NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM YTBEHANDLINGSBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom ytbehandlingsbranschen ( , dnr 34/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

2 GRUNDEXAMEN INOM YTBEHANDLINGSBRANSCHEN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM YTBEHANDLINGSBRANSCHEN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA 5 3.1A De gemensamma studierna Allmänna färdigheter inom ytbehandlingsbranschen, 20 sv 6 3.1B Yrkesstudier enligt utbildningsprogram 10 Utbildningsprogram för målningsbranschen Målningsarbeten, 40 sv Golv- och väggbeläggningsarbeten, 40 sv Sanering och restaurering, 10 sv Ytbehandling av fasader, 10 sv Spacklingsarbeten, 10 sv Produktmålning, 10 sv Dekorations- och imitationsmålning, 10 sv Restaurering av möbler, 10 sv Reparation av byggnadskonstruktioner, 10 sv Mattarbeten, 10 sv Parkettarbeten, 10 sv Ytbehandling av golv, 10 sv Vattenisolering och plattläggning, 10 ov 36 Utbildningsprogram för industriytbehandling Skötsel av målningslinje, 30 sv Sprutmålning, 30 ov Ytbehandling av metallytor, 30 sv Korrosionsskyddsmålning, 30 sv Grunderna i korrosionsskyddsmålning, 10 sv Grunderna i sprutmålning, 10 sv Reparation och målning av plastdelar, 10 sv Pulverlackering, 10 sv Elbeläggning och kemiska ytbehandlingar, 10 sv Rostskyddsbehandling, 10 sv Varmdoppning, 10 sv Termisk sprutning, 10 sv Grunderna i svetsnings- och plåtarbeten, 10 sv Gummering, plastning och plattläggning, 10 sv 68 Utbildningsprogram för ytbehandling inom träindustrin Skötsel av ytbehandlingslinje, 30 sv Ytbehandling av träprodukter, 30 sv Fanering och ytbehandling med folier, 10 sv Reparation av ytdefekter, 10 sv Grunderna i skötsel av ytbehandlingslinje, 10 sv Reparation av träprodukter, 10 sv 82

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM YTBEHANDLINGSBRANSCHEN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Miljö för yrkesprovet finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna.

6 4 Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA De gemensamma yrkesstudierna för examen är obligatoriska för alla studerande. I utbildningsprogrammen finns obligatoriska studier enligt examen. Övriga studier är valfria. Studerande bör visa kunnande i yrkesprov också i valfria yrkesinriktade studiehelheter. Utbildningsarrangören bestämmer antalet yrkesprov, men det centrala kunnandet i alla yrkesinriktade studiehelheter ska visas i yrkesprov. YRKESSTUDIER FÖR GRUNDEXAMEN INOM YTBEHANDLINGSBRANSCHEN, 90 SV Gemensamma yrkesstudier för examen, 20 sv Allmänna färdigheter inom ytbehandlingsbranschen, 20 sv Särskilda yrkesstudier enligt utbildningsprogram Utbildningsprogram för Utbildningsprogram för målningsbranschen Specialstudier, 40 sv I examen ingår en av följande delar. industriytbehandling Specialstudier, 30 sv I examen ingår någon av följande delar enligt examensrubrik. Utbildningsprogram för ytbehandling inom träindustrin Gemensamma studier för utbildningsprogrammet, 10 sv Målare: Målningsarbeten, 40 sv Mattläggare: Golv- och väggbeläggningsarbeten, 40 sv Valfria studier, 30 sv Examen bör innehålla 30 studieveckor valfria studier. Ur följande grupper av examensrubriker bör väljas en studiehelhet enligt examensrubrik. Övriga kan väljas från hela menyn. Ytbehandlare: Skötsel av målningslinje, 30 sv Sprutmålning, 30 sv Korrosionsskyddsmålare: Korrosionsskyddsmålning, 30 sv Valfria studier, 40 sv Examen bör innehålla 40 studieveckor valfria studier. Ur följande grupper av examensrubriker väljs en studiehelhet enligt examensrubrik. Övriga kan väljas från hela menyn. I stället för dem kan en av föregående punkts studiehelheter väljas, enligt examensrubrik. Produktmålning, 10 sv Valfria studier, 60 sv Examen bör innehålla 60 studieveckor valfria studier. Av följande delar bör minst den ena väljas. Sanering och restaurering, 10 sv Ytbehandling av fasader, 10 sv Spacklingsarbeten, 10 sv Produktmålning, 10 sv Mattarbeten, 10 sv Parkettarbeten, 10 sv Ytbehandling av golv, 10 sv Vattenisolering och plattläggning, 10 sv Grunderna i korrosionsskyddsmålning, 10 sv (ej för korrosionstoppsmålare) Grunderna i sprutmålning, 10 sv (ej för korrosionsskyddsmålare eller de som utfört sprutmålning) Rostskyddsbehandling, 10 sv Varmdoppning, 10 sv Termisk sprutning, 10 sv (ej för ytbehandlare) Grunderna i svets- och tunnplåtsarbeten, 10 sv Vård av ytbehandlingslinje, 30 sv Fanering och ytbehandling med folier, 30 sv Grunderna i vård av ytbehandlingslinje, 10 sv Ytbehandling av träprodukter, 30 sv I stället för den ena kan man välja 30 sv av följande studiehelheter Reparation av ytdefekter, 10 sv Reparation av träprodukter, 10 sv

8 6 Dekorationsoch imitationsmåling, 10 sv Restaurering av möbler, 10 sv Reparationsarbeten av konstruktioner, 10 sv Reparation och målning av plastdelar, 10 sv Pulverlackering, 10 sv Elbeläggning och kemiska ytbehandlingar, 10 sv Gummering, plastning och plattläggning, 10 sv (ej för ytbehandlare) samt från utbildningsprogrammet för målning samt från utbildningsprogrammet för industriell ytbehandling Grunderna i sprutmålning, 10 sv Dekorationsoch imitationsmålning, 10 sv Restaurering av möbler, 10 sv Övriga valfria studier, 20 sv Pulverlackering, 10 sv 3.1A De gemensamma studierna Allmänna färdigheter inom ytbehandlingsbranschen, 20 sv Beskrivning av yrkesprovet I detta sammanhang används benämningen ytbehandling om arbetsuppgiften. Benämningen omfattar de olika utbildningsprogrammens målningar och industriella ytbehandlingar. Yrkesprovet består av flera olika delyrkesprov. I det följande beskrivs delyrkesprov, men yrkesprovet behöver inte delas in i just de här delyrkesproven: a) Arbete som medlem i ett team, följer arbetslivets handlingssätt, kvalitetssystem och kvalitetsbekräftelse samt kostnadskännedom Studeranden utför ytbehandlingsarbeten som teamarbete i enlighet med arbetsbeskrivning och ritningar. I yrkesprovet ingår problemlösningssituationer och tillämpning av teoretisk kunskap. Studeranden visar hur väl han kan agera, genom att följa arbetslivets handlingssätt. Till yrkesprovet hör kvalitetssystem, kvalitetskontroll och tillhörande mätningar samt beräkning av arbetstid, materialåtgång och kostnader. Dessutom visar studeranden att han känner till arbetsavtalspraxis, företagsverksamhet och företagsekonomi. I yrkesprovet påvisas beredskap till självständigt och systematiskt arbete och att skaffa information. Studeranden gör en skriftlig arbetsplan och rapport om arbetets gång samt kvalitetssystemsenliga rapporter och självbedömningar. Genom att göra rapporter visar studerande att han kan skriva tekniska rapporter som är språkligt klara och förståeliga. Data- och kommunikationstekniska färdigheter framkommer vid inskaffandet av information, i dokumentering och vid uppgörande av rapporter. Varje studerande gör dokument och sammanställer rapporter självständigt, även om arbetsplanen och rapportens innehåll sammanställs tillsammans. Studerande påvisar kännedom om ytbehandlingsmaterial och materialen som ska ytbehandlas samt tillhörande kunskap om kemi och materiallära: han behandlar material ändåmålsenligt och säkert, känner till standarder och vet vilka ytbehandlingssystem som passar för ändamålet under olika omständigheter och hur ämnen uppbevaras i enlighet med bestämmelserna.

