Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

2 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning 3 2. Förutsättningar 4 Förbättringsområde 4 Frågeställning 4 Styrdokument 4 3. Processen 5 Vertyg 5 Aktioner 6 4. Analys 7 Analys av använda verktyg 7 Analys av aktionerna 8 5. Resultat 9 6. Reflektioner 10 Vad hände i verksamheten 10 Har kvaliteten ökat? 10 Tankar inför framtiden 10 7.Litteratur Föreläsningar 12 2

3 1. Inledning Tidigt i våras fick jag en förfrågan om jag ville påbörja en kurs i aktionsforskning. Jag hade ingen aning om vad aktionsforskning innebar men jag fick följa med på ett informationsmöte för att bli om något lite klokare. På informationsmötet fick jag veta att aktionsforskning innebär att man forskar i sin egen praktik och att hela arbetslaget ska vara delaktigt. Jag hade fortfarande ingen klar bild framför mig om vad aktionsforskning innebar, men jag såg en möjlighet att utveckla både verksamheten och mig själv inom yrket. Jag tänkte att jag får lära mig på vägen och på det sättet har hela arbetet vuxit fram. Genom diskussioner, föreläsningar, handledningar, litteraturläsning och funderingar har bit efter bit fallit på plats och resultatet kan ni läsa om i den här rapporten. Jag vill också passa på att tacka mina arbetskamrater som har engegerat sig och gett sitt stöd under hela kursen. Jag vill även tacka min studiegrupp, Peggy, Lena, Eva-Marie, Anna och Hanna. Tack för alla intressanta och givande diskussioner som vi har fört under arbetets gång. Sist men inte minst vill jag tacka min rektor som alltid är så positiv till utvecklingsarbete, det gör att att arbetet som förskollärare blir både roligt och intressant. Aktionsforskning Aktionsforskning handlar om att forska genom handling och kännetecknas av att man är inriktad på att förändra något i den praktik där forskningen äger rum (Persson och Rönnerman 2005) I Rönnermans föreläsning Verktyg i aktionsforskning visade hon på att det finns olika steg i aktionsforskningen. Det börjar med att man tillsammans i arbetslaget gör en tankekarta utifrån valt ämne, en problemställning formuleras, man planerar en förändringsinsats, genomför en handling, studerar med verktyg (dagbok, observationer, samtal/intervjuer), reflekterar och analyserar. Hon beskrev att modellen är uppbyggd som en spiral där begreppen reflektion-aktion-observationreflektion ingår och processen kan börja var som helst i spiralen. Björndahl (2002) ifrågasätter en bokstavlig tolkning av forskningsbegreppet i detta sammanhang. Man har frågat sig om lärare verkligen har tillräckliga kvalifikationer och tillräckligt med tid för att bedriva forskning. Begreppet aktionslärande har lyfts fram som ett övergripande och alternativt begrepp. Tom Tiller (s.19) definierar aktionslärande som en kontinuerlig inlärnings- och reflektionsprocess som får stöd av kollegor och där avsikten är att få något gjort. 3

4 2. Förutsättningar Gullvivans förskola/fritidshem består av en förskoleavdelning med 15 inskrivna barn 1-5 år, flera av barnen har invandrarbakgrund och annat modersmål än svenska. På fritidsavdelningen finns det barn från klass 2-4. Förskolan och fritidshemmet samarbetar på så sätt att man har gemensamma stängningar, och vid lov även gemensamma öppningar. Det är också öppna dörrar så barnen går ofta mellan avdelningarna. Avdelningarna hjälps också åt när någon personal fattas som t ex vid sjukdom, ledighet och lov. Vissa aktiviteter som t ex firande av påsk och midsommar är gemensamma. Förbättringsområde Vi diskuterar ofta språkfrågor på min förskola. Vi har många invandrarbarn och det händer att vi får barn som inte kan ett enda ord svenska, dessutom har hela arbetslaget fått tillfälle att gå och lyssna på språkforskarens Veli Tuomelas föreläsning Att få en syl i vädret. Han fick oss att reflektera över vårt eget förhållningsssätt till barns språkutveckling. Vi började att reflektera över och diskutera Hur lär sig barn ett språk? Med bakgrund av detta kändes det naturligt att göra en tankekarta kring någon språkfråga, och utgångspunkten blev Svenska som andra språk. Vi associerade till många olika saker, men fortsatte med en ny tankekarta kring Leka med ord Efter diskussioner såg vi att vi redan har etablerat ett sätt att arbeta med barn som har att annat modersmål än svenska, dvs vi pratar mycket med barnen, benämner ting och handlingar med ord, försöker lära oss ord på barnens språk mm. Däremot finns det inte dokumenterat någonstans, vårt arbetssätt sitter i väggarna och vi som arbetar i arbetslaget vet hur vi gör. Därför valde vi att lyfta upp det arbetssätt som vi redan har arbetat fram och dagligen arbetar med. Frågeställning Hur arbetar vi med barn som har svenska som andraspråk? Styrdokument och Allmänna Råd I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska sträva efter att: Varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Lpfö98 s.9) Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (Lpfö-98 s. 6) Skolverkets Allmänna Råd 2005 Kvalitet i förskolan Kommunen bör: verka för att alla förskolors arbete präglas av ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer ses som en tillgång samt särskilt uppmärksamma att barn med annat modersmål än svenska erbjuds kontinuerligt modersmålsstöd. Det är viktigt att personalen: ser till att arbetet med att stödja barns modersmål och det svenska språket integreras i den dagliga verksamheten samt att stödet ges så tidigt som möjligt fortlöpande reflekterar över sina värderingar och föreställningar om kulturella och språkliga olikheter och strävar efter att utveckla ett interkulturellt förhållningssätt 4

