Kvalitetsrapport 2014/15

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2014/15 Mariebergs förskola Levis process av ett lejon

2 Framgångsfaktorer Kunskapsuppdraget utveckling och lärande: Vi har arbetat i mindre grupper för att skapa en trygghet att våga prova något nytt och främmande. Grupperna är valda dels utifrån barnens intresse och dels av att barnen ska bli sitt bästa jag. I grupperna diskuterar vi tillsammans med barnen, vi bearbetar, reflekterar, skapar, dokumenterar mm. När vi har delat in barnen i mindre grupper, har resulterat i att alla barn blir synliga, kommer till tals och har möjlighet att samspela med varandra. Detta utvecklar både individen, gruppen och lärandet och det gemensamma lärandet i projektet. Vi uppmanar barnen dagligen att ta hjälp av varandra och se varandra som resurser, vi har även arbetat för att barnen ska respektera såväl varandra som vårt gemensamma material. För att barnen ska kunna ta hand om materialet på avdelningen har vi arbetat med att göra miljön tydlig, det finns en struktur på vilken plats de olika materialen har och när vi använder dem. Miljön har utvecklats med ett intelligent material, som är könsneutralt och som inbjuder till samarbete, gemenskap och utforskande. Vi erbjuder barnen en mängd olika uttryckssätt som exempelvis plastelina, lera, sand, bulgur, färg, dans. Tre exempel på intelligent material; - Leran är ett förhandlingsbart och förändringsbart material, barnens samarbetar och kan kommentera kompisarnas skapande, påpeka möjliga förändringar eller visa på alternativ samt inspireras av varandras arbete. Vi ser att leran stimulerar kooperativt lärande. Vi har lagt mycket tid på att vägleda, handleda barnen i hur leran fungerar och vad man kan göra med den. Vi har alltid suttit med och arbetat med leran tillsammans med barnen. Vi har också presenterat leran på olika sätt, bollar, rullar och utplattat på en skiva där man kan trycka, känna, köra med tåg osv. - Dansen som vi i föregående års kvalitetsrapport satte upp som ett strävans mål under detta läsår har fallit ut på ett bra sätt. Alla avdelningar har i någon form arbetat med dans under året, alla barn har varit delaktiga utifrån dennes

3 förutsättningar och intresse. Vi har sett att dansen förmedlar en känsla, en rytm, olika genres, att alla kan vara med. Barnen har fått en vidgad bild av vad dans och musik kan vara. Barnen har även skapat egen koreografi som har bildat en dans. - Sanden ser vi som ett material där barnen möts, oavsett kompisrelation. Vi upplever att det inte skapar konkurrens eller kompishierarki. Materialet är förändringsbart och likvärdigt för alla som arbetar med den och att det finns mycket av materialet.

4 Vi skapar projekt och miljöer där barnens intresse är vår utgångspunkt. Vi vill att barnen ska äga sin miljö och sitt/gruppens projekt. Miljön förändras allt eftersom projekt och intresse hos barnen växer fram. När barnens eget intresse ligger till grund för ett projekt har barnet större möjligheter och lust till att lära samt testa nya material. Vid reflektionstillfällena har vi pedagoger delgivit varandra barnens tankar och gemensamt funderat över vilka lärorocesser vi tror de är inne i och hur vi kan utmana de vidare i projektet samt hur vi kan anpassa vår egen organisation vad gäller gruppsammansättningar, förberedelser, pedagogiska förhållningssätt och miljöns organisering. Vi dokumenterar med foto, film, barnintervjuer, observationer samt reflektioner barn/pedagoger. Organisationen på förskolan är strukturerad på så sätt att arbetslagen får återkomande tillfällen att reflektera tillsammans kring de pågående projekten. Reflektionen blir ett kollektivt arbetsverktyg vilket ger ett flöde i de pågående processerna som sker på de olika avdelningarna. Styrkan i organisationen är att vi har tre korta reflektioner och en lång var fjärde vecka. Detta göra att projektet förs vidare framåt genom att vi kontinuerligt reflekterar tillsammans i arbetslaget. Genom pedagogisk dokumentation har vi fångat upp barnens tankar, reflektioner, erfarenheter och kunskaper. Genom pedagogisk dokumentation får vi syn på vår verksamhet. Vi har uppmärksammat enskilda barns tankar och uppmuntrat de att delge sina kunskaper och funderingar. Vi arbetar med återkast d v s att utifrån de observationer som görs där vi fångar barnens tankar, strategier, hypoteser, kopplar vi det tillbaka till barnens tankar och utmanar barnen vidare.

5 Utvecklingsområden Vi behöver ständigt arbeta med miljön för att den ska vara stimulerande, självgående och utmanande. Vi behöver bli bättre på att observera och dokumentera de olika mötesplatserna för att kunna förbättra utifrån barnens intresse och nyfikenhet. Vi behöver arbeta för att få barnen ännu mer delaktiga i dokumentationer och reflektioner. Vi vill få med barnen i dokumentationsarbetet och erbjuda de att dokumentera/filma, hänga upp dokumentationer och att göra dokumentationsarbetet till sitt. Vi behöver bli bättre på att ge barnen möjlighet till att förstå sin egen dokumentationsprocess, genom att ge återkast från våra pedagogiska diskussioner vi i arbetslaget har haft vid vår långreflektion. Vi vill levandegöra barnens dokumentationer, tankar, hypoteser och upplevelser till övriga barn för att utveckla den gemensamma reflektionen. Åtgärd Barnen behöver få större delaktighet i sin egen dokumentationsprocess, genom att vara en aktiv dokumentatör med exempelvis en kamera, film och att använda sig av sina egna men också gruppens hypoteser. Analys Vår organisation möjliggör att artbetslagen får tillgång till mer gemensam och fördjupad reflektion vilket ger positiva resultat samt minskad stress. Den pedagogiska diskussionen bidrar till att vi lyckas fördjupa och föra projekten framåt tillsammans med barnen. Diskussionerna bidrar till ett fördjupat kunnande för både barnen och för oss pedagoger. Organisationen bidrar även till att vi kan utveckla, vårt material, våra miljöer och vårt arbetssätt. Vi inser vikten av att ha en organisation som stödjer ett projektinriktat arbetssätt är av stor betydelse, där tanken kring förhållningssätt, människosyn, miljö och material ingår som en naturlig del.

6 Framgångsfaktorer Värdegrundsuppdraget: Trygghetsarbete En tydlig organisation, genom att vi vet när vi som pedagoger har avsatta tider för olika typer av möten, diskussioner. Barnen får trygghet i att veta när vi är på avdelningen eller inte. En närvaro bland barnen. Vi delar barnen i mindre grupper för att skapa trygghet bland barnen och att alla ska känna sig sedda och komma till tals. När barnen får vara i en liten grupp uppstår det ett ömsesidigt lärande mellan barnen och materialet. Vi skapar flera olika mötesplatser där en grupp barn kan mötas kring olika material och frågeställningar. Barnen får här möjlighet att i mindre grupper diskutera och reflektera över varandras lärande. Vi arbetar med det goda mötet, vikten av att skapa goda relationer med barn, föräldrar och kollegor på ett bra sätt, lyssna och utveckla verksamheten utifrån våra olika behov. Projektarbeten som vi har på avdelningarna utgår från barnens intressen och frågeställningar kring olika fenomen och ting, vilket gör att de finner det meningsfullt och intressant. Barnen ska känna att det här är min förskola, jag duger som jag är. Barnen får vara med och påverka sin vardag genom ett meningsfullt innehåll ur ett barns perspektiv. Vi vill ge barnen förutsättningar att lyckas efter deras förmågor och att vi alla ser olikheten som en styrka.

7 Utvecklingsbehov Att arbeta mer aktivt för att implementera Trygghetsplanen i verksamheten, ett aktivt dokument. Ta upp den tydligare och diskutera på pedagogiska diskussioner. All personal på förskolan ska vara insatta i förskolans trygghetsarbete/trygghetsplan. Analys Enligt 6 kap. 8 skollagen så är vi skyldiga att upprätta en plan mot kränkande behandling. Vi behöver aktivt arbeta med Trygghetsplanen för att förebygga, trygga upp och skapa rutiner, så att alla barn, pedagoger och föräldrar känner en trygghet i verksamheten. Under hösten kommer vi aktivt att starta med pedagogiska diskussioner där Trygghetsplanen är i fokus.

8 Systematiskt kvalitetsarbete Det övergripande syftet med uppföljningar och utvärderingar är att de ska bidra till att verksamheten utvecklas och därmed varje barns förutsättningar för utveckling och lärande. Allt kvalitetsarbete i förskolan skall vara riktad mot läroplanen och visa hur verksamheten möter läroplanens intentioner. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Arbetsplanen med uppsatta mål är det som fungerar som vår styrning och utgör grunden för det systematiska kvalitetsarbetet. En dokumentation görs efter varje aktuellt område i vårt årshjul. Under den första perioden ligger relationsskapande och trygg miljö samt det goda mötet i fokus. Under period två utvärderar vi delaktighet, utveckling och lärande. I period tre utvärderar vi övergången förskola skola. Genusperspektivet och jämställdhet finns med under hela året som en utvärderingspunkt. Utvärderingspunkter: Följande punkter skall finnas med inom varje område som ligger till grund för förskolans kvalitetsrapport. Framgångsfaktorer och syfte: Varför har vi valt det vi har valt? Vad har vi sett? Vad har varit gynnsamt för barnen? Förbättringsområden: Hur kan vi förbättra? Kan vi göra på något annat sätt? Åtgärd: Så här skall vi göra! Dessa förändringar behöver göras! Analys: Reflektion över resultatet Utvärderingen skickas in via mail i samlad form till förskolechef i slutet av maj månad. Vart befinner vi oss nu? Vart skall vi? Hur når vi dit?

9 Årshjul Målområden som skall utvärderas under 3 tillfällen under året. Vid varje utvärderingstillfälle skall ett genus och jämställdhetsperspektiv finnas med. Fokusområden Delaktighet/ Utveckling och lärande Reviderad läroplan Arbetsperiod 2. november - januari Utvärdering 2 Trygghetsplan Utvärdering 1 Arbetsperiod 1. augusti oktober. Relationsskapande- Trygg miljö Det goda mötet. Genus/ Jämställdhet Förskola-förskoleklass. Inskolning/ överinskolning Arbetsperiod 3. februari april Utvärdering 3 Arbetsplan kvalitetsrapport

10 Dessa områden utvärderas under året för att ligga till grund till förskolans kvalitetsrapport Målområde 1 Normer och värden - Relationsskapande Trygg miljö/det goda mötet Genus och jämställdhet Frågeställningar: Hur har vi skapat trygghet i gruppen? Hur har vi tagit till vara olikheten som en tillgång i gruppen? Vad har bidragit till detta? Vart har barnen möts? Kring vad? Har det funnits speciella platser på avd. där barnen dragits till? Magnetplatser? Hur har ni tänkt runt miljö/material som relationsskapande? På vilket sätt har barn och föräldrar varit delaktiga? Vad har jag som pedagog bidragit med i mitt förhållningssätt? Hur har vi involverat föräldrarna i jämställdhetsarbetet? Hur har vi motverkat stereotypa könsroller på förskolan? Mål förbättringsområden utifrån Kvalitetsrapport 2013/14 Hur införlivar vi trygghetsplanen som ett känt dokument för oss pedagoger, barnen och deras familjer? Alla barn, föräldrar, personal skall känna sig trygga i verksamheten på förskolan. Vi delar in barnen i mindre grupper Brukarenkät: Hur får varje barn möjlighet till lugn och ro under dagen? Behandlas pojkar och flickor lika av personalen?

11 Målområde 2 Utveckling och lärande/delaktighet Genus och jämställdhet Frågeställningar: Hur har vi lyckats fånga barnens erfarenheter kunskaper och färdigheter? På vilket sätt har vi tagit till vara på barnens tankar och idéer på avdelningen? Hur har barnen fått utveckla sin skapande förmåga genom andra uttryckssätt såsom bild, tecknande, rörelse, dans sång musik?? Vilka olika förutsättningar har vi gett barnen för att utvecklas och lyckas? Hur vet vi att barnen utvecklas? Vilken dokumentation finns för att påvisa detta? Hur har vi arbetat med språk och kommunikation, matematik, teknik, naturvetenskap? Hur uppmuntrar miljön lärande möten mellan barnen? Reflektionstillfällen barn pedagoger? Hur har det sett ut? Hur har barnen varit delaktiga i sin vardag på förskolan? Har pojkar och flickor fått samma möjligheter och förutsättningar? På lika villkor? Mål och förbättringsområden utifrån Kvalitetsrapport 2013/14 Vilka möjligheter ger vi till barnen att bli delaktiga i sitt eget lärande? Hur får vi barnen mer delaktiga i dokumenterandet/reflekterandet? Hur planeras den dagliga verksamheten utifrån läroplanens olika områden? Hur tillvaratar vi vardagssituationer för lärande? Hur kan vi pedagoger på förskolan bli bättre på att bearbeta våra egna attityder och föreställningar om flickor och pojkar och lära sig att se könsmönster och diskrimenering i vår egen vardag? Brukarenkät: Hur får alla barn den hjälp och stöd som dom behöver?

12

13 Det goda mötet Utvecklingsledarna har under året deltagit i ett antal träffar som Örebro kommun arrangerar med fokus på det goda mötet. Utvecklingsledarna har under året informerat om det goda mötet för resten av personalgruppen under apt, studiedagar om det goda mötets innehåll och innebörd och hur vi ska efterleva dess värden. Vi arbetar för ett gott möte och utveckling i att skapa trygga relationer i en trygg och inspirerande miljö. Vi ser att det goda mötet sker dagligen mellan barn barn, barn pedagog, pedagog föräldrar. Vi möter barnen och föräldrarna på morgonen med ett välkomnande och inbjudande sätt. Vi tar oss tid att prata med varje förälder och barn så de känner sig trygga och välkomna. Vi lämnar över barnen vid dagens slut med information och berättar om barnets dag på förskolan för att få föräldern delaktig i förskolan. Vi berättar om kamratrelationer, lärandestunder samt hur barnet har mått under dagen. Vi väver in glädje i mötet med barnen. Vi gör roliga saker tillsammans, vi skrattar och har roligt. Lust och glädje är vårt mål. Vi skapar en god grund för en bra relation vid föräldraaktiv-inskolning till både barn och förälder. Sedan byggs den goda relationen vidare genom dagliga samtal, månadsbrev, utvecklingssamtal, föräldramöten.