Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning 3 2. Förutsättningar 4 Förbättringsområde 4 Frågeställning 4 Styrdokument 4 3. Processen 5 Vertyg 5 Aktioner 6 4. Analys 7 Analys av använda verktyg 7 Analys av aktionerna 8 5. Resultat 9 6. Reflektioner 10 Vad hände i verksamheten 10 Har kvaliteten ökat? 10 Tankar inför framtiden 10 7.Litteratur Föreläsningar 12 2

3 1. Inledning Tidigt i våras fick jag en förfrågan om jag ville påbörja en kurs i aktionsforskning. Jag hade ingen aning om vad aktionsforskning innebar men jag fick följa med på ett informationsmöte för att bli om något lite klokare. På informationsmötet fick jag veta att aktionsforskning innebär att man forskar i sin egen praktik och att hela arbetslaget ska vara delaktigt. Jag hade fortfarande ingen klar bild framför mig om vad aktionsforskning innebar, men jag såg en möjlighet att utveckla både verksamheten och mig själv inom yrket. Jag tänkte att jag får lära mig på vägen och på det sättet har hela arbetet vuxit fram. Genom diskussioner, föreläsningar, handledningar, litteraturläsning och funderingar har bit efter bit fallit på plats och resultatet kan ni läsa om i den här rapporten. Jag vill också passa på att tacka mina arbetskamrater som har engegerat sig och gett sitt stöd under hela kursen. Jag vill även tacka min studiegrupp, Peggy, Lena, Eva-Marie, Anna och Hanna. Tack för alla intressanta och givande diskussioner som vi har fört under arbetets gång. Sist men inte minst vill jag tacka min rektor som alltid är så positiv till utvecklingsarbete, det gör att att arbetet som förskollärare blir både roligt och intressant. Aktionsforskning Aktionsforskning handlar om att forska genom handling och kännetecknas av att man är inriktad på att förändra något i den praktik där forskningen äger rum (Persson och Rönnerman 2005) I Rönnermans föreläsning Verktyg i aktionsforskning visade hon på att det finns olika steg i aktionsforskningen. Det börjar med att man tillsammans i arbetslaget gör en tankekarta utifrån valt ämne, en problemställning formuleras, man planerar en förändringsinsats, genomför en handling, studerar med verktyg (dagbok, observationer, samtal/intervjuer), reflekterar och analyserar. Hon beskrev att modellen är uppbyggd som en spiral där begreppen reflektion-aktion-observationreflektion ingår och processen kan börja var som helst i spiralen. Björndahl (2002) ifrågasätter en bokstavlig tolkning av forskningsbegreppet i detta sammanhang. Man har frågat sig om lärare verkligen har tillräckliga kvalifikationer och tillräckligt med tid för att bedriva forskning. Begreppet aktionslärande har lyfts fram som ett övergripande och alternativt begrepp. Tom Tiller (s.19) definierar aktionslärande som en kontinuerlig inlärnings- och reflektionsprocess som får stöd av kollegor och där avsikten är att få något gjort. 3

4 2. Förutsättningar Gullvivans förskola/fritidshem består av en förskoleavdelning med 15 inskrivna barn 1-5 år, flera av barnen har invandrarbakgrund och annat modersmål än svenska. På fritidsavdelningen finns det barn från klass 2-4. Förskolan och fritidshemmet samarbetar på så sätt att man har gemensamma stängningar, och vid lov även gemensamma öppningar. Det är också öppna dörrar så barnen går ofta mellan avdelningarna. Avdelningarna hjälps också åt när någon personal fattas som t ex vid sjukdom, ledighet och lov. Vissa aktiviteter som t ex firande av påsk och midsommar är gemensamma. Förbättringsområde Vi diskuterar ofta språkfrågor på min förskola. Vi har många invandrarbarn och det händer att vi får barn som inte kan ett enda ord svenska, dessutom har hela arbetslaget fått tillfälle att gå och lyssna på språkforskarens Veli Tuomelas föreläsning Att få en syl i vädret. Han fick oss att reflektera över vårt eget förhållningsssätt till barns språkutveckling. Vi började att reflektera över och diskutera Hur lär sig barn ett språk? Med bakgrund av detta kändes det naturligt att göra en tankekarta kring någon språkfråga, och utgångspunkten blev Svenska som andra språk. Vi associerade till många olika saker, men fortsatte med en ny tankekarta kring Leka med ord Efter diskussioner såg vi att vi redan har etablerat ett sätt att arbeta med barn som har att annat modersmål än svenska, dvs vi pratar mycket med barnen, benämner ting och handlingar med ord, försöker lära oss ord på barnens språk mm. Däremot finns det inte dokumenterat någonstans, vårt arbetssätt sitter i väggarna och vi som arbetar i arbetslaget vet hur vi gör. Därför valde vi att lyfta upp det arbetssätt som vi redan har arbetat fram och dagligen arbetar med. Frågeställning Hur arbetar vi med barn som har svenska som andraspråk? Styrdokument och Allmänna Råd I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att: Varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö98 s.9) Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö-98 s. 6) Skolverkets Allmänna Råd 2005 Kvalitet i förskolan Kommunen bör: verka för att alla förskolors arbete präglas av ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång samt särskilt uppmärksamma att barn med annat modersmål än svenska erbjuds kontinuerligt modersmålsstöd. Det är viktigt att personalen: ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så tidigt som möjligt fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter och strävar efter att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt 4

5 3. Processen I arbetslaget började vi fundera över hur gör vi egentligen? Vad är det som gör att barnen efter en tid på förskolan börjar sjunga svenska sånger och börjar prata med svenska ord? Vi reflekterade över vårt arbetssätt och förhållningssätt till språkfrågor, ändå fanns en viss osäkerhet om vi bara själva tycker att vi gör på ett visst sätt, eller om vi verkligen gör det som vi tror att vi gör. Detta ville vi säkerställa. Verktyg Loggbok Med loggboken som verktyg har vi undersökt om det finns ett mönster i hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk. Eftersom vi ville förhålla oss öppna för att upptäcka saker och ting som vi var omedvetna om valde vi att skriva loggbok med låg grad av struktur (Björndal 2002). Dvs alla i arbetslaget skrev fritt om hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk. Vi såg ett mönster om att vi benämner ting med namn, t ex vid matsituationen säger vi Varsågod, här kommer smöret osv. Vi såg också att vi leker med språket. Vi har lärt oss vad mjölk och vatten heter på att antal olika språk och detta upprepar vi ofta vid matsituationen, vi frågar barnen vad olika frukter eller maträtter heter på deras språk och vi andra säger efter. Detta har givit oss många skratt då vi har försökt att uttala orden rätt, inte minst barnet som ska lära oss andra sitt språk har haft roligt. Förutom att använda loggboken till detta syfte, så har jag under hela kursen även haft en privat loggbok där jag har samlat tankar och funderingar. Observation Nu var det dags att säkerställa att vi verkligen gör det som vi skriver i loggboken. Detta gjordes genom en observation vid två olika tillfällen. Eftersom jag ville ha möjlighet att se och höra vad som sades och om det hände något utöver samtalen som inte uttalades med ord, valde jag att hålla en låg grad av delaktighet samt en hög grad av öppenhet (Björndal 2002). Dvs jag satt med vid matsituationen och antecknade helt öppet men deltog inte i måltiden. Frågorna jag ställde mig var: Hur ofta benämner vi någonting med dess rätta namn? Vilka samtal förs kring matbordet? Händer det något utöver samtalen som inte sägs med ord? Genom observationerna fick vi bekräftat att vår föreställning om hur vi jobbar med barn som har svenska som andra språk stämmer även i praktiken. Vi började att diskutera om rutinsituationer, då vi ofta upprepar samma ting med namn, främjar språkinlärningen? Vi bestämde oss för att arbeta vidare med rutinen kring påklädningen. Intervju För att få veta hur många ord barnen redan kan på olika klädesplagg intervjuade jag fyra barn som har svenska som andra språk. Efter aktionen som vi genomförde kring rutinen kring påklädningen, gjorde jag om samma intervju ytterligare en gång för att se om barnen har lärt sig vad de olika klädesplaggen heter. Jag hade en klar uppfattning om vad jag var ute efter i intervjun och använde mig av en standardiserad intervju med fasta svarsalternativ (Björndahl 2002). Jag visade upp en bild på t ex en jacka och barnet fick säga vad det var för klädesplagg. För att se om barnet hade ordförståelsen benämnde jag också bilderna med rätt ord och barnet fick peka på rätt bild. 5

6 Aktioner Aktion 1 Vi var intresserade av att titta på om rutinsituationer främjar språkinlärningen. Vår tes var - för att lära sig ett språk så måste man ha ord och ord kan man lära sig genom rutinstuationer. Därför valde vi att göra en aktion kring påklädningssituationen. Varje dag under ca. två veckors tid då vi har samling med alla barn som är mellan 3-5 år, då vi går igenom vad är det för väder? Vad behöver vi för kläder? Vi använder oss av samma bilder som vid intervjun och benämner klädernas namn flera gånger vid varje samlingstillfälle Ibland får barnen också spontant berätta vad klädesplaggen heter på sitt språk. Efter det får barnen gå ut i tamburen och plocka fram de kläder som de behöver. Aktion 2 Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet (Lpfö-98, s.5). Vi bekräftar barnets språk och därigenom också dess kulturella tillhörighet genom att säga olika ord på barnets språk vid t ex matsituationen, som är ett bra tillfälle för språkinlärning. Vi har tagit föräldrarna till hjälp för att skriva ner vad olika frukter, maträtter mm heter på olika språk (ungerska, kirundi, somaliska och arabiska). Vi har satt upp lapparna vid matborden och på så sätt kan vi säga ord på barnets språk. 6

7 4. Analys Analys av använda verktyg Loggbok Vi var intresserade av att se om det fanns något mönster i vårt förhållningssätt till de barn som har svenska som andra språk. Genom att hela arbetslaget skrev regelbundet i loggboken om hur vi arbetar med språket såg vi snart ett mönster kring att vi använder oss av förskolans dagliga rutiner och benämner ting med namn. Observation Saker benämndes med namn sammanlagt 21 ggr Det fördes 14 andra samtal kring bordet som inte hade direkt med matsituationen att göra, både barn och personal var initiativtagare till samtalen. Det framkom inget utöver samtalen som inte sades med ord. Eftersom observationen genomfördes med en hög grad av öppenhet (Björndal 2002) såg vi en risk i att situationen blev tillgjord, att vi talade på ett sätt som vi normalt inte gör. Efter att ha sett resultat på observationen och diskuterat i arbetslaget kom vi fram till att båda matsituationerna kändes naturliga och inget av samtalsämnena kändes främmande. Intervju I intervjun fick jag en klar bild över vilket ordförråd och ordförståelse de fyra barn har som intervjuades. Alla barn har andra modersmål än svenska, men de har varit olika länge på förskolan. Intervjutillfälle 1 Kunde säga rätt ord till rätt bild Kunde peka på rätt bild Intervjutillfälle 2 Kunde säga rätt ord till rätt bild Kunde peka på rätt bild Pojke 2.10 år Flicka 3.6 år Flicka 4.10 år Flicka 5.1 år 5 ord av 9 6 ord av 9 3 ord av 9 9 ord av 9 9 bilder av 9 7 bilder av 9 7 bilder av 9 9 bilder av 9 Pojke 2.10 år Flicka 3.6 år Flicka 4.10 år Flicka 5.1 år 9 ord av 9 8 ord av 9 9 ord av 9 9 bilder av 9 9 bilder av 9 9 bilder av 9 Tyvärr fick jag inte möjlighet att intervjua flicka 4.10 år en andra gång pga att hon slutade på förskolan en kort tid efter intervjutillfälle 1. 7

8 Analys av aktionerna Aktion 1 Aktionens syfte var att vi ville se om rutinsituationer främjar språkinlärningen.i efterhand ser vi att aktionen fick fler effekter än just det som vi iförväg ville titta på. En effekt var att vi fick in många fler ord och begrepp än just enbart namn på olika kläder. Varje dag pratade vi även om olika väder och vi fick in orden soligt-molnigt-regnigt-snöigt-kallt-varmt osv. Efter att ha pratat om vilka kläder som behövs blev det naturligt att barnen själva plockar fram sina kläder och tränar på att klä på sig utan den vuxnes hjälp. Aktion 2 Vi har bekräftat barnens modersmål genom att säga ord på barnets språk. Vi har tagit föräldrarna till hjälp och de har visat stort intresse och glädje när de får veta att vi ska lära oss ord från deras språk. Omgivningens attityder till barnets modersmål påverkar utvecklingen av tvåspråkigheten. Om barnet ges möjlighet att behålla och utveckla sitt modersmål i förskolan parallellt med svenskan kommer språken att berika och komplettera varandra (Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.24). Det är just detta som vi har eftersträvat, att barnet ska känna att vi har en positiv attityd till barnets modersmål. Vi har, under lekfulla former, fått barnen att förstå att just deras språk är värdefullt. 8

9 5. Resultat Språkforskaren Veli Tuomela talade på sin föreläsning om vikten av att utöka talutrymmet i förskolans dagliga situationer. Att själv tala mycket och låta barnen tala mycket samt benämna saker med dess rätta namn är grundläggande i hans modell för ett språkutvecklande arbetssätt. Detta tyckte vi att vi hade tagit till oss i vårt arbetslag och det var det vi såg i loggboken. Kan man då dra slutsatsen att rutinsituationer, då vi ofta upprepar samma ting med namn, främjar språkinlärningen? Ja, genom att använda sig av ett språkmedvetet arbetssätt och ett rikt språkbruk. Genom att nyansera språket mer och ta bort tomma ord som den, det, här och där. De orden byts ut mot det riktiga ordet. Om barn som är flerspråkiga skriver Gunilla Ladberg (1996, sid14) Barn lär sig de språk som talas av dem som barnet tycker om. Behovet att göra sig förstådd är vårt viktigaste skäl att lära oss nya språk. Vårt arbete har fört med sig ytterligare en effekt. Under tiden som vi har jobbat med att påvisa vårt arbetssätt om hur vi jobbar med barn som har svenska som andra språk, har vi dessutom lyft upp vårt arbetssätt om hur vi jobbar språkutvecklande med barn som har svenska som modersmål. Alla barn lär sig nya ord och begrepp genom: att man använder förskolans dagliga situationer till att tala mycket med barnen dvs ge dem talutrymme att benämna det rätta ordet på ting och handlingar att leka med språket Det som är språkutvecklande för barn som ska lära sig ett nytt språk, det är språkutvecklande för alla barn. 9

10 6. Reflektioner Vad hände i verksamheten? När det här arbetet påbörjades och vi formulerade vår frågeställning utgick vi från en deduktiv ansats dvs vi har följt bevisandets väg. Vi tyckte att vi hade hittat ett bra sätt att arbeta med barn som har svenska som andraspråk, detta arbetssätt ville vi lyfta upp och få dokumenterat. Kanske har denna ansats gjort att det inte har blivit några intensiva diskussioner i arbetslaget. Vi har för det mesta varit rörande överens och blivit mer och mer övertygade om att vårt sätt att arbeta är bra. Kanske har vår strävan efter att visa upp vårt arbetssätt gjort att vi inte har uppmärksammat allt som händer kring barnens språkutveckling. Vi har kanske inte låtit oss bli så överraskade av olika saker när vi har skrivit loggbok och observerat, men en sak har slagit oss. Det är när vi personal och övrig barngrupp lär sig ord på barnens språk. Det är svårt att beskriva den glädje som detta för med sig. Man ser stjärnögon tändas hos barnen när man försöker uttala ord rätt på deras språk, även föräldrarna blir väldigt glada när de får veta att vi jobbar med just deras språk på förskolan. Om modersmålet bejakas utvecklas också svenskan (Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.38). Det är just detta vi vill uppnå. Genom att vi leker med ord och uttalar ord från barnets språk på ett sätt som barnet tycker låter tokigt blir barnen trygga med oss och de vågar prata på sitt nya språk dvs svenskan. Även de barnen som inte talar det språk som vi leker med tycker att det är spännande och vill också prova att säga lite ord på ett främmande språk. Har kvaliteten ökat? Min kommun har tidigare satsat på utbildningar som ska säkerställa kvalitén. Tyvärr har det efter en tid bara runnit ut i sanden och allt återgår till ett gammalt arbetssätt igen. Jag tror att det beror på att de kvalitetsmodellerna som vi tidigare har utbildat oss inom är hämtade ur produktionssektorn, de är egentligen skapade för industrin. Med kvalitetsarbete genom aktionsforskning är det annorlunda. Aktionsforskningens syfte är att utveckla och lyfta fram den verksamhet som redan bedrivs. Aktionsforskning passar utmärkt att praktisera på förskolan som enligt min mening ska vara utvecklande och föränderlig. Samhället är föränderligt och det måste förskolan också vara. Med aktionsforskningen som metod kan man kontinuerligt granska, utvärdera och analysera verksamheten så att den utvecklas och inte står stilla. Tankar inför framtiden Efter den här kursen vet vi hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk, vi tror inte bara längre att vi vet. Vi vet också hur vi jobbar språkutvecklande med barn som har svenska som modersmål. Vi vet att det strävar efter Lpfö:s mål Nu har vi dokumenterat hur vi jobbar med språket på min förskola. Min förhoppning är att med aktionsforskning som metod kan vi dokumentera alla förskolans olika delar som bildar hela vår verksamhet. Det är något som jag tycker saknas i min kommun idag. Med hjälp av dessa dokument som grund, kan vi på ett lättare sätt vidareutveckla verksamheten. Vi kan påvisa vårt arbetssätt, förhållningssätt mm inför föräldrar, politiker m fl som är intresserade av att veta hur vi arbetar. Det är ett bra sätt att höja förskolans status! 10

11 Ett väl utvecklat modersmål ger större möjligheter och bättre förutsättningar för att erövra ytterligare ett språk. Barn som har ett utvecklat modersmål och som är trygga i sin identitet lär det nya språket när de fårlyssna, öva och pröva i lekfulla former(komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.13). En framtida önskan skulle vara att få in hemspråksundervisning redan i förskolan. En hemspråkslärare som kommer till förskolan, som stärker och bekräftar barnets hemspråk. Han/hon kanske deltar i den fria leken eller lär hela barngruppen någon sång på sitt hemspråk, det skulle vara en riktig kvalitetshöjning! 11

12 7. Litteraturlista Björndahl, C. (2002). Det värderade ögat. Stockholm:Liber Ladberg, G.(1996). Barn med flera språk. Stockholm:Liber Myndigheten för skolutveckling.(2004).komma till tals Flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm:Liber Persson, S. & Rönnerman, K. (red.). (2005). Handledningens dilemma och möjligheter erfarenheter från förskola och skola. Malmö:Studentlitteratur Skolverket. Läroplan för förskolan, Lpfö98. (1998). Stockholm:Utbildningsdepartementet 8. Föreläsningar Rönnerman, K. Verktyg i aktionsforskning Kisa Tuomela, V. Att få en syl i vädret Boxholm

13

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson

Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson Institutionen för pedagogik och didaktik Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Barn som inte leker Peggy Eriksson

Barn som inte leker Peggy Eriksson Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016 Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande. Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Verksamhetsplan ht och vt Inledning: Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Avdelning Ekorren, Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2. Utveckling

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Vi reviderar den för att stämma

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö

Språkplan modersmålsstöd. Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö Språkplan modersmålsstöd Stenkolet/Stjärnfallets förskolor Lidingö 2015/2016 Introduktion En stark grund i barnets modersmål har stor betydelse i utvecklingen av barnets identitet, självförtroende, normer,

Läs mer

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Lejonkulan 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vidingsjö bys plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetslaget. Vår vision Alla barn på förskolan

Läs mer

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor Språkutveckling - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor 1 Innehåll 1. Inledning sid 2 2. Vad säger styrdokumenten? sid 2 3. Förhållningssätt sid 3 4.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund?

Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund? VÄLKOMMEN TILL kantele Är du finsktalande småbarnsförälder och vill ge ditt barn en god, tvåspråkig grund? Haninge har en egen finskspråkig förskola. Här får barn till familjer med finsk anknytning möjligheten

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk

Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Förskolans handlingsplan för att möta barn med flera språk Barn med flera språk i förskolan Förskolan är ansvarig för att arbeta med modersmålsstödet och för att arbeta med värderingar och attityder. Stödet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Månen Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Månen 2016 2017 160909 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Dokumentation av utvecklingsarbete

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola. Avd /2016 Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 3 2015/2016 INLEDNING Vi har valt att arbeta med läroplansmålen Normer och värden samt Språk och kommunikation. I den aktuella barngruppen anser vi att det är viktigt

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Björkdungens förskola Läsåret 2015/2016 2(6) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gullvivan

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gullvivan Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Gullvivan 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1

Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Rektor Elinor Lindsten Verksamhetsplan för förskolan Tornhagen/T1 Verksamhetsåret 2010/2011 Vision: I förskolan ska alla barn bli sedda,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Teamplan Ht-10 - Vt 11 Teamplan Ht-10 - Vt 11 Fridåsens förskola Avd. Skogsstjärnan Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola...

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål

Gällstads förskola. Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål Gällstads förskola Plan för mottagande av barn från andra kulturer och med annat modersmål 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Emma

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla! Förskoleverksamhetens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergets förskola avd 5 2015/2016 Barn och utbildning 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201301 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn

Andel med pedagogisk högskoleutbildning barn Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring utveckling och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Björketorps förskola Upprättad av Helena

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer