BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan"

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari

2 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Frågeställning Processen Verktyg Aktion 1 förändring av den fysiska miljön Analys av aktion Aktion 2 material i bygghörnan Analys av aktion Resultat Reflektion... 9 Litteraturlista...11 Bilaga 1: Tankekarta

3 1. Förutsättningar Bäckgårdens förskola ligger i Kisa och är belägen i ett villaområde med närhet till skogen. Förskolan består utav två avdelningar, en för 4-5 år och en avdelning för 1-3 år. Avdelningarna har tidigare varit lektionssalar med tillhörande utrymmen. I anslutning till förskolan ligger nämligen en skola för åldrar från 6 till 9 år. I skolans lokaler har vår rektor sin expedition. Inom förskolan arbetar fem förskollärare och tre barnskötare. Det är fördelat så att fyra förskollärare arbetar med de större barnen och blandad kompetens med de mindre. Jag har arbetat tillsammans med arbetslaget i ett år på avdelningen för de mindre barnen 1-3 år. Vi började ganska omgående prata om hur vi ville arbeta tillsammans, det fanns ett stort behov och en vilja i mitt nya arbetslag att diskutera och reflektera över vårt arbetssätt. Vi ville få barnen mer delaktiga och att de skulle få mer inflytande i den dagliga verksamheten. Parallellt med våra diskussioner höll vi också på att till och från ändra vår innemiljö med en mer medveten strategi med olika lekhörnor som var mer anpassat för barnens ålder och intresse. När jag sedan fick chansen att studera "Kvalitetsarbete genom aktionsforskning" tyckte jag att det var ett ypperligt tillfälle att kunna få möjlighet att fördjupa mig mer i leken. Jag behövde få en bredare kunskap om hur man skapar bra förutsättningar för lek och lärande i förskolan. Vi inom arbetslaget enades om att det var viktigt att på något sätt arbeta för att lyfta fram leken. I läroplanen står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material (Lpfö 98 sid 9). Det står vidare att förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och locka till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (sid 5). I vår lokala arbetsplan och skolplan har vi också som mål att barnet; med glädje leker, lär och skapar i en pedagogisk stimulerande inom och utomhusmiljö. Med hjälp av en tankekarta (bilaga1) började vi i mitt arbetslag diskutera för att tydliggöra vad vi ville utveckla med leken. Med tankekartan blev också vårt utvecklingsarbete förankrat i hela arbetslaget. Vi kom fram till att i vår verksamhet ville vi förbättra vår bygg och konstruktionshörna och göra den lika attraktiv som de andra lekhörnorna som vi har i samma rum. Barn försöker ständigt förstå och förhålla sig till sin omvärld. Då kanske även bygg och konstruktionshörnan skulle kunna bli en naturlig plats för detta. Så det får bli min utmaning att samla kunskap kring detta ämne och delge mina arbetskamrater och tillsammans med dem diskutera och reflektera över hur vi kan utveckla byggleken. 3

4 1.1 Frågeställning Hur kan vi stödja, stimulera och utveckla bygg och konstruktionsleken? 2. Processen Vi ville skapa och erbjuda en inspirerande bygghörna för barnen. Den fysiska miljön som möblering vid bygghörnan och vilket byggmaterial som erbjuds blir viktiga delar att fundera kring. 2.1 Verktyg De här verktygen användes för att kunna följa processen: Observationer av barnens lek i bygghörnan Videokamera för att kunna se händelserna här och nu, Loggbok, där reflektioner skulle göras av barnens lek Forskning Jag har valt dessa verktyg eftersom jag tycker de passar för målgruppen, ett till tre år och utifrån min frågeställning. Enligt Björndal (2005) är observation så pass krävande aktivitet att det är viktigt att vara mentalt och fysiskt förberedd. Jag har därför observerat under förmiddagen eftersom det passat mig, samtidigt som barnen har varit som mest pigga och alerta. Med videofilmningen har jag också kunnat "se" tillbaka och på så vis kunnat observera händelser som jag inte skulle ha hunnit upptäcka med enbart papper och penna. Fördelen med att jag använt videokamera till observationer var bland annat att det direkt visade vad som hände, här och nu. En annan fördel med videofilmningen har också varit att jag inte omgående behövt ta tid till att gå igenom materialet. Det har varit svårigheten vid observationerna som förts med papper och penna. För att få en som mest rättvis och nyanserad bild skulle jag behövt tid till detta i direkt följd av observationerna. Men tycker ändå att jag har kunnat följa processen på ett bra sätt. Mina arbetskamrater har iakttagit barnens lek i bygghörnan vid de tillfällen när de befunnit sig i rummet där bygghörnan är tillgänglig. De har efteråt delgivit mig sina iakttagelser då jag ganska omgående fört in det i loggboken. Jag tror att vid dessa tillfällen hade det varit det bästa om de själva skrivit ner sina iakttagelser i loggboken, men eftersom detta med loggbok är något nytt för oss så har den nog inte blivit riktigt förankrad för alla i arbetslaget ännu. Det positiva har ändå varit att vi tillsammans reflekterat över vad som hände i verksamhet med hjälp av de olika valda verktygen. I Björndal (2005) har jag fått mycket tips och kunskap både kring att göra observationer och att föra loggbok. Vilket har givit mig nya tankar och påverkat mig när jag, för mig själv, reflekterat över händelser och ibland också har kopplat dem till litteraturen jag har läst då jag observerat. 4

5 2.2 Aktion 1 förändring av den fysiska miljön Första aktionen vi valde att genomföra var att förändra den fysiska miljön: - bättre överblick över rummet, synliggjorde bygghörnan - en större byggyta - använde inspirationsbilder Vi började aktionen med att ta bort en hög hyllgavel för att "öppna upp" så att inget skulle skymma sikten för barnen samtidigt som de kunde se var vi befann oss i rummet och vi kunde också se barnen. Vi lät bygghörnan vara kvar på sin plats eftersom vi tyckte att den ännu så länge var bäst placerad i ett hörn av rummet. För att få till en större byggyta så flyttade vi en hylla ca två meter som har haft en funktion som både rumsavskiljare och materialplats. Den har varit bra som gränsat av från de andra lekhörnorna vi har i rummet. Så den funktionen ville vi behålla. Inspirationsbilder på några av barnens tidigare konstruktioner har jag satt fast på golvet för att utmanas att bygga konstruktioner på och som kan visa på hur materialet kan användas. 2.3 Analys av aktion 1 - bättre överblick över hela rummet, synliggjorde bygghörnan Genom mina omedelbara observationer som beskrivs av (Björndal, 2005, sid. 58) så märker jag att barnen går in och ut ur bygghörnan flera gånger under tiden jag observerar. De går iväg för att leka en liten stund med något annat i rummet men kommer snart tillbaka. Det var mest vid mina observationstillfällen som barnen stannade kvar i bygghörnan en längre stund för att leka. Det visade sig också efter mina kollegers iakttagelser att barnen ville leka där de vuxna befann sig. Genom observationerna har jag sett att barnen lekte var för sig, de lekte olika lekar men de visade ändå intresse för varandras lek genom att iakttaga varandra. Granberg (1999) skriver också att ibland hävdas att småbarn inte leker med varandra, men redan ettåringar samspelar och påverkar varandras lek. Därför låter vi nu rummet vara så öppet som möjligt med låga avskärmningar så barnen kan se var vi är och vad andra barn gör. Observationerna visade också att barnen blev tryggare och därmed mer koncentrerade på den lek de utförde när pedagogen var närvarande och inte för rörlig i rummet därför har vi sett till att frigöra någon pedagog som ska finnas i byggrummet och som placerar sig i bygghörnan när tillfälle ges för att skapa trygghet och locka till lek. Effekten visar på att barnen är koncentrerade längre stunder och förmodligen också känner sig tryggare. Barns lek utvecklas i en trygg miljö, med tillgängliga vuxna, menar Granberg, (1999). 5

6 Med mina tidigare erfarenheter vet jag att barnen vill vara nära vuxna men har inte kunnat förstå att mindre barns lek ofta upphör i så stor utsträckning som mina observationer visade. - en större byggyta Effekten av aktionen med att göra bygghörnan större visade att det underlättade för barnen att inte komma för nära varandras lek och på så vis undveks att någons bygglek förstördes när byggytan blev större. Jag uppmärksammade också att de mindre barnen ibland hade svårigheter med att kontrollera sin kropp och sin balans vilket underlättade att det var en större byggyta att vara på. - använde inspirationsbilder Några barn använde dem att bygga på när jag videofilmade och andra tillfällen då någon pedagog funnits i närheten. En flicka byggde på husslottet som hon kallade det. En annan flicka skulle vid samma tillfälle bygga lika högt som henne själv på en inspirationsbild. Så bilderna har använts till det vi ville. Med videoobservationerna upptäckte jag, när jag gick igenom materialet att barnen blev så stolta över konstruktionerna de byggt och att de gärna ville ha uppmuntran, något gehör för att man ser vad de gör. Det behövde bara vara en kort kommentar så fortsatte de med sin aktivitet och blev nöjda över det. Här märkte jag också tydligt att barn behöver närvarande vuxna för att kunna stötta barnens lek. 2.4 Aktion 2 material i bygghörnan Andra aktionen vi valde att genomföra var att inventera och tillföra annat byggmaterial: - plockade bort visst material och erbjöd annat lockande, inspirerande samt välsorterade materialet - lät barnen använda materialet på sitt sätt men visade också barnen hur byggmaterialet kunde användas Vi gjorde flera aktioner med materialet under en längre tid då det skapades en del nya behov. Med nya behov menar jag att flera mindre barn inskolades under denna tid samtidigt som några av våra äldre barn omkring tre år började på avdelningen för 4 6 år. Men vi började med att plocka bort en del material och tillföra nytt. Vi ville inte att det skulle vara för mycket material från början utan istället tillförde vi det successivt. Tanken var att barnen själva skulle undersöka materialet innan vi introducerade det. Det måste visserligen finnas något som tilltalar alla, material som passar till alla barn och alla olika sorters byggkonstruktioner. Då möts barnen, inspirerar och smittar varandra att våga prova nya tekniker enligt Mylesand (2007). Det tyckte vi att vi hade till barnen utan det var kvantiteten som minskades. 6

7 Vi har låtit materialet vara kvar på samma ställe som tidigare, lågt placerat på en hylla eftersom det redan var lättillgängligt för barnen. Vi har däremot synliggjort materialet ännu tydligare med att sätta fast en bild på de genomskinliga materiallådorna som vi har i vår bygghörna. Det vi förändrat är att materialet har blivit tydligare välsorterat eftersom vi fyllt på med fler genomskinliga plastlådor En del av materialet vi tillförde var längre trästavar och egenfärgade papprullar. De färgade papprullarna har vi tillfört för att alla barn, flicka som pojke skulle lockas till att vilja vara i bygghörnan. I Läroplan står det att förskolan ska motverka traditionella könsroller. Vi har också tillfört djur, "besjälat material" enligt Mylesand (2007). I närheten av bygghörnan har tidigare funnits en bondgård med tillhörande djur. Vi plockade bort bondgården och ställde djuren på materialhyllan i stället. Många barn tycker om djur och vår tanke var att djuren skulle vara där för att inspirera till mer lek i bygg. Barn utforskar materialet, och tekniker i förhållande till det, därför är det viktigt att tänka på begreppen olikhet - likhet menar Mylesand (2007). Vi har därför vid val av material tänkt tungt - lätt, högt - lågt, hårt - mjukt och i olika former som fyrkanter, cirklar. 2.5 Analys av aktion 2 - plockade bort visst material och erbjöd annat lockande, inspirerande samt välsorterade materialet Vid de första observationerna som jag gjorde så uppmärksammade jag att barnen inte konstruerade utan provade materialet genom att hälla det i och ur bilarnas flak som fanns att tillgå som lekmaterial vid bygghörnan. Vi trodde att barnen konstruerade mer med materialet och ville utmana barnen till annan lek så därför plockade vi bort bilarna. Det har blivit en förändring efter detta, barnen utforskar materialet mer genom t.ex. olika balanskonstruktioner. Flera observationer visade att barn lockas till lek kortare stunder, när något nytt material erbjuds men att det ändå är vi pedagoger, genom riktat intresse och uppmuntran som mest lockar till lek. Den första tiden av min aktionsforskning var det fler pojkar i bygghörnan. Pojkarna var omkring tre år och under aktionsforskningen började de på avdelningen för 4-6 år. Flickorna var under den här tiden yngre. Vårt färgade material tillfördes för att intressera även flickor men eftersom förutsättningarna i barngruppen förändrades kunde inte den studien fullföljas. Den barngrupp vi har nu med ålder från ca ett till två och ett halvt år där söker sig både flickor och pojkar till bygghörnan oavsett vilket material som är tillgängligt Det kanske beror på att i den här åldern är de intresserade av ungefär samma saker. 7

8 - visade barnen hur byggmaterial kan användas men lät dem också använda det på sitt eget sätt De olika observationerna och arbetskamraternas upptäckter med det nya och gamla materialet var att de flesta barnen inte visste hur man kunde leka med byggmaterialet. Det var momenten hälla i och ur bilarna eller hälla allt på golvet. Efter observationerna har vi blivit mer medvetna om att det är viktigt att ibland introducera både nytt och befintligt material. Våra nya inskolningsbarn som är från ca månader iakttog jag när de för första gången skulle undersöka vår bygghörna. Det som intresserade dem mest var några mindre kakelplattorna ca 4x4 cm som vi har. De plockade, kastade, lade dem på hylla/golv upprepade gånger, allt för att testa och undersöka. Troligen ett nyupptäckt material för de här barnen. Pedagogerna måste vara närvarande i bygghörnan för att kunna påverka barnen i deras sätt att konstruera menar Mylesand (2007). Jag har genom att läsa nämnda bok fått en djupare kunskap om byggleken att det krävs att man visar hur materialet kan användas för att byggleken ska vara intressant och utvecklande. Att vi har markerat materiallådorna med vad de innehåller har hjälpt barnen vid sortering när det varit dags att "göra lite fint". Jag försöker att inte nämna begreppet städning för att det ska låta mer inbjudande att hjälpas åt och ibland sker sorteringen etappvis eftersom konstruktioner sparas men falleras för att kanske byggas upp igen. För barnen har det blivit tydligare att se vilket material de vill använda och jag tycker att de lockas mer till att använda olika material. Saker att leka med är inte alltid detsamma som leksaker. De manar inte till eftertanke eller väcker fantasin, menar Granberg (1999). Jag tycker det är viktigt att erbjuda lekmaterial som kanske inte barnen har tillgång till i hemmet, material som med fantasins hjälp kan användas på många olika sätt. 3. Resultat Mitt resultat av detta arbete är att pedagogen har den största betydelsen genom att vara närvarande, tillgänglig och samtidigt visar sitt riktade intresse med att uppmuntra och utmana barnen i bygghörnan. En viktig faktor är också att introducera nytt kreativt material men även visa hur befintligt materialet kan användas. 8

9 4. Reflektion En viktig förutsättning att höja kvalitet i förskolan, som jag nu blivit mer medveten om genom aktionsforskningen är sambandet mellan de övergripande och lokala målen bör förstås och förankras i arbetet med barnen. Att de är utifrån dem man planerar sin verksamhet. Den är inget man bara hittar på utan verksamheten planeras utifrån dessa mål. Vilken inriktning som sen väljs på förskolorna tror jag inte spelar så stor roll. Huvudsaken det sker ett reflekterande med sina kolleger hur man arbetar för att ge barnen det bästa under deras förskoletid. Det är viktigt att man vågar diskutera, våga ifrågasätta och vara förändringsbenägen i sitt arbete. Aktionsforskningen har givit mig insikt i att ett gott kvalitetsarbete egentligen innefattar väldigt mycket. Att inte kvalitetsarbete bara är detsamma som den årliga kvalitetsredovisning som vi skriver. Den har också känts som en extra arbetsuppgift som kommit ovanifrån i kontrollsyfte. Vi måste istället tänka på att kvalitetsredovisning är något som ska kopplas ihop med det vardagliga arbetet med barnen. Föreläsningen med Karin Lager som handlade om "Kvalitetsarbete i förskolan" och den litteratur som ingått i kursen har lärt mig att kvalitet är något komplex, att kvalitet för mig kan vara något annat för dig. Aktionsforskningen tycker jag verkar vara en bra metod för att utveckla verksamheten. Att förbättra ett problem/en fråga, stor eller liten samla fakta omkring det och sedan diskutera och reflektera stärker och involverar hela arbetslaget. Vilket i sin tur är betydelsefullt för att det ska kunna ske en utveckling i verksamheten och för sitt eget lärande. Min frågeställning: Hur kan vi stödja, stimulera och utveckla bygg och konstruktionsleken? försökte jag relatera till under hela processen och med observationer och litteratur inom ämnet har jag blivit mer medveten om att det är av stor betydelse hur jag som pedagog värderar barnens lek Det är en lärdom att ta med sig in i det dagliga arbetet. Mia Mylesands litteratur Bygg och konstruktion i förskolan har varit en mycket intressant läsning som givit mig mycket kunskap och påverkat min syn på byggleken. Jag vet nu att en av förutsättningarna att utveckla byggleken beror till stor del på pedagogerna. Det märktes också när vi tillförde nytt material att det var intressant en kort stund men om vi visade intresse för barnens lek så fortsatte de med sin lek. Jag har även läst om tidigare forskning när det gäller barns lekutveckling som jag tycker varit både intressant och relevant för processen samtidigt som jag också kunnat uppdaterat min egen kunskap. I och med projektet har tid till observationer och annat verktyg som använts "tvingats" att göra. Det är sådana moment som man oftast inte tar verksamhetstid till. Det tror jag inte beror på ovilja utan mer att det inte blir av, kanske tycker man att tiden inte räcker till och inte ser att det skulle vara kvalitetshöjande. 9

10 Rönnerman (2000) skriver i sin utvärderingsrapport att observationer gör att man får en större förståelse för verksamheten och skaffar sig lite mer kunskap om varje enskilt barn. Det har också blivit tydligt för mig att det är så många små händelser som synliggörs vid observationer som inte syns i det vardagliga. När jag filmade och efteråt granskade materialet så blev jag förvånad över att barnen med bara ett litet uppmuntrande ord fortsatte sin forskande lek. Så lite som behövdes för att inspirera dem till att fortsätta. Inskolningen vi har haft under projektets gång har gjort att den tid vi önskat att kunna vara mera tillgängliga vid byggleken har blivit mindre. Vi har istället fått prioritera att få till en stabilitet och trygghet i barngruppen. Det var intressant att se hur de "nya" barnen uppmärksammade vårt byggmaterial, de är ändå bara 13 till 16 månader. Bygg och konstruktion är ett av de språk barnen i förskolan kan använda när de utforskar sin omvärld och skapar sin identitet enligt Mylesand (2007). Det är de tänkta orden som har följt mig under projektets gång. Kunna erbjuda barnen fler sätt att strukturera och få en förståelse och ett samband över sin vardag. Med hjälp av leken bygger barn broar mellan den svårbegripliga verkligheten och de egna föreställningarna barn prövar, undersöker och utforskar sin omvärld för att få en struktur på sin tillvaro och sin egen identitet enligt Granberg (1999). Jag har lärt mig att använda observationer och att skriva loggbok måste få ta tid och det är något hela arbetslaget bör delta i för verksamhetens bästa. En intressant fortsättning med aktionsforskningen skulle vara att fördjupa mig i vad barn lär genom leken. Eftersom jag arbetar med kolleger som är öppna för förändringar och vågar prova nya saker tror jag nog att även de skulle tycka att det vore kvalitetshöjande för verksamheten och för sitt eget lärande. De har också visat ett stort intresse över aktionsforskningen. 10

11 Litteraturlista Björndal, Cato R P. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm: Liber Kinda kommun. Lokal skolplan Kinda kommun. Lokal Arbetsplan för förskolorna i Kisa Mylesand, Mia (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Lärarförbundets Förlag. 11

12 Bilaga 1: Tankekarta Tankekartan har varit ett underlag för vårt förbättringsområde och reflektioner inom arbetslaget. 12

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson

Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Institutionen för pedagogik och didaktik Vill du leka med mig? En studie om små barns kontaktförsök på Öppna förskolan. Anna Nilsson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson

Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Institutionen för pedagogik och didaktik Aktionsforskning Hur kan vi förbättra barnens lek/samspel i lekhallen? Hanna Grännö Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Institutionen för pedagogik och didaktik Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Marie Gruvaeus och Pernilla Lindsmyr Examinationsuppgift

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig

Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Institutionen för pedagogik och didaktik Svenska som andraspråk Anna Örtlund Frimodig Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari 2010 Innehåll 1. Inledning 3 Aktionsforskning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former

En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former Institutionen för pedagogik och didaktik En lång fyrkant - en studie om barns förståelse av former Kinna Eriksson & Lotten Johansson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp.

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13.

Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. 1 Förskolan Kringlan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13. Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar...2 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 5 Slutord 7 Bilaga 1: Bedömning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun

Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun Junibackens förskola Hällbacksvägen 21 Arboga 732 21 Arboga 1 (9) Arboga kommun Box 45 732 21 Arboga Kvalitetsgranskning av Junibackens förskola i Arboga kommun Skolinspektionens beslut Skolinspektionen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik

Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Köpings kommun Arbetsplan för förskolan Lärkan Avdelning Musik Läsår 2015 2016 Administratör Tina Rörick, Gun Marie Holmqvist Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kvalitetsrapport RE 4-2014

Kvalitetsrapport RE 4-2014 Kvalitetsrapport RE 4-2014 Charlottenberg 2014-08-27 Monica Skönnå Förskolechef 1 Innehållsförteckning Kvalitetsarbetets period...3 Verksamheterna som omfattas...3 Underlag och rutiner för att ta fram

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Barn- och utbildningsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Strigeln, Dygnet-runt-öppen-förskola. : Lisbet Ehrstrand Underlag för redovisningen

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Trollsländans förskoleenhet + Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Trollsländans förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Marita Rosendahl, 2015-05-29 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor Verksamhetsberättelsen i vårt kvalitetsarbete på Solveigs förskolor är ett verktyg och en del i det systematiska kvalitetsarbetet för att en gång per år stämma av

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015

Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Pedagogiska året förskolan skogsbäcken 2015 Traditioner kring och jul Sammanslagning av förskolor Projektarbetet återupptas Projektavslut Utvärdering av hösten Projektperiod Projektarbete Traditioner kring

Läs mer

för Lofsdalens Förskola/Skola

för Lofsdalens Förskola/Skola Lokal arbetsplan/verksam Lokal Arbetsplan hetsplan För för Förskolan Furan Lofsdalens Förskola/Skola 2011-2012 Östra skoldistriktet 2011 12 19 Detta är organisationens Lokala arbetsplan och samtidigt dess

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer