Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Transkript

1 Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010

2 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet är avgörande för projektet. Lyssnandet kräver närhet, känslighet och lyhördhet av oss pedagoger. Stanna upp med jämna mellanrum under projektets gång för att se vad har vi gjort. Reflektion och analys ger en djupare kunskap om mig själv som pedagog och det sammanhang barnen och vi pedagoger vistas i. Våga tro på barnens kraft att bära projektet vidare. Ta tid till att prata om erfarenheter man gjort, både i arbetslaget och med barnen under projektets gång. Barnens intresse och barnens genuina engagemang är stommen i vårt arbete med projekt. Deras frågor och nyfikenhet bygger projektet. Vår uppgift som pedagoger är att hitta varje individs ingång för att väcka intresse och utmana dem vidare utifrån deras frågor, tankar och funderingar. Det kan se väldigt olika ut, mångfalden är en positiv kraft som berikar vår verksamhet. Vuxnas intresse och frågor visar på värdet i barnens skapande, lek och tankar. Vi ger ramar, förutsättningar, stöttar tankar och idéer, och det är viktigt att vara medveten om hur vi gör det.

3 Lyssnandet kräver närhet, känslighet och lyhördhet av oss pedagoger

4 Varför projekt? Genom ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande Vår barnsyn är att barn kan, vilket är grunden till vårt förhållnings- och arbetssätt. Varje barn är unikt och har sina tankar och förmågor, utifrån sina livserfarenheter och sitt sätt att lära. Vi anser att det är viktigt att synliggöra lärandet om sig själv, vikten av socialt samspel med andra, lära känna och möta omvärlden. Genom detta förhållningssätt hoppas vi skapa individuella förutsättningar för var och en att ta sig an framtiden och se möjligheter. Vi ser barnet som en aktiv medskapare med många färdigheter och möjligheter. Barn har rätt att utvecklas, utmanas och att få utforska och upptäcka. På Näktergalens förskola är projektet en naturlig del av vardagen i våra olika barngrupper. Vi arbetar aktivt med en tillåtande atmosfär som välkomnar komplexitet, olika influenser, vägar och uttryckssätt. Vi uppmuntrar barnens lust att lära känna världen, rättigheten till delaktighet och demokrati. Vi arbetar för att öppna alla sinnen genom att stimulera kreativitet och aktivitet. Vi känner tillit till barnet och dess kompetens och ger förutsättningar för självständigt tänkande och medvetenhet. Vi ser mångfald och olikhet som viktiga och positiva krafter. För att kunna arbeta med den värdegrunden och synen på barn så är det också viktigt att vi pedagoger har det förhållningssättet gentemot varandra. Att vi är många med olika kunskaper och perspektiv berikar och ger goda möjligheter till utveckling.

5 Fördjupning Hur väljer man då vilken väg man ska ta? Genom att vi noggrant fångat upp och dokumenterat barnens tankar och intressen så tar vi ut en riktning. Detta måste förekommas av process, återkoppling och reflektion mellan barn och pedagoger. Pedagogerna använder sig av dokumentation, tankekartor och veckobrev för att hitta den väg som barnen söker. I det här skedet är det viktigt att pedagogerna vågar vänta, ovissheten skapar en känsla av oro. Uthållighet är nödvändigt i det här skedet för att hitta rätt inriktning i projektet. Valet skall göras utifrån de tankar, frågeställningar, funderingar och intressen som barnen har visat på. Det är vi vuxna som bestämmer fördjupning och det utifrån noggrann observation. Att våga bestämma fördjupningm inte hur barnen kommer att arbeta med det, utan den röda tråden det som skapar en känsla av helhet och sammanhang. Arbetet mellan augusti och oktober resulterar i att pedagogerna väljer ett område där de utmanar, erbjuder och forskar vidare utifrån barnen. Pedagogernas nyfikenhet och intresse är otroligt viktig. Om inte vi vågar ge oss ut för att utforska tillsammans med barnen så begränsar vi deras utforskande. Vi arbetar medvetet med att finna vad barnen står inför, för att kunna följa processen och medverka till nya utmaningar och områden. Vi lär oss hela tiden genom barnens frågor och deras vilja att förstå sammanhang och upptäcka mera. Växelverkan mellan barn och pedagogers lärande ger en ständig rörelse, som skapar dynamik och förutsättningar för vidare utveckling. Att knyta ihop de olika delarna som läroplanen bygger på, är vårt mål och genom arbetet i projekt anser vi att vi skapar bra förutsättningar. Projektavslut I maj varje år visar vi föräldrarna vad de olika grupperna har arbetat med. Detta gör vi genom öppet hus, då barnen får visa vad de varit med om och vad de har upptäckt/lärt. Vi gör också en projektbroschyr där varje grupp presenterar sitt arbete i korta drag.

6 Så här går det till Val av projekt, processen från start till valet av fördjupning Kvalitetsarbete Utifrån alla gruppers analyser och samtal sammanställs kvalitetsredovisningen. Den visar oss vilket område vi behöver fördjupa och förbättra. Det är utifrån denna som vi tar beslut om vad kommande års projekt skall fokusera på. Under första perioden augusti-oktober är pedagogernas huvudsakliga uppgift att utmana barnen via lärmiljö och händelser för att se vad det är barnen intresserar. Under arbetets gång sker kontinuerlig utvärdering kring miljö och material för att kunna utvecklas vidare. Varje par gör sin egen utvecklingsplan och då utgår man från den specifika barngrupp man har hand om under förmiddagarna (cirka barn). Utvecklingsplanen innehåller fyra viktiga områden; mål, resultat, analys och åtgärd. Dokumentationen och parens reflektionsstunder skall styrka fokusområdet men också den väg som pedagogerna väljer att ta. Det skall utgå från barnens nyfikenhet och deras intressen. Utvecklingsplanen följs upp tre gånger per läsår (i paret tillsammans med rektor). Då diskuterar vi kring resultat och analyserar arbetet för att kunna komma fram till hur vi skall gå vidare utifrån det vi dokumenterat, sett och hört. Målen är inte statiska utan kan förändras från ett utvärderingstillfälle till ett annat utifrån barngruppens process. Slutet av maj Utvärdering i paret tillsammans med rektor. Resultat och analys. Skriver kvalitétsredovisning vid detta tillfälle. Start augusti Börja jobba med uppsatta mål. Varje par arbetar med att dokumentera vad som händer i gruppen. Lärmiljö, händelser m.m. Slutet av februari Utvärdering i paret tillsammans med rektor. Resultat, analys och åtgärd nya mål. Slutet av november Utvärdering i paret tillsammans med rektor. Resultat, analys och åtgärd nya mål.

7 Ett exempel på hur en av grupperna bestående av elva barn i fyra-fem-årsåldern och två pedagoger arbetade med projektet Konstruktion läsåret Barnens nyfikenhet, vilja och engagemang tillsammans med pedagogernas lyhördhet och medvetenhet bildade projektet från start I början av terminen dramatiserade barnen mycket utifrån olika sagor. Populärast var Rödluvan och Vargen samt sagan om Bockarna Bruse. Barnen turades om att ha de olika rollerna. Efter ett tag dominerade sagan om Bockarna Bruse. Barnen lekte och dramatiserade sagan överallt ute och inne, med smådjur och kaplastavar som bro eller bro byggd av två bord och en bräda där de själva var aktörerna. I skogen lekte barnen att en bro (över ett surhål) vid en bäck var Bockarna Bruses och trollets bro, de sjöng, klampade och såg trollspår lite överallt, det var hål i marken, trollblod på stigen, trollmat och gammalt trollhår. Efter att ha passerat denna bro många gånger under hösten väcktes idén: kan vi bygga en egen bro åt trollet över bäcken? Ja, kan vi det? Vi bestämde oss för att prova. Hammare, spik, snören och sågar packades med och vi gick till bäcken för att bygga en bro av material i skogen, trodde vi. Hårt arbete under ett par timmar men resultatet blev klent. Ingen vågade prova att gå över, den höll nog endast för myror. Hur gör vi nu? Nästa gång tar vi med oss några brädor tyckte barnen. Arbetet fortsatte, vi bar, konstruerade och byggde en bro åt bockar, troll och människor. Glädjen var stor när den var färdig och vi gick över den, om och om igen. Arbetet följdes av gemensam dokumentation och reflektion tillsammans med barnen. I början av vårterminen stod vi vuxna frågande till vad som skulle ske. En dag var bron trasig! Vad har hänt? Kanske vinden eller något djur gissade barnen. Med gemensam kraft lagades den. På vägen hem passerades ett berg med istappar, det var nog trolltårar, han var så ledsen över att bron var trasig, berättade ett barn.

8 När alla var tillbaka efter julledigheten tittade vi tillsammans igenom våra dokumentationer. De som hade varit lediga ville ju se den trasiga men numera lagade bron. Efter en stund sade ett barn: Men vi har ju glömt en sak. Vi har ju glömt att måla bron. Entusiasmen smittade av sig till de andra barnen; Ja, och så behöver ju vi ett staket, sa ett annat barn. Vi tog fram papper och penna och gjorde ritningar på hur staketet skulle se ut. Viktigt för barnen var att det bara skulle vara staket på ena si-dan bron; för annars kan ju inte bocken stånga ner trollet i ån. Arbetet fortsatte med att vi tillsammans målade bron Vi beslutade oss också för att bygga staketet på Näktergalen för att sedan bära det upp till bron. Material (brädor och spik) skaffades, sedan hjälptes barnen åt att mäta, såga, och foga ihop. Barnen var delaktiga och enades om hur staketet skulle se ut. När staketet var färdigbyggt ställdes frågan om vilken färg det skulle ha. Många förslag kom upp men till slut enades barnen om att måla i regnbågens färger. Alla fick måla i den färg de själva valt. Äntligen kom dagen då vi med förenade krafter bar det stora och tunga staketet upp till bron för att få det på plats. Alla var delaktiga med att borra och spika. Detta pågick under en längre tid. När så staketet var på plats skulle vi fira med att fika vid bron. Då fick vi en hälsning från trollet med goda chokladbollar och ett brev där det tackade så mycket för den fina bron vi byggt åt det. Stor lycka och stolthet syntes hos både barn och pedagoger. Vi återkom ofta till vår bro och lekte och fikade. Bron blev också besökt av de andra grupperna från Näktergalen. Även andra förskolor och en del boende i området besökte, använde och förhoppningsvis beundrade vår bro. När vi närmade oss avslutning på projektet var vi vid ett tillfälle vid bron. På lite avstånd fick vi plötsligt se trollet gå förbi och över bron. Andlös tystnad och magisk stämning infann sig när vi fick se det något skygga trollet i verkligheten. Uppdraget var slutfört. Vi hade verkligen byggt en bro åt trollet!

9 Andlös tystnad och magisk stämning infann sig när vi fick se det något skygga trollet i verkligheten.

10 Frågeställningar för fortsatt arbete Hur skapar ni helhet i er vardag/ verksamhet i dag? Skulle ni kunna utveckla den delen? Vad skulle ni vinna på ett utveckla det? Hur många avbrott/samlingar och så vidare har ni under en dag? Finns det saker ni skulle kunna förändra i den strukturen? Om ja, hur? Om nej, varför? Hur jobbar ni för att få barnen att känna att saker och ting hör ihop? Hur gör ni för att ge barnen tid? Hur skulle ni kunna utöka den tiden, är det relevant att göra det? Om ja, varför? Om nej, varför inte? Vilka stunder på dagen har ni möjlighet att ha genuina samtal med barnen/barnet? Vad ger de stunderna dig/er? Hur präglas dagen/verksamheten av barnens frågor och funderingar? Vad är förutbestämt och vad kan barnen vara med och påverka i den dagliga verksamheten? Har de sakerna någon tyngd i verksamheten, eller är de med och påverkar sådant som ni inte valt att planera upp? Om ni inte gör det, vad är det som hindrar oss för att arbeta på ett sätt där barnen påverkar det vi gör och de vägar vi tar? Vad hindrar er från att göra det? Hur skulle vi kunna göra för att komma förbi det? Vad önskar ni av ledningen för att kunna verkställa ett arbete som gagnar barnens tankar och funderingar utöver det ni redan gör i dag?

11 Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Vrågatan Kinna Tel: