NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Det nationella yrkesprovsmaterialet har uppgjorts utgående från grunderna för läroplanen och för fristående examen för grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen ( , dnr24/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskriften, inte norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2005

2 GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR ENSKILDA STUDIEHELHETER 5 3.1A De gemensamma studierna Stöd för utveckling och handledning, 16 sv Vård och omsorg, 22 sv Stöd för rehabilitering, 12 sv B Yrkesinriktade studier som differentierar enligt utbildningsprogram 19 Utbildningsprogrammet för akutvård Akutvård, 40 sv 19 Utbildningsprogrammet för rehabilitering Rehabilitering, 40 sv 26 Utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn och unga Vård och fostran av barn och unga, 40 sv 33 Utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård Mentalhälsoarbete och missbrukarvård, 40 sv 39 Utbildningsprogrammet för sjukvård och omsorg Sjukvård och omsorg, 40 sv 43 Utbildningsprogrammet för mun- och tandvård Mun- och tandvård, 40 sv 49 Utbildningsprogrammet för handikappomsorg Handikappomsorg, 40 sv 52 Utbildningsprogrammet för äldreomsorg Äldreomsorg, 40 sov 56 Utbildningsprogrammet för kundbetjäning och informationshantering Kundbetjäning och informationshantering, 40 sv 61

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovs-materialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisande kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömnings-kriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkes-inriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

6 4 det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR ENSKILDA STUDIEHELHETER Yrkesproven i studiehelheterna i de gemensamma yrkesinriktade studierna i examen är obligatoriska för alla studerande. Yrkesprov i de studiehelheter som differentierar enligt utbildningsprogram är obligatoriska för dem som valt i fråga varande utbildningsprogram. Den studerande måste genom prov påvisa sitt kunnande även i andra valbara studier om de är yrkesinriktade. Utbildningsarrangören avgör antalet yrkesprov så att kunnandet i samtliga yrkesinriktade studiehelheter påvisas och bedöms. YRKESINRIKTADE STUDIER I GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, 90 SV De gemensamma yrkesinriktade studierna för examen, 50 sv Stöd för utveckling och handledning, 16 sv Vård och omsorg, 22 sv Stöd för rehabilitering, 12 sv Yrkesinriktade studier som differentierar enligt utbildningsprogram, 40 sv Utbildningsprogrammet för akutvård, 40 sv Utbildningsprogrammet för rehabilitering, 40 sv Utbildningsprogrammet för vård och fostran av barn, 40 sv Utbildningsprogrammet för mentalhälsoarbete och missbrukarvård, 40 sv Utbildningsprogrammet för sjukvård och omsorg, 40 sv Utbildningsprogrammet för mun- och tandvård, 40 sv Utbildningsprogrammet för handikappomsorg, 40 sv Utbildningsprogrammet för äldreomsorg, 40 sv Utbildningsprogrammet för kundbetjäning och informationshantering, 40 sv Övriga valbara studier, 10 sv 3.1A De gemensamma studierna Stöd för utveckling och handledning, 16 sv Centralt kunnande som framkommer i yrkesproven Att i den dagliga verksamheten stöda barnets tillväxt och utveckling Att planera, genomföra och bedöma handledd verksamhet Interaktion och verksamhet med barn Att i verksamheten använda arbetsenhetens material och utrymmen Att använda sig av kunskapen om barnets tillväxt och utveckling Att följa anvisningarna och föreskrifterna för arbetarskyddet

8 6 Att beakta säkerheten i arbete med barn Förmåga att lära sig och utvecklas i yrkesarbete Interaktion med barnens föräldrar och arbetsenhetens personal Att följa yrkesetiken Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet i stöd för utveckling och handledning utför närvårdarstuderanden som medlem av arbetsgruppen uppgifter som hör till en närvårdare i olika verksamhetsmiljöer för barn (till exempel daghem för barn, familjedagvårdsplatser, barns hem, dagvårdsplatser för vård under morgon och eftermiddag o.s.v.). Yrkesprovet förutsätter att den studerande bekantar sig med barn och barngruppers verksamhet. Att bekanta sig med barn och barngrupper sker naturligt under perioden för inlärning i arbetet före yrkesprovet. Den studerande observerar barn, svarar mot deras behov och stöder så barnets tillväxt, utveckling och välbefinnande i de dagliga funktionerna. Den studerande planerar, genomför och bedömer handledd verksamhet för barn samt verkar i interaktion med barnens föräldrar och arbetsenhetens personal. Den studerande gör upp en plan för yrkesprovet. Planen innehåller den studerandes egen beskrivning av arbetet, hur det centrala kunnandet framkommer under yrkesprovet. Den studerande gör dessutom upp åtminstone en noggrannare plan om en handledningssituation med barngrupp (t.ex. basfunktionerna, lek, konstfostran) samt genomför den genom att använda sig av de möjligheter miljön för yrkesprovet erbjuder. Den studerande skall påvisa samtliga krav på yrkesskicklighet som ligger till grund för bedömningen. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet i stöd för utveckling och handledning kan genomföras i miljöer där den professionella verksamheten tillsammans med barn sker och där det är möjligt, att arbeta i multiprofessionella arbetsgrupper. Om provet genomförs i annan miljö än i miljö avsedd för verksamhet med barn (t.ex. ålderdomshem, servicehus och dagcentra) omarbetar läroinrättningen terminologin för materialet för yrkesprov så att det lämpar sig för miljön i fråga. Att avlägga yrkesprovet förutsätter att arbeta enligt arbetsskiftena i arbetsenheten. Om yrkesprovet genomförs under perioden för inlärning i arbetet läggs det till slutet av perioden. Den studerande, handledaren på arbetsplatsen och den handledande läraren kommer överens om exakt tidpunkt för yrkesprovet. Längden på yrkesprovet bestäms utgående från verksamhetskvaliteten och miljön för yrkesprovet. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Att stöda barnets tillväxt och utveckling i den dagliga verksamheten Bedömningskriterier NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) Den studerande Den studerande Den studerande behöver handledning för att i planeringen av verksamheten kunna ta barnets ålder, utvecklingsnivå samt bakgrund i beaktande beaktar barnets ålder och utvecklingsnivå då han/hon planerar och genomför den dagliga verksamheten beaktar barnets ålder och utvecklingsnivå samt individuella behov vid planering av verksamheten samt använder sig av skapande uttryckssätt vid stöd för utvecklingen

9 7 sätter upp mål för sitt arbete med stöd för tillväxt och utveckling, men behöver tidvis handledning sätter upp realistiska mål för sin verksamhet sätter upp realistiska och konkreta mål för sin verksamhet beaktar faktorer som påverkar en positiv anda skapar och upprätthåller en positiv anda skapar och upprätthåller en positiv och inspirerande anda Att planera, genomföra och bedöma handledd verksamhet instruerar barnet begripligt ändrar sin verksamhet på basen av respons, men behöver tidvis ännu handledning instruerar barnet klart och begripligt ändrar sin verksamhet i enlighet med situationen instruerar barnet klart, begripligt och ändamålsenligt ändrar vid behov sin verksamhet och kan motivera ändringarna i verksamheten avslutar med stöd av arbetsgruppen en handledd situation avslutar självständigt en handledd situation och leder barnen till följande verksamhet avslutar självständigt och naturligt en handledd situation och leder barnen klart till följande verksamhet behöver handledning för att bedöma hur relevant målsättningen för den egna verksamheten är bedömer sin verksamhet i förhållande till målsättningen bedömer sin verksamhet mångsidigt och i för-hållande till målsättningen arbetsuppgiften Interaktion och att verka tillsammans med barn lyssnar på och observerar barnet, men behöver stöd för att beakta barnets behov och föremål för intresse lyssnar på och observerar barnet samt beaktar dess behov och föremål för intresse lyssnar på och observerar barnet aktivt samt beaktar dess behov och föremål för intresse handlar positivt och naturligt i arbete med barn och respekterar barnet, men behöver tidvis stöd och handledning i nya situationer handlar positivt och varmt i arbete med barn och respekterar barnet handlar naturligt, empatiskt i arbete med barn och respekterar barnet, kan diskutera med barnet och visa medkänsla stöder under handledning interaktionen mellan barn stöder interaktionen mellan barn stöder aktivt interaktionen mellan barn i olika situationer Att använda arbetsenhetens material, redskap och utrymmen i verksamheten erbjuder barnen möjlighet till verksamhet men behöver handledning för att ändamålsenligt använda material, redskap och utrymmen erbjuder barnen möjlighet till verksamhet genom att i sin verksamhet ändamålsenligt använda material, redskap och utrymmen erbjuder barnen möjlighet till verksamhet genom att i sin verksamhet ändamålsenligt och kreativt använda material, redskap och utrymmen

10 8 den kunskap som ligger till grund för arbetet Att använda kunskaperna om barns tillväxt och utveckling beaktar under handledning i sitt arbete barnets ålder och utvecklingsnivå beaktar i sitt arbete barnets ålder och utvecklingsnivå arbetar i enlighet med barnets ålder och utvecklingsnivå, granskar fenomen ur olika perspektiv och motiverar sin verksamhet arbetssäkerhet Att följa arbetarskyddsföreskrifter och regler handlar i vanliga arbetssituationer enligt författningarna och verksamhetsprinciperna för arbetarskyddet, men behöver handledning i nya situationer och nya miljöer handlar i olika arbetssituationer enligt författningarna och verksamhetsprinciperna för arbetarskyddet och klarar sig självständigt i nya och föränderliga situationer följer självständigt arbetarskyddsföreskrifterna och beaktar aktivt hela arbetsmiljöns säkerhet Att beakta säkerheten i arbete med barn sörjer för barnens säkerhet enligt givna anvisningar sörjer för säkerheten i arbete med barn förutser situationer och sörjer för barnens säkerhet Baskompetens Inlärningsförmåga är villig att lära sig och tar under handledning ansvar för sin inlärning identifierar de egna starka sidorna och utvecklingsområden identifierar de egna starka sidorna och utvecklingsområdena, förstår deras betydelse i relation till den yrkesmässiga utvecklingen och tar ansvar för den Förmåga att lära sig och utvecklas i yrkesarbetet tar emot respons och ändrar sin verksamhet på basen av responsen tar emot respons och är villig att utvecklas i sina färdigheter ber om respons, tar emot och ger respons konstruktivt och är villig att utvecklas i sina färdigheter Interaktions- och kommunikationsförmåga möter serviceinriktat och respektfullt barnets föräldrar (t.ex. då barnet förs till och hämtas från dagvård), men behöver tidvis stöd och handledning möter serviceinriktat och respektfullt barnets föräldrar möter serviceinriktat och respektfullt barnets föräldrar (t.ex. berättar om barnets dag) och kan kommunicera naturligt och ändamålsenligt i olika situationer. Interaktion med barnens föräldrar och arbetsenhetens personal arbetar som medlem av arbetsgruppen och följer reglerna för arbetsgruppen arbetar naturligt som medlem av arbetsgruppen arbetar initiativrikt och flexibelt som medlem av arbetsgruppen Att tillämpa yrkesetiken beaktar i sitt arbete verksamhetsprinciperna för social- och hälsovårdsbranschen, men behöver tidvis ännu handledning beaktar i sitt arbete värdegrunden och yrkesetiken för social- och hälsovårdsbranschen och arbetar i enlighet med eget ansvar och egna befogenheter. följer i sitt arbete värdegrunden och de yrkesetiska principerna för social- och hälsovårdsbranschen och kan med hjälp av dem motivera sin verksamhet beaktar i sitt arbete det ansvar och de befogenheter som är förknippande med arbetet

11 Vård och omsorg, 22 sv Centralt kunnande som framkommer i yrkesproven Att planera, utföra och bedöma eget arbete Att använda sig av planen för vård och omsorg Grundvård, att sörja för den personliga renligheten och påklädningen (inte helavtvättning av sängbunden patient i observations- eller vårdapparatur) Att sörja för att klienten äter och dricker (inte sondmatning, gastrostomi och parenteral nutrition) Att sörja för utsöndring (inte katetrisering, vård av stomi) Att observera och trygga andningen och blodcirkulationen Att stöda klienten att röra sig Att sörja för behovet av sömn och vila Att sörja för de individuella, psykiska och andliga behoven Läkemedelsbehandling, att iaktta effekterna av läkemedel, att handleda klienten i läkemedelsbehandling Skötsel av hushåll, att skaffa förnödenheter och tillreda mat, att sörja för att hålla rent i klientens hem och närmiljö Klädvård Grundvård, att använda sig av kunskaperna om folkhälsorisker och grunderna i sociala problem samt grunderna i fysiologi och anatomi Att använda sig av kunskaperna i läkemedelsbehandlingens grunder Att använda sig av kunskaperna i tillredning av mat och specialdieter samt av kunskaperna i klädvård och i att hålla rent Att följa föreskrifterna för arbetarskyddet Att följa aseptiken Att följa ergonomin Självutvärdering Problemlösning Interaktion, kommunikation och samarbete Att följa yrkesetiken Att främja hållbar utveckling (ekonomiskt tänkande, energisparande, avfallssortering, att använda miljövänliga produkter) Beskrivning av yrkesprovet Det centrala kunnandet i yrkesprovet i vård och omsorg är de olika delområdena för grundvård, läkemedelsbehandling och skötsel av hushåll. Den studerande stöder, hjälper och vårdar målmedvetet och klientcentrerat människor i olika ålder i deras dagliga funktioner med hjälp av olika sätt för vård och omsorg. Sina kunskaper i grundvård påvisar den studerande genom att sörja för klientens personliga renlighet och påklädning, att äta, dricka och för utsöndring samt för behovet av sömn och vila. Dessutom innefattar yrkesprovet observering av andning och blodcirkulation samt att stöda klienten i att röra sig. Den studerande sörjer för klientens individuella sociala, psykiska och andliga behov. Till det centrala kunnandet i läkemedelsbehandling hör trygg hantering och delning av läkemedel i doser för klienterna, att ge klienten läkemedel, att iaktta läkemedelsbehandlingens effekter och att rapportera om dem, samt att handleda klienten i att förnya recept, i att förvara och förstöra läkemedel. Inom skötseln av hushåll påvisar den studerande sitt kunnande genom att sörja för renligheten och

12 10 säkerheten i klientens hem och närmiljö (wc och tvättutrymmen, kök, vistelse- och tamburutrymmen och sovutrymmen). Han/hon sörjer för klädvården (sortering av tvätt, att tolka tvättföreskrifterna, maskintvätt, torkning och efterbehandling) och för tillredning av mat. Den studerande skaffar förnödenheter och tillreder basmat, bakverk samt de vanligaste specialdieterna. Den studerande arbetar enligt principen för hållbar utveckling. Hur den studerande behärskar kunskapen som ligger till grund för arbetet syns i hans/hennes verksamhet och i den egna utvärderingen av arbetet. Genom sina färdigheter i interaktion och kommunikation skapar den studerande naturliga klientrelationer och främjar vårdrelationen genom en professionell interaktion. Med hjälp av samarbetsförmågan kan den studerande arbeta som medlem av ett team eller en arbetsgrupp med olika människor. Den studerande arbetar enligt de yrkesetiska principerna, sörjer till exempel för klientens säkerhet, beaktar klientens individualitet och stöder klienten i att klara sig själv. Den studerande respekterar klientens åsikter, känslor och övertygelse. Utgående från klientens individuella behov planerar, förverkligar och utvärderar den studerande vård- och omsorgsarbetet. Den studerande verkar enligt föreskrifterna för arbetsplatsens arbetarskydd, praxis för hygien och de aseptiska principerna. Den studerande skall påvisa alla kunskapsområden vilka definierats i materialet för yrkesprovet och som ligger till grund för bedömningen. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i möjligast genuina arbetslivssituationer under perioden för inlärning i arbetet, på annan arbetsplats eller i läroinrättningen. Yrkesprovet kan genomföras bl.a. på följande sätt: 1 I sin helhet under en period av inlärning i arbetet I denna organiseringsmodell är det möjligt att genomföra skötsel av hushåll, läkemedelsbehandling och grundvård i samma arbetsenhet (t.ex. enhet för hemvård). 2 Under tvår perioder för inlärning i arbetet I denna organiseringsmodell förverkligas inlärning i arbetet i två olika verksamhetsmiljöer i vilka man påvisar de centrala kunskapsområden som arbetsenheten i fråga bäst lämpar sig för. Möjliga kombinationer är av alternativ för förverkligande är t.ex. skötsel av hemhushåll och grundvård (t.ex. hemtjänst) eller läkemedelsbehandling och grundvård (t.ex. bäddavdelning). I tre verksamhetsmiljöer I denna organiseringsmodell finns tre olika verksamhetsmiljöer där turvis ett centralt kunskapsområde av yrkesprovet förverkligas. Alternativ för att genomföra yrkesprovet kan vara två olika platser för inlärning i arbetet samt läroinrättningen. Inom miljön för läroinrättningen kan man till exempel genomföra påvisandet av kunskaperna i läkemedelsbehandling eller skötsel av hemhushåll eller båda två. Lämpliga miljöer för yrkesprovet i studiehelheten vård och omsorg är följande: 1 Arbetsenheter med verksamhet som berör vård och omsorg. Sådana är till exempel grundvårdens bäddavdelningar, enheter för hemvård och hemservice, enheter för serviceboende, servicecentra och gruppboende. I miljön för yrkesprovet skall det finnas adekvata arbetsredskap som allmänt används inom vård- och omsorgsarbetet. 2 Arbetsenheter med verksamhet som innefattar följande uppgifter inom läkemedelsbehandling: dosering av läkemedel, att iaktta läkemedels effekter och biverkningar enligt föreskrift och handledning i att förnya

13 11 läkemedelsrecept. Sådana miljöer för yrkesprovet kan vara social- och hälsovårdsbranschens enheter i vilka läkemedelsbehandling ges i sådan omfattning som det beskrivs i materialet för yrkesprovet. Om den studerande inte har möjlighet att i miljön för yrkesprovet påvisa sitt kunnande i samtliga objekt angående läkemedelsbehandling, som definieras i materialet för yrkesprov, skall läraren i läroinrättningen försäkra sig om kunnandet. 3 Arbetsenheter i vilka verksamheten innefattar följande uppgifter som hör till skötsel av hushåll: anskaffning av förnödenheter, tillredning av mat, att hålla rent och klädvård. Sådana är till exempel enheter för hemvård och hemtjänst, enheter för serviceboende, servicecentra för åldringar, ålderdomshem och smågruppboende. I personalen vid miljön för yrkesprovet ingår personer som avlagt grundexamen inom social- och/eller hälsovårdbranschen, andra representanter för yrkesgrupper inom social- och hälsovårdsbranschen samt representanter för andra yrkesgrupper. Även andra kan fungera som samarbetsparter, till exempel anhöriga eller frivilligarbetare. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Att planera, genomföra och bedöma den egna verksamheten Bedömningskriterier NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) Den studerande Den studerande Den studerande ställer som medlem av arbetsgruppen upp mål för den egna verksamheten och beaktar klientens behov, berättar för arbetsgruppen om sina mål, genomför sin plan och utvärderar sin egen verksamhet. motiverar sin plan för arbetsgruppen, förverkligar smidigt sin plan och utvärderar sin verksamhet framför alternativa lösningsmodeller till sin plan, förverkligar smidigt sin plan i enlighet med situationen och utvärderar kritiskt den egna verksamheten Att använda sig av vård- och serviceplanen använder som medlem av en arbetsgrupp vård- och serviceplaner på överenskommet sätt och handlar planmässigt i arbetssituationerna. gör upp och använder vårdoch serviceplaner och behärskar arbetssituationerna som helheter gör upp, använder och utvärderar vård- och serviceplaner och behärskar smidigt arbetsprocesshelheterna arbetsuppgiften Grundvård Att sörja för klientens personliga hygien och påklädning (inte helavtvättning av patient i observationseller vårdapparat) sörjer för klientens personliga renlighet och påklädning enligt överenskommelse (assisterar vid tvätt, tvättar, sköter hudvård, vård av mun och tänder, hand- och fotvård) sörjer individuellt för klientens personliga renlighet och påklädning tillämpar alternativa metoder för att hjälpa vid renlighet och påklädning och beaktar klientens resurser för att klara sig själv Att sörja för att klienten äter och dricker (inte sondmatning, gastrostomi och parenteral nutrition) sörjer för att klienten får tillräcklig föda och dryck och genomför som medlem av arbetsgruppen grundvård kring måltiderna arrangerar måltiden behaglig och estetisk utgående från klientens individuella behov tillämpar alternativa metoder för att hjälpa vid måltiderna och beaktar klientens resurser. Den studerande handlar självständigt.

14 12 Att sörja för utsöndring (inte katetrisering, vård av stomi) hjälper klienten vid utsöndring (urinering, avföring, illamående och uppkastning) och sörjer för klientens intimitetsskydd hjälper klienten individuellt vid utsöndring tillämpar alternativa metoder för att hjälpa vid utsöndring i enlighet med klientens resurser. Handlar självständigt Att observera och trygga andning och blodcirkulation mäter korrekt klientens andningsfrekvens, puls och blodtryck samt informerar om mätningsresultaten på överenskommet sätt observerar och iden-tifierar förändringar i klientens tillstånd samt informerar om dessa i enlighet med situationen observerar och identifierar förändringar i klientens tillstånd, agerar ändamålsenligt i en förändrad situation och informerar så som situationen kräver Att stöda klienten att röra sig hjälper klienten att röra sig eller i samband med lägesbehandling /rörelseträning eller i båda hjälper klienten att röra sig, identifierar klientens resurser och stöder denna i att klara sig själv hjälper, handleder och uppmuntrar klienten att röra sig enligt sina resurser, stöder klienten att klara sig själv Att sörja för behovet av sömn och vila sörjer för klientens behov av sömn och vila (vila på dagen och nattsömn) identifierar yttre och inre faktorer som påverkar klientens sömn och stöder klientens rytm för sömn och vaka vilken upprätthåller dennas funktionsförmåga känner till och använder alternativa metoder då han/hon stöder klientens rytm för sömn och vaka vilken upprätthåller och främjar dennas funktionsförmåga Att sörja för de individuella, psykiska och andliga behoven sörjer som medlem av arbetsgruppen för klientens individuella sociala (t.ex. människorelationer), psykiska (klientens trygghetskänsla) och andliga behov (t.ex. livsåskådning) sörjer delvis själv-ständigt för i fråga varande arbetsuppgift sörjer självständigt för i fråga varande arbets-uppgift Läkemedelsbehandling känner till de vanligste läkemedelsformerna, doserar läkemedel aseptiskt och felfritt i klientenliga doser och ger klienten läkemedel p.o., rect. och s.c. enligt anvisning känner till de vanligaste grupperna av läkemedel, läkemedelsformer och sätt att ge läkemedel, doserar och ger klienten läkemedel felfritt, tillämpar aseptik och beaktar föreskrifterna för arbetar- och miljöskydd samt motiverar sin verksamhet behärskar de vanligaste grupperna av läkemedel, läkemedelsformer och sätt att ge läkemedel, doserar och ger klienten läkemedel felfritt, hanterar läkemedel aseptiskt, i läkemedelshanteringen beaktas föreskrifterna för arbetar- och miljöskydd, motiverar sin verksamhet Att observera effekter av läkemedel söker under handledning uppgifter om läkemedels effekterna och biverkningar ur Pharmaca Fennica, observerar läkemedels effekterna och biverkningar enligt anvisning, informerar under handledning muntligt och skrifligt om sina observationer använder Pharmaca Fennica som källa då han/hon observerar effekterna och biverkningar hos läkemedel som klienten använder och informerar muntligt och skriftligt om sina observationer använder Pharmaca Fennica och observerar självständigt läkemedels effekter och biverkningar som en del av helhets-vården av klienten samt informerar självständigt muntligt och skriftligt om sina observationer

15 13 Att handleda klienten i läkemedelsbehandling Skötsel av hemhushåll handleder och ger klienten råd i att förnya läkemedelsrecept och i enskilda frågor som berör läkemedelsbehandling handleder och ger klienten råd i att förnya läkemedelsrecept samt handleder klienten att använda läkemedel, att förvara dem och att förstöra dem inom ramen för författningarna handleder och ger klienten råd gällande att förnya läkemedelsrecept, handleder klienten att använda läkemedel enligt situationen. Handleder klienten i att förvara och förstöra läkemedel inom ramen för författningarna och sitt ansvar Anskaffning av förnödenheter och tillredning av mat (tillredning av basmat och bakverk, tillredning av de vanligaste specialdieterna såsom laktosreducerad/laktosfri, mat som beaktar kostallergier, glutenfri, dieter för vård och förebyggande av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och förstoppning) tillreder baskost och bakverk samt kost enligt de vanligaste specialdieterna enligt anvisning och beaktar förebyggande och vård av fetma vid tillredning av mat planerar och tillreder näringsmässigt full-värdig baskost och bakverk samt kost enligt de vanligaste specialdieterna planerar och tillreder näringsmässigt fullvärdiga, hela måltider och beaktar klientens behov och egen aktivitet, klarar självständigt av sina arbets-uppgifter och hjälper klienten att självständigt sörja för sin nutrition Att hålla rent i klientens hem och närmiljö (hålla rent i wc och tvättutrymmen, kök, vistelseoch tamburutrymmen samt sovutrymmen) sörjer på överenskommet sätt för renligheten och säkerheten i klientens hem och närmiljö sörjer för renligheten, trivseln och säkerheten i klientens hem och närmiljö och arbetar delvis självständigt sörjer för renligheten, trivseln och säkerheten i klientens hem och närmiljö och arbetar självständigt och klientcentrerat Att ombesörja klädvård (sortering av tvätt, tolka skötselföreskrifterna, maskintvätt med adekvat tvättprogram, torkning och efterbehandling) sörjer för klädvården enligt anvisning sörjer för klädvården delvis självständigt sörjer för klädvården självständigt och klientcentrerat den kunskap som ligger till grund för arbetet Att använda kunskaperna i grundvård, folkhälsorisker och sociala problem samt grundkunskaperna i anatomi och fysiologi motiverar sin verksamhet i arbetssituationer med kunskaper om människans behov och förutsättningar för välbefinnande, kroppens normala uppbyggnad och funktion, folkhälsorisker och sociala problem, men motiveringen är inte alltid täckande motiverar sina beslut och sitt verksamhetssätt motiverar sina beslut och sitt verksamhetssätt klientcentrerat och heltäckande i föränderliga arbetssituationer Att använda kunskaperna i läkemedelsbehandlingens grunder motiverar sin verksamhet i arbetssituationer med kunskaper i läkemedelsbehandlingens grunder men motiveringen är inte alltid täckande motiverar sina beslut och sitt verksamhetssätt motiverar sina beslut och sitt verksamhetssätt klientcentrerat och heltäckande i föränderliga arbetssituationer

