Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Vad är aktionsforskning?...3 Förutsättningar...3 Min frågeställning...4 Processen...4 Verktyg...5 Aktion Analys...5 Aktion Analys...6 Resultat...7 Reflektion...7 Vad hände i verksamheten?...7 Mitt eget lärande...7 Kvalitetsarbetet i förskolan...8 Litteraturlista...9 Bilaga 1... Bilaga 2... Bilaga

3 Inledning. Jag började min utbildning i aktionsforskning 7,5 poäng i april 2009 via Göteborgs universitet. Kursen riktar sig till förskollärare. Vi är tjugo förskollärare från Kinda Kommun som går denna utbildning. Vi har förmånen att läsa detta på arbetstid. Vi träffas kontinuerligt tillsammans med vår handledare Inger Björneloo. Vi har varit på fyra mycket bra föreläsningar som handlar om aktionsforskning. Det har varit en mycket rolig tid men samtidigt krävande. Från början var jag ganska ovan att läsa men det mesta har klarnat under arbetets gång. Vad är aktionsforskning? Aktionsforskning är ett möte mellan praktik och teori. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra sin verksamhet på förskolan enligt Rönnerman (2004). Det handlar också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång. Pedagogen blir medveten om sin egen praktik, att möta utmaningar och frågor i sin verksamhet och genomföra förändringar på ett reflekterat sätt. Aktionsforskningen kan man se som en spiral; planera-agera-observera-reflektera. Man kan börja sin aktionsforskning var man vill i spiralen enligt Rönnerman (2000). Förskolan formulerar frågor som de vill utveckla eller lösa i sin verksamhet. Det innebär att man inte står utanför och betraktar verksamheten utan själv tar en aktiv del i den. Man studerar sin egen verksamhet och kommer fram till förändringar. Resultaten kan man sedan relatera till forskning och teorier. Man kan också knyta teori till praktik, ett sätt att få kunskap om den verksamhet man själv arbetar inom. Enligt Rönnerman (2000) kan man då lättare förstå praktiken i ett större sammanhang. I aktionsforskningen kan jag använda mig av olika hjälpmedel eller verktyg som till exempel loggboksskrivande, observationer, intervjuer och videoinspelning. Med dessa verktyg kan jag genom handling förstå och utveckla min praktik. Jag börjar med att formulera en fråga i min praktik. Jag planerar en förändringsprocess och genomför en aktion. Jag följer processen genom att använda mina verktyg. Beskriver processen som jag sedan tolkar och analyserar. Sedan reflekterar jag över mitt resultat i relation till tidigare erfarenheter och teorier. Nya frågor uppträder som kräver nya aktioner och reflektioner. Aktioner och observationer varvas med reflektion i en process där man blir medveten om sitt lärande. För att kunna genomföra en forskning behövs det tid till diskussionsmöten och handledning. Förutsättningar. Öppna förskolan (i fortsättningen förkortad som Öfsk) är inrymd i samma hus som Barnavårdscentralen (BVC) och Barn och familjepsykologisk centrum (BFC). Det är en liten familjecentral där Öfsk och Bvc samarbetar. Tyvärr har vi nu under hösten varit tvungna att dra ner på samarbetet på grund av minskad tjänstgöringstid för personalen på Öfsk. Idag har Öfsk fyra öppningstillfällen i veckan varav en är i flyktingskontorets regi. Lokalen är ett enda stort rum som är avdelat i mindre rum. Under årens lopp har det gjorts ett flertal ommöbleringar. Det behövs många bord med stolar under dagen, speciellt vid 3

4 fikastunden. Ett bord är alltid avsatt till skapande verksamhet. Det finns flera bra utrymmen för lek som passar barn i olika åldrar. Enligt skolverket bör barn som inte börjat skolan och som inte har plats i förskola ha tillgång till öppen förskola. Den styrs av skollagen (2 kap, Skolverket ). I Lpfö98 står det under förskolans uppdrag att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Den skall också erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet (Lpfö98 sid. 8). I verksamheten är jag anställd på 25 %. Jag kan själv styra och utveckla min verksamhet. Jag diskuterar och reflekterar med personalen på BVC om min verksamhet. Jag får mycket hjälp av personalen på BVC vid ledighet och sjukdom. Under hösten har jag haft en halv timme per vecka för planering. Förskolorna i Kisa har en gemensam lokal arbetsplan som grundar sig på Lpfö98 samt på den kommunala skolplanen. Öppna förskolans mål är bland annat att ge barn möjlighet till lek och att få delta i pedagogisk verksamhet (se bilaga 1). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö98 sid. 12). Öppna förskolan har till uppgift att vara en mötesplats där föräldrar och barn kan träffas, utbyta erfarenheter, knyta kontakter och skapa nätverk. Verksamheten ska formas och planeras utifrån besökarnas behov, där barn och föräldrar är i fokus. Föräldrarna kommer av olika anledningar. Det kan vara för att barnen vill leka eller att föräldern behöver social samvaro. Det är en frivillig aktivitet och man kan komma när man vill under öppettiderna. Jag som pedagog ska vara professionell, tillmötesgående och ställer inga krav på besökarna. I början av utbildningen gjorde jag en tankekarta där jag lade fokus på den fria leken. (se bilaga 2) Jag hittade många intressanta områden som jag skulle vilja utveckla. Utifrån tankekartan valde jag att studera små barns samspel i leken. Varje dag kommer det barn och föräldrar till öppna förskolan och man behöver inte anmäla sig i förväg. Många kommer flera gånger i veckan och en del kommer någon gång ibland. Många barn känner varandra och är vana att vara på Öfsk. Andra barn kommer mer sällan och är mer försiktiga i sina kontakter. Min frågeställning är: Vilka faktorer påverkar samspelet mellan barn på öppna förskolan? Processen. När barnen kommer till mig på öppna förskolan vill jag att de ska känna sig välkomna. Jag vill erbjuda en miljö som känns trygg och inspirerande och lockar till lek. Det finns flera faktorer som påverkar leken. Några av dem är: Hur lokalen är möblerad. Vad det finns för lekmaterial. Vilket förhållningssätt jag har gentemot barn-förälder. Hur dagen är strukturerad. Öppettiderna. Hur antalet besökare/barn inverkar på barnens lek. 4

5 Verktyg Efter att ha läst Bjørndal (2002) föll valet på att skriva loggbok och observationer. Det är de verktygen som passar min verksamhet. Mina barn är små och jag är ensam pedagog. Penna och papper har jag alltid tills hands. Om man söker kunskap om innehållet i barns kontakter är observation en bra metod enligt Holmlund-Rönnerman (1995). I loggboken skriver jag ner vardagliga situationer, spontana iakttagelser och egna funderingar kring det jag har sett och uppfattat. Mina observationer nedtecknar jag antingen som processloggbok eller metakognitiv loggbok (se bilaga 3). Syftet med metakognitiv loggbok är att man ska reflektera över sin egen lärandeprocess och på det sättet själv lär sig saker och ting. I en processdagbok registrerar man observationer av den pedagogiska processen och reflekterar över den information som samlats in enligt Bjørndal (2002 sid.67). Jag kopplar mina observationer och reflektioner till litteratur som handlar om barns lek. Aktion 1. I augusti gjorde jag en ommöblering på Öfsk. Jag fick överta nya lekmöbler, en spis, en diskbänk, ett skåp och diverse tillbehör. Jag kompletterade lekhörnan med virkade bakelser och prinsesstårta. Den är placerad så att man ser den när man kommer in i lokalen. Att jag valde denna plats att observera på var för att jag ville se om barnen leker i den nya miljön och hur de leker. De verktyg som jag har valt är observationer och loggbok. Jag har valt att göra flera observationer av barnen i lekhörnan och de flesta av dem är deltagande observationer. En del har jag gjort när Öfsk är öppen men de flesta observationer har jag gjort de dagar när jag har haft stängt. Då har jag bjudit in barn och föräldrar. Då har jag möjlighet att observera utan att bli störd och föräldrarna vet då varför jag sitter med papper och penna. Analys. Aktionen med att förändra miljön med nya möbler blev mycket uppskattad. Det har blivit en inspirerande lekhörna där barnen leker ofta. De kokar kaffe och bakar kakor i mängder. De fem barn som jag har observerat är runt år gamla. Det är tre pojkar och två flickor. Fyra av dem har småsyskon. Dessa barn har ofta lekt i den nya lekhörnan. Under observationerna har jag oftast suttit vid det lilla bordet bredvid spisen. När små barn kan föreställa sig saker som inte finns och har utvecklat förmågan att fantisera och låtsas, då kan de låtsas att de dricker ur en mugg och låtsasäter kakor (Granberg 1999). Barnen har serverat mig kaffe med tillbehör. Ibland har duploklossar fått vara kakor. Det har varit ett eller två barn i lekhörnan under observationerna. Samspelet mellan barnen har fungerat bra. Båda barnen vill vara hjälpsamma och det har ibland varit en kamp mellan dem. Vem serverar mig flest kakor? Ett av barnen är lite mer dominerande men inte på något negativt sätt. I tvåårsåldern börjar barn att imitera vuxnas beteende och bearbeta det de själva har upplevt. Detta kallar man för symbollek och det är början till rollek (Granberg 1999). 5

6 Barnen leker detta gång på gång för att bearbeta och förstå vardagsmomenten. Alla barnen har huvudrollen men under samma lektema. Det som jag har iakttagit är att barnen oftast har koll på vad den andra gör. Det barnet som är lite mer dominerande visar hur den andra ska göra. Det blir mycket imitation. Under observationerna har barnen varit i lekhörnan tio minuter i taget. Därefter brukar leken ebba ut. Då är det roligare att krypa in och ur skåpet eller att gå och åka rutschkana en stund. En del barn har svårt att koncentrera sig en längre stund och jag upplever att barnen blir störda i sin lek när det är många besökare. Det kommer nya barn hela tiden som vill leka. De flesta av barnen är också beroende av sina föräldrar. De måste fram till sin förälder och tanka lite trygghet och kolla vad småsyskonet gör. För det mesta finns alltid föräldern i närheten. På Öfsk är föräldrarna ofta delaktiga i barnens lek men i mina observationer bad jag dem att inte delta. I observationerna har jag uppmärksammat en flicka som är mycket försiktig i sina kontakter med andra barn. Med anledning av detta har jag valt att göra en ytterliggare aktion. Aktion 2. Flickan som jag har valt att observera är 2.5 år. Hon kommer till Öfsk tillsammans med sin lillasyster och förälder. Jag har valt henne därför att hon är mycket försiktig i sin kontakt med andra barn. Jag har valt att observera när hon kommer under olika tidpunkter, dels när det är lite besökare och när det är många. De verktyg som jag har valt är observationer och loggbok. Analys. Efter att ha gått igenom alla observationer ser jag tydligt att flickan behöver en lugn miljö att leka i och att föräldern gärna får delta i leken eller finnas inom synhåll. Tidpunkten när hon kommer är av stor betydelse. Det är en fördel för henne att få komma bland de första till Öfsk så att hon kan känna sig trygg i miljön. En av observationerna gjordes när hon kom lite senare en dag. Då hade det redan kommit flera besökare och barnen var i full gång och lekte. Hon kom in tillsammans med sin förälder och syster och hon höll sig tätt intill dem. De satte sig vid det stora bordet och hennes förälder tog fram en mönsterplatta till henne. Hon började sätta dit lite piggar men var okoncentrerad på sitt arbete. Hon tittade på de andra barnen i lekhörnan och samtidigt hade hon koll på sin förälder och lillasyster. I lekhörnan lekte en nära kompis till henne. Föräldern försökte få henne att börja leka med kompisen men det hela slutade med att kompisen kom och satte sig vid bordet istället. Dagen efter bjöd jag in flickan med sin familj och kompisen med sin familj. Öfsk var då stängd och jag kunde då observera barnen i lugn miljö. För mig är det mycket lättare att göra observationer när Öfsk är stängd. Båda barnen kommer samtidigt in genom dörren och börjar klä av sig. Idag är flickan mer modig och släpper sin förälder direkt och går in med sin kompis till leksakerna och börjar leka. Även idag är hon angelägen att veta var hennes förälder och lillasyster befinner sig. Båda barnen leker med bilarna och garaget på bilmattan. Hon tittar ofta på soffan där hennes förälder sitter. Hon har behov av att veta var hennes förälder är. Leken på bilmattan varade i tio minuter sedan fortsatte de sin lek i köksvrån och avslutade med att åka rutschkana. Hennes förälder satt under den här tiden i soffan i samma rum. 6

7 Resultat I mitt arbete har jag kommit fram till flera faktorer som påverkar samspelet mellan barnen på Öfsk. Det som hade störst betydelse för samspelet var antalet besökare. Leken fungerade bäst när det var få familjer på Öfsk. Vilken typ av verksamhet och aktiviteter som har erbjudits och hur miljön är utformad är andra faktorer som har påverkat samspelet. Reflektion Vad hände i verksamheten Jag arbetar sedan i augusti 25 % på Öfsk och det har varit svårt att få tiden att räcka till. Mina två andra arbetsplatser skall också fungera. Trots att mina förutsättningar ser ut som de gör har jag lärt mig mycket genom aktionsforskning. På Öfsk vet man aldrig hur många besökare eller vilka som kommer. Det är svårt att planera observationer utifrån de faktorerna. Jag upptäckte ganska snart att det inte gick så bra att observera under vanlig dag men det är nyttigt att ha provat på det. Jag som pedagog har till uppgift att hälsa alla välkomna och vara tillgänglig och då är det svårt att vara inne i en observation. Jag talade om för barnens föräldrar att jag ville observera deras barn i leken utan att de vuxna är delaktiga. Efter några försök med observationer när Öfsk var öppen så bestämde jag mig för att bjuda in familjer till Öfsk de dagar då den var stängd. Det fungerade mycket bättre. Jag märkte ganska snart att det var svårt att koncentrera sig på observationerna för det blev mycket prat mellan mig och föräldrarna. Lättast gick det när jag bad dem att sätta sig en bit ifrån. Jag hade funderingar på att be om hjälp när jag skulle genomföra mina observationer men det blev aldrig så. Genom observationerna fick jag tydliga svar på det som jag ville se. Många gånger gör man förändringar i sin verksamhet men man reflekterar aldrig över resultatet. Här kunde jag genom mina verktyg se var barnen leker och hur. Jag blev inte överraskad när flickan som jag observerade trivdes bättre i en lugn miljö. Många barn har svårt att vara i stor grupp och vi vet alla att det är svårt att komma in i en lek som redan har börjat. I läroplanen står det att vi skall hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.(lpfö98) Några större förändringar i min verksamhet har inte skett men jag ser leken på ett annat sätt nu. Jag har läst litteratur om småbarn och deras lek och nu ser jag den med andra ögon. Mitt eget lärande Det har varit en spännande resa att få lära sig att aktionsforska. Att få lära sig att skriva och dokumentera kvalitetsarbete har varit mycket nyttigt för mig. Genom denna kurs har jag läst litteratur som jag har kunnat koppla till mitt arbete. Det är en bra och genomförbar metod som passar min verksamhet. Jag har blivit mer medveten om betydelsen av att reflektera och det har haft stor betydelse för min egen utveckling. Idag använder jag mig av detta varje dag och jag skriver loggbok och reflekterar över min verksamhet. Jag ifrågasätter mitt arbete mera, frågar mig själv vad som gick bra eller dåligt, kan jag förbättra något i min verksamhet. Jag har aldrig tidigare skrivit loggbok och jag haft svårt att ta till mig denna metod men nu har jag insett alla fördelar med det. Genom att dokumentera vad som har hänt under dagen kan jag vid ett senare tillfälle gå tillbaka och läsa om detta i min loggbok. Dokumentera sin egen lärandeprocess genom metakognitiv loggbok är en metod som tilltalar mig. Det är ett bra sätt 7

8 att synliggöra det sätt man själv lär sig saker och ting (Bjørndal 2005). Idag känner jag mig starkare i min yrkesroll och jag kan sätta ord på mina kunskaper. Genom att ha provat olika verktyg ser jag nu en mer rättvis bild av barnen och min verksamhet. Kvalitetsarbetet i förskolan I förskolan diskuterar man kvalitet eller kvantitet. Hur många besökare har det varit idag på Öfsk? Får den finnas kvar om vi har några få besökare? Tyvärr är det pengar som styr verksamheten. Öfsk har ett viktigt familjestödjande syfte. Många småbarnsföräldrar kan vara isolerade och genom Öfsk får de möjlighet att träffa andra föräldrar och välutbildad personal. Genom aktionsforskning har jag tagit till mig ny kunskap som gagnar kvalitén i förskolan. Genom att studera sin egen praktik så blir man mer medveten om sin verksamhet. Jag har lärt mig att observera, analysera och dokumentera och det har gett mig en ökad medvetenhet som i sin tur ger en ökad kvalitet. Idag fungerar Öfsk mycket bra men jag vet att den kan bli bättre. I arbetet måste man vara mycket flexibel. Familjer slutar och nya kommer. Nya behov och önskemål uppkommer. Enligt skolverket bör Öfsk utforma verksamheten efter barnens och de vuxnas behov. Det är viktigt att inte fastna i gamla vanor utan att se framåt, se nya möjligheter. Det räcker med en liten förändring för att det ska bli en förbättring 8

9 Litteraturlista Bjørndal, Cato.R. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm:Liber Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm:Liber Granberg, Ann (2005). Småbarnslek en livsnödvändighet. Stockholm: Liber Holmlund, Kerstin & Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Rönnerman, Karin (2004) Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur AB Skolverket, Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998). Stockholm Utbildningsdepartementet

10 Bilaga 1 Öppna förskolan En mötesplats där du och ditt barn kan lära känna andra barn och vuxna. Trivas och ha roligt tillsammans, inspireras och lära av varandra. Öppna förskolan är en verksamhet som är kostnadsfri. Du kan komma och gå som du vill under våra öppettider. Vi vill erbjuda en pedagogisk miljö där både barn och vuxna trivs. Vi leker, sjunger, målar och mycket annat. Sista fredagen i varje månad har vi uteverksamhet. Vi är i skogen där vi leker och grillar korv eller lagar mat. Kom gärna in så berättar vi mer om verksamheten. Öppna förskolans mål är: Att vara en mötesplats för både barn och vuxna där man känner sig välkommen. Det ska kännas roligt och utvecklande. Att ge barn möjlighet att leka och få delta i en pedagogisk gruppverksamhet. Att ge råd och stöd i föräldrarollen. 10

11 11 Bilaga 2

12 Bilaga 3 Metakognitiv loggbok kl En observation av två barn i lekhörnan. Observatören är deltagande. Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig? Båda barnen lekte i lekhörnan. De kokade kaffe och bakade kakor. Ett utav barnen imiterar den andra. Bra lek med två barn. Leken fungerar bättre när de är i en lugn miljö. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. De sätter sig vid det lilla bordet och låtsasfikar. De bjuder mig på kaffe och tårta. Båda vill servera mig. De vill visa mig alla saker som finns. För att kunna låtsasfika måste man ha varit med om det förut. Symbollek Bra att vuxna finns med i barns lek. Det ska ske på barns villkor, inspirera och stötta leken. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. 12

13 13

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Institutionen för pedagogik och didaktik Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Marie Gruvaeus och Pernilla Lindsmyr Examinationsuppgift

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former

En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former Institutionen för pedagogik och didaktik En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former Kinna Eriksson & Lotten Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek?

Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Hur kan vi tillsammans med eleverna skapa inspiration till lek? Q i Falköping 2011 Fritidshem Rubinen Författare Ann-Britt Eliasson Kristina Johansson Anneli Jonsson Hur kan vi tillsammans med eleverna

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25. Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION Linköpings kommun Förskolan Djurgården Utbildning,kultur och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 25 Västra skolområdet 582 29 LINKÖPING Förskolor T1/Tornhagen 013-20 84 95 FÖRSKOLAN DJURGÅRDEN EN PRESENTATION

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport RE 4-2014

Kvalitetsrapport RE 4-2014 Kvalitetsrapport RE 4-2014 Charlottenberg 2014-08-27 Monica Skönnå Förskolechef 1 Innehållsförteckning Kvalitetsarbetets period...3 Verksamheterna som omfattas...3 Underlag och rutiner för att ta fram

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Målen finns i läroplanen för förskolan (Lpfö98). Läroplanen kan laddas ned på Halmstads kommuns webbplats: www.halmstad.

Målen finns i läroplanen för förskolan (Lpfö98). Läroplanen kan laddas ned på Halmstads kommuns webbplats: www.halmstad. 1 Familjedaghemmens uppdrag Pedagogisk omsorg, som är det nya namnet för familjedaghem, styrs av andra kapitlet i skollagen. Verksamheten bedrivs enligt förskolans läroplan (Lpfö 98) med tillägg för familjedaghem.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé

Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé 1 Institutionen för pedagogik och didaktik Hur skapar vi en lugnare frukostmiljö? Frukostbuffé Jenny Rocklöv Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Ledningsgruppens resa från att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap till att aktionsforska på sitt pedagogiska ledarskap Från vad till hur via varför

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING RUTH FÖRSKOLA 2015 Bakgrund och syfte Förskolechefen ska se till att det varje år upprättas en plan med över de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15 Riktlinjer för VFU 150921 Yvonne P-Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor ht-15 Yvonne P-Hildingsson yvhi@hh.se 035-167522, 0735-251836

Läs mer

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en idéburen verksamhet Hur kan jag som förskolechef utmana verksamheten genom ställningstaganden och att bygga in värden i organisationen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer