsavdelning) möjlighet att tillsammans med närvarande och kompetenta pedagoger att reflektera över sitt eget lärande. Vi behöver jobba vidare med pedagogisk dokumentation och det kommer att falla in naturligt i vårt digitala arbete med Förskoleappen. Mycket tid kommer att behövas till diskussioner och reflektion för att få en gemensam samsyn och kompetens kring detta. Ett stort problem har varit det icke fungerande stödet kring IT, vi har inte heller haft de ekonomiska möjligheter som krävs för att utveckla IKT i den grad det behövs. Vi behöver diskutera vidare hur vi kan utveckla vårt arbete kring pedagogisk dokumentation. Förskoleappen kommer att bidra mycket till att förtydliga vårt arbete med pedagogisk dokumentation. Utbildningen gör också att alla pedagoger måste ta ett större anasvar i detta arbete med att synliggöra barnens lärprocesser, både för barnen, föräldrarna och för varandra i arbetslaget. Avdelningsplaneringarna kommer att användas till reflektionstid och förskolechef kommer att vara med på dem. 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga På Kevinge förskola arbetar vi medvetet med att stimulera och utmana barnens språkliga förmåga. På de yngre avdelningarna arbetar pedagogerna mycket med språket i det dagliga samtalet, i rutinsituationer och i samlingen där man sjunger, berättar sagor, gör rim och ramsor tillsammans med barnen. De benämner olika saker och situationer Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 5(10)

6 för barnen och använder sig av bilder och tecken som stöd. Pedagogerna jobbar också mycket med att utveckla barnens munmotorik genom olika övningar, ljudsagor och såpbubblor. I barnens dagliga lek inne/ute stimuleras barnens lek men också språket genom lekregler och samtal. Pedagogerna finns nära tillhands stöttar och utmanar. På de äldre avdelningarna sker mycket av det språkutvecklande arbetet i samtal med barnen och i olika projektarbeten. I projekten utvecklar barnen hela tiden förståelse för nya ord och begrepp. Barn undersöker, reflekterar, ställer frågor och diskuterar tillsammans med pedagogerna. På alla avdelningar finns lärplattor och vi använder oss av dem som ett stöd i vårt arbete med språket genom tex olika appar som stimulerar barnens språk, eller som stöd vid flerspråkighet. Samtalet med barnet/barnen tas även tillvara vid rutinsituationer som tex lunch, påklädning, toalett/tvätt. På samlingen sjunger pedagoger och barn tillsammans och gör rim och ramsor. Storbarnen har läsvila varje dag och frågor och funderingar som uppkommer vid sagoläsning pratar man om efteråt. Då kan konstiga ord eller uttryck som barnen inte hört tidigare få en betydelse och en förklaring av pedagogerna. Barnen uppmuntras också att försöka återberätta och förklara innehållet i boken/berättelsen. Det finns alltid tillgång till böcker, bokstäver, spel och bilder som stimulerar språket. Pedagogerna arbetar med att skapa en inbjudande miljö som utmanar barnen språkligt. På Blå avdelning finns Inprint aktiviteskort som bidrar till ett förtydligande av dagen för barn som har svårt med koncentration, tal eller som bara behöver tydlighet. Det finns också en tavla med siffror och alfapetet för att synliggöra, stimulera och locka till skriftspråk. I 5-årsgruppen som är en förmiddag i veckan arbetar pedagogerna med språkligt utvecklande samtal ute i naturen. De tar med Alfapeta som är en nalle med bokstäver, ut i naturen och kopplar på så sätt ihop natur och språk. 92 % av föräldrarna upplever att förskolan arbetar med att utveckla barnens språk. Pedagogerna känner att de har ett språkutvecklande arbetssätt som genomsyrar det dagliga arbetet. Barnen uppmuntras och utmanas dagligen i sin språkliga utveckling. På småbarnsavdelningen finns det också ett stort behov av att synliggöra vikten av att arbeta aktivt med språket för föräldrarna då många barn har dålig munmotorik pga nappanvändande. Vi söker hela tiden metoder att förstärka barnens språkutveckling, så att det blir en naturlig del i barnens vardag, samt att involvera föräldrar i syfte att öka högläsningen och samtal med barnen i hemmen. Vi behöver än mer utveckla användandet av lärplattan och hitta fler språkappar som medvetet stimulerar språket som tex Bornholmsmodellen. Även samlingar och dess innehåll kan utvecklas vidare med språkpåsar. Många olika nationaliteter finns på vår förskola vilket gör att vi kan komma behöva ett extra fokus på det. Vi har en pedagog som deltagit i en 7,5p kurs kring mångkulturalitet och hennes erfarenheter kan användas vid diskussioner på PK möten för en ytterligare utveckling hos alla pedagoger. Ett annat utvecklingsförslag är att se över hur vi arbetar med genus i vårt språkarbete, vilka sagor läser vi, vem är huvudperson? vilka barn får störst talutrymme i samlingar och vid projektarbete? Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 6(10)

7 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande På vår förskola vill vi ge barnen en ett matematiskt språk och förståelse för att matematik finns överallt runt omkring oss i vardagen. Vi arbetar för att barnen ska få förförståelse för att matematik inte bara är siffor utan så mycket mer. Vi har våra "matematikglasögon" på oss och använder matematiska begrepp i alla dagliga situationer både utomhus och inomhus. På alla avdelningar finns siffror uppsatta som stimulerar till att räkna själv eller tillsammans. Vi tränar mycket addition och subtraktion tillsammans med barnen i rutinsituationer och aktiviteter när vi jämför, mäter, tittar på kropps- och rumsuppfattning, geometri, parbildning, sortering mm. Vi delar frukten i 1, 2, 3 bitar, halvor, kvartar, åttondelar. Hur många glas ska vi duka fram i dag, hur många fingrar ryms i vanten och så vidare. På de äldre avdelningarna jobbar de med Matteburkar. Det är 11 burkar o olika geometriska former, olika stora, från Varje burk innehåller någon sak i det antalet som står på burken. På samlingsprickarna finns olika geometriska former som barnen tittar på och reflekterar kring, barnen räknar varandra och leker olika lekar som innefattar, geometri, lägesbegrepp, antal. De gör matteramsor och får också lyssna till olika sagor och berättelser som innefattar matematiska begrepp. 5 års gruppen har en speciell matematikväska som de tar med sig ut i skogen för att hitta olika former av matematik. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen över de matematiska begreppen tex lång/kort, tjock/tunn, mjuk/hård. Ute på vår gård jobbar vi med matematik vid tex städningen när leksaker ska sorteras och plockas i lådor. 91 % av föräldrarna upplever att vi arbetar att utveckla barnens förståelse för matematik. Vi upplever att barnen har ett stort intresse och förståelse för matematik. Genom samtal och i den fria leken ser vi att barnen är nyfikna på matematik i olika former. Barnen har även utvecklat en ökad förståelse för matematiska begrepp och tänkande, vi har även tittat på detta ur ett genusperspektiv och försökt ge pojkar och flickor samma möjligheter. Barnen använder självmant matematiska begrepp i sin vardag och en del barn ser matte i allt! Vi har fått ett högre resultat i kundenkäten vad gäller matematik och det tyder på att vi blivit bättre på att beskriva vad matematik i förskolan är. Fortsätta att arbeta som tidigare, men förbättra dokumentationen och byta ut Tema mot Projekt, då det senare mer belyser en process i lärandet. Vi behöver även inom detta område utveckla vårt användande av lärplattan som ett pedagogiskt hjälpmedel. 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Att arbeta mer med de digitala hjälpmedlen har varit ett av våra prioriterade Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 7(10)

8 utvecklingsområden. Vi har under året börjat arbeta mer med pedagogisk dokumentation som utgår från barnens intressen och behov. För att dokumentera lärprocesserna har vi behövt använda oss av de digitala hjälpmedlen. Detta arbete är en process som måste få ta tid, kunskapsnivå och intresse är olika mellan pedagoger och vi arbetar mot att få en gemensam grund att stå på. Detta har vi under året gjort genom studiebesök, föreläsning, inläsning av litteratur samt diskussioner på PK möten då vi även delger varandra hur vi arbetar med lärverktygen på respektive avdelning. Den utrustningen som finns på förskolan är en bärbar dator per avdelning samt en stationär i arbetsrummet. Varje avdelning har också en Ipad, digitalkamera och en smartphone. Förskolan har även en projektor som finns att tillgå vid tex föräldramöten. Vår uppkoppling finns det mer att önska av, tar tid och dessutom börjar våra Lap-tops bli gamla, det är en stor investering att köpa nya. Under vårterminen byttes två av de bärbara ut mot nya och även den stationära. Förhoppningsvis kommer vi att kunna byta de två sista under hösten och även köpa in en Ipad till per avdelning. Vi har påbörjat ett nytt arbetssätt på förskolan där vi går från vuxenstyrt till att i stället utgå från barnens tankar och intressen. För att kunna reflektera kring vårt arbete och utmana barnen vidare i sitt tänk måste vi på ett helt annat sätt arbeta med de digitala hjälpmedlen. De ska inte ta över verksamheten men de måste vara en tydlig del och ett stöd i vårt arbete. Pedagogerna måste sträva efter att använda tekniken på ett pedagogiskt medvetet vis och hela tiden ha ett fokus på förskolans läroplan. Vi måste också bli bättre på att göra barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen och stötta dem i att se sitt eget lärande genom de digitala hjälpmedlen. Vi har börjat lägga en grund att stå på, men vi kommer under hösten att utveckla detta vidare genom att börja använda oss av Förskoleappen. Introduktion och utbildning för samtliga pedagoger är inbokade under hösten Detta kommer leda till att alla pedagoger på ett helt annat sätt behöver sätta sig in i den digitala världen. Förskoleappen kommer förhoppningsvis också att bidra till en bättre dialog och synliggörande av verksamheten för föräldrar. Som en hjälp för pedagogerna i detta arbete kommer vi att göra studiebesök på Drottningholms förskola på Ekerö där de har kommit väldigt långt med hur man arbetar med digitala hjälpmedel i förskolan. Under kommer vi även att ett stort fokus på pedagogisk dokumentation och lärprocesser i vår LUG grupp och på PK möten. 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet Vår förskola ligger nära skog, parker och Edsviken. Alla barngrupper är ute i skogen minst en gång i veckan för att se skiftningarna i naturen. De äldre avdelningarna har en särskild plats i skogen som de besöker, där finns också en fågelholk med en påhittad fågelfamilj. Barnen och pedagogerna funderar och reflekterar tillsammans över hur familjen bor på vintern, vad de äter, hur de låter osv. I skogen finns det mycket att utforska och undersöka. Barnen väger och mäter, kottar, stenar pinnar mm, lyssnar efter ljud och letar efter småkryp. De bygger och konstruerar kojor och balansbanor. 5- åringarna har en egen naturgrupp en dag i veckan - Eken. Både naturkunskap och teknik har fått en stor del i våra projekt. På en av avdelningarna har de under hela våren arbetat Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 8(10)

9 med projekt Rymden. Barnen har byggt och konstruerat solsystem, rymdgubbar, robotar, rymdfärjor mm. De har använt sig av olika material, allt från kaplastavar och plus plus till olika papper och åtevinningsmaterial. För att få inspriation och nya intryck har barnen har tillsammans med pedagogerna tittat på Youtube och sett Big Bang, rymdfärjor och olika planeter. På de andra avdelningarna har man arbetat med Vulkaner och experiment, färger och blandningar samt fåglar. Att arbeta i projekt gör att man på ett annat sätt än tidigare får in barnens intressen och funderingar kring teknik och naturvetenskap. Tidigare styrde man som pedagog på ett annat sätt mot ett bestämt mål, nu vet man inte riktigt vart projektet landar och vad det är som intresserar och fångar barnen. Det är ett roligt arbetssätt där man som pedagog lär sig mycket under vägen, men det är också svårt och krävande på ett annat sätt än när man har "full kontroll". Man behöver vara påläst och lyssna in barnen hela tiden. Vi är i uppstartsfasen av att arbeta i projekt och detta måste vi utveckla vidare tillsammans med användandet av digitala hjälpmedel. Att börja arbeta med förskoleappen kommer bidra till att vi på ett helt annat sätt kan visa för föräldrar hur vi arbetar med teknik och naturvetenskap i förskolan. Vi behöver också göra barnen mer delaktiga och med stöd av bilder kan de tillsammans med pedagogerna själva börja reflektera över projekten och sitt eget lärande. 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola Vi har fyra avdelningar och totalt 74 barn inskrivna, Grön:1-2 år, Gul: 2-3 år, Blå 4-5 år, Röd 4-5 år. Förskolan har en andel med 52% förskollärare och en budget i balans vilket leder till mycket bra förutsättningar för fortsatt utveckling av vår verksamhet. Vi har två förskollärare på varje avdelning utom på den yngsta där vi har en förskollärare och två erfarna barnskötare. Förskolan har under läsåret tagit emot två lärarstudenter och vi kommer att fortsätta utveckla vårt samarbete med högskolan kring VFU. Under året har vi rekryterat två nya förskollärare och en ny förskolechef har tillträtt då tidigare förskolechef gått i pension. Förutsättningarna är mycket goda för att rekrytera förskollärare. Vi är en attraktiv arbetsplats och vi fick hela 17 ansökningar från utbildade förskollärare. Det de sökande hade fastnat för hos oss var att de fick jobba med andra förskollärare, att vi hade focus på att utveckla vårt digitala användande genom pedagogisk dokumentation samt att Danderyds kommun är en attraktiv arbetsgivare med ett stort focus på förskolans verksamhet. Positivt var även barngruppernas storlek samt att vi har nöjda föräldrar och en lång kö till förskolan. Under året har vi påbörjat ett samarbete med Nora Herrgård förskola vilket är mycket positivt i de pedagogiska diskussionerna. 98% av föräldrarna svarar i kundenkäten att de kan rekommendera förskolan. / långsiktig lösning Vi behöver fortsätta vårt utvecklingsarbete kring pedagogisk dokumentation och pedagogiska miljöer. Vi behöver utveckla former för diskussioner och dialog kring vårt Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 9(10)

10 utvecklingsarbete och reflektera tillsammans. Vi behöver lyfta varandras kompetenser och lära av varandra. Vi har en stor problematik i att IT inte kan supporta våra behov kring tex att koppla Ipads till skrivare. Detta behöver vi hitta en lösning på under hösten. Under hösten kommer vi att börja använda oss av Förskoleappen vilket kommer att bidra till en bra Vi behöver satsa mer på ITK och avsätta mer tid för reflektion. 9 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014 KUNDENKÄT 2015 KUNDENKÄT 2016 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" "Det är arbetsro i barngruppen" En mycktet positivt utveckling från förra året på båda frågorna. Vi är mycket nöjda med att 100 % av de föräldrar som svarade anser att barnen är trygga på vår förskola. Det tyder på ett bra samarbete och förtroende mellan pedagoger och föräldrar. Kommentarer och analys till nyckeltal Re 306 Kevinge, Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) 10(10)