16 14 Att använda kunskaperna i grunderna i matlagning och specialdieter samt grunderna i renhållning och klädvård arbetssäkerhet Att följa föreskrifterna för arbetarskyddet motiverar sin verksamhet i arbetssituationerna med grunderna i matlagning, specialdieter, renhållning och klädvård, men motiveringen är inte alltid täckande följer arbetsplatsens anvisningar för arbetarskydd (fysikaliska, kemiska och biologiska arbetsförhållandefaktorer) och arbetsplatsens el- och brandsäkerhetsföreskrifter amt använder ändamålsenlig arbetsdräkt och skydd som behövs motiverar sina beslut och sitt verksamhetssätt avvärjer hälsorisker och men som arbetet förorsakar och upprätthåller för sin egen del en god anda på arbetsplatsen motiverar sina beslut och sitt verksamhetssätt klientcentrerat och heltäckande i föränderliga arbetssituationer förebygger riskfaktorer förorsakade av arbetet, upprätthåller för sin egen del en god anda på arbetsplatsen och identifierar sådant som inverka menligt på andan Att beakta aseptiken vekar enligt arbetsplatsens hygienpraxis och aseptiska arbetsordning och sköter sin personliga hygien (bl.a. handtvätt / desinficering) så att han/hon inte förorsakar smittospridning motiverar sin verksamhet med professionell kunskap om aseptik och hygien tillämpar i nya situationer principerna för det aseptiska arbetet och motiverar sina beslut och sitt verksamhetssätt med professionella kunskaper Att tillämpa ergonomi använder korrekta förflyttningstekniker och hjälpmedel för att flytta klienter använder ergonomiskt korrekt arbetsställning i olika skeden av sitt arbete arbetar ergonomiskt och förebygger olycksfall och skador förorsakade av arbetet Baskompetens Inlärningsförmåga Självutvärdering tar emot respons och ändrar sin verksamhet i enlighet med den respons han/hon erhållit, utvärderar sin egen inlärning och sitt kunnande, men behöver här ännu handledning tar emot och ger respons samt ändrar sin verksamhet i enlighet med den respons han/hon erhållit och utvärderar sin egen inlärning och sitt kunnande skaffar, analyserar och bedömer kunskap samt tillämpar i föränderliga arbetssituationer det man tidigare lärt sig, identifierar sina starka sidor och sitt behov av utveckling Förmåga att lösa problem Problemlösning söker självmant handledning i problemsituationer motiverar med professionell kunskap de beslut han/hon fattat och sitt handlande i en problemsituation motiverar med professionell kunskap de beslut man fattat och sitt handlande och presenterar realistiska och uppbyggande lösningsalternativ i problemsituationer och finner flexibla lösningar i nya situationer Interaktions-, kommunikations- och samarbetsförmåga Interaktion, kommunikation och samarbete möter klienten sakligt och handlar ansvarsfullt i arbetsgruppen samt informerar om sina observationer muntligt, skriftligt eller med hjälp av informationsteknisk utrustning eller med dessa samtliga medel möter klienten sakligt och främjar genom medel för interaktion klientens välbefinnande, arbetar ansvarsfullt i arbets-kollektivet och är kapabel till samarbete möter olika klienter professionellt och främjar självmant och individuellt genom medel för inter-aktion klientens välbefinnande samt arbetar flexibelt som medlem av arbetsgruppen Etiska och estetiska färdigheter Att tillämpa yrkesetiken följer i bekanta situationer social- och hälsovårdsbranschens verksamhetsprinciper samt beaktar estetiska egenskaper i omgivningen följer social- och hälsovårdsbranschens verksamhetsprinciper i arbetssituationerna, bedömer hur estetiska egenskaper i omgivningen påverkar klientens välbefinnande följer i föränderliga arbetssituationer social- och hälsovårdsbranschens verksamhetsprinciper och motiverar sin verksamhet samt utvecklar det estetiska i omgivningen för att främja klientens välbefinnande

17 15 Gemensamma betoningar Att främja hållbar utveckling (ekonomiskt tänkande, energisparande, avfallssortering, miljövänliga produkter o.s.v.) väljer och använder som medlem av en arbetsgrupp arbetsmetoder och material som är skonsamma för miljön främjar med sitt eget miljöpositiva verksamhetssätt att principerna för en hållbar utveckling förverkligas handleder och uppmuntrar klienterna till miljövänliga val Stöd för rehabilitering, 12 sv Centralt kunnande som framkommer i yrkesproven Att resurscentrerat bedöma funktionsförmågan i vardagliga situationer hos klienten som rehabiliteras, genom att använda sig av olika metoder för att samla in information Att göra upp, genomföra och utvärdera en plan som stöder funktionsförmågan hos klienten som rehabiliteras Att skapa, stöda och upprätthålla de sociala kontakterna för klienten som rehabiliteras Yrkesmässig interaktion och kommunikation Att behärska ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt Kunskap om hjälpmedel, om deras användning och att handleda i användningen av dem Att beakta miljöns betydelse vid stöd för rehabilitering Att förstå och använda sig av verksamhetsfältet för rehabilitering (medicinska, sociala, professionella, fostrande) Att använda sig av den teoretiska kunskapen i stöd för rehabilitering Att följa arbetarskyddsanvisningarna och föreskrifterna Att upprätthålla och stärka den studerandes egen arbetsförmåga Självutvärdering Multiprofessionellt samarbete Att följa yrkesetiken Kvalitativ och klientcentrerad verksamhet ( att utgå från behoven hos den som rehabiliteras, individualitet, målmedvetenhet, empati, konfidens, samt ett serviceinriktat sätt som ger råd, betjänar och respekterar rättigheterna hos den som rehabiliteras) Beskrivning av yrkesprovet Yrkesprovet i studiehelheten stöd för rehabilitering sker som en process under perioden för inlärning i arbetet: 1. Tillsammans med handledaren på arbetsplatsen väljer den studerande en egen klient som rehabiliteras. 2. Den studerande bekantar sig mångsidigt med klienten som rehabiliteras och med dennas rehabiliterings-/vård-/serviceplan genom att använda sig av olika metoder för att hämta information. 3. Den studerande bedömer skriftligt den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan hos klienten som rehabiliteras samt kartlägger genom att använda olika metoder för att hämta information och genom att använda sig av den multiprofessionella arbetsgruppen de rehabiliteringstjänster som klienten använder (medicinska, sociala, professionella och fost-

18 16 rande tjänster). Den studerande väljer ett delområde som hör till klientens fysiska, psykiska eller sociala funktionsförmåga. Den studerande gör upp en skriftlig plan om hur han/hon på detta delområde stöder klienten som rehabiliteras och beaktar starka sidor och brister i funktionsförmågan hos klienten. Den studerande motiverar sina lösningar genom att använda teoretisk kunskap. 4. Den studerande presenterar i en multiprofessionell arbetsgrupp den skriftliga plan han/hon gjort upp. I arbetsgruppen ingår den lärare som ansvarar för yrkesprovet och presentationen kan ske t.ex. under en avdelningstimme, som en rapport eller på ett arbetsplatsmöte. Handledaren på arbetsplatsen svarar för att tillfälle ordnas för presentationen. I mån av möjlighet är klienten som rehabiliteras med vid presentationen. 5. Genom att enligt planen använda sig av ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt stöder den studerande funktionsförmågan hos klienten som rehabiliteras (att främja förmågan att klara sig själv, att respektera självbestämmanderätten, att skapa en omgivning som är trygg och som främjar rehabilitering och att förverkliga den förebyggande principen). 6. Den studerande bedömer hur den plan han/hon gjort för klienten som rehabiliteras förverkligas samt sitt eget kunnande under hela processen genom att använda sig av det stöd och den handledning han/hon får av handledaren på arbetsplatsen. 7. Den studerande levererar den skriftliga uppgiften till läraren och till bedömaren av yrkesprovet före utvärderingssamtalet eller vid överenskommen tidpunkt. Den studerande ber i mån av möjlighet även klienten som rehabiliteras att ge respons. Anvisningar för den skriftliga uppgiften Den skriftliga uppgiften som den studerande gör består av följande delar: 1. Presentation av klienten som rehabiliteras (levnadshistoria och den nuvarande livssituationen) 2. Den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan hos klienten som rehabiliteras 3. De rehabiliteringstjänster som klienten som rehabiliteras använder och kartläggning av behovet av rehabiliteringstjänsterna 4. En plan på ett delområde av funktionsförmågan sedd ur närvårdarens synvinkel för klienten som rehabiliteras (målsättning, förverkligande och bedömning). Utgångspunkten för planen skall vara de starka sidorna hos klienten som rehabiliteras och att stöda förmågan att klara sig själv 5. Beskrivning och bedömning av planen för klienten som rehabiliteras 6. Bedömning av den egna inlärningen Den studerande gör den skriftliga uppgiften på dator i tre exemplar (till sig själv, till handledaren på arbetsplatsen och till läraren). Uppgiften skall innehålla teoretisk kunskap (t.ex. om den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan hos klienten som rehabiliteras, om dennas resurser, handikapp, sjukdomar, läkemedelbehandling, rehabiliteringstjänster). Den skriftliga uppgiften är en del av bedömningen av yrkesprovet. Källförteckningen och källhänvisningarna skall antecknas i det skriftliga arbetet. Yrkesprovsmiljö Miljöer för yrkesprovet i stöd för rehabilitering är multiprofessionella enheter inom den öppna vården eller inom anstaltsvården där man använder ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt och ett arbetssätt som stöder funktionsförmåga. På platsen för yrkesprovet kan det finnas klienter i olika ålder som rehabiliteras. Klienterna