9 7 I yrkesprovet påvisas också verksamhet för hållbar utveckling, då det gäller behandling av material, återvinning, avfallsservice och behandling av problemavfall. Studerande bedömer sitt eget och teamets arbete, dess framgång och vad som kunde ha gjorts på annat sätt. b) Arbetsskydd och färdighet i första hjälp Studerande kan sköta om sin arbetsförmåga och hälsa. Han känner till hälsoeffekterna från och tillåten maximimängd av vibration, buller och oren andningsluft. Han arbetar ergonomiskt, handskas korrekt med tunga bördor och använder vid behov personliga skydd ändamålsenligt och hygieniskt. Studerande behärskar grunderna för arbetsskydd, de centrala arbetssäkerhetsbestämmelserna för ytbehandlingsbranschen och använder maskiner och apparater säkert. Studerande påvisar beredskap att avlägga kort för heta arbeten. Studerande uppvisar första hjälp-färdigheter som motsvarar FH1. c) Användning av arbetsredskap och underhåll av maskiner och apparater. Studerande servar, tvättar och rengör apparater för ytbehandlingsbranschen. Han plockar isär och ihop utrustning. Han använder handredskap samt har kunskap om konstruktion och funktion av maskiner och apparater. Studerande tillämpar pneumatik inom ytbehandlingsbranschen, konstruktion av tryckluftssystem och funktion av tryckluftsapparater samt kontrollerar skicket på tryckluftssystem och utföra servicearbeten. Studerande behärskar grunderna i elteknik samt användning av allmäntekniska elapparater och kopplingar. Han tryggar användarsäkerheten och känner till jordningens betydelse samt säkerhetskrav på elapparater i brandfarliga utrymmen. Yrkesprovmiljö Teamarbetet i provbeskrivingspunkt a kan bara genomföras i läroanstaltens arbetssal eller på utbildningsarrangörens egna arbetsställen. I yrkesprovet finns dock många kunskapsområden som kan påvisas senare i samband med andra yrkesprov. Många kunskapsområden förutsätter ett skilt yrkesprov för själva arbetsutförandet, exempelvis materiallära och kemi. Grunderna i arbetarskydd, behärskande av arbetssäkerhetsbestämmelser och säker användning av maskiner och apparater är beredskap som påvisas innan den första perioden av inlärning i arbetet börjar. På många arbetsplatser hör även första hjälp-färdigheter motsvarande FH1 och kort för heta arbeten till arbetsläroberedskap. Demontering av maskiner och apparater samt användning av handredskap enligt provbeskrivningspunkt c kan påvisas även med andra än ytbehandlingsbranschens maskiner och apparater. Vanligen sker det i ett delyrkesprov som kan utföras i läroanstaltens arbetssal. Till det kan teamarbete och följande av arbetslivets handlingssätt fogas från punkt a i yrkesprovbeskrivningen.

10 8 Yrkesprov som hör till pneumatik och elteknik är svåra att förena med andra yrkesprov. I några senare yrkesprov kan det vara möjligt. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Studerande Studerande Studerande kan verka som medlem av arbetsgemenskapen. kan verka som medlem av team och följa arbetslivets handlingssätt. arbetar som medlem av team och följer arbetsbeskrivningar, arbetssättsinstruktioner och ritningar. kan bedöma sin egen arbetsprestation och sitt kunnande. analyserar och avgör vad som kunde ha gjorts på annat sätt. arbetsuppgiften kan använda handredskap. kan använda ytbehandlingsmedel och bruksanvisningar ändamålsenligt samt beaktar säkerhetsinstruktioner. kan utföra nödvändiga kvalitetsmätning för ytbehandling och färdiga ytor. kan utföra små ytbehandlingsarbeten. kan utföra enkla ytbehandlingsarbeten och tillhörande förbehandling. kan utföra servicearbeten på maskiner och apparater. kan tvätta och rengöra maskiner och apparater. kan plocka isär och ihop utrustning. kan utföra dagliga serviceuppgifter.

11 9 den kunskap som ligger till grund för arbetet visar i sitt arbete kännedom om funktionen av maskiner och apparater i ytbehandlingsbranschen. visar i sitt arbete kännedom om tryckluftsapparater, konstruktion av utrustning och system. känner till vilka ytbehandlingssystem som används för olika material under olika omständigheter. kan identifiera ytbehandlingsbara material och känner till egenskaper som hör till deras ytbehandling. förstår ytbehandlingsanteckningar på ritningar. kan fysikens och kemins grunder för ytbehandling. kan räkna ut arealen på ytor som ska målas. kan göra ungefärliga uppskattningar av den ytbehandlingsbara ytan och bedöma nyansavvikelser. känner till vilka fysikaliska och kemiska egenskapsförbättringar av ytbehandlingsbara material som eftersträvas med ytbehandling. arbetssäkerhet kan använda el- och tryckluftsapparater säkert. känner till kvalitetssystemen och betydelsen av följande av dem i företagsverksamhet. kan trygga användarsäkerheten av el- och tryckluftsapparater. sköter om arbetsplatsens renhet och ordning. känner till centrala arbetssäkerhetsbestämmelser. kan grunderna i allmänt arbetsskydd. kan använda personliga skydd. kan verka i enlighet med arbetsskyddsbestämmelser. kan läsa säkerhetsinstruktioner för ytbehandlingsmaterial och verkar i enlighet med dem. känner till hälsovådliga effekter från vibration, buller och oren luft samt vet hur man undviker denna exponering. kan sköta om ventilation på målningsplatsen enligt bestämmelser. hanterar ytbehandlingsmedel omsorgsfullt och förvarar dem korrekt. använder ytbehandlingsmedel ändamålsenlig och säker och beaktar grunderna för förvaring. kan använda personliga skydd ändamålsenligt och hygieniskt. har beredskap att utföra kort för heta arbeten. Baskompetens har första hjälp-färdigheter motsvarande FH1. kan verka som medlem i arbetsgemenskapen. kan läsa arbetsbeskrivningar och förstår arbetsritningar. kan tillämpa kunnande i olika situationer. har en företagsam attityd till arbetet och självutveckling. verkar flexibelt och löser problem. är en ansvarskännande medlem av arbetsteamet.

12 10 frågar vid behov om råd. kan göra en arbetsplan samt dokumentera och göra rapporter. gör tekniska, språkligt sett goda och klara dokument, rapporter och arbetsplaner. kan skaffa, analysera och bedöma information. kan innovativt bedöma nyansavvikelser. tonar färger och gör färgkompositioner. utför vackra figurmålningar som passar omgivningen. verkar ansvarsfullt och med yrkesetiska värden. Gemensamma betoningar har basfärdigheter i avfallsservice. kan grunder och verksamhetsprinciperna för miljövård. verka enligt kvalitetssystemet. utnyttjar data- och kommunikationsteknik vid informationssökning, dokumentering och rapportering. behärskar åtgärder för avfallsservice. har ergonomiskt korrekta arbetssätt. behandlar problemavfall. påvisar initiativrikedom och samvetsgrannhet i sitt arbete. hanterar tunga bördor säkert. 3.1B Yrkesstudier enligt utbildningsprogram Utbildningsprogram för målningsbranschen Målningsarbeten, 40 sv Beskrivning av yrkesprovet Studerande utför byggnadsmålningsarbetet och tapetserar en vägghelhet enligt arbetsbeskrivning och ritningar. Han utför förbehandling, utjämning samt små spacklingsarbeten som krävs. Studerande planerar ordningen på arbetsskeden, väljer själv arbetsredskap och gör målfärgerna klara för användning, med beaktande av arbetets helhetskostnader. Han ombesörjer nödvändiga skydd samt att arbetsplatsen är i ordning och hålls ren. Studerande utför färgplaneringen för text- och figurmålning och visar sitt kunnande i val av färgers toning och nyans, antingen i samband med den föregående studiehelheten eller som en skild arbetsprestation.

