NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL"

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen, vilka uppgjorts för grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion ( , dnr 74/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

2 GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen Interaktion och kommunikation, 10 sv Instruktion av individer och grupper, 20 sv Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv B Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv Instruktion i fritidsverksamhet, 20 sv Instruktion i medborgar- och organisationsverksamhet, 10 sv Instruktion i projektverksamhet, 10 sv Förebyggande av ungas utslagning, 10 sv Instruktion i mångkulturell verksamhet, 10 sv Serviceproduktion inom ungdoms- och fritidssektorn, 10 sv 54

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION Om yrkesproven har stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns för varje studiehelhet definierat det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande i arbetssätt, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt i anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för genomförandet med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

6 4 det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesproven i studiehelheterna i examens gemensamma yrkesinriktade studier är obligatoriska för alla studeranden. Yrkesproven i de studiehelheter som är differentierade enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som har valt ifrågavarande utbildningsprogram. De studerande skall visa sitt kunnande med yrkesprov även i de valfria yrkesinriktade studier som de valt. Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnandet i alla studiehelheter blir visat. I tabellen nedan visas studiehelheterna i grundexamen i ungdoms- och fritidsinstruktion. DE YRKESINRIKTADE STUDIERNA I GRUNDEXAMEN I UNGDOMS- OCH FRITIDSINSTRUKTION, 90 SV De yrkesinriktade studierna i examen, 50 sv Interaktion och kommunikation 10 sv Instruktion av individer och grupper, 20 sv Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier, 40 sv Alternativa valfria yrkesinriktade studier, 20 sv Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv kulturinstruktion, idrottsinstruktion, läger- och utfärdsverksamhet, äventyrsinstruktion, annat metodområde inom ungdomsverksamheten Instruktion i fritidsverksamhet, 20 sv kulturinstruktion, idrottsinstruktion, verksamhet som ger naturupplevelser, instruktion av specialgrupper, annat metodområde inom fritidsverksamheten Av följande väljs två studiehelheter (sammanlagt 20 sv): Instruktion i medborgar- och organisationsverksamhet, 10 sv Instruktion i projektverksamhet, 10 sv Förebyggande av ungas utslagning, 10 sv Instruktion i mångkulturell verksamhet, 10 sv Serviceproduktion inom ungdoms- och fritidssektorn, 10 sv Valfria studier, 10 sv 3.1A Gemensamma yrkesinriktade studier i examen Interaktion och kommunikation, 10 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet: att behärska sitt modersmål mångsidigt och personligt samt kunna uppträda och använda icke-verbal kommunikation i ungdoms- och fritidssektorns arbetsuppgifter och verksamhetsmiljöer Att behärska grunderna i information och marknadsföring, att kunna söka information, att ha mångsidig kompetens i mediespråk och tillräckliga färdigheter i datateknik samt att behärska ungdoms- och fritidssektorns information att behärska den yrkesmässiga kommunikationen på minst ett främmande språk. Av baskompetensen bedöms i detta yrkesprov inlärningsfärdigheterna. Av de gemensamma betoningarna bedöms utnyttjandet av teknologi och datateknik.

8 6 Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet skriver de studerande meddelanden och annonser riktade till olika målgrupper i den organisation som utgör yrkesprovsmiljö. De studerande informerar om områdets händelser, verksamhet och allmänna frågor och använder då olika kommunikationsmedel och -sätt. De söker de uppgifter som de behöver i ungdomsinformationen och informerar som dem som ska instrueras om sådant som berör dem enligt de rutiner som används inom ungdomsinformationen. De gör upp verksamhetsplaner och verksamhetsbeskrivningar samt dokumenttexter. De studerande deltar i diskussioner, förhandlingar och möten. De studerande söker information genom att använda sig av datateknik och andra söksystem och informationskällor. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovsmiljön kan vara en ungdomsgård, en verkstad, en eftermiddagsklubb eller en skola, ett kommunalt eller privat familje-, barn- eller skolhem eller någon motsvarande inrättning, förening, organisation eller grupp. Yrkesprovsmiljön kan också vara ett informationskontor för ungdomar. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som är lämpliga för yrkesprovet. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Information och marknadsföring Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande deltar i informations- och marknadsföringsuppgifter under handledning skriver organisationens informations- och marknadsföringsmaterial, som fyller ungdomarnas informationsbehov informerar och marknadsför självständigt och enligt organisationens kommunikationsprinciper använder rutinerna inom ungdomsinformationen Att behärska information och rådgivning deltar med handledning i branschens olika informationsuppgifter förstår att information och rådgivning är ett samarbete mellan olika områden bedömer och utvecklar sina färdigheter i information utgående från självbedömning och feedback Att uppträda uppträder naturligt i en bekant, liten grupp och får sitt budskap förmedlat uppträder naturligt i en främmande grupp uppträder även inför en stor publik i olika situationer inom det egna yrkesområdet Att kommunicera på ett främmande språk använder ett främmande språk så att de som lyssnar förstår situationen producerar självständigt muntliga och skriftliga texter inom det egna instruerar en individ eller en grupp på ett främmande språk enligt

9 7 arbetsuppgiften Mötes- och förhandlingspraxis och kan handla enligt instruktionerna. deltar i möten och för fram sina åsikter i de frågor som behandlas yrkesområdet på ett främmande språk. behärskar mötes- och förhandlingskommunikation enligt situationens krav situationen i praktiska instruktionssituationer. gör framställningar och tar initiativ på möten Skriftlig kommunikation skriver enkla dokument för sitt eget område enligt givna instruktioner skriver en arbetsansökan skriver promemorior, protokoll, planer, anvisningar, beskrivningar och andra texter enligt givna instruktioner skriver på egen hand och självständigt promemorior, protokoll, planer, beskrivningar och andra texter Kommunikation skriver en annons om en tillställning som han/hon ordnar och informerar om aktiviteterna på verksamhetsstället väljer kommunikationskanal enligt målgrupp samlar in respons från olika håll och utnyttjar den uttrycker sig mångsidigt, självständigt och målinriktat Att använda medie- och datateknik den kunskap som ligger till grund för arbetet Uttrycksförmåga använder medietexter och datateknik i de givna arbetsuppgifterna använder olika uttryckssätt för olika målgrupper använder medietexter, datateknik och informationsnätverk självständigt och på det sätt som arbetsuppgiften kräver tar hänsyn till andra i diskussioner och fortsätter diskussionen om det överenskomna ämnet använder och bedömer kritiskt olika medietexter använder kunskap i mediespråk och datateknik för att utveckla sin egen yrkesskicklighet förstår den icke-verbala kommunikationens betydelse och är medveten om de personliga styrkorna i det egna sättet att uttrycka sig Informationssökning Baskompetens Inlärningsförmåga hittar den information som behövs inom yrkesområdet med olika informationssökningsmetoder och material från olika informationskällor tillämpar den nya information som han/hon hittat på sin känner till de viktigaste dataprogrammen följer regelbundet med information och material från olika informationskällor inom sin egen bransch tillämpar sådant som han/hon tidigare lärt sig i nya situationer hittar information i ett biblioteks eller arkivs manuella söksystem tillämpar i sitt arbete information och material från olika informationskällor inom sin egen bransch ändrar sin interaktion eller kommunikationsstil utifrån feedback

10 8 arbetsuppgift Gemensamma betoningar Att utnyttja teknologi och datateknik förstår responsens betydelse med tanke på den egna inlärningen känner till grundbegrepp inom informationsteknologi tillämpar informationsteknologi i sitt eget arbete förstår informationssamhällets utveckling och dess inverkan på människors liv Instruktion av individer och grupper, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet: kännedom om de olika skedena i människans i livscykel och beaktande av utvecklingsskedena vid ett instruktionstillfälle kännedom om gruppdynamik och uppväxtmiljöer samt genomförande av instruktionstillfällen som stärker växelverkan vid instruktion av individer och grupper kännedom och kompetens gällande de grundtekniker som är typiska för olika fritidsområden planering och genomförande av målinriktade och pedagogiska situationer eller evenemang instruktion av personer som hamnat i en kris och personer som behöver särskilt stöd. ombesörjande av den egna säkerheten och säkerheten för dem som instrueras samt behärskande av första hjälpen. Av baskompetensen bedöms i denna studiehelhet interaktions- och kommunikationsfärdigheterna. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet planerar, genomför och bedömer de studerande frivillig och stimulerande fritidsverksamhet för personer i olika åldrar. De studerande planerar en instruktionssituation enligt målgruppens behov och de instruktionsmetoder som lämpar sig för den. Yrkesprovssituationen byggs upp som en helhet som innehåller ett tydligt start-, utförande- och slutskede. De studerande utarbetar också för verksamheten en säkerhetsplan i vilken de studerande redogör för de faror och riskfaktorer som eventuellt föreligger vid yrkesprovet samt säkerställer att det vid behov är möjligt att omedelbart få första hjälpen. Om yrkesprovssituationen kräver det ska de studerande skaffa vårdnadshavarnas samtycke till minderårigas deltagande i yrkesprovet. Yrkesprovsmiljö I yrkesprovet har de studerande en för yrkesprovet lämplig grupp som skall instrueras. Yrkesprovsmiljön kan t.ex. vara en ungdomsgård, en organisation eller klubb-, läger- eller eftermiddagsverksamhet som upprätthålls av en församling eller en verksamhet i privat regi. Verksamheten ska ha ett pedagogiskt innehåll. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet. Yrkesprovsmiljön skall vara lämplig för både individ- och gruppinstruktion.

11 9 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Kännedom om gruppverksamhet Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande säkerställer att alla gruppmedlemmar deltar i verksamheten. identifierar en grupps utvecklingsskede och beaktar miljöns inverkan på gruppens verksamhet. beaktar individen som en del av gruppen och söker gruppens styrkor för att nå de mål som ställts på förhand upprätthåller den egna aktiviteten hos dem som instrueras utnyttjar gruppens verksamhet för att stöda individers tillväxt Att ställa upp mål formulerar några mål för gruppens verksamhet uppställer mål enligt behov hos dem som instrueras eller hos gruppen sätter långsiktiga mål som stöder gruppens utveckling beaktar gruppens bakgrund Att använda respons vid bedömningen arbetsuppgiften Att använda instruktion som medel för att stödja växande förmår ta emot respons och utvärderar under handledning sin egen verksamhet deltar i instruktionsverksamhet, varvid han/hon uppmuntrar gruppens medlemmar att delta i verksamheten tar konstruktivt emot respons och kan bedöma sin egen verksamhet använder de viktigaste instruktionsmetoderna för att stöda gruppmedlemmarnas tillväxt skaffar systematiskt respons och kan bedöma sin egen verksamhet kritiskt och mångsidigt använder mångsidigt olika instruktionsmetoder och beaktar gruppmedlemmarnas olika behov i verksamheten använder den instruktionsmetod och den utrustning som han/hon valt hanterar överraskningar som kommer emot vid instruktion och beaktar dem i valet av metod Verksamhet som medlem av en arbetsgemenskap följer arbetsgemenskapens regler och kan ta emot respons på sitt eget uppförande handlar konsekvent som medlem i arbetsgemenskapen och ändrar sin verksamhet utifrån eventuell respons handlar initiativrikt för att utveckla arbetsgemenskapen och ändrar sin verksamhet utifrån respons Att instruera personer som behöver särskilt stöd säkerställer att alla gruppmedlemmar deltar i verksamheten beaktar de gruppmedlemmar som behöver särskilt stöd och identifierar deras beredskap och behov stärker specialgrupper socialt och instruerar gruppmedlemmar i krissituationer att söka hjälp

12 10 den kunskap som ligger till grund för arbetet Livscykelsskedena beaktar att människor i olika åldrar har olika fysiska och psykiska förutsättningar att delta i ledd verksamhet väljer lämpliga instruktionsmetoder för grupper bestående av människor i olika åldrar beaktar de olika skedena av livscykeln i sin instruktionsverksamhet stöder människor i kriser i samband med livscykeln och hittar deras styrkor som hjälper dem att fungera Stödsystem identifierar personer som behöver särskilt stöd hjälper personer att hitta rätt stödsystem deltar i att stöda personer inom stödsystemet Instruktionsmetoder arbetssäkerhet Fysisk och psykisk säkerhet använder några instruktionsmetoder och ställer upp yrkesmässiga mål för sitt arbete väljer med handledning metoder för verksamheten som ordnas, som inte innebär risker för den psykiska eller fysiska säkerheten behärskar basmetoderna och -utrustningen samt använder dem mångsidigt tillämpar sin metodkunskap väljer självständigt sådana verksamhetssätt som inte innebär risker för någons säkerhet använder principer för gruppdynamik i instruktionsmetoderna och främjar gruppsamhörighet i sin verksamhet instruerar om säker användning av anordningar och utrustning Baskompetens Interaktions- och kommunikationsfärdigheter repeterar de överenskomna spelreglerna och säkerhetsanvisningarna fäster uppmärksamhet vid sitt uppträdande behärskar första hjälpen samt de centrala säkerhetsbestämmelserna på området utvecklar sitt uppträdande är medveten om sina personliga styrkor i fråga om kommunikation tar ansvar både för sin egen säkerhet och för säkerheten hos dem som instrueras i alla situationer, så att ingens säkerhet är i fara tolkar och använder medvetet icke-verbal kommunikation Exempel på yrkesprov Exempel 1: Under den sista veckan av perioden med inlärning i arbetet visar den studerande vilket kunnande som uppnåtts genom att instruera en grupp. För yrkesprovet gör den studerande upp en plan som han eller hon tillsammans med dem som instrueras har gjort upp i början av perioden med inlärning i arbetet.

13 11 Den studerande går igenom planen med arbetsgemenskapen och kommer överens om arbetsfördelning, utrustning och redskap samt förutser eventuella risker. Den studerande använder mångsidiga arbets- och verksamhetssätt vid instruktionen av gruppen. Bedömningsdiskussionen förs tillsammans med gruppen och arbetsgemenskapen. Den studerande gör upp en helhetsbeskrivning av gruppens verksamhet och utveckling samt redogör för hur målen uppnåddes. Exempel 2: Exempel 3: Yrkesprovet sträcker sig tidsmässigt över hela perioden med inlärning i arbetet. Man kommer överens om yrkesprovets tema tillsammans med arbetsplatshandledaren under den första veckan. Yrkesprovet kan genomföras till exempel som fritidsverksamhet eller som ett skilt projekt som lämpar sig för yrkesprovsmiljön. Den studerande gör upp verksamhetsplaner på vecko-, dags- och aktivitetsbasis. Planen innehåller uppgifter om mål, arbetsformer och målgrupp samt de teoretiska grunderna för verksamheten. Den studerande instruerar en grupp eller grupper enligt planen. Den studerande utvärderar vad de lärt sig med hjälp av en inlärningsdagbok och samlar allt de producerat i en yrkesprovsmapp, t.ex. planer, inlärningsdagbok, självbedömning och eventuellt övrigt material. Arbetsplatshandledaren, studeranden och läraren deltar i bedömningsdiskussionen. En grupp studerande arbetar som ett team i yrkesprovet. Teamet utarbetar en detaljerad gruppinstruktionsplan i vilken det tydligt framgår teamets och arbetsgemenskapens medlemmars ansvarsområden, verksamhetsobjekt, målen för arbetet och arbetsmetoder. Teamet rådgör med arbetsgemenskapen om planens funktionsduglighet. Vid instruktionen visar teammedlemmarna sina samarbetsfärdigheter och förmåga att verka enligt gemensamt uppställda mål. Teamet klarar också av överraskande situationer. I planen, genomförandet och bedömningen framgår varje teammedlems roll. Teamet gör upp en processbeskrivning över sin verksamhet och utvärderar verksamheten utgående från en gemensam diskussion och den respons det fått. I bedömningen och responsen används bedömning av jämlika, självbedömning samt extern bedömning Instruktion i olika verksamhetsmiljöer, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet: att arbeta i verksamhetsmiljöer som är centrala inom ungdoms- och fritidssektorn att ordna ungdoms- och fritidstjänster och -verksamhet att följa yrkesetiken, arbetslagstiftningen, arbetarskyddsbestämmelserna och andra bestämmelser inom ungdoms- och fritidssektorn att behärska mångprofessionellt samarbete och att utveckla yrkesskickligheten. Av baskompetensen i denna studiehelhet bedöms samarbetsförmågan. Av de gemensamma betoningarna bedöms företagsamhet, iakttagande av arbetarskydd och hälsa samt högklassig och kundinriktad verksamhet. Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet planerar, genomför och utvärderar de studerande verksamheten samt tar reda på verksamhetens besluts- och finansieringssystem i den verksamhetsmiljö som de valt. De studerande sätter sig in i den valda yrkesprovsmiljöns verksamhet, i organisationen och i beslutsprocessen. De tar reda på varifrån verksamheten får sin finansiering och vad helhetsfinansieringen består av. De utreder hur den arbetsform som används i yrkesprovsmiljön har uppstått och vilken samhällelig förändring som gjorde det nödvändigt att starta upp

14 12 arbetsformen. De studerande tar också reda på vilka lagar och bestämmelser som reglerar ordnandet av verksamheten. De sätter sig in i branschens kollektivavtal och arbetarskyddsverksamhet. De studerande tar reda på vilka samarbetspartners som finns i yrkesprovsmiljön och hur samarbetet i praktiken fungerar. De tar reda på verksamhetens mål och roll i samarbetssituationer. De studerande sätter sig in i kvalitetskriterierna i yrkesprovsmiljön och hur de fungerar i praktiken. Yrkesprovsmiljö Inom den offentliga sektorn kan till exempel ungdoms- och fritidssektorns arbetsplatser eller barnskyddsoch ungdomsvårdsanstalter som är underställda en fritids-, bildnings- eller socialbyrå vara yrkesprovsmiljöer. Exempel på den privata sektorns verksamhetsmiljöer är ungdoms- och fritidssektorns tjänsteföretag eller andelslag. Yrkesprovsmiljön kan vara ett verksamhetsställe inom medborgar- och organisationsverksamheten. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Lönsamheten i verksamheten Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande iakttar den på förhand uppgjorda budgeten. handlar planenligt och ekonomiskt. följer upp verksamheten och ekonomin i sitt arbete. tar reda på vilka stöd som kommunen, staten och de samfund och företag som delar ut medel kan erbjuda. beaktar vilket sätt att ordna verksamheten som är mest ekonomiskt och tar reda på möjligheterna till ekonomiska stöd. Att ordna verksamhet deltar med handledning i ordnandet av ett evenemang eller verksamhet anordnar målinriktad verksamhet i de verksamhetsmiljöer som han/hon valt ordnar självständigt och målmedvetet olika evenemang och fritidsverksamhet Att behärska verksamhetsmiljön beaktar arbetsformerna i verksamhetsmiljön, organisationens struktur och samarbetspartners i planering av verksamhet samlar in information om verksamhetsmiljön och planerar självständiga arbetshelheter utgående från informationen planerar sitt arbete enligt verksamhetsmiljöns krav. Att utveckla arbetsuppgifterna följer med de förändringar som sker inom yrkesområdet observerar utvecklingsbehoven i instruktionsmiljön tillämpar insamlad information för att utveckla arbetet

15 13 arbetsuppgiften Att verka som medlem av en arbetsgemenskap uppför sig sakligt som medlem i arbetsgemenskapen och känner till fastslagna värderingar inom arbetsgemenskapen är aktiv medlem i en arbetsgemenskap och iakttar de yrkesetiska värderingarna hittar nya infallsvinklar i sitt arbete utnyttjar kundrespons och tar reda på utvecklingsbehov inom branschen handlar ansvarsfullt som medlem av en arbetsgemenskap och tillämpar de etiska principerna inom yrkesområdet Mångprofessionellt samarbete känner till verksamhetssätten och tjänsterna inom närstående branscher samarbetar med partners, såsom olika myndigheter, hem och skolor använder nätverksarbete mångsidigt enligt kundernas behov utnyttjar de stödtjänster och de bidrag som finns till buds i sin verksamhet Att klara en instruktionssituation den kunskap som ligger till grund för arbetet Att känna till de centrala författningarna inom det egna yrkesområdet uppför sig sakligt i en instruktionsmiljö iakttar anvisningar och bestämmelser som gäller det egna arbetet och arbetsplatsen identifierar förändringar i instruktionssituationen och ändrar sitt verksamhetssätt enligt situationens krav hittar vid behov anvisningar för olika situationer i branschens kollektivavtal uppdaterar aktivt sina kunskaper om de centrala frågorna inom sitt yrkesområde tillämpar sitt kunnande på eget initiativ när arbetsuppgiften ändrar tillämpar på sitt eget arbete den centrala kunskapen inom yrkesområdet känner till arbetstagarnas ansvar och skyldigheter och den lagstiftning som reglerar verksamheten Branschens fostringsmål tillämpar principerna i fostringsarbete följer de mål och principer som satts för det fostrande arbetet ordnar säker verksamhet med målsättningar som beaktar både yrkesprovsmiljöns och ungdomarnas samhälleliga och fostrande värderingar och behov Arbetslagstiftningen och branschens kollektivavtal iakttar anvisningarna om arbetstider iakttar branschens kollektivavtal och specialbestämmelser förstår betydelsen av arbetslagstiftning och kollektivavtal och behärskar de metoder som används för att upprätthålla arbetsförmågan och de

16 14 arbetssäkerhet Att ombesörja kundsäkerheten Baskompetens Samarbetsförmåga Gemensamma betoningar Företagsamhet följer arbetarskyddsbestämmelserna ser till att kundens säkerhet inte är i fara tar hänsyn till andra människor i sin verksamhet känner till företagsvärldens aktörer inom branschen identifierar risker och beaktar säkerhetsfaktorerna verkar som teammedlem känner till verksamhetsformer inom företagsvärlden och vet några bolagsformer metoder som används inom arbetarskyddet ordnar säker verksamhet och utvecklar arbetssäkerheten tar hänsyn till andras känslotillstånd i sin verksamhet och handlar flexibelt tillsammans med olika människor har djupgående kännedom om verksamhetsformer inom företagsvärlden identifierar olika bolagsformer och känner till hur de är uppbyggda Kvalitativt god och kundorienterad verksamhet ber kunder om respons på verksamhetens kvalitet och antecknar responsen betjänar kunder väl i rådgivnings- och instruktionssituationer utvecklar tjänsterna tillsammans med kunderna känner till kvalitetskriterierna i yrkesprovsmiljön tillämpar yrkesprovsmiljöns kvalitetskriterier på sitt arbete Att sörja för arbetarskyddet och hälsan iakttar arbetsplatsens arbetarskyddsbestämmelser och ergonomiska anvisningar upprätthåller sin egen psykiska och fysiska hälsa föregår med gott exempel i fråga om en drogfri och sund livsstil förklarar betydelsen av utvecklande fritidssysselsättningar för att orka med vardagen för dem som instrueras Exempel på yrkesprov Exempel 1: Den studerande deltar under perioden med inlärning i arbetet i en mångprofessionell arbetsgrupps verksamhet tillsammans med en medlem i sin arbetsgemenskap. Den studerande gör upp en plan där de kartlägger och utreder arbetsgruppens samhälleliga betydelse, mål, verksamhetsmiljö, aktörer, arbetssätt samt finansiering. Av planen framgår nuläge, prestationer och utmaningar i framtiden. Den studerande deltar i arbetsgruppens arbete och skriver t.ex. en dagbok över sina observationer. Utgående från kartläggningen, utredningen och deltagandet i arbetsgruppen skriver den studerande en rapport som innehåller fakta och som även är

17 15 diskuterande till sin natur. Dessutom visar och bedömer den studerande betydelsen av det mångprofessionella samarbetet för platsen för inlärning i arbetet. Dessutom föreslår de nya samarbetsformer och -partners. Exempel 2: Exempel 3: Den studerande planerar, genomför och utvärderar tillsammans med arbetsgemenskapen ett evenemang som ordnas i samarbete. Han eller hon visar i sitt yrkesprov att de känner till evenemangets mål, betydelse och natur samt samarbetspartners. Den studerande vet vilka författningar, avtal, anvisningar och tillståndsförfaranden samt arbetsplatsregler som ansluter sig till evenemanget. Han eller hon vet vilka inkomster och utgifter som hänför sig till evenemanget. Vid bedömningen diskuterar den studerande utifrån sina erfarenheter de verksamhetsmöjligheter och begränsningar som finns på platsen för inlärning i arbetet. Den studerande arbetar i ett privat tjänsteföretag. Han eller hon bekantar sig med företagets verksamhetsidé, arbetsformer, samarbetspartners och finansiering samt med författningar och yrkesetik. Den studerande jämför den privata sektorns möjligheter att producera tjänster för ungdoms- och fritidssektorn med den offentliga sektorns möjligheter. Han eller hon bedömer behoven av stöd i båda verksamhetsmiljöerna samt sin egen inlärning. 3.1B Utbildningsprogrammets yrkesinriktade studier Alternativa valfria yrkesinriktade delar De studerande väljer antingen punkt Instruktion i ungdomsverksamhet eller punkt Instruktion i fritidsverksamhet Instruktion i ungdomsverksamhet, 20 sv Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet: att förstå den pedagogiska och sociala betydelsen av ungdomsverksamhet och att tillämpa kunskapen i praktiska instruktionssituationer att utveckla ungdomars levnadsvillkor och livsmiljö att använda och underhålla redskap och utrustning för ungdomsverksamheten samt instruera i användningen av dessa. De studerande visar sitt kunnande på minst ett av följande metodområden: a) kulturinstruktion b) idrottsinstruktion c) läger- och utfärdsverksamhet d) äventyrsinstruktion e) annat lämpligt metodområde inom ungdomsverksamheten. I de gemensamma betoningarna bedöms arbetarskydd och hälsa samt i baskompetensen problemlösningsförmågan. Yrkesprovet beskrivs skilt för varje metodområde.

18 16 a) Kulturinstruktion Det centrala kunnande som visas i yrkesprovet: instruktion i kulturell ungdomsverksamhet Beskrivning av yrkesprovet De studerande instruerar en barn- eller ungdomsgrupp samt använder sina instruktionsfärdigheter och sin sakkunskap på ett område inom kulturinstruktionen som de själva valt. De arbetar med grupperna och i annan interaktion med olika metoder. De studerande visar dem som instrueras sin uppskattning, sporrar och uppmuntrar dem att pröva sina gränser och att lära sig något nytt om sig själva, sina medmänniskor och sin omgivning. De instruerar de unga i att delta i olika sysselsättningar och evenemang. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovsmiljön kan vara en kommuns, en organisations, tredje sektorns eller ett privat företags verksamhetsställe som möjliggör kulturell verksamhet inom konst eller något annat kulturområde. Man kan göra yrkesprovet ensam, tillsammans med andra studeranden eller som medlem av en arbetsgrupp. I yrkesprovsmiljön skall det finnas lokaler, utrustning och redskap som lämpar sig för yrkesprovet. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Att planera verksamhetshelheter Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande verkar med handledning i en grupp som planerar kulturverksamhet planerar en verksamhetshelhet tillsammans med ungdomar beaktar ungdomskulturens nuläge och olika metoder vid planering av verksamhet Metodtillämpning följer och genomför den uppgjorda planen och utför givna arbetsuppgifter instruerar självständigt en ungdomsgrupp i kulturverksamhet motiverar och inspirerar ungdomar att delta i olika kulturevenemang Att bedöma verksamhetshelheter arbetsuppgiften Att behärska det kulturella ungdomsarbetet diskuterar verksamheten med gruppen efter att ha fått instruktioner instruerar unga i de vanligaste kulturaktiviteterna diskuterar erfarenheter och sin egen arbetsprestation med gruppen väljer lämplig information för målgruppen om kulturverksamhet deltar i projektmöten och arbetar mångprofessionellt med de centrala aktörerna presenterar ett kulturevenemang eller en fritidssysselsättning som motiverar ungdomar Att förstå ungdomars bakgrund tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål handleder ungdomar att välja kulturhobby med beaktande av deras stöder ungdomar att använda kulturtjänster med beaktande av

19 17 psykiska och fysiska beredskap individuella faktorer Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor deltar i en arbetsgrupp med att förbättra ungdomars levnadsvillkor ordnar verksamhet för ungdomar, som utvecklar deras levnadsvillkor via konst och kultur tar initiativ till att förbättra ungdomars levnadsvillkor tillsammans med dem beaktar centrala juridiska rättigheter och skyldigheter för barn och ungdomar Att behärska metoden den kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkunskap om verksamhetsmiljön behärskar grundteknik i den metod som han eller hon har valt för instruktionssituationen känner till vilka kultursysselsättningar och ungdomskulturer som finns i verksamhetsmiljön tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som man valt för instruktionssituationen väljer metoder som stöder samhörighet använder verksamhetsmiljön och dess möjligheter i verksamheten förmedlar information till ungdomar om kulturverksamhet tillämpar grundteknik för en instruktionssituation, enligt individuella kunskapsnivåer hos dem som instrueras bedömer kultursysselsättningar och ungdomskulturer samt uppmuntrar ungdomar att bekanta sig med dem Kännedom om redskap och teknik känner till de viktigaste redskapen och teknikerna som används inom den kulturinstruktion som han eller hon valt väljer redskap och teknik som lämpar sig för verksamheten samt instruerar ungdomarna i att använda dem tillämpar sin kännedom om redskap och teknik i förhållanden som förändras Kännedom om konst och kultur arbetssäkerhet Att ansvara för säkerheten berättar om kulturens och konstens betydelse för ungdomar använder själv och instruerar med handledning ungdomar i att använda anordningar, utrustning och redskap på ett säkert sätt motiverar ungdomar att diskutera om kulturens samhälleliga betydelse väljer självständigt anordningar, utrustning och redskap som är ändamålsenliga med tanke på säkerheten samt testar före användning diskuterar och motiverar konstens och kulturens inverkan på individens och gemenskapens välmående för ungdomar analyserar säkerhetsrisker i verksamheten och ger ungdomar råd för att välja och använda ansvarsfullt nya anordningar Baskompetens Problemlösningsförmåga gör med handledning en reservplan att användas, ifall det blir ändringar i gör självständigt upp en reservplan och utvärderar den bedömer sin förmåga att handla i svåra och föränderliga situationer

20 18 Gemensamma betoningar Att sörja för arbetarskyddet och hälsan omständigheterna vet hur organisationen verkar i arbetarskyddssituationer känner till fysiska och psykiska belastningsfaktorerna i arbetet samt upprätthåller och främjar egen arbetsförmåga samt bedömer sina egna utvecklingsbehov främjar arbetsförmågan i arbetsgemenskapen som gruppmedlem Exempel på yrkesprov Exempel 1: Exempel 2: Den studerande arbetar på en ungdomsgård och instruerar en barn- eller ungdomsgrupp i regelbunden klubbverksamhet inom en kultursysselsättning som de själva valt, t.ex. musik, hantverk eller dans. Den studeranden sätter mål för fostran och definierar målgrupp samt väljer arbetsformer som är lämpliga för gruppens utvecklingsnivå. Den studerande utvärderar gruppens verksamhet på basis av erhållen respons samt bedömer betydelsen av kultursysselsättningar för dem som instrueras och för hela gemenskapen. Han eller hon utvärderar sin egen inlärning. Den studerande ordnar i sin verksamhetsomgivning teaterverksamhet och -övningar för en grupp ungdomar. Gruppen består av ungdomar som är intresserade av drama- och teateruppförande. Den studerande gör tillsammans med ungdomarna ett program omfattande fem träffar. Gruppen gör drama- och teaterövningar, som stöder ungdomarnas egna styrkor och förbättrar deras uttrycksförmåga. Vid sista träffen gör gruppen upp en plan för framtida verksamhet. Den studerande bedömer vilken betydelse i ungdomsarbetet drama- och teateruppförande har för ungdomarnas växande. Han eller hon gör en självbedömning av sin egen instruktionsprocess samt säkerställer att verksamheten fortsätter även efter yrkesprovet. Exempel 3: Den studerande arbetar på ett verksamhetsställe som har specialiserat sig på kulturverksamhet för ungdomar. Den studerande kartlägger grupperna som arbetar där och beskriver deras verksamhet. Han eller hon tar reda på vilka ungdomskulturella företeelser som finns på verksamhetsstället och på området samt vilka eventuella kulturgrupper för ungdomar som verkar utanför verksamhetsstället. Den studerande bedömer vilken betydelse kulturverksamheten och ungdomskulturen har för individen, gemenskapen och ungdomsarbetet. Den studerande presenterar resultaten av kartläggningen för verksamhetsställets arbetsgemenskap och föreslår förbättringar i arbetet på verksamhetsstället och ger förslag till hur man kan få med nya ungdomsgrupper i verksamheten. Exempel 4: Den studerande deltar i en kulturell evenemangsproduktion som den organisation som de valt ordnar. Han eller hon kommer överens med arbetsgemenskapen om de konkreta arbetsuppgifterna i anslutning till evenemangsproduktionen. Den studerande följer med och skapar sig själv en helhetsbild av produktionsprocessen genom att delta i

21 19 evenemangsproduktionens möten samt genom att intervjua arbetstagare som deltar i produktionen. Den studerande observerar ungdomarnas deltagande och roll i produktionens olika skeden. Han eller hon gör upp en rapport över helheten, intervjuerna, observationerna samt utvecklingsidéerna. Den studerande utvärderar på basis av erhållen respons sin egen arbetsuppgift i evenemangsproduktionen samt sina egna utvecklingsbehov. Exempel 5: Den studerande använder audiovisuell media i ungdomsarbetets kulturella uppgifter. Han eller hon arbetar tillsammans med en arbetsgemenskap och en ungdomsgrupp och väljer som redskap enligt ungdomarnas intresse t.ex. video, mediespel, tidning (en tryckt tidning eller en nättidning), radio eller nätet. I sitt arbete använder han eller hon en arbetsform som främjar deltagande och interaktion och i vilken man tillsammans med ungdomarna bygger upp ett innehåll som intresserar dem. Ämnet kan till exempel vara olika konstformer, populärkultur, ungdomskultur eller ungdomarnas liv. Den studerande genomför planen tillsammans med ungdomarna. Han eller hon utvärderar produktionsprocessen och själva produkten tillsammans med ungdomarna. Den studerande gör upp en processbeskrivning över hela projektet och utvärderar sin egen roll i projektets olika skeden. b) Idrottsinstruktion Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet planerar, genomför och utvärderar de studerande en idrottsinstruktionssituation för en grupp med barn eller ungdomar eller ett evenemang, t.ex. en idrottsdag eller turnering. De studerande använder några grundfärdigheter i idrottsinstruktion samt grenspecifika instruktionsfärdigheter. De använder, underhåller och förvarar utrustning och redskap och ger handledning i att använda dem även för den grupp som de instruerar. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovsmiljön kan vara olika motions- och idrottsorganisationer, kommunernas idrottsverk, den privata sektorn eller läroanstalter. Områdeskommittéer eller boendeföreningar samt mångkulturella eller internationella aktörer kan även fungera som yrkesprovsmiljö eller lämpliga samarbetspartners. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Att planera idrottshelheter Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande verkar med handledning i en grupp som planerar tjänstehelheter för idrott planerar en idrottshelhet med ungdomarna beaktar ungdomskulturens nuläge och olika metoder vid planering av verksamhet

22 20 Metodtillämpning följer den uppgjorda idrottsplanen instruerar självständigt en idrottsgrupp för ungdomar motiverar och inspirerar ungdomar att delta i och utöva idrott och motion. Att gå igenom verksamhetshelheten i slutet av instruktionen diskuterar verksamhetssituationen med gruppen diskuterar gemensamma erfarenheter och den egna arbetsprestationen med gruppen deltar i möten för att utveckla idrottsprojekt och arbetar mångprofessionellt med de centrala aktörerna arbetsuppgiften Att behärska idrottsligt ungdomsarbete instruerar unga i de vanligaste idrottsaktiviteterna väljer idrottsgrenar som främjar gemenskap presenterar och motiverar en idrottsgren eller ett idrottssätt som motiverar ungdomarna Att förstå ungdomars bakgrund tar reda på ungdomarnas bakgrund, behov och önskemål instruerar ungdomar i att välja idrottsintresse med beaktande av deras psykiska och fysiska beredskap stöder ungdomars tillväxt i fråga om användning av idrottstjänster och beaktar individuella faktorer Att tekniskt behärska metoden behärskar grundtekniken i den metod som han/hon valt i instruktionssituationen tillämpar kreativt grundtekniken i den metod som han/hon valt i instruktionssituationen tillämpar metodens grundteknik i instruktionssituationen, enligt individuella kunskapsnivåer hos dem som instrueras Att förbättra ungdomarnas levnadsvillkor deltar i en arbetsgrupp med att förbättra ungdomars levnadsvillkor väljer verksamhetsformer som stöder gemenskap tar initiativ att förbättra ungdomars levnadsvillkor tillsammans med dem den kunskap som ligger till grund för arbetet Specialkunskap om verksamhetsmiljön känner till hur pass lämplig verksamhetsmiljön är för idrottsinstruktion ordnar idrottsverksamhet för ungdomar, som utvecklar deras levnadsvillkor och hälsa använder verksamhetsmiljön och de möjligheter som den erbjuder i verksamheten ger ungdomarna information om idrott beaktar de centrala juridiska rättigheterna och skyldigheterna för barn och ungdomar utvärderar vilka idrottsgrenar som är populära bland ungdomarna samt uppmuntrar dem att bekanta sig med nya Kännedom om redskap känner till de viktigaste redskapen som används i idrottsverksamhet väljer redskap som är lämpliga för verksamheten och instruerar ungdomarna i att använda dem tillämpar sin kunskap om redskap i förhållanden som förändras

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN I IDROTT Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

4.1.1 Idrottsinstruktion

4.1.1 Idrottsinstruktion 1/6 4.1.1 Idrottsinstruktion Krav på yrkesskicklighet planerar och leder idrottsinstruktionshelheten och enskilda timmar ger instruktioner i idrott i olika verksamhetsmiljöer och för olika kunder och kundgrupper

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN

GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN 1 GRUNDER FÖR YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN KOMPETENSOMRÅDET FÖR IDROTTSINSTRUKTION, IDROTTSLEDARE, 2014 FÖRESKRIFT 60/011/2014 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2014 1 2 INNEHÅLL INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN

Läs mer

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS

Läs mer

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Examensdel: 2.1.1 Förmåga att instruera 35 kp Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan kan i sitt arbete använda sin egen förmåga att instruera och följa de yrkesmässiga principerna

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING Bilaga 2 2.4.2012 1 GRUNDERNA FÖR ARBETSLEDARUTBILDNING INOM TRANSPORTBRANSCHEN, FÖRSÖKSUTBILDNING 1. Utbildningens helhetsmål Målet för försöket med arbetsledarutbildning inom transportbranschen är att

Läs mer

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE

4 BEDÖMNING AV DE STUDERANDE Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K BILAGA 3 GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN (godkänd i direktionen 30.9.2005) B I L A G O R 4 BEDÖMNING AV

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård

Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Läroplan för utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård 1 Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 4.6.2014 Utbildningsprogrammet eller kompetensområdet för mentalhälsoarbete

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Tillredning av mat i portioner Kompetensområde för kock, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov

Läs mer

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området

Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR REHABILITERING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM SKÖNHETSBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har uppgjorts utgående från grunderna för läroplanen och för fristående examen för grundexamen inom laboratoriebranschen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Det nationella yrkesprovsmaterialet har uppgjorts utgående från grunderna för läroplanen och för fristående examen för grundexamen inom

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Kaféservice Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov nr 4 Gemensam

Läs mer

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent

VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR. Grundexamen i audiovisuell kommunikation Medieassistent VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL KULTUR Medieassistent Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundexamen i audiovisuell kommunikation USB:s föreskrift 38/011/2014, 28.10.2014

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom skönhetsbranschen Kompetensområde för specialhudvård och vård med hudvårdsapparater, kosmetolog Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har uppgjorts utgående från grunderna för läroplanen och för fristående examen för grundexamen inom hårbranschen

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen

Läs mer

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin

Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Inlärning i arbetet och yrkesprov inom teknologiindustrin Innehåll Förord 3 Arbetslivskontakter för de studerande 4 Yrkesprov 5 Varför, hur? 5 Nyttan? 5 Förverkligandet 6 Organ (=Yrkesteam) 7 Arbetsplatshandledare

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Tillredning av lunchrätter Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Yrkesprov

Läs mer

Kompetensområdet för VÅRD OCH FOSTRAN AV BARN OCH UNGA

Kompetensområdet för VÅRD OCH FOSTRAN AV BARN OCH UNGA Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för VÅRD OCH FOSTRAN AV BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: HEMVÅRD OCH OMSORGSARBETE FÖR ÄLDRE EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION

SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL SAMHÄLLSVETENSKAP, FÖRETAGSEKONOMI OCH ADMINISTRATION Merkonom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen inom företagsekonomi UBS:s

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan

Yrkesprovsplaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan splaner Grundexamen i visuell framställning, bildartesan Grafisk planering Fastställda av Yrkesteam Inveon Kultur 28.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom skönhetsbranschen Kompetensområde för specialhudvård och vård med hudvårdsapparater, kosmetolog Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."

Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter. GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM LIVSMEDELSBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts

Läs mer

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING Fastställda 6.4.2011 för försöksperioden 2011-2015 ÅLR 2011/2564 Grunder för förberedande utbildning för grundläggande

Läs mer

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott

YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Studiestig för elitidrott Planen uppgjord Datum 15/2 2013 Justering av uppbyggnaden Datum 21/3 2013 Formell justering Datum 28/3 2013 Godkännande av planen Datum 17/4 2013 Godkänd i andra stadiets utbildningsnämnds sektion Datum

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET

NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET VASA YRKESINSTITUT LÄROPLANENS EXAMENS- INRIKTADE DEL NATURVETENSKAPLIGA OMRÅDET Datanom Dokumentuppgifter Dokumentets namn Läroplan för grundeamen i informations- och kommunikationsteknik USB:s föreskrift

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM YTBEHANDLINGSBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka

Läs mer

GRUNDEXAMEN I IDROTT GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN

GRUNDEXAMEN I IDROTT GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN GRUNDER FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN INOM DEN YRKESINRIKTADE GRUNDUTBILDNINGEN GRUNDEXAMEN I IDROTT UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR IDROTTSINSTRUKTION, IDROTTSLEDARE UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING

Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom husteknik. Rörmontör. Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon splaner Grundexamen inom husteknik Rörmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning av yrkesprov... 3 2 splaner...

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM SKOBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts

Läs mer

YRKESPROVEN TAS I BRUK

YRKESPROVEN TAS I BRUK Y R K E S P R O V E N T A S I B R U K E S F YRKESPROVEN TAS I BRUK Utbildningsstyrelsen ISBN 952-13-2769-3 (häft.) ISBN 952-13-2770-7 (pdf) ÖVERSÄTTNING: Kerstin Lindroos-Falck LAYOUT: Kirsti Pohjapelto

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Grundexamen inom hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel: Att verka inom logi- och restaurangverksamhet Kompetensområde för matservice, kock Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD

VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för handikappomsorg. som del av grundexamen inom social- och hälsovård, närvårdare

Läroplan för utbildningsprogrammet för handikappomsorg. som del av grundexamen inom social- och hälsovård, närvårdare Läroplan för utbildningsprogrammet för handikappomsorg som del av grundexamen inom social- och hälsovård, närvårdare Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 4.6.2014 1 Utbildningsprogrammet

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: GENOMFÖRANDET AV IMMOBILISERINGSBEHANDLING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP /

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör

Yrkesprovsplaner. Grundexamen inom el- och automationsteknik. Elmontör Automationsmontör splaner Grundexamen inom el- och automationsteknik Elmontör Automationsmontör Fastställda av Yrkesteam Husteknik 20.11.2012 Östra Nylands yrkesinstitut Inveon 1 Innehåll och lärdomsprov... 2 1 Sammanfattning

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

KEMI. Läroämnets uppdrag

KEMI. Läroämnets uppdrag 1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre

Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre 1 Läroplan för utbildningsprogrammet hemvård och omsorgsarbete för äldre Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium 22.10.2011 2 Innehåll Hemvård och omsorgsarbete för äldre 10 sv... 1

Läs mer

Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov

Utbildning av arbetsplatshandledare 3 sv Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov BILD. Utbildningssystemet i Finland Tema: Planering av arbetsplatsförlagd utbildning och yrkesprov Bedömning inom grundläggande yrkesutbildning

Läs mer

Inlärning i arbete. Utbildning Ab

Inlärning i arbete. Utbildning Ab Inlärning i arbete Utbildning Ab Innehåll 1 INLÄRNING I ARBETE...5 1.1 Allmänt...5 1.2 Inlärning i arbete utomlands...5 2 FÖRE PERIODEN...6 2.1 Tips om arbetsplatser...6 2.2 Förberedelser...6 2.2.1 Kontakta

Läs mer

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Yrkesinriktad grundexamen: Hotell-, restaurang- och cateringbranschen Examensdel:2.3.1 Kundservice och försäljning och omfattning i kp; Kundservice och servering 15kp, Kundservice och försäljning LiA 10kp

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning

Fastställda läroplansgrunder för yrkesinriktad specialundervisning Dokumentnamn Nr Sidnr BESLUT 82 U2 1 (5) Datum Dnr 19.6.2012 ÅLR 2012/5830 Styrelsen för Ålands gymnasium Hänvisning LL (2011:13) om gymnasieutbildning Kontaktperson Överinspektör Bodil Regårdh Ärende

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för MUNHÄLSOVÅRD EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN. Kompetensområdet för MUNHÄLSOVÅRD EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för MUNHÄLSOVÅRD EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen

Utbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen Sosiaalialan AMK -verkosto Utbildningsprogrammet för det Kompetenser för Socionom (YH) examen Socionom (YH) kompetenserna är indelade enligt följande: - - - Etisk kompetens inom det Översättning: Susanne

Läs mer

Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3

Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3 Grundexamen inom hantverk och konstindustri/artesan-finsnickare Examensdel: 2.1.1 Kundinriktad tillverkning 15 kp + Modul 1: Projektkunskap, 10 kp, Modul 2: Kundbetjäning och försäljning, 5 kp Krav på

Läs mer

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005. OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN I TANDTEKNIK Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för

Läs mer

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6

SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material

Läs mer

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 35/011/2004 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 FÖRESKRIFT 35/011/2004

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PERIOPERATIV VÅRD EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT

Läs mer

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare

Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Närvårdare Läroplan för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen Närvårdare Godkänd av styrelsen för Ålands gymnasium XX.06.2016 Innehåll 1. INLEDNING... 4 1.1 Mål... 4 1.2 Värdegrund... 5 1.3 Närvårdare

Läs mer

Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp.

Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp. Grundexamen inom husteknik/rörmontör Examensdel: Förbränningsteknik 15 kp. Krav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan utföra installationsarbeten för förvaringsanordningar för bränslen

Läs mer

Grunder för yrkesinriktad grundexamen

Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom fastighetsservice 2014 Kompetensområdet för fastighetsskötsel, fastighetsskötare Kompetensområdet för lokalvård,lokalvårdare föreskrift 50/011/2014

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Läroplan för grundundervisning i bildkonst

Läroplan för grundundervisning i bildkonst Läroplan för grundundervisning i bildkonst Grundläggande konstundervisning i Korsholm grundar sig på lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och förordningen om grundläggande konstundervisning

Läs mer

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Ålands vårdinstitut Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Fastställd av direktionen 7.6.2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD... 3 2. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET

Läs mer

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts

Läs mer

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016

GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016 Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I HUSLIG EKONOMI 2015 2016 Föreskrifter och anvisningar 2015:13 Utbildningsstyrelsen

Läs mer

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV

UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Utbildningsgrunder UTBILDNING SOM HANDLEDER FÖR ARBETE OCH ETT SJÄLVSTÄNDIGT LIV Föreskrift 6/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 Innehåll INLEDNING... 1 1 UTBILDNINGEN SOM HANDLEDER FÖR

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING Partnerskap Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen har fått Europeiska kommissionens

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 60 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 FÖRESKRIFT 60 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012

MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 Innehållsförteckning 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET...

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 FÖRESKRIFT 48/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Grunder för

Läs mer