BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari

2 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Frågeställning Processen Verktyg Aktion 1 förändring av den fysiska miljön Analys av aktion Aktion 2 material i bygghörnan Analys av aktion Resultat Reflektion... 9 Litteraturlista...11 Bilaga 1: Tankekarta

3 1. Förutsättningar Bäckgårdens förskola ligger i Kisa och är belägen i ett villaområde med närhet till skogen. Förskolan består utav två avdelningar, en för 4-5 år och en avdelning för 1-3 år. Avdelningarna har tidigare varit lektionssalar med tillhörande utrymmen. I anslutning till förskolan ligger nämligen en skola för åldrar från 6 till 9 år. I skolans lokaler har vår rektor sin expedition. Inom förskolan arbetar fem förskollärare och tre barnskötare. Det är fördelat så att fyra förskollärare arbetar med de större barnen och blandad kompetens med de mindre. Jag har arbetat tillsammans med arbetslaget i ett år på avdelningen för de mindre barnen 1-3 år. Vi började ganska omgående prata om hur vi ville arbeta tillsammans, det fanns ett stort behov och en vilja i mitt nya arbetslag att diskutera och reflektera över vårt arbetssätt. Vi ville få barnen mer delaktiga och att de skulle få mer inflytande i den dagliga verksamheten. Parallellt med våra diskussioner höll vi också på att till och från ändra vår innemiljö med en mer medveten strategi med olika lekhörnor som var mer anpassat för barnens ålder och intresse. När jag sedan fick chansen att studera "Kvalitetsarbete genom aktionsforskning" tyckte jag att det var ett ypperligt tillfälle att kunna få möjlighet att fördjupa mig mer i leken. Jag behövde få en bredare kunskap om hur man skapar bra förutsättningar för lek och lärande i förskolan. Vi inom arbetslaget enades om att det var viktigt att på något sätt arbeta för att lyfta fram leken. I läroplanen står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material (Lpfö 98 sid 9). Det står vidare att förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och locka till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (sid 5). I vår lokala arbetsplan och skolplan har vi också som mål att barnet; med glädje leker, lär och skapar i en pedagogisk stimulerande inom och utomhusmiljö. Med hjälp av en tankekarta (bilaga1) började vi i mitt arbetslag diskutera för att tydliggöra vad vi ville utveckla med leken. Med tankekartan blev också vårt utvecklingsarbete förankrat i hela arbetslaget. Vi kom fram till att i vår verksamhet ville vi förbättra vår bygg och konstruktionshörna och göra den lika attraktiv som de andra lekhörnorna som vi har i samma rum. Barn försöker ständigt förstå och förhålla sig till sin omvärld. Då kanske även bygg och konstruktionshörnan skulle kunna bli en naturlig plats för detta. Så det får bli min utmaning att samla kunskap kring detta ämne och delge mina arbetskamrater och tillsammans med dem diskutera och reflektera över hur vi kan utveckla byggleken. 3

4 1.1 Frågeställning Hur kan vi stödja, stimulera och utveckla bygg och konstruktionsleken? 2. Processen Vi ville skapa och erbjuda en inspirerande bygghörna för barnen. Den fysiska miljön som möblering vid bygghörnan och vilket byggmaterial som erbjuds blir viktiga delar att fundera kring. 2.1 Verktyg De här verktygen användes för att kunna följa processen: Observationer av barnens lek i bygghörnan Videokamera för att kunna se händelserna här och nu, Loggbok, där reflektioner skulle göras av barnens lek Forskning Jag har valt dessa verktyg eftersom jag tycker de passar för målgruppen, ett till tre år och utifrån min frågeställning. Enligt Björndal (2005) är observation så pass krävande aktivitet att det är viktigt att vara mentalt och fysiskt förberedd. Jag har därför observerat under förmiddagen eftersom det passat mig, samtidigt som barnen har varit som mest pigga och alerta. Med videofilmningen har jag också kunnat "se" tillbaka och på så vis kunnat observera händelser som jag inte skulle ha hunnit upptäcka med enbart papper och penna. Fördelen med att jag använt videokamera till observationer var bland annat att det direkt visade vad som hände, här och nu. En annan fördel med videofilmningen har också varit att jag inte omgående behövt ta tid till att gå igenom materialet. Det har varit svårigheten vid observationerna som förts med papper och penna. För att få en som mest rättvis och nyanserad bild skulle jag behövt tid till detta i direkt följd av observationerna. Men tycker ändå att jag har kunnat följa processen på ett bra sätt. Mina arbetskamrater har iakttagit barnens lek i bygghörnan vid de tillfällen när de befunnit sig i rummet där bygghörnan är tillgänglig. De har efteråt delgivit mig sina iakttagelser då jag ganska omgående fört in det i loggboken. Jag tror att vid dessa tillfällen hade det varit det bästa om de själva skrivit ner sina iakttagelser i loggboken, men eftersom detta med loggbok är något nytt för oss så har den nog inte blivit riktigt förankrad för alla i arbetslaget ännu. Det positiva har ändå varit att vi tillsammans reflekterat över vad som hände i verksamhet med hjälp av de olika valda verktygen. I Björndal (2005) har jag fått mycket tips och kunskap både kring att göra observationer och att föra loggbok. Vilket har givit mig nya tankar och påverkat mig när jag, för mig själv, reflekterat över händelser och ibland också har kopplat dem till litteraturen jag har läst då jag observerat. 4

5 2.2 Aktion 1 förändring av den fysiska miljön Första aktionen vi valde att genomföra var att förändra den fysiska miljön: - bättre överblick över rummet, synliggjorde bygghörnan - en större byggyta - använde inspirationsbilder Vi började aktionen med att ta bort en hög hyllgavel för att "öppna upp" så att inget skulle skymma sikten för barnen samtidigt som de kunde se var vi befann oss i rummet och vi kunde också se barnen. Vi lät bygghörnan vara kvar på sin plats eftersom vi tyckte att den ännu så länge var bäst placerad i ett hörn av rummet. För att få till en större byggyta så flyttade vi en hylla ca två meter som har haft en funktion som både rumsavskiljare och materialplats. Den har varit bra som gränsat av från de andra lekhörnorna vi har i rummet. Så den funktionen ville vi behålla. Inspirationsbilder på några av barnens tidigare konstruktioner har jag satt fast på golvet för att utmanas att bygga konstruktioner på och som kan visa på hur materialet kan användas. 2.3 Analys av aktion 1 - bättre överblick över hela rummet, synliggjorde bygghörnan Genom mina omedelbara observationer som beskrivs av (Björndal, 2005, sid. 58) så märker jag att barnen går in och ut ur bygghörnan flera gånger under tiden jag observerar. De går iväg för att leka en liten stund med något annat i rummet men kommer snart tillbaka. Det var mest vid mina observationstillfällen som barnen stannade kvar i bygghörnan en längre stund för att leka. Det visade sig också efter mina kollegers iakttagelser att barnen ville leka där de vuxna befann sig. Genom observationerna har jag sett att barnen lekte var för sig, de lekte olika lekar men de visade ändå intresse för varandras lek genom att iakttaga varandra. Granberg (1999) skriver också att ibland hävdas att småbarn inte leker med varandra, men redan ettåringar samspelar och påverkar varandras lek. Därför låter vi nu rummet vara så öppet som möjligt med låga avskärmningar så barnen kan se var vi är och vad andra barn gör. Observationerna visade också att barnen blev tryggare och därmed mer koncentrerade på den lek de utförde när pedagogen var närvarande och inte för rörlig i rummet därför har vi sett till att frigöra någon pedagog som ska finnas i byggrummet och som placerar sig i bygghörnan när tillfälle ges för att skapa trygghet och locka till lek. Effekten visar på att barnen är koncentrerade längre stunder och förmodligen också känner sig tryggare. Barns lek utvecklas i en trygg miljö, med tillgängliga vuxna, menar Granberg, (1999). 5

6 Med mina tidigare erfarenheter vet jag att barnen vill vara nära vuxna men har inte kunnat förstå att mindre barns lek ofta upphör i så stor utsträckning som mina observationer visade. - en större byggyta Effekten av aktionen med att göra bygghörnan större visade att det underlättade för barnen att inte komma för nära varandras lek och på så vis undveks att någons bygglek förstördes när byggytan blev större. Jag uppmärksammade också att de mindre barnen ibland hade svårigheter med att kontrollera sin kropp och sin balans vilket underlättade att det var en större byggyta att vara på. - använde inspirationsbilder Några barn använde dem att bygga på när jag videofilmade och andra tillfällen då någon pedagog funnits i närheten. En flicka byggde på husslottet som hon kallade det. En annan flicka skulle vid samma tillfälle bygga lika högt som henne själv på en inspirationsbild. Så bilderna har använts till det vi ville. Med videoobservationerna upptäckte jag, när jag gick igenom materialet att barnen blev så stolta över konstruktionerna de byggt och att de gärna ville ha uppmuntran, något gehör för att man ser vad de gör. Det behövde bara vara en kort kommentar så fortsatte de med sin aktivitet och blev nöjda över det. Här märkte jag också tydligt att barn behöver närvarande vuxna för att kunna stötta barnens lek. 2.4 Aktion 2 material i bygghörnan Andra aktionen vi valde att genomföra var att inventera och tillföra annat byggmaterial: - plockade bort visst material och erbjöd annat lockande, inspirerande samt välsorterade materialet - lät barnen använda materialet på sitt sätt men visade också barnen hur byggmaterialet kunde användas Vi gjorde flera aktioner med materialet under en längre tid då det skapades en del nya behov. Med nya behov menar jag att flera mindre barn inskolades under denna tid samtidigt som några av våra äldre barn omkring tre år började på avdelningen för 4 6 år. Men vi började med att plocka bort en del material och tillföra nytt. Vi ville inte att det skulle vara för mycket material från början utan istället tillförde vi det successivt. Tanken var att barnen själva skulle undersöka materialet innan vi introducerade det. Det måste visserligen finnas något som tilltalar alla, material som passar till alla barn och alla olika sorters byggkonstruktioner. Då möts barnen, inspirerar och smittar varandra att våga prova nya tekniker enligt Mylesand (2007). Det tyckte vi att vi hade till barnen utan det var kvantiteten som minskades. 6

7 Vi har låtit materialet vara kvar på samma ställe som tidigare, lågt placerat på en hylla eftersom det redan var lättillgängligt för barnen. Vi har däremot synliggjort materialet ännu tydligare med att sätta fast en bild på de genomskinliga materiallådorna som vi har i vår bygghörna. Det vi förändrat är att materialet har blivit tydligare välsorterat eftersom vi fyllt på med fler genomskinliga plastlådor En del av materialet vi tillförde var längre trästavar och egenfärgade papprullar. De färgade papprullarna har vi tillfört för att alla barn, flicka som pojke skulle lockas till att vilja vara i bygghörnan. I Läroplan står det att förskolan ska motverka traditionella könsroller. Vi har också tillfört djur, "besjälat material" enligt Mylesand (2007). I närheten av bygghörnan har tidigare funnits en bondgård med tillhörande djur. Vi plockade bort bondgården och ställde djuren på materialhyllan i stället. Många barn tycker om djur och vår tanke var att djuren skulle vara där för att inspirera till mer lek i bygg. Barn utforskar materialet, och tekniker i förhållande till det, därför är det viktigt att tänka på begreppen olikhet - likhet menar Mylesand (2007). Vi har därför vid val av material tänkt tungt - lätt, högt - lågt, hårt - mjukt och i olika former som fyrkanter, cirklar. 2.5 Analys av aktion 2 - plockade bort visst material och erbjöd annat lockande, inspirerande samt välsorterade materialet Vid de första observationerna som jag gjorde så uppmärksammade jag att barnen inte konstruerade utan provade materialet genom att hälla det i och ur bilarnas flak som fanns att tillgå som lekmaterial vid bygghörnan. Vi trodde att barnen konstruerade mer med materialet och ville utmana barnen till annan lek så därför plockade vi bort bilarna. Det har blivit en förändring efter detta, barnen utforskar materialet mer genom t.ex. olika balanskonstruktioner. Flera observationer visade att barn lockas till lek kortare stunder, när något nytt material erbjuds men att det ändå är vi pedagoger, genom riktat intresse och uppmuntran som mest lockar till lek. Den första tiden av min aktionsforskning var det fler pojkar i bygghörnan. Pojkarna var omkring tre år och under aktionsforskningen började de på avdelningen för 4-6 år. Flickorna var under den här tiden yngre. Vårt färgade material tillfördes för att intressera även flickor men eftersom förutsättningarna i barngruppen förändrades kunde inte den studien fullföljas. Den barngrupp vi har nu med ålder från ca ett till två och ett halvt år där söker sig både flickor och pojkar till bygghörnan oavsett vilket material som är tillgängligt Det kanske beror på att i den här åldern är de intresserade av ungefär samma saker. 7

8 - visade barnen hur byggmaterial kan användas men lät dem också använda det på sitt eget sätt De olika observationerna och arbetskamraternas upptäckter med det nya och gamla materialet var att de flesta barnen inte visste hur man kunde leka med byggmaterialet. Det var momenten hälla i och ur bilarna eller hälla allt på golvet. Efter observationerna har vi blivit mer medvetna om att det är viktigt att ibland introducera både nytt och befintligt material. Våra nya inskolningsbarn som är från ca månader iakttog jag när de för första gången skulle undersöka vår bygghörna. Det som intresserade dem mest var några mindre kakelplattorna ca 4x4 cm som vi har. De plockade, kastade, lade dem på hylla/golv upprepade gånger, allt för att testa och undersöka. Troligen ett nyupptäckt material för de här barnen. Pedagogerna måste vara närvarande i bygghörnan för att kunna påverka barnen i deras sätt att konstruera menar Mylesand (2007). Jag har genom att läsa nämnda bok fått en djupare kunskap om byggleken att det krävs att man visar hur materialet kan användas för att byggleken ska vara intressant och utvecklande. Att vi har markerat materiallådorna med vad de innehåller har hjälpt barnen vid sortering när det varit dags att "göra lite fint". Jag försöker att inte nämna begreppet städning för att det ska låta mer inbjudande att hjälpas åt och ibland sker sorteringen etappvis eftersom konstruktioner sparas men falleras för att kanske byggas upp igen. För barnen har det blivit tydligare att se vilket material de vill använda och jag tycker att de lockas mer till att använda olika material. Saker att leka med är inte alltid detsamma som leksaker. De manar inte till eftertanke eller väcker fantasin, menar Granberg (1999). Jag tycker det är viktigt att erbjuda lekmaterial som kanske inte barnen har tillgång till i hemmet, material som med fantasins hjälp kan användas på många olika sätt. 3. Resultat Mitt resultat av detta arbete är att pedagogen har den största betydelsen genom att vara närvarande, tillgänglig och samtidigt visar sitt riktade intresse med att uppmuntra och utmana barnen i bygghörnan. En viktig faktor är också att introducera nytt kreativt material men även visa hur befintligt materialet kan användas. 8

9 4. Reflektion En viktig förutsättning att höja kvalitet i förskolan, som jag nu blivit mer medveten om genom aktionsforskningen är sambandet mellan de övergripande och lokala målen bör förstås och förankras i arbetet med barnen. Att de är utifrån dem man planerar sin verksamhet. Den är inget man bara hittar på utan verksamheten planeras utifrån dessa mål. Vilken inriktning som sen väljs på förskolorna tror jag inte spelar så stor roll. Huvudsaken det sker ett reflekterande med sina kolleger hur man arbetar för att ge barnen det bästa under deras förskoletid. Det är viktigt att man vågar diskutera, våga ifrågasätta och vara förändringsbenägen i sitt arbete. Aktionsforskningen har givit mig insikt i att ett gott kvalitetsarbete egentligen innefattar väldigt mycket. Att inte kvalitetsarbete bara är detsamma som den årliga kvalitetsredovisning som vi skriver. Den har också känts som en extra arbetsuppgift som kommit ovanifrån i kontrollsyfte. Vi måste istället tänka på att kvalitetsredovisning är något som ska kopplas ihop med det vardagliga arbetet med barnen. Föreläsningen med Karin Lager som handlade om "Kvalitetsarbete i förskolan" och den litteratur som ingått i kursen har lärt mig att kvalitet är något komplex, att kvalitet för mig kan vara något annat för dig. Aktionsforskningen tycker jag verkar vara en bra metod för att utveckla verksamheten. Att förbättra ett problem/en fråga, stor eller liten samla fakta omkring det och sedan diskutera och reflektera stärker och involverar hela arbetslaget. Vilket i sin tur är betydelsefullt för att det ska kunna ske en utveckling i verksamheten och för sitt eget lärande. Min frågeställning: Hur kan vi stödja, stimulera och utveckla bygg och konstruktionsleken? försökte jag relatera till under hela processen och med observationer och litteratur inom ämnet har jag blivit mer medveten om att det är av stor betydelse hur jag som pedagog värderar barnens lek Det är en lärdom att ta med sig in i det dagliga arbetet. Mia Mylesands litteratur Bygg och konstruktion i förskolan har varit en mycket intressant läsning som givit mig mycket kunskap och påverkat min syn på byggleken. Jag vet nu att en av förutsättningarna att utveckla byggleken beror till stor del på pedagogerna. Det märktes också när vi tillförde nytt material att det var intressant en kort stund men om vi visade intresse för barnens lek så fortsatte de med sin lek. Jag har även läst om tidigare forskning när det gäller barns lekutveckling som jag tycker varit både intressant och relevant för processen samtidigt som jag också kunnat uppdaterat min egen kunskap. I och med projektet har tid till observationer och annat verktyg som använts "tvingats" att göra. Det är sådana moment som man oftast inte tar verksamhetstid till. Det tror jag inte beror på ovilja utan mer att det inte blir av, kanske tycker man att tiden inte räcker till och inte ser att det skulle vara kvalitetshöjande. 9

10 Rönnerman (2000) skriver i sin utvärderingsrapport att observationer gör att man får en större förståelse för verksamheten och skaffar sig lite mer kunskap om varje enskilt barn. Det har också blivit tydligt för mig att det är så många små händelser som synliggörs vid observationer som inte syns i det vardagliga. När jag filmade och efteråt granskade materialet så blev jag förvånad över att barnen med bara ett litet uppmuntrande ord fortsatte sin forskande lek. Så lite som behövdes för att inspirera dem till att fortsätta. Inskolningen vi har haft under projektets gång har gjort att den tid vi önskat att kunna vara mera tillgängliga vid byggleken har blivit mindre. Vi har istället fått prioritera att få till en stabilitet och trygghet i barngruppen. Det var intressant att se hur de "nya" barnen uppmärksammade vårt byggmaterial, de är ändå bara 13 till 16 månader. Bygg och konstruktion är ett av de språk barnen i förskolan kan använda när de utforskar sin omvärld och skapar sin identitet enligt Mylesand (2007). Det är de tänkta orden som har följt mig under projektets gång. Kunna erbjuda barnen fler sätt att strukturera och få en förståelse och ett samband över sin vardag. Med hjälp av leken bygger barn broar mellan den svårbegripliga verkligheten och de egna föreställningarna barn prövar, undersöker och utforskar sin omvärld för att få en struktur på sin tillvaro och sin egen identitet enligt Granberg (1999). Jag har lärt mig att använda observationer och att skriva loggbok måste få ta tid och det är något hela arbetslaget bör delta i för verksamhetens bästa. En intressant fortsättning med aktionsforskningen skulle vara att fördjupa mig i vad barn lär genom leken. Eftersom jag arbetar med kolleger som är öppna för förändringar och vågar prova nya saker tror jag nog att även de skulle tycka att det vore kvalitetshöjande för verksamheten och för sitt eget lärande. De har också visat ett stort intresse över aktionsforskningen. 10

11 Litteraturlista Björndal, Cato R P. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm: Liber Kinda kommun. Lokal skolplan Kinda kommun. Lokal Arbetsplan för förskolorna i Kisa Mylesand, Mia (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Lärarförbundets Förlag. 11

12 Bilaga 1: Tankekarta Tankekartan har varit ett underlag för vårt förbättringsområde och reflektioner inom arbetslaget. 12

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar

Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.

Läs mer

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson

Utomhusmatematik i förskolan Martina Borg Eva Petersson Institutionen för pedagogik och didaktik Utomhusmatematik i förskolan Eva Petersson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar...

Läs mer

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson

Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Lärande utemiljö på förskolan för att främja den fria leken Anita Walfridsson och Helena Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Barnens samspel i 5-årsgruppen

Barnens samspel i 5-årsgruppen Institutionen för pedagogik och didaktik Barnens samspel i 5-årsgruppen Lena Eriksson Eva-Marie Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att

Läs mer

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11

Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Studieguide Kvalitetsarbete genom aktionsforskning, inriktning mot integrering av nyanlända i skolan, ht 10-vt 11 Kursen Kvalitetsarbete genom aktionsforskning har fokus på verksamhetsutveckling. Den har

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger

Klubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.

Läs mer

Barn som inte leker Peggy Eriksson

Barn som inte leker Peggy Eriksson Institutionen för pedagogik och didaktik Barn som inte leker Peggy Eriksson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 1 Innehållsförteckning Förutsättningar. sid

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

för Havgårdens förskola

för Havgårdens förskola Verksamhetsplan för Havgårdens förskola H.t.2012- v.t.2013 Beskrivning av vår verksamhet Havgårdens förskola ingår i Nättraby rektorsområde och är den äldsta förskolan i området. Förskolan ligger centralt

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Bakgrund Höjdens förskola har tre av delningar och Trollebo har 19 barn i åldern 1,5-5 år. Varav 12 pojkar och 7 flickor. På hösten arbetade en

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret Ambjörnarpskolan

Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret Ambjörnarpskolan Systematiskt kvalitetsarbete för förskoleklass läsåret 2012-2013 Ambjörnarpskolan Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa

Läs mer

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström

Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Ett systematiskt kvalitetsarbete om övergångar i förskolan med fokus på stunden mellan tambur och lunch Malin Bergström Dokumentation av utvecklingsarbete

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Junibacken 11-12 Förutsättningar Förskolan Junibackens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision

Kvalitetsredovisning Förskolan Junibacken 11-12 Förutsättningar Förskolan Junibackens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Kvalitetsredovisning Förskolan Junibacken 11-12 Förutsättningar Hösten -11 bestod barngruppen av 37 barn och under våren -12 inskolades ytterligare 8 barn. I slutet av vårterminen hade Junibacken 44 barn.

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs

Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs Institutionen för pedagogik och didaktik Matematikutveckling i förskolan, genom sortering Therese Skillnäs Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola

Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för Liatorps förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Liatorps förskola 2014-2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskolan... 3 2. Årets utvecklingsområden... 4 3. Normer och värden... 4 4. Utveckling och lärande...

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan. Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell

Läs mer

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet 130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att

Läs mer

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Institutionen för pedagogik och didaktik Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Marie Gruvaeus och Pernilla Lindsmyr Examinationsuppgift

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Hällabrottets förskola

Hällabrottets förskola 1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.

Läs mer

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Arbetsplan Äppelbo förskola

Arbetsplan Äppelbo förskola Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande

Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET FRÖET, RÅGEN, TAURUS OCH TELLUS FÖRSKOLOR SOLNA STAD 2013 Organisation Under första halvåret 2012 hade vi 250 platser med barn i åldern 1-5 år. Tellus

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning: Grön Presentation Gröna avdelningen är en av tre avdelningar på Regnbågens förskola. Vi har ett tätt samarbete mellan

Läs mer

Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1

Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1 Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1 SKÅNE NORDVÄST Samverkan mellan 11 kommuner 2014-10-04

Läs mer

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret

Käppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom

Läs mer

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng

Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del I 15 högskolepoäng Finns det skillnader på hur pojkar och respektive flickor leker i förskola? Vivien Mach Lärarexamen

Läs mer

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.

Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt

Läs mer

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016

Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål

Läs mer

Arbetsplan för Vargen

Arbetsplan för Vargen Köpings kommun Arbetsplan för Vargen Läsår 2015 2016 Else Marie LoordEriksson Agneta Karlsson Linnea Trybom 20150918 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan

Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Köpings kommun Arbetsplan för Lärkans förskola Avdelning Tvåan Läsår 2015 2016 Administratör: Anita Öhlén, Karin Osbäck, Madeleine Nord, Sara Tilly 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt

Mål för Norrgårdens förskola läsåret NORMER OCH VÄRDEN. 1 Mål. 2 Arbetssätt. 3. Utvärderingssätt NORMER OCH VÄRDEN 1. Vi arbetar för att barnen ska känna en trygghet i vår verksamhet. 2. Vi arbetar för att barnen ska kunna visa/ta: Ansvar över sitt handlande, för varandra, för omgivningens leksaker

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2015-2016 Organisation Avdelning: Planeten Åldersindelning (antal per födelseår): 2011-2 st 2012-7 st 2013-4 st 2014-5 st 2015-1 st Antal barn: 19 Antal pojkar:

Läs mer

Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson

Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson Institutionen för pedagogik och didaktik Från det ena till det andra Att som barn använda två språk Carin Olsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehållsförteckning

Läs mer