19 17 kan vara olika handikappgrupper, personer med mentala eller missbrukarproblem samt på olika sätt långtidssjuka. I miljön för yrkesprovet skall rehabiliteringen basera sig på en vård-/rehabiliterings-/serviceplan som är uppgjord för klienten som rehabiliteras. Den fysiska miljön för yrkesprovet skall vara trygg. Miljöer för yrkesprovet kan vara till exempel följande: bäddavdelning på sjukhus ålderdomshem servicecentral vårdhem verksamhetsenhet för handikappade (t.ex. boende, servicehus, familjehem eller arbetscentral) enhet för mental- eller missbrukarvård (t.ex. centrum för rehabilitering eller verksamhetscentral, hem, rehabiliteringshem eller rehabilitering i hemmet) hemvård specialdaghem eller specialskola Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIG (N1) GOD (G3) BERÖMLIG (B5) Den studerande Den studerande Den studerande Att resurscentrerat och genom att använda sig av olika metoder samla information för att bedöma funktionsförmågan i vardagliga situationer hos klienten som rehabiliteras identifierar starka sidor och brister i den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan hos den egna klienten som rehabiliteras identifierar de starka sidorna och bristerna i den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan hos den egna klienten som rehabiliteras identifierar mångsidigt och klientcentrerat de starka sidorna och bristerna i den fysiska, psykiska och sociala funktionsförmågan hos den egna klienten som rehabiliteras och motiverar de beslut han/hon gjort Att göra upp, genomföra och utvärdera en rehabiliteringsplan till stöd för klienten som rehabiliteras gör upp en klientfokuserad plan för att stöda funktionsförmågan hos klienten som rehabiliteras men behöver ännu handledning för att kunna utnyttja nätverk handlar planenligt i samarbete med klienten som rehabiliteras och med nätverket och utvärderar sin egen verksamhet och hur planen för verkligas, fastän han/hon ännu behöver stöd i nya situationer gör tillsammans med klienten som rehabiliteras och genom att utnyttja nätverk en relevant plan för att stöda funktionsförmågan hos klienten handlar planenligt i samarbete med klienten som rehabiliteras och med nätverket och utvärderar realistiskt sin egen verksamhet och hur planen förverkligas gör tillsammans med klienten som rehabiliteras och genom att utnyttja nätverk en realistisk och flexibel plan för att stöda funktionsförmågan hos klienten handlar flexibelt enligt planen i samarbete med klienten som rehabiliteras samt utvärderar och motiverar sin egen verksamhet och hur planen förverkligas Att skapa, stöda och upprätthålla de sociala kontakterna för klienten som rehabiliteras deltar som medlem av en arbetsgrupp i att för klienten som rehabiliteras skapa sociala relationer och att upprätthålla dem stöder klienten som rehabiliteras att skapa sociala relationer och i att upprätthålla dem motiverar och stöder klienten som rehabiliteras att skapa och upprätthålla sociala relationer

20 18 arbetsuppgiften Yrkesmässig interaktion och kommunikation uttrycker sig begripligt och tydligt både muntligt och skriftligt och förstår signalerna från klienten som rehabiliteras och besvarar dennas signaler uttrycker sig begripligt och tydligt både muntligt och skriftligt och förstår signalerna från klienten som rehabiliteras och besvarar dennas signaler (verbala / nonverbala) och kan klientcentrerat och professionellt tolka signalerna uttrycker sig begripligt och tydligt både muntligt och skriftligt och förstår signalerna från klienten som rehabiliteras samt stöder och handleder individuellt och empatiskt klienten som rehabiliteras Att tillämpa ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt stöder funktionsförmågan hos klienter som rehabiliteras, känner till det rehabiliteringsinriktade arbetssättet men behöver handledning att tilllämpa det stöder planmässigt funktionsförmågan hos klienter som rehabiliteras med hjälp av ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt och beaktar även förebyggande aspekter stöder smidigt, kreativt och planmässigt funktionsförmågan hos klienter som rehabiliteras, med hjälp av ett rehabiliteringsinriktat arbetssätt. Samt beaktar även förebyggande aspekter och framtidsutsikterna Kunskap om hjälpmedel, om deras användning och att handleda vid användning av dem handleder klienten som rehabiliteras i att använda hjälpmedel (t.ex. hjälpmedel för rörlighet, kommunikation, skötsel av hemmet, boende, fritid) motiverar klienten som rehabiliteras att använda hjälpmedel och känner till distributionskanalerna för dem handleder individuellt och klientcentrerat klienter som rehabiliteras i att använda hjälpmedel Att beakta betydelsen av miljön vid stöd för rehabilitering beaktar miljön (den fysiska; t.ex. utbyggd miljö, naturmiljö, den psykosociala; t.ex. klimat, kultur, människorelationer) som en faktor som påverkar rehabiliteringen beaktar miljön som en faktor som påverkar rehabiliteringen samt handlar utgående från sina observationer beaktar kreativt och mångsidigt miljön som en faktor som påverkar rehabiliteringen den kunskap som ligger till grund för arbetet Att förstå och använda sig av verksamhetsfältet för rehabilitering (medicinska, sociala, professionella, fostrande) tillämpar som medlem av en arbetsgrupp sin kunskap om klientens medicinska, sociala, fostrande och yrkesmässiga rehabiliteringstjänster i rehabiliteringen av den egna klienten och använder olika metoder för insamling av information tillämpar nära nog självständigt sin kunskap om klientens medicinska, sociala, fostrande och yrkesmässiga behov i rehabiliteringen av den egna klienten och använder olika metoder för insamling av information tillämpar självständigt sin kunskap om klientens medicinska, sociala, fostrande och yrkes-mässiga rehabiliteringstjänster i rehabiliteringen av den egna klienten och använder olika metoder för insamling av information Att använda den teoretiska kunskapen i stöd för rehabilitering planerar, genomför och bedömer sin egen verksamhet på basen av den teorikunskap man hämtat (t.ex. om klient/klientgrupp som rehabiliteras, funktionsförmåga, rehabiliteringsmetoder) planerar, genomför och bedömer klientcentrerat sin egen verksamhet genom att tillämpa den teorikunskap man hämtat planerar, genomför och bedömer klientcentrerat sin egen verksamhet genom att tillämpa den teorikunskap man hämtat och motiverar sin verksamhet och sina avgöranden genom att förstå helheterna