13 11 Studerande sprutmålar en planyta samt utför förbehandlings-, spacklings- och sliparbeten som förutsätts för sprutmålningsytan, antingen som ett skilt arbete eller i samband med tidigare nämnda målningsarbetshelhet. Studerande handskas sakligt med skyddsmaterial och målfärger samt sköter om tvätt och övriga vårdåtgärder av arbetsredskap och apparater, så att de är färdiga för ny användning. Yrkesprovmiljö Arbetsstället kan vara ett nybygge eller reparationsmålningsobjekt. Yrkesprovet görs i form av målning och tapetsering av väggytor. Tapetseringen bör göras i minst ett hörn och målningsytorna bör ha avgränsningar. Till arbetet hör också målning av karmar, lister och fönster. Yrkesprovet för byggnadsmålning kan utföras i läroanstaltens konstruerade arbetsutrymmen där man imiterat en lägenhets väggytor. Sprutmålningen kan göras i samband med föregående arbete eller utgöras av en skild skivaktig eller i övrigt slät bit eller yta. Sprutställningen är fri eller beroende på ytan som ska målas. Sprutmålning kan även utföras i läroanstaltens målningsskåp eller -kammare. Arbetsredskap och material som används i yrkesprovet ges inte färdiga åt studerande, utan han väljer själv åtminstone en del av tillbehören och räknar ut materialåtgång. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Studerande Studerande Studerande klarar målning och tapetsering samt förbehandling av lägenhetsytor med hjälp av givna instruktioner, men behöver stöd och handledning i arbetsuppdelningen och behärskandet av helheten för att uppnå ett nöjaktigt resultat. kan arbeta systematiskt, men förvirringsmoment, såsom väntetider, uppstår. arbetar systematiskt med hjälp av arbetsbeskrivningar, arbetssättsinstruktioner och ritningar. kan måla texter och figurmålningar. uppnår ett slutresultat som motsvarar arbetsbeskrivningen, men några kvalitetsbrister förekommer. övervakar kvaliteten under arbetets gång och ändrar arbetssätt vid behov enligt situation. håller målningsytor fria från skräp och smuts. kan gå från ett arbetsskede till nästa utan väntetider och presterar alternativa lösningar om situationen så kräver. använder arbetsredskap och material kostnadsmedvetet.

14 12 kan göra fina texter och figurmålningar. arbetsuppgiften kan förbehandlingsmetoder samt måla för hand och med spruta. kan göra målfärgerna färdiga för ändamålsenligt bruk. kan välja ändamålsenliga arbetsredskap, maskiner och apparater ur arbetsprestationens, slutresultatets och helhetsekonomins synvinkel samt håller dem funktionsdugliga och klara för nästa användning. kan tapetseringens arbetsmetoder. kan måla texter och streck. kan utföra spacklings- och sliparbeten för målningsytan i enlighet med kvalitetskraven. kan göra text- och figurskåror. kan beakta förändringar i arbetsförhållanden. kan under handledning korrigera fel som man själv åstadkommit på ytor. den kunskap som ligger till grund för arbetet förstår meningen med målning. kan välja lämpliga arbetsredskap, maskiner och apparater och håller dem funktionsdugliga. känner till kvalