BYGG OCH KONSTRUKTION. en av flera lekhörnor i förskolan

Transkript

1 Institutionen för pedagogik och didaktik BYGG OCH KONSTRUKTION en av flera lekhörnor i förskolan Ann Cathrine Mathson Examinationsuppgift Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 7,5 hp. Januari

2 Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Frågeställning Processen Verktyg Aktion 1 förändring av den fysiska miljön Analys av aktion Aktion 2 material i bygghörnan Analys av aktion Resultat Reflektion... 9 Litteraturlista...11 Bilaga 1: Tankekarta

3 1. Förutsättningar Bäckgårdens förskola ligger i Kisa och är belägen i ett villaområde med närhet till skogen. Förskolan består utav två avdelningar, en för 4-5 år och en avdelning för 1-3 år. Avdelningarna har tidigare varit lektionssalar med tillhörande utrymmen. I anslutning till förskolan ligger nämligen en skola för åldrar från 6 till 9 år. I skolans lokaler har vår rektor sin expedition. Inom förskolan arbetar fem förskollärare och tre barnskötare. Det är fördelat så att fyra förskollärare arbetar med de större barnen och blandad kompetens med de mindre. Jag har arbetat tillsammans med arbetslaget i ett år på avdelningen för de mindre barnen 1-3 år. Vi började ganska omgående prata om hur vi ville arbeta tillsammans, det fanns ett stort behov och en vilja i mitt nya arbetslag att diskutera och reflektera över vårt arbetssätt. Vi ville få barnen mer delaktiga och att de skulle få mer inflytande i den dagliga verksamheten. Parallellt med våra diskussioner höll vi också på att till och från ändra vår innemiljö med en mer medveten strategi med olika lekhörnor som var mer anpassat för barnens ålder och intresse. När jag sedan fick chansen att studera "Kvalitetsarbete genom aktionsforskning" tyckte jag att det var ett ypperligt tillfälle att kunna få möjlighet att fördjupa mig mer i leken. Jag behövde få en bredare kunskap om hur man skapar bra förutsättningar för lek och lärande i förskolan. Vi inom arbetslaget enades om att det var viktigt att på något sätt arbeta för att lyfta fram leken. I läroplanen står det att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material (Lpfö 98 sid 9). Det står vidare att förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och locka till lek och aktivitet. Den skall inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan skall barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (sid 5). I vår lokala arbetsplan och skolplan har vi också som mål att barnet; med glädje leker, lär och skapar i en pedagogisk stimulerande inom och utomhusmiljö. Med hjälp av en tankekarta (bilaga1) började vi i mitt arbetslag diskutera för att tydliggöra vad vi ville utveckla med leken. Med tankekartan blev också vårt utvecklingsarbete förankrat i hela arbetslaget. Vi kom fram till att i vår verksamhet ville vi förbättra vår bygg och konstruktionshörna och göra den lika attraktiv som de andra lekhörnorna som vi har i samma rum. Barn försöker ständigt förstå och förhålla sig till sin omvärld. Då kanske även bygg och konstruktionshörnan skulle kunna bli en naturlig plats för detta. Så det får bli min utmaning att samla kunskap kring detta ämne och delge mina arbetskamrater och tillsammans med dem diskutera och reflektera över hur vi kan utveckla byggleken. 3

4 1.1 Frågeställning Hur kan vi stödja, stimulera och utveckla bygg och konstruktionsleken? 2. Processen Vi ville skapa och erbjuda en inspirerande bygghörna för barnen. Den fysiska miljön som möblering vid bygghörnan och vilket byggmaterial som erbjuds blir viktiga delar att fundera kring. 2.1 Verktyg De här verktygen användes för att kunna följa processen: Observationer av barnens lek i bygghörnan Videokamera för att kunna se händelserna här och nu, Loggbok, där reflektioner skulle göras av barnens lek Forskning Jag har valt dessa verktyg eftersom jag tycker de passar för målgruppen, ett till tre år och utifrån min frågeställning. Enligt Björndal (2005) är observation så pass krävande aktivitet att det är viktigt att vara mentalt och fysiskt förberedd. Jag har därför observerat under förmiddagen eftersom det passat mig, samtidigt som barnen har varit som mest pigga och alerta. Med videofilmningen har jag också kunnat "se" tillbaka och på så vis kunnat observera händelser som jag inte skulle ha hunnit upptäcka med enbart papper och penna. Fördelen med att jag använt videokamera till observationer var bland annat att det direkt visade vad som hände, här och nu. En annan fördel med videofilmningen har också varit att jag inte omgående behövt ta tid till att gå igenom materialet. Det har varit svårigheten vid observationerna som förts med papper och penna. För att få en som mest rättvis och nyanserad bild skulle jag behövt tid till detta i direkt följd av observationerna. Men tycker ändå att jag har kunnat följa processen på ett bra sätt. Mina arbetskamrater har iakttagit barnens lek i bygghörnan vid de tillfällen när de befunnit sig i rummet där bygghörnan är tillgänglig. De har efteråt delgivit mig sina iakttagelser då jag ganska omgående fört in det i loggboken. Jag tror att vid dessa tillfällen hade det varit det bästa om de själva skrivit ner sina iakttagelser i loggboken, men eftersom detta med loggbok är något nytt för oss så har den nog inte blivit riktigt förankrad för alla i arbetslaget ännu. Det positiva har ändå varit att vi tillsammans reflekterat över vad som hände i verksamhet med hjälp av de olika valda verktygen. I Björndal (2005) har jag fått mycket tips och kunskap både kring att göra observationer och att föra loggbok. Vilket har givit mig nya tankar och påverkat mig när jag, för mig själv, reflekterat över händelser och ibland också har kopplat dem till litteraturen jag har läst då jag observerat. 4

5 2.2 Aktion 1 förändring av den fysiska miljön Första aktionen vi valde att genomföra var att förändra den fysiska miljön: - bättre överblick över rummet, synliggjorde bygghörnan - en större byggyta - använde inspirationsbilder Vi började aktionen med att ta bort en hög hyllgavel för att "öppna upp" så att inget skulle skymma sikten för barnen samtidigt som de kunde se var vi befann oss i rummet och vi kunde också se barnen. Vi lät bygghörnan vara kvar på sin plats eftersom vi tyckte att den ännu så länge var bäst placerad i ett hörn av rummet. För att få till en större byggyta så flyttade vi en hylla ca två meter som har haft en funktion som både rumsavskiljare och materialplats. Den har varit bra som gränsat av från de andra lekhörnorna vi har i rummet. Så den funktionen ville vi behålla. Inspirationsbilder på några av barnens tidigare konstruktioner har jag satt fast på golvet för att utmanas att bygga konstruktioner på och som kan visa på hur materialet kan användas. 2.3 Analys av aktion 1 - bättre överblick över hela rummet, synliggjorde bygghörnan Genom mina omedelbara observationer som beskrivs av (Björndal, 2005, sid. 58) så märker jag att barnen går in och ut ur bygghörnan flera gånger under tiden jag observerar. De går iväg för att leka en liten stund med något annat i rummet men kommer snart tillbaka. Det var mest vid mina observationstillfällen som barnen stannade kvar i bygghörnan en längre stund för att leka. Det visade sig också efter mina kollegers iakttagelser att barnen ville leka där de vuxna befann sig. Genom observationerna har jag sett att barnen lekte var för sig, de lekte olika lekar men de visade ändå intresse för varandras lek genom att iakttaga varandra. Granberg (1999) skriver också att ibland hävdas att småbarn inte leker med varandra, men redan ettåringar samspelar och påverkar varandras lek. Därför låter vi nu rummet vara så öppet som möjligt med låga avskärmningar så barnen kan se var vi är och vad andra barn gör. Observationerna visade också att barnen blev tryggare och därmed mer koncentrerade på den lek de utförde när pedagogen var närvarande och inte för rörlig i rummet därför har vi sett till att frigöra någon pedagog som ska finnas i byggrummet och som placerar sig i bygghörnan när tillfälle ges för att skapa trygghet och locka till lek. Effekten visar på att barnen är koncentrerade längre stunder och förmodligen också känner sig tryggare. Barns lek utvecklas i en trygg miljö, med tillgängliga vuxna, menar Granberg, (1999). 5

6 Med mina tidigare erfarenheter vet jag att barnen vill vara nära vuxna men har inte kunnat förstå att mindre barns lek ofta upphör i så stor utsträckning som mina observationer visade. - en större byggyta Effekten av aktionen med att göra bygghörnan större visade att det underlättade för barnen att inte komma för nära varandras lek och på så vis undveks att någons bygglek förstördes när byggytan blev större. Jag uppmärksammade också att de mindre barnen ibland hade svårigheter med att kontrollera sin kropp och sin balans vilket underlättade att det var en större byggyta att vara på. - använde inspirationsbilder Några barn använde dem att bygga på när jag videofilmade och andra tillfällen då någon pedagog funnits i närheten. En flicka byggde på husslottet som hon kallade det. En annan flicka skulle vid samma tillfälle bygga lika högt som henne själv på en inspirationsbild. Så bilderna har använts till det vi ville. Med videoobservationerna upptäckte jag, när jag gick igenom materialet att barnen blev så stolta över konstruktionerna de byggt och att de gärna ville ha uppmuntran, något gehör för att man ser vad de gör. Det behövde bara vara en kort kommentar så fortsatte de med sin aktivitet och blev nöjda över det. Här märkte jag också tydligt att barn behöver närvarande vuxna för att kunna stötta barnens lek. 2.4 Aktion 2 material i bygghörnan Andra aktionen vi valde att genomföra var att inventera och tillföra annat byggmaterial: - plockade bort visst material och erbjöd annat lockande, inspirerande samt välsorterade materialet - lät barnen använda materialet på sitt sätt men visade också barnen hur byggmaterialet kunde användas Vi gjorde flera aktioner med materialet under en längre tid då det skapades en del nya behov. Med nya behov menar jag att flera mindre barn inskolades under denna tid samtidigt som några av våra äldre barn omkring tre år började på avdelningen för 4 6 år. Men vi började med att plocka bort en del material och tillföra nytt. Vi ville inte att det skulle vara för mycket material från början utan istället tillförde vi det successivt. Tanken var att barnen själva skulle undersöka materialet innan vi introducerade det. Det måste visserligen finnas något som tilltalar alla, material som passar till alla barn och alla olika sorters byggkonstruktioner. Då möts barnen, inspirerar och smittar varandra att våga prova nya tekniker enligt Mylesand (2007). Det tyckte vi att vi hade till barnen utan det var kvantiteten som minskades. 6

7 Vi har låtit materialet vara kvar på samma ställe som tidigare, lågt placerat på en hylla eftersom det redan var lättillgängligt för barnen. Vi har däremot synliggjort materialet ännu tydligare med att sätta fast en bild på de genomskinliga materiallådorna som vi har i vår bygghörna. Det vi förändrat är att materialet har blivit tydligare välsorterat eftersom vi fyllt på med fler genomskinliga plastlådor En del av materialet vi tillförde var längre trästavar och egenfärgade papprullar. De färgade papprullarna har vi tillfört för att alla barn, flicka som pojke skulle lockas till att vilja vara i bygghörnan. I Läroplan står det att förskolan ska motverka traditionella könsroller. Vi har också tillfört djur, "besjälat material" enligt Mylesand (2007). I närheten av bygghörnan har tidigare funnits en bondgård med tillhörande djur. Vi plockade bort bondgården och ställde djuren på materialhyllan i stället. Många barn tycker om djur och vår tanke var att djuren skulle vara där för att inspirera till mer lek i bygg. Barn utforskar materialet, och tekniker i förhållande till det, därför är det viktigt att tänka på begreppen olikhet - likhet menar Mylesand (2007). Vi har därför vid val av material tänkt tungt - lätt, högt - lågt, hårt - mjukt och i olika former som fyrkanter, cirklar. 2.5 Analys av aktion 2 - plockade bort visst material och erbjöd annat lockande, inspirerande samt välsorterade materialet Vid de första observationerna som jag gjorde så uppmärksammade jag att barnen inte konstruerade utan provade materialet genom att hälla det i och ur bilarnas flak som fanns att tillgå som lekmaterial vid bygghörnan. Vi trodde att barnen konstruerade mer med materialet och ville utmana barnen till annan lek så därför plockade vi bort bilarna. Det har blivit en förändring efter detta, barnen utforskar materialet mer genom t.ex. olika balanskonstruktioner. Flera observationer visade att barn lockas till lek kortare stunder, när något nytt material erbjuds men att det ändå är vi pedagoger, genom riktat intresse och uppmuntran som mest lockar till lek. Den första tiden av min aktionsforskning var det fler pojkar i bygghörnan. Pojkarna var omkring tre år och under aktionsforskningen började de på avdelningen för 4-6 år. Flickorna var under den här tiden yngre. Vårt färgade material tillfördes för att intressera även flickor men eftersom förutsättningarna i barngruppen förändrades kunde inte den studien fullföljas. Den barngrupp vi har nu med ålder från ca ett till två och ett halvt år där söker sig både flickor och pojkar till bygghörnan oavsett vilket material som är tillgängligt Det kanske beror på att i den här åldern är de intresserade av ungefär samma saker. 7

8 - visade barnen hur byggmaterial kan användas men lät dem också använda det på sitt eget sätt De olika observationerna och arbetskamraternas upptäckter med det nya och gamla materialet var att de flesta barnen inte visste hur man kunde leka med byggmaterialet. Det var momenten hälla i och ur bilarna eller hälla allt på golvet. Efter observationerna har vi blivit mer medvetna om att det är viktigt att ibland introducera både nytt och befintligt material. Våra nya inskolningsbarn som är från ca månader iakttog jag när de för första gången skulle undersöka vår bygghörna. Det som intresserade dem mest var några mindre kakelplattorna ca 4x4 cm som vi har. De plockade, kastade, lade dem på hylla/golv upprepade gånger, allt för att testa och undersöka. Troligen ett nyupptäckt material för de här barnen. Pedagogerna måste vara närvarande i bygghörnan för att kunna påverka barnen i deras sätt att konstruera menar Mylesand (2007). Jag har genom att läsa nämnda bok fått en djupare kunskap om byggleken att det krävs att man visar hur materialet kan användas för att byggleken ska vara intressant och utvecklande. Att vi har markerat materiallådorna med vad de innehåller har hjälpt barnen vid sortering när det varit dags att "göra lite fint". Jag försöker att inte nämna begreppet städning för att det ska låta mer inbjudande att hjälpas åt och ibland sker sorteringen etappvis eftersom konstruktioner sparas men falleras för att kanske byggas upp igen. För barnen har det blivit tydligare att se vilket material de vill använda och jag tycker att de lockas mer till att använda olika material. Saker att leka med är inte alltid detsamma som leksaker. De manar inte till eftertanke eller väcker fantasin, menar Granberg (1999). Jag tycker det är viktigt att erbjuda lekmaterial som kanske inte barnen har tillgång till i hemmet, material som med fantasins hjälp kan användas på många olika sätt. 3. Resultat Mitt resultat av detta arbete är att pedagogen har den största betydelsen genom att vara närvarande, tillgänglig och samtidigt visar sitt riktade intresse med att uppmuntra och utmana barnen i bygghörnan. En viktig faktor är också att introducera nytt kreativt material men även visa hur befintligt materialet kan användas. 8

9 4. Reflektion En viktig förutsättning att höja kvalitet i förskolan, som jag nu blivit mer medveten om genom aktionsforskningen är sambandet mellan de övergripande och lokala målen bör förstås och förankras i arbetet med barnen. Att de är utifrån dem man planerar sin verksamhet. Den är inget man bara hittar på utan verksamheten planeras utifrån dessa mål. Vilken inriktning som sen väljs på förskolorna tror jag inte spelar så stor roll. Huvudsaken det sker ett reflekterande med sina kolleger hur man arbetar för att ge barnen det bästa under deras förskoletid. Det är viktigt att man vågar diskutera, våga ifrågasätta och vara förändringsbenägen i sitt arbete. Aktionsforskningen har givit mig insikt i att ett gott kvalitetsarbete egentligen innefattar väldigt mycket. Att inte kvalitetsarbete bara är detsamma som den årliga kvalitetsredovisning som vi skriver. Den har också känts som en extra arbetsuppgift som kommit ovanifrån i kontrollsyfte. Vi måste istället tänka på att kvalitetsredovisning är något som ska kopplas ihop med det vardagliga arbetet med barnen. Föreläsningen med Karin Lager som handlade om "Kvalitetsarbete i förskolan" och den litteratur som ingått i kursen har lärt mig att kvalitet är något komplex, att kvalitet för mig kan vara något annat för dig. Aktionsforskningen tycker jag verkar vara en bra metod för att utveckla verksamheten. Att förbättra ett problem/en fråga, stor eller liten samla fakta omkring det och sedan diskutera och reflektera stärker och involverar hela arbetslaget. Vilket i sin tur är betydelsefullt för att det ska kunna ske en utveckling i verksamheten och för sitt eget lärande. Min frågeställning: Hur kan vi stödja, stimulera och utveckla bygg och konstruktionsleken? försökte jag relatera till under hela processen och med observationer och litteratur inom ämnet har jag blivit mer medveten om att det är av stor betydelse hur jag som pedagog värderar barnens lek Det är en lärdom att ta med sig in i det dagliga arbetet. Mia Mylesands litteratur Bygg och konstruktion i förskolan har varit en mycket intressant läsning som givit mig mycket kunskap och påverkat min syn på byggleken. Jag vet nu att en av förutsättningarna att utveckla byggleken beror till stor del på pedagogerna. Det märktes också när vi tillförde nytt material att det var intressant en kort stund men om vi visade intresse för barnens lek så fortsatte de med sin lek. Jag har även läst om tidigare forskning när det gäller barns lekutveckling som jag tycker varit både intressant och relevant för processen samtidigt som jag också kunnat uppdaterat min egen kunskap. I och med projektet har tid till observationer och annat verktyg som använts "tvingats" att göra. Det är sådana moment som man oftast inte tar verksamhetstid till. Det tror jag inte beror på ovilja utan mer att det inte blir av, kanske tycker man att tiden inte räcker till och inte ser att det skulle vara kvalitetshöjande. 9

10 Rönnerman (2000) skriver i sin utvärderingsrapport att observationer gör att man får en större förståelse för verksamheten och skaffar sig lite mer kunskap om varje enskilt barn. Det har också blivit tydligt för mig att det är så många små händelser som synliggörs vid observationer som inte syns i det vardagliga. När jag filmade och efteråt granskade materialet så blev jag förvånad över att barnen med bara ett litet uppmuntrande ord fortsatte sin forskande lek. Så lite som behövdes för att inspirera dem till att fortsätta. Inskolningen vi har haft under projektets gång har gjort att den tid vi önskat att kunna vara mera tillgängliga vid byggleken har blivit mindre. Vi har istället fått prioritera att få till en stabilitet och trygghet i barngruppen. Det var intressant att se hur de "nya" barnen uppmärksammade vårt byggmaterial, de är ändå bara 13 till 16 månader. Bygg och konstruktion är ett av de språk barnen i förskolan kan använda när de utforskar sin omvärld och skapar sin identitet enligt Mylesand (2007). Det är de tänkta orden som har följt mig under projektets gång. Kunna erbjuda barnen fler sätt att strukturera och få en förståelse och ett samband över sin vardag. Med hjälp av leken bygger barn broar mellan den svårbegripliga verkligheten och de egna föreställningarna barn prövar, undersöker och utforskar sin omvärld för att få en struktur på sin tillvaro och sin egen identitet enligt Granberg (1999). Jag har lärt mig att använda observationer och att skriva loggbok måste få ta tid och det är något hela arbetslaget bör delta i för verksamhetens bästa. En intressant fortsättning med aktionsforskningen skulle vara att fördjupa mig i vad barn lär genom leken. Eftersom jag arbetar med kolleger som är öppna för förändringar och vågar prova nya saker tror jag nog att även de skulle tycka att det vore kvalitetshöjande för verksamheten och för sitt eget lärande. De har också visat ett stort intresse över aktionsforskningen. 10

11 Litteraturlista Björndal, Cato R P. (2002). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Granberg, Ann (1999). Småbarnsmetodik. Stockholm: Liber Kinda kommun. Lokal skolplan Kinda kommun. Lokal Arbetsplan för förskolorna i Kisa Mylesand, Mia (2007). Bygg och konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD rapporter nr 23. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik och didaktik. Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Lärarförbundets Förlag. 11

12 Bilaga 1: Tankekarta Tankekartan har varit ett underlag för vårt förbättringsområde och reflektioner inom arbetslaget. 12