5 3. Processen I arbetslaget började vi fundera över hur gör vi egentligen? Vad är det som gör att barnen efter en tid på förskolan börjar sjunga svenska sånger och börjar prata med svenska ord? Vi reflekterade över vårt arbetssätt och förhållningssätt till språkfrågor, ändå fanns en viss osäkerhet om vi bara själva tycker att vi gör på ett visst sätt, eller om vi verkligen gör det som vi tror att vi gör. Detta ville vi säkerställa. Verktyg Loggbok Med loggboken som verktyg har vi undersökt om det finns ett mönster i hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk. Eftersom vi ville förhålla oss öppna för att upptäcka saker och ting som vi var omedvetna om valde vi att skriva loggbok med låg grad av struktur (Björndal 2002). Dvs alla i arbetslaget skrev fritt om hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk. Vi såg ett mönster om att vi benämner ting med namn, t ex vid matsituationen säger vi Varsågod, här kommer smöret osv. Vi såg också att vi leker med språket. Vi har lärt oss vad mjölk och vatten heter på att antal olika språk och detta upprepar vi ofta vid matsituationen, vi frågar barnen vad olika frukter eller maträtter heter på deras språk och vi andra säger efter. Detta har givit oss många skratt då vi har försökt att uttala orden rätt, inte minst barnet som ska lära oss andra sitt språk har haft roligt. Förutom att använda loggboken till detta syfte, så har jag under hela kursen även haft en privat loggbok där jag har samlat tankar och funderingar. Observation Nu var det dags att säkerställa att vi verkligen gör det som vi skriver i loggboken. Detta gjordes genom en observation vid två olika tillfällen. Eftersom jag ville ha möjlighet att se och höra vad som sades och om det hände något utöver samtalen som inte uttalades med ord, valde jag att hålla en låg grad av delaktighet samt en hög grad av öppenhet (Björndal 2002). Dvs jag satt med vid matsituationen och antecknade helt öppet men deltog inte i måltiden. Frågorna jag ställde mig var: Hur ofta benämner vi någonting med dess rätta namn? Vilka samtal förs kring matbordet? Händer det något utöver samtalen som inte sägs med ord? Genom observationerna fick vi bekräftat att vår föreställning om hur vi jobbar med barn som har svenska som andra språk stämmer även i praktiken. Vi började att diskutera om rutinsituationer, då vi ofta upprepar samma ting med namn, främjar språkinlärningen? Vi bestämde oss för att arbeta vidare med rutinen kring påklädningen. Intervju För att få veta hur många ord barnen redan kan på olika klädesplagg intervjuade jag fyra barn som har svenska som andra språk. Efter aktionen som vi genomförde kring rutinen kring påklädningen, gjorde jag om samma intervju ytterligare en gång för att se om barnen har lärt sig vad de olika klädesplaggen heter. Jag hade en klar uppfattning om vad jag var ute efter i intervjun och använde mig av en standardiserad intervju med fasta svarsalternativ (Björndahl 2002). Jag visade upp en bild på t ex en jacka och barnet fick säga vad det var för klädesplagg. För att se om barnet hade ordförståelsen benämnde jag också bilderna med rätt ord och barnet fick peka på rätt bild. 5

6 Aktioner Aktion 1 Vi var intresserade av att titta på om rutinsituationer främjar språkinlärningen. Vår tes var - för att lära sig ett språk så måste man ha ord och ord kan man lära sig genom rutinstuationer. Därför valde vi att göra en aktion kring påklädningssituationen. Varje dag under ca. två veckors tid då vi har samling med alla barn som är mellan 3-5 år, då vi går igenom vad är det för väder? Vad behöver vi för kläder? Vi använder oss av samma bilder som vid intervjun och benämner klädernas namn flera gånger vid varje samlingstillfälle Ibland får barnen också spontant berätta vad klädesplaggen heter på sitt språk. Efter det får barnen gå ut i tamburen och plocka fram de kläder som de behöver. Aktion 2 Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet (Lpfö-98, s.5). Vi bekräftar barnets språk och därigenom också dess kulturella tillhörighet genom att säga olika ord på barnets språk vid t ex matsituationen, som är ett bra tillfälle för språkinlärning. Vi har tagit föräldrarna till hjälp för att skriva ner vad olika frukter, maträtter mm heter på olika språk (ungerska, kirundi, somaliska och arabiska). Vi har satt upp lapparna vid matborden och på så sätt kan vi säga ord på barnets språk. 6

7 4. Analys Analys av använda verktyg Loggbok Vi var intresserade av att se om det fanns något mönster i vårt förhållningssätt till de barn som har svenska som andra språk. Genom att hela arbetslaget skrev regelbundet i loggboken om hur vi arbetar med språket såg vi snart ett mönster kring att vi använder oss av förskolans dagliga rutiner och benämner ting med namn. Observation Saker benämndes med namn sammanlagt 21 ggr Det fördes 14 andra samtal kring bordet som inte hade direkt med matsituationen att göra, både barn och personal var initiativtagare till samtalen. Det framkom inget utöver samtalen som inte sades med ord. Eftersom observationen genomfördes med en hög grad av öppenhet (Björndal 2002) såg vi en risk i att situationen blev tillgjord, att vi talade på ett sätt som vi normalt inte gör. Efter att ha sett resultat på observationen och diskuterat i arbetslaget kom vi fram till att båda matsituationerna kändes naturliga och inget av samtalsämnena kändes främmande. Intervju I intervjun fick jag en klar bild över vilket ordförråd och ordförståelse de fyra barn har som intervjuades. Alla barn har andra modersmål än svenska, men de har varit olika länge på förskolan. Intervjutillfälle 1 Kunde säga rätt ord till rätt bild Kunde peka på rätt bild Intervjutillfälle 2 Kunde säga rätt ord till rätt bild Kunde peka på rätt bild Pojke 2.10 år Flicka 3.6 år Flicka 4.10 år Flicka 5.1 år 5 ord av 9 6 ord av 9 3 ord av 9 9 ord av 9 9 bilder av 9 7 bilder av 9 7 bilder av 9 9 bilder av 9 Pojke 2.10 år Flicka 3.6 år Flicka 4.10 år Flicka 5.1 år 9 ord av 9 8 ord av 9 9 ord av 9 9 bilder av 9 9 bilder av 9 9 bilder av 9 Tyvärr fick jag inte möjlighet att intervjua flicka 4.10 år en andra gång pga att hon slutade på förskolan en kort tid efter intervjutillfälle 1. 7

8 Analys av aktionerna Aktion 1 Aktionens syfte var att vi ville se om rutinsituationer främjar språkinlärningen.i efterhand ser vi att aktionen fick fler effekter än just det som vi iförväg ville titta på. En effekt var att vi fick in många fler ord och begrepp än just enbart namn på olika kläder. Varje dag pratade vi även om olika väder och vi fick in orden soligt-molnigt-regnigt-snöigt-kallt-varmt osv. Efter att ha pratat om vilka kläder som behövs blev det naturligt att barnen själva plockar fram sina kläder och tränar på att klä på sig utan den vuxnes hjälp. Aktion 2 Vi har bekräftat barnens modersmål genom att säga ord på barnets språk. Vi har tagit föräldrarna till hjälp och de har visat stort intresse och glädje när de får veta att vi ska lära oss ord från deras språk. Omgivningens attityder till barnets modersmål påverkar utvecklingen av tvåspråkigheten. Om barnet ges möjlighet att behålla och utveckla sitt modersmål i förskolan parallellt med svenskan kommer språken att berika och komplettera varandra (Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.24). Det är just detta som vi har eftersträvat, att barnet ska känna att vi har en positiv attityd till barnets modersmål. Vi har, under lekfulla former, fått barnen att förstå att just deras språk är värdefullt. 8

9 5. Resultat Språkforskaren Veli Tuomela talade på sin föreläsning om vikten av att utöka talutrymmet i förskolans dagliga situationer. Att själv tala mycket och låta barnen tala mycket samt benämna saker med dess rätta namn är grundläggande i hans modell för ett språkutvecklande arbetssätt. Detta tyckte vi att vi hade tagit till oss i vårt arbetslag och det var det vi såg i loggboken. Kan man då dra slutsatsen att rutinsituationer, då vi ofta upprepar samma ting med namn, främjar språkinlärningen? Ja, genom att använda sig av ett språkmedvetet arbetssätt och ett rikt språkbruk. Genom att nyansera språket mer och ta bort tomma ord som den, det, här och där. De orden byts ut mot det riktiga ordet. Om barn som är flerspråkiga skriver Gunilla Ladberg (1996, sid14) Barn lär sig de språk som talas av dem som barnet tycker om. Behovet att göra sig förstådd är vårt viktigaste skäl att lära oss nya språk. Vårt arbete har fört med sig ytterligare en effekt. Under tiden som vi har jobbat med att påvisa vårt arbetssätt om hur vi jobbar med barn som har svenska som andra språk, har vi dessutom lyft upp vårt arbetssätt om hur vi jobbar språkutvecklande med barn som har svenska som modersmål. Alla barn lär sig nya ord och begrepp genom: att man använder förskolans dagliga situationer till att tala mycket med barnen dvs ge dem talutrymme att benämna det rätta ordet på ting och handlingar att leka med språket Det som är språkutvecklande för barn som ska lära sig ett nytt språk, det är språkutvecklande för alla barn. 9

10 6. Reflektioner Vad hände i verksamheten? När det här arbetet påbörjades och vi formulerade vår frågeställning utgick vi från en deduktiv ansats dvs vi har följt bevisandets väg. Vi tyckte att vi hade hittat ett bra sätt att arbeta med barn som har svenska som andraspråk, detta arbetssätt ville vi lyfta upp och få dokumenterat. Kanske har denna ansats gjort att det inte har blivit några intensiva diskussioner i arbetslaget. Vi har för det mesta varit rörande överens och blivit mer och mer övertygade om att vårt sätt att arbeta är bra. Kanske har vår strävan efter att visa upp vårt arbetssätt gjort att vi inte har uppmärksammat allt som händer kring barnens språkutveckling. Vi har kanske inte låtit oss bli så överraskade av olika saker när vi har skrivit loggbok och observerat, men en sak har slagit oss. Det är när vi personal och övrig barngrupp lär sig ord på barnens språk. Det är svårt att beskriva den glädje som detta för med sig. Man ser stjärnögon tändas hos barnen när man försöker uttala ord rätt på deras språk, även föräldrarna blir väldigt glada när de får veta att vi jobbar med just deras språk på förskolan. Om modersmålet bejakas utvecklas också svenskan (Komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.38). Det är just detta vi vill uppnå. Genom att vi leker med ord och uttalar ord från barnets språk på ett sätt som barnet tycker låter tokigt blir barnen trygga med oss och de vågar prata på sitt nya språk dvs svenskan. Även de barnen som inte talar det språk som vi leker med tycker att det är spännande och vill också prova att säga lite ord på ett främmande språk. Har kvaliteten ökat? Min kommun har tidigare satsat på utbildningar som ska säkerställa kvalitén. Tyvärr har det efter en tid bara runnit ut i sanden och allt återgår till ett gammalt arbetssätt igen. Jag tror att det beror på att de kvalitetsmodellerna som vi tidigare har utbildat oss inom är hämtade ur produktionssektorn, de är egentligen skapade för industrin. Med kvalitetsarbete genom aktionsforskning är det annorlunda. Aktionsforskningens syfte är att utveckla och lyfta fram den verksamhet som redan bedrivs. Aktionsforskning passar utmärkt att praktisera på förskolan som enligt min mening ska vara utvecklande och föränderlig. Samhället är föränderligt och det måste förskolan också vara. Med aktionsforskningen som metod kan man kontinuerligt granska, utvärdera och analysera verksamheten så att den utvecklas och inte står stilla. Tankar inför framtiden Efter den här kursen vet vi hur vi arbetar med barn som har svenska som andra språk, vi tror inte bara längre att vi vet. Vi vet också hur vi jobbar språkutvecklande med barn som har svenska som modersmål. Vi vet att det strävar efter Lpfö:s mål Nu har vi dokumenterat hur vi jobbar med språket på min förskola. Min förhoppning är att med aktionsforskning som metod kan vi dokumentera alla förskolans olika delar som bildar hela vår verksamhet. Det är något som jag tycker saknas i min kommun idag. Med hjälp av dessa dokument som grund, kan vi på ett lättare sätt vidareutveckla verksamheten. Vi kan påvisa vårt arbetssätt, förhållningssätt mm inför föräldrar, politiker m fl som är intresserade av att veta hur vi arbetar. Det är ett bra sätt att höja förskolans status! 10

11 Ett väl utvecklat modersmål ger större möjligheter och bättre förutsättningar för att erövra ytterligare ett språk. Barn som har ett utvecklat modersmål och som är trygga i sin identitet lär det nya språket när de fårlyssna, öva och pröva i lekfulla former(komma till tals/flerspråkiga barn i förskolan s.13). En framtida önskan skulle vara att få in hemspråksundervisning redan i förskolan. En hemspråkslärare som kommer till förskolan, som stärker och bekräftar barnets hemspråk. Han/hon kanske deltar i den fria leken eller lär hela barngruppen någon sång på sitt hemspråk, det skulle vara en riktig kvalitetshöjning! 11

12 7. Litteraturlista Björndahl, C. (2002). Det värderade ögat. Stockholm:Liber Ladberg, G.(1996). Barn med flera språk. Stockholm:Liber Myndigheten för skolutveckling.(2004).komma till tals Flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm:Liber Persson, S. & Rönnerman, K. (red.). (2005). Handledningens dilemma och möjligheter erfarenheter från förskola och skola. Malmö:Studentlitteratur Skolverket. Läroplan för förskolan, Lpfö98. (1998). Stockholm:Utbildningsdepartementet 8. Föreläsningar Rönnerman, K. Verktyg i aktionsforskning Kisa Tuomela, V. Att få en syl i vädret Boxholm

13

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former

En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former Institutionen för pedagogik och didaktik En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former Kinna Eriksson & Lotten Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan

Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Stadens Lilla och Stora Nätverk Flerspråkiga barn i förskolan Bakgrund: Förskolan spelar en viktig roll för våra flerspråkiga barn och deras språkutveckling eftersom den mest intensiva språkinlärningen

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

ELEVENS/LÖVETS FÖRSKOLA GRANKULLENS FÖRSKOLA HAPARANDA STAD

ELEVENS/LÖVETS FÖRSKOLA GRANKULLENS FÖRSKOLA HAPARANDA STAD ELEVENS/LÖVETS FÖRSKOLA GRANKULLENS FÖRSKOLA HAPARANDA STAD KVALITETSREDOVISNING 2007 Innehållsförteckning Inledning.3 Sammanfattning 3 A. Beskrivande del...4 1. Vidtagna åtgärder.4 2. Verksamhet 4 3.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang

Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan? Förhållningssätt och arbetssätt Stöttning Produktion Rik interaktion Återkoppling Kontextrika sammanhang Hur språkar vi i förskolan är framtagen utifrån språknyckeln som är

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål;

Teamplan Delfinen. Inledning: Normer och värden: Mål; Sandra, Lena, Ewa och Linda 1/11-2010 Teamplan Delfinen Inledning: På vår avdelning har vi 23 barn och 5 pedagoger. Vi som jobbar här heter Sandra, Ewa, Linda, Lena och Barbro. Barbro är planerare och

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig UTVÄRDERING VT-10 PLANERING HT-10 Gullvivans förskola Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig Trygghet för barn och föräldrar Lpfö-98 Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen

Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen Kvalitetsredovisning 13-14 Delfinen 1.1 Organisation Avdelning: Delfinen Antal barn: 16 Antal pojkar: 7 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 1 Dessa språk är representerade: Svenska och Polska 3.

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi) Det var en gång för länge sedan, mer än 40 år. Då tog herrarna på slottet ett stort beslut. På ängen bakom allén av björkar, där skulle ett hus

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation..

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer