Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Vad är aktionsforskning?...3 Förutsättningar...3 Min frågeställning...4 Processen...4 Verktyg...5 Aktion Analys...5 Aktion Analys...6 Resultat...7 Reflektion...7 Vad hände i verksamheten?...7 Mitt eget lärande...7 Kvalitetsarbetet i förskolan...8 Litteraturlista...9 Bilaga 1... Bilaga 2... Bilaga

3 Inledning. Jag började min utbildning i aktionsforskning 7,5 poäng i april 2009 via Göteborgs universitet. Kursen riktar sig till förskollärare. Vi är tjugo förskollärare från Kinda Kommun som går denna utbildning. Vi har förmånen att läsa detta på arbetstid. Vi träffas kontinuerligt tillsammans med vår handledare Inger Björneloo. Vi har varit på fyra mycket bra föreläsningar som handlar om aktionsforskning. Det har varit en mycket rolig tid men samtidigt krävande. Från början var jag ganska ovan att läsa men det mesta har klarnat under arbetets gång. Vad är aktionsforskning? Aktionsforskning är ett möte mellan praktik och teori. Aktionsforskning handlar om att utveckla och förändra sin verksamhet på förskolan enligt Rönnerman (2004). Det handlar också om att skaffa sig kunskap om hur denna förändring går till och vad som sker under arbetets gång. Pedagogen blir medveten om sin egen praktik, att möta utmaningar och frågor i sin verksamhet och genomföra förändringar på ett reflekterat sätt. Aktionsforskningen kan man se som en spiral; planera-agera-observera-reflektera. Man kan börja sin aktionsforskning var man vill i spiralen enligt Rönnerman (2000). Förskolan formulerar frågor som de vill utveckla eller lösa i sin verksamhet. Det innebär att man inte står utanför och betraktar verksamheten utan själv tar en aktiv del i den. Man studerar sin egen verksamhet och kommer fram till förändringar. Resultaten kan man sedan relatera till forskning och teorier. Man kan också knyta teori till praktik, ett sätt att få kunskap om den verksamhet man själv arbetar inom. Enligt Rönnerman (2000) kan man då lättare förstå praktiken i ett större sammanhang. I aktionsforskningen kan jag använda mig av olika hjälpmedel eller verktyg som till exempel loggboksskrivande, observationer, intervjuer och videoinspelning. Med dessa verktyg kan jag genom handling förstå och utveckla min praktik. Jag börjar med att formulera en fråga i min praktik. Jag planerar en förändringsprocess och genomför en aktion. Jag följer processen genom att använda mina verktyg. Beskriver processen som jag sedan tolkar och analyserar. Sedan reflekterar jag över mitt resultat i relation till tidigare erfarenheter och teorier. Nya frågor uppträder som kräver nya aktioner och reflektioner. Aktioner och observationer varvas med reflektion i en process där man blir medveten om sitt lärande. För att kunna genomföra en forskning behövs det tid till diskussionsmöten och handledning. Förutsättningar. Öppna förskolan (i fortsättningen förkortad som Öfsk) är inrymd i samma hus som Barnavårdscentralen (BVC) och Barn och familjepsykologisk centrum (BFC). Det är en liten familjecentral där Öfsk och Bvc samarbetar. Tyvärr har vi nu under hösten varit tvungna att dra ner på samarbetet på grund av minskad tjänstgöringstid för personalen på Öfsk. Idag har Öfsk fyra öppningstillfällen i veckan varav en är i flyktingskontorets regi. Lokalen är ett enda stort rum som är avdelat i mindre rum. Under årens lopp har det gjorts ett flertal ommöbleringar. Det behövs många bord med stolar under dagen, speciellt vid 3

4 fikastunden. Ett bord är alltid avsatt till skapande verksamhet. Det finns flera bra utrymmen för lek som passar barn i olika åldrar. Enligt skolverket bör barn som inte börjat skolan och som inte har plats i förskola ha tillgång till öppen förskola. Den styrs av skollagen (2 kap, Skolverket ). I Lpfö98 står det under förskolans uppdrag att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Den skall också erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet (Lpfö98 sid. 8). I verksamheten är jag anställd på 25 %. Jag kan själv styra och utveckla min verksamhet. Jag diskuterar och reflekterar med personalen på BVC om min verksamhet. Jag får mycket hjälp av personalen på BVC vid ledighet och sjukdom. Under hösten har jag haft en halv timme per vecka för planering. Förskolorna i Kisa har en gemensam lokal arbetsplan som grundar sig på Lpfö98 samt på den kommunala skolplanen. Öppna förskolans mål är bland annat att ge barn möjlighet till lek och att få delta i pedagogisk verksamhet (se bilaga 1). Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö98 sid. 12). Öppna förskolan har till uppgift att vara en mötesplats där föräldrar och barn kan träffas, utbyta erfarenheter, knyta kontakter och skapa nätverk. Verksamheten ska formas och planeras utifrån besökarnas behov, där barn och föräldrar är i fokus. Föräldrarna kommer av olika anledningar. Det kan vara för att barnen vill leka eller att föräldern behöver social samvaro. Det är en frivillig aktivitet och man kan komma när man vill under öppettiderna. Jag som pedagog ska vara professionell, tillmötesgående och ställer inga krav på besökarna. I början av utbildningen gjorde jag en tankekarta där jag lade fokus på den fria leken. (se bilaga 2) Jag hittade många intressanta områden som jag skulle vilja utveckla. Utifrån tankekartan valde jag att studera små barns samspel i leken. Varje dag kommer det barn och föräldrar till öppna förskolan och man behöver inte anmäla sig i förväg. Många kommer flera gånger i veckan och en del kommer någon gång ibland. Många barn känner varandra och är vana att vara på Öfsk. Andra barn kommer mer sällan och är mer försiktiga i sina kontakter. Min frågeställning är: Vilka faktorer påverkar samspelet mellan barn på öppna förskolan? Processen. När barnen kommer till mig på öppna förskolan vill jag att de ska känna sig välkomna. Jag vill erbjuda en miljö som känns trygg och inspirerande och lockar till lek. Det finns flera faktorer som påverkar leken. Några av dem är: Hur lokalen är möblerad. Vad det finns för lekmaterial. Vilket förhållningssätt jag har gentemot barn-förälder. Hur dagen är strukturerad. Öppettiderna. Hur antalet besökare/barn inverkar på barnens lek. 4

5 Verktyg Efter att ha läst Bjørndal (2002) föll valet på att skriva loggbok och observationer. Det är de verktygen som passar min verksamhet. Mina barn är små och jag är ensam pedagog. Penna och papper har jag alltid tills hands. Om man söker kunskap om innehållet i barns kontakter är observation en bra metod enligt Holmlund-Rönnerman (1995). I loggboken skriver jag ner vardagliga situationer, spontana iakttagelser och egna funderingar kring det jag har sett och uppfattat. Mina observationer nedtecknar jag antingen som processloggbok eller metakognitiv loggbok (se bilaga 3). Syftet med metakognitiv loggbok är att man ska reflektera över sin egen lärandeprocess och på det sättet själv lär sig saker och ting. I en processdagbok registrerar man observationer av den pedagogiska processen och reflekterar över den information som samlats in enligt Bjørndal (2002 sid.67). Jag kopplar mina observationer och reflektioner till litteratur som handlar om barns lek. Aktion 1. I augusti gjorde jag en ommöblering på Öfsk. Jag fick överta nya lekmöbler, en spis, en diskbänk, ett skåp och diverse tillbehör. Jag kompletterade lekhörnan med virkade bakelser och prinsesstårta. Den är placerad så att man ser den när man kommer in i lokalen. Att jag valde denna plats att observera på var för att jag ville se om barnen leker i den nya miljön och hur de leker. De verktyg som jag har valt är observationer och loggbok. Jag har valt att göra flera observationer av barnen i lekhörnan och de flesta av dem är deltagande observationer. En del har jag gjort när Öfsk är öppen men de flesta observationer har jag gjort de dagar när jag har haft stängt. Då har jag bjudit in barn och föräldrar. Då har jag möjlighet att observera utan att bli störd och föräldrarna vet då varför jag sitter med papper och penna. Analys. Aktionen med att förändra miljön med nya möbler blev mycket uppskattad. Det har blivit en inspirerande lekhörna där barnen leker ofta. De kokar kaffe och bakar kakor i mängder. De fem barn som jag har observerat är runt år gamla. Det är tre pojkar och två flickor. Fyra av dem har småsyskon. Dessa barn har ofta lekt i den nya lekhörnan. Under observationerna har jag oftast suttit vid det lilla bordet bredvid spisen. När små barn kan föreställa sig saker som inte finns och har utvecklat förmågan att fantisera och låtsas, då kan de låtsas att de dricker ur en mugg och låtsasäter kakor (Granberg 1999). Barnen har serverat mig kaffe med tillbehör. Ibland har duploklossar fått vara kakor. Det har varit ett eller två barn i lekhörnan under observationerna. Samspelet mellan barnen har fungerat bra. Båda barnen vill vara hjälpsamma och det har ibland varit en kamp mellan dem. Vem serverar mig flest kakor? Ett av barnen är lite mer dominerande men inte på något negativt sätt. I tvåårsåldern börjar barn att imitera vuxnas beteende och bearbeta det de själva har upplevt. Detta kallar man för symbollek och det är början till rollek (Granberg 1999). 5

6 Barnen leker detta gång på gång för att bearbeta och förstå vardagsmomenten. Alla barnen har huvudrollen men under samma lektema. Det som jag har iakttagit är att barnen oftast har koll på vad den andra gör. Det barnet som är lite mer dominerande visar hur den andra ska göra. Det blir mycket imitation. Under observationerna har barnen varit i lekhörnan tio minuter i taget. Därefter brukar leken ebba ut. Då är det roligare att krypa in och ur skåpet eller att gå och åka rutschkana en stund. En del barn har svårt att koncentrera sig en längre stund och jag upplever att barnen blir störda i sin lek när det är många besökare. Det kommer nya barn hela tiden som vill leka. De flesta av barnen är också beroende av sina föräldrar. De måste fram till sin förälder och tanka lite trygghet och kolla vad småsyskonet gör. För det mesta finns alltid föräldern i närheten. På Öfsk är föräldrarna ofta delaktiga i barnens lek men i mina observationer bad jag dem att inte delta. I observationerna har jag uppmärksammat en flicka som är mycket försiktig i sina kontakter med andra barn. Med anledning av detta har jag valt att göra en ytterliggare aktion. Aktion 2. Flickan som jag har valt att observera är 2.5 år. Hon kommer till Öfsk tillsammans med sin lillasyster och förälder. Jag har valt henne därför att hon är mycket försiktig i sin kontakt med andra barn. Jag har valt att observera när hon kommer under olika tidpunkter, dels när det är lite besökare och när det är många. De verktyg som jag har valt är observationer och loggbok. Analys. Efter att ha gått igenom alla observationer ser jag tydligt att flickan behöver en lugn miljö att leka i och att föräldern gärna får delta i leken eller finnas inom synhåll. Tidpunkten när hon kommer är av stor betydelse. Det är en fördel för henne att få komma bland de första till Öfsk så att hon kan känna sig trygg i miljön. En av observationerna gjordes när hon kom lite senare en dag. Då hade det redan kommit flera besökare och barnen var i full gång och lekte. Hon kom in tillsammans med sin förälder och syster och hon höll sig tätt intill dem. De satte sig vid det stora bordet och hennes förälder tog fram en mönsterplatta till henne. Hon började sätta dit lite piggar men var okoncentrerad på sitt arbete. Hon tittade på de andra barnen i lekhörnan och samtidigt hade hon koll på sin förälder och lillasyster. I lekhörnan lekte en nära kompis till henne. Föräldern försökte få henne att börja leka med kompisen men det hela slutade med att kompisen kom och satte sig vid bordet istället. Dagen efter bjöd jag in flickan med sin familj och kompisen med sin familj. Öfsk var då stängd och jag kunde då observera barnen i lugn miljö. För mig är det mycket lättare att göra observationer när Öfsk är stängd. Båda barnen kommer samtidigt in genom dörren och börjar klä av sig. Idag är flickan mer modig och släpper sin förälder direkt och går in med sin kompis till leksakerna och börjar leka. Även idag är hon angelägen att veta var hennes förälder och lillasyster befinner sig. Båda barnen leker med bilarna och garaget på bilmattan. Hon tittar ofta på soffan där hennes förälder sitter. Hon har behov av att veta var hennes förälder är. Leken på bilmattan varade i tio minuter sedan fortsatte de sin lek i köksvrån och avslutade med att åka rutschkana. Hennes förälder satt under den här tiden i soffan i samma rum. 6

7 Resultat I mitt arbete har jag kommit fram till flera faktorer som påverkar samspelet mellan barnen på Öfsk. Det som hade störst betydelse för samspelet var antalet besökare. Leken fungerade bäst när det var få familjer på Öfsk. Vilken typ av verksamhet och aktiviteter som har erbjudits och hur miljön är utformad är andra faktorer som har påverkat samspelet. Reflektion Vad hände i verksamheten Jag arbetar sedan i augusti 25 % på Öfsk och det har varit svårt att få tiden att räcka till. Mina två andra arbetsplatser skall också fungera. Trots att mina förutsättningar ser ut som de gör har jag lärt mig mycket genom aktionsforskning. På Öfsk vet man aldrig hur många besökare eller vilka som kommer. Det är svårt att planera observationer utifrån de faktorerna. Jag upptäckte ganska snart att det inte gick så bra att observera under vanlig dag men det är nyttigt att ha provat på det. Jag som pedagog har till uppgift att hälsa alla välkomna och vara tillgänglig och då är det svårt att vara inne i en observation. Jag talade om för barnens föräldrar att jag ville observera deras barn i leken utan att de vuxna är delaktiga. Efter några försök med observationer när Öfsk var öppen så bestämde jag mig för att bjuda in familjer till Öfsk de dagar då den var stängd. Det fungerade mycket bättre. Jag märkte ganska snart att det var svårt att koncentrera sig på observationerna för det blev mycket prat mellan mig och föräldrarna. Lättast gick det när jag bad dem att sätta sig en bit ifrån. Jag hade funderingar på att be om hjälp när jag skulle genomföra mina observationer men det blev aldrig så. Genom observationerna fick jag tydliga svar på det som jag ville se. Många gånger gör man förändringar i sin verksamhet men man reflekterar aldrig över resultatet. Här kunde jag genom mina verktyg se var barnen leker och hur. Jag blev inte överraskad när flickan som jag observerade trivdes bättre i en lugn miljö. Många barn har svårt att vara i stor grupp och vi vet alla att det är svårt att komma in i en lek som redan har börjat. I läroplanen står det att vi skall hjälpa barnen att utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp.(lpfö98) Några större förändringar i min verksamhet har inte skett men jag ser leken på ett annat sätt nu. Jag har läst litteratur om småbarn och deras lek och nu ser jag den med andra ögon. Mitt eget lärande Det har varit en spännande resa att få lära sig att aktionsforska. Att få lära sig att skriva och dokumentera kvalitetsarbete har varit mycket nyttigt för mig. Genom denna kurs har jag läst litteratur som jag har kunnat koppla till mitt arbete. Det är en bra och genomförbar metod som passar min verksamhet. Jag har blivit mer medveten om betydelsen av att reflektera och det har haft stor betydelse för min egen utveckling. Idag använder jag mig av detta varje dag och jag skriver loggbok och reflekterar över min verksamhet. Jag ifrågasätter mitt arbete mera, frågar mig själv vad som gick bra eller dåligt, kan jag förbättra något i min verksamhet. Jag har aldrig tidigare skrivit loggbok och jag haft svårt att ta till mig denna metod men nu har jag insett alla fördelar med det. Genom att dokumentera vad som har hänt under dagen kan jag vid ett senare tillfälle gå tillbaka och läsa om detta i min loggbok. Dokumentera sin egen lärandeprocess genom metakognitiv loggbok är en metod som tilltalar mig. Det är ett bra sätt 7

8 att synliggöra det sätt man själv lär sig saker och ting (Bjørndal 2005). Idag känner jag mig starkare i min yrkesroll och jag kan sätta ord på mina kunskaper. Genom att ha provat olika verktyg ser jag nu en mer rättvis bild av barnen och min verksamhet. Kvalitetsarbetet i förskolan I förskolan diskuterar man kvalitet eller kvantitet. Hur många besökare har det varit idag på Öfsk? Får den finnas kvar om vi har några få besökare? Tyvärr är det pengar som styr verksamheten. Öfsk har ett viktigt familjestödjande syfte. Många småbarnsföräldrar kan vara isolerade och genom Öfsk får de möjlighet att träffa andra föräldrar och välutbildad personal. Genom aktionsforskning har jag tagit till mig ny kunskap som gagnar kvalitén i förskolan. Genom att studera sin egen praktik så blir man mer medveten om sin verksamhet. Jag har lärt mig att observera, analysera och dokumentera och det har gett mig en ökad medvetenhet som i sin tur ger en ökad kvalitet. Idag fungerar Öfsk mycket bra men jag vet att den kan bli bättre. I arbetet måste man vara mycket flexibel. Familjer slutar och nya kommer. Nya behov och önskemål uppkommer. Enligt skolverket bör Öfsk utforma verksamheten efter barnens och de vuxnas behov. Det är viktigt att inte fastna i gamla vanor utan att se framåt, se nya möjligheter. Det räcker med en liten förändring för att det ska bli en förbättring 8

9 Litteraturlista Bjørndal, Cato.R. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm:Liber Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm:Liber Granberg, Ann (2005). Småbarnslek en livsnödvändighet. Stockholm: Liber Holmlund, Kerstin & Rönnerman, Karin (1995). Kvalitetssäkra förskolan. Lund: Studentlitteratur. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD-rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Rönnerman, Karin (2004) Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner. Studentlitteratur AB Skolverket, Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (1998). Stockholm Utbildningsdepartementet

10 Bilaga 1 Öppna förskolan En mötesplats där du och ditt barn kan lära känna andra barn och vuxna. Trivas och ha roligt tillsammans, inspireras och lära av varandra. Öppna förskolan är en verksamhet som är kostnadsfri. Du kan komma och gå som du vill under våra öppettider. Vi vill erbjuda en pedagogisk miljö där både barn och vuxna trivs. Vi leker, sjunger, målar och mycket annat. Sista fredagen i varje månad har vi uteverksamhet. Vi är i skogen där vi leker och grillar korv eller lagar mat. Kom gärna in så berättar vi mer om verksamheten. Öppna förskolans mål är: Att vara en mötesplats för både barn och vuxna där man känner sig välkommen. Det ska kännas roligt och utvecklande. Att ge barn möjlighet att leka och få delta i en pedagogisk gruppverksamhet. Att ge råd och stöd i föräldrarollen. 10

11 11 Bilaga 2

12 Bilaga 3 Metakognitiv loggbok kl En observation av två barn i lekhörnan. Observatören är deltagande. Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig? Båda barnen lekte i lekhörnan. De kokade kaffe och bakade kakor. Ett utav barnen imiterar den andra. Bra lek med två barn. Leken fungerar bättre när de är i en lugn miljö. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. De sätter sig vid det lilla bordet och låtsasfikar. De bjuder mig på kaffe och tårta. Båda vill servera mig. De vill visa mig alla saker som finns. För att kunna låtsasfika måste man ha varit med om det förut. Symbollek Bra att vuxna finns med i barns lek. Det ska ske på barns villkor, inspirera och stötta leken. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. Genom att observera reflektera och analysera Genom att läsa litteratur om barns lek. 12

13 13

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet

Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet Institutionen för pedagogik och didaktik Kompissolen Ett verktyg för att utveckla det sociala samspelet Anna Bratz Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Dokumentation av utvecklingsarbete

Läs mer

Barn som inte leker Peggy Eriksson

Barn som inte leker Peggy Eriksson Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del 1

Självständigt arbete på grundnivå del 1 Lärarutbildningen Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå del 1 I vilka situationer har pedagogen rätt att lägga sig i barnets lek? Lina Isaksson Lärarexamen 210hp Inlämning den 28/3-2011

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs

Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs Institutionen för pedagogik och didaktik Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1.

Läs mer

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara trygg, rolig och lärorik. Alla barn skall känna en tillhörighet, gemenskap och

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015 Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Vår padda blev en lärplatta Siv Pedersen

Vår padda blev en lärplatta Siv Pedersen Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Vår padda blev en lärplatta Siv Pedersen Dokumentation av utvecklingsarbete inom kursen: Kvalitetsarbete genom aktionsforskning (Pda107) 7,5 högskolepoäng

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16) Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson

Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson Institutionen för pedagogik och didaktik Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation

Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation Minnesanteckningar från nätverksträffen för pedagogisk dokumentation 160429 Vi välkomnas till skattkistan på ett härligt sätt där material fanns estetiskt uppdukat till oss Eva har konstruerat en vävram

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Presentation. Gagnef kommuns vision

Presentation. Gagnef kommuns vision Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor.

Verksamhetsplan Stretereds och Vommedalens förskolor. Verksamhetsplan 2013-2015 Stretereds och Vommedalens förskolor. Tillsammans skapar vi utveckling" Bakgrund och syfte Av stadens styrprinciper framgår att samtliga nämnder ska upprätta verksamhetsplaner

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014 er Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014 Inflytande och ansvar Förskolan Gläntan/ Krokodilen Förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Kållekärrs förskola Långekärrs

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14 Arbetet med likabehandlingsplanen regleras i två regelverk: Diskrimineringslagen och 14 a kap, i skollagen Syftet med detta är

Läs mer

Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2010/2011

Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2010/2011 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens Södra Utbildningsområde Kvalitetssäkring av Förskolan Solhyttan för läsåret 2010/2011 Postadress 777 81 SMEDJEBACKEN Telefon Telefax

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Teamplan Ht-10 - Vt 11

Teamplan Ht-10 - Vt 11 Teamplan Ht-10 - Vt 11 Fridåsens förskola Avd. Skogsstjärnan Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer