1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

Transkript

1 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014

2 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss av en mall som vi fått av Kristina Mansfeldt, vår pedagogista. Den synliggör vårt projektarbete och gör oss medvetna om hur och varför vi gör som vi gör. Tidigare gick vi tillväga på ungefär samma sätt i praktiken men nu kan vi se görandet och tankarna runt omkring tydligt och fördjupa oss i och reflektera kring vårt arbete. Ägget har börjat med börjor, inspirerade av en föreläsning Johanna och Ulrika var på i början av april. Pedagogerna dukar upp spännande stationer med en pedagog vid varje. Barnen väljer station och har möjlighet att gå därifrån och komma tillbaka. Vi diskuterar hur vi kan följa varje barns individuella utveckling i ett sådant arbetssätt, hur vi har koll på att alla barn utmanas, när vi ska fylla i mallarna, hur vi ska organisera de olika delarna. Vi använder oss av en form av tabell i almanackan för att se vilka barn som gör vad, den fungerar som överblick men behöver utvecklas. Genom att bygga upp projektarbetet kring börjor känns det som vi är på god väg att hitta ett arbetssätt som innehåller de delar av det systematiska kvalitetsarbetet vi vill fortsätta med att utveckla. Projekt! Under hösten 2013 och våren 2014 har vi haft ett övergripande arbete kring samspel och kommunikation. Som utmynnade i mindre delprojekt. LERA! Vi ville att ateljén skulle bli en självklar del av avdelningen. Vi introducerade den genom att presentera lera på olika sätt, ett material barnen var väldigt nyfikna på. Processen med att göra ett grafiskt blad har barnen under hösten arbetat mycket med. De har experimenterat med mönster och färger.!

3 3

4 4 LAMPAN! Under oktober filmade och observerade vi barnens nyfikenhet och forskande i att nå en lampa. Vi såg mycket matematik, strategier och samarbete. Det blev även tydligt att barnens balans utmanades. Barnen använde: ord, tankar, sin kropp och olika material och de utnyttjade varandras förmågor. Hjälp min fot! Nästan! Jag är längre nu byter till en större kudde Jag kommer med den stora kudden Tyra 2.5 år, hämtar en annan kudde än den Josefin står på Jag når inte Josefin 2 år, sträcker sig efter lampan Men den här är större Tyra kommer fram med den andra kudden

5 5 BYGGA BANOR! Viljan att samarbeta och intresset för att träna balans blev tydligt i byggandet av olika banor och tåg. Leo, kan du lära mig hur man stampar? Tyra ber Leo om hjälp med tekniken för hur han får fram ett speciellt ljud från en stol med ett fotstamp. DINOSAURIER! En morgon kom ett barn till förskolan och ville veta mer om dinosaurier och utifrån detta påbörjades ett projekt kring dessa djur.! Ett dinosaurierum tog plats i avdelningens vattenrum. Här kunde vi se hur barnen tittade på dinosauriernas detaljer som tänder, ögon, klor och jämförde dom med sig själva. De undersökte dinosaurierna från olika håll och jämförde dem med bilderna som var uppsatta på väggarna. I arbetet på en småbarnsavdelning kan det ibland vara svårt för oss pedagoger att på ett relevant sätt tolka vad barnen vill förmedla. En ide uppstod då om att barnen med hjälp av ipad och kamera skulle få möjlighet att fotografera sig själva och varandra för att synliggöra de dom fann viktigt (detaljer så som tänder, ögon, klor) och att vi pedagoger utifrån detta skulle kunna utmana dem vidare. Utmaningen blev istället själva användandet av tekniken. Att lära sig fotografera, trycka på knappen, fokusera på objekt. Under

6 6 kommande termin hoppas vi kunna utveckla kunskaperna kring tekniken för att ge barnen tydligare uppgifter. Diskussioner har hos barnen förts kring vad dinosaurier äter och varför de bits samt att man oavsett om man är dinosaurie eller människa har olika kroppsdelar. Barnen har även skapat en vardag för dinosurierna genom att bland annat ge dom mat, borsta deras tänder och bada dom. Utifrån diskussionerna kring tänder valde vi att utmana dem vidare framför en spegel i ateljén. De fick hämta en dinosaurie för att med hjälp av spegeln kunna jämföra sig själva med den. Här blev det tydligt hur olika barn fokuserade på olika saker. Till exempel undersökte två barn dinosauriens baksida och jämförde den med sina egna baksidor medan några verkligen studerade tänderna, ögonen och klorna. Under projektets gång har vi märkt att tillgängligheten för dinosaurierummet hindrades av det intilliggande skötrummet. Efter reflektioner kring detta beslutade vi att flytta rummet till ljusrummet på andra sidan korridoren vilket även skapade utrymme för ett samarbete med ljus och skuggor.

7 7 Via föräldrar och barnen själva har vi upptäckt att projektet även lever vidare utanför förskolan. Ett exempel på detta är när ett barn berättar att han på väg till förskolan har sett en spricka i marken som han med övertygelse berättar att dinosaurierna har gjort. För att följa upp detta ges han möjlighet att dela detta med kompisarna och ta med dem på en utflykt dit. ANALYS! Under läsåret påbörjades många olika delprojekt utifrån ett övergripande samarbete/kommunikationsarbete men efter inventeringsfaserna uppstod en svårighet i att driva projekten vidare och fördjupa oss i en frågeställning eller en hypotes. I allt barnen gjorde såg vi samspel vilket var otroligt intressant men det var svårt att få fatt på tydliga syften och mål. Vad är utforskningsbart? Hur utmanar vi barnen? Vi tyckte också att projekten tenderat att bli för breda, vi hade haft svårt att fokusera på endast en del och fördjupa oss i den. I ett handledningssamtal med vår pedagogista Kristina diskuterade vi dessa dilemman. Kristina lyfte våra projekt och hjälpte oss att se något mer än bara svårigheten med att komma vidare efter inventeringsfasen där vi själva upplevde att vi hade fastnat. Tillsammans med henne gick vi igenom det vi gjort med hjälp av våra projektmallar, filmer och bilder.vi kunde se att arbetet gjort avtryck i verksamheten. Genom att introducera de olika miljöerna på avdelningen och sedan observera vad barnen gjorde kunde vi inspirera och utmana

8 8 barnen vidare. Vi kunde också se barnens relationer mellan varandra, tingen och materialen i miljön, så kallat relationellt lärande, något vi pedagoger är väldigt intresserade av att fördjupa oss i. En utgångspunkt för postkonstruktionistisk teori är att tingen ses som aktiva i sig själva, som något som får saker att ske även utan människors inblandning. Material och miljöer ses som agentiska, det vill säga att de är aktiva igångsättare som får saker att hända i verksamheten. (Skolverket, s.26).! Tillsammans med vår pedagogista funderade vi på hur vi skulle gå vidare i det delprojekt vi var inne i just då, att nå en lampa.en tankekarta gjordes där vi samlade barnens strategier - vad de sade och visade med kroppsspråk. Det var ett konkret sätt att bena upp vad de sagt som vi kopplade till mål i läroplanen. Under handledningarna med Kristina lyfte vi vår rädsla över att projekten vi startade skulle bli för breda, att vi återigen skulle fastna. Inför projektet kring dinosaurier diskuterades detta mycket och när projektet väl kom igång kändes det som att alla bitar föll på plats. Vi valde att fördjupa oss i det barnen såg istället för att titta på stora syften och mål så som samspel och kommunikation. Dessa delar är ändå tydliga i mallar, observationer och projektmallar. Genom pedagogiska handledningar samt föreläsningar har vi kunnat sätta ord på och få syn på strategier och arbetsätt vi har arbetet med sen tidigare men inte riktigt reflekterat över. (Till exempel börjor och tillåtande miljö) Barn- och föräldrainflytande! INSKOLNING/VÄLKOMNANDE! I april var Johanna och Ulrika på en föreläsning, Att vidga känsligheten för och lyssnandet till de yngsta barnen i förskolan. Någonting som vi kommer ta med oss är synen på inskolning. Pedagogerna som föreläste kallade det för välkomnande. De menade att i stället för att inskolas i något som är så välkomnas man i ett sammanhang. Efter föreläsningen diskuterade vi just ords betydelse och vad inskolning sänder för budskap i jämförelse med att använda ordet välkomnande. När vi såg tillbaka på våra egna inskolningar kände vi att det var just välkomnat som vi gjort. Under läsåret har vi välkomnat åtta barn. Det har fungerat bra.vi känner inte att vi har behövt stanna upp i pågående projekt. Barnen har på ett fint sätt inkluderat de nya barnen

9 9 i gruppen. Vi använde de gamla barnens intresse av ljus och vatten när de tog emot de nya barnen i dessa aktiviteter.! FÖRÄLDRAMÖTE! Under höstens föräldramöte bad vi föräldrarna berätta hur de ville att ett föräldramöte ska se ut. Önskemål uttrycktes om att se mer film på vad barnen gör på förskolan. Ni har ju våra barn hela dagarna. Så när det var dags för vårens föräldramöte såg vi till att visa mycket film och framförallt på vardagliga delar i verksamheten. Vi fokuserade givetvis en del på dinosaurieprojektet genom både bild och film, men skapade även ett större bildspel med bilder från olika situationer och händelser. Under mötet serverades soppa och bröd. Föräldrarna satt tillsammans och åt och tittade på bildspelet. Det var en trevlig samvaro med samtal om barnen och verksamheten.

10 10 DOKUMENTATION! Dokumentation har länge varit en viktig del i verksamheten men genom att göra barnen ännu mer delaktiga i den, till exempel genom att spela upp en film på väggen där de får möjlighet att gå in i upplevelsen eller genom att låta barnen vara med i själva dokumentations processen, har den bidragit till att skapa levande projekt. Barnen blir tydligt påminda om det som skett tidigare och kan själva återspegla detta i sin lek både genom reproduktion och genom nya infallsvinklar och versioner. Arbetslaget ska dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig. ur Lpfö 98! Organisation! EN DAG PÅ ÄGGET! Varje dag startar två pedagoger upp dagen ute på äggets eller sporrens gård. Under tiden stannar en pedagog inne på avdelningen och förbereder olika börjor (se under rubriken Börjor och flytande grupper ). När barnen kommer in samlas vi och äter frukt. Under den stunden presenteras de olika börjorna. Fram till lunch ges barnen möjlighet att röra sig mellan de olika stationerna. Under eftermiddagen finns börjorna kvar vilket gör att barnen om de vill kan fortsätta förmiddagens aktiviteter. BÖRJOR OCH FLYTANDE GRUPPER! I april var Ulrika och Johanna på en inspirerande föreläsning där två pedagogistor presenterade ett arbetssätt som innebar att pedagogerna dukade upp inspirerande/ utmanande stationer, börjor, i miljön. Tillbaka på förskolan fördes kunskapen kring dessa börjor vidare och ett arbete påbörjades för att introducera detta arbetssätt på avdelningen. Under arbetets gång har det för oss pedagoger blivit tydligt att detta arbetssätt inte var något främmande utan något vi länge gjort men utan att ha satt ord på det. Främst konstrueras dessa börjor utifrån det dinosaurie projekt som pågått under vårterminen på Ägget. I ateljén har ett stort papper spänts upp på ett av borden, stolarna har tagits bort för att skapa utrymme och

11 11 bättre arbetsposition för barnen. På pappret har dinosaurier i plast placerats och ett aktivt val har gjorts av pedagogerna när det gäller material, så som vattenfärg, flaskfärg, kritor eller dyl. Under den pedagogiska handledningen diskuterades olika sätt att utmana barnen i ateljén och den del av projektet som pågår där. Barnen har varit väldigt intresserade av detaljer på dinosaurierna även när de målat och en frågeställning kom upp kring huruvida barnen målade det dom såg eller det dom visste fanns. För att få syn på detta gjordes siluetter av dinosaurier som placerades på det uppdukade bordet i stället för dinosaurierna i plast. Under föreläsningen talade de även om flytande grupper där barnen först fick information om olika tillgängliga stationer på avdelningen för att utifrån detta kunna välja vad de vill göra, men även att kunna alternera mellan aktiviteterna och återkomma till något man gjorde tidigare. Genom att ge möjligheter för barnen att komma och gå ger detta barnen inflytande över vad de vill arbeta med och hur länge de vill göra det. Detta arbetssätt har vi anammat och det kräver av oss pedagoger att börjorna är genomtänkta, förändringsbara och att de ger barnen utmaningar. Hur använder de materialet, hur kan vi utmana dem nästa dag, hur ser vi vad som händer, hur utgår vi från barnen och det dom har gjort? Vad gör de i ateljén? Hur kan vi se utmaningen om det inte är samma barn som väljer aktiviteterna från dag till dag? Tidigare hade vi samling där barnen fick göra aktiva val med hjälp av bilder på olika aktiviteter. Nu upplever vi att det vi erbjuder blir tydligare genom att de direkt kan se de olika stationerna och vad man kan göra där. Vi ser att barnen har lättare att göra val genom att få gå runt i miljön och se de uppdukade stationerna. Barnet kanske inte heller alltid måste göra ett val utan fångas in i en spännande miljö och hamnar på en station barnet kanske inte skulle ha valt med hjälp av bilder. Att arbeta med börjor och flytande grupper har gjort projektet till en naturligare del av verksamheten då börjorna finns kvar under hela dagen och ibland i flera dagar. Tankar att ta med till i höst. Hur ser vi alla barn i flytande grupper? Finns det risker med detta? Hur kan vi utmana det enskilda barnet?

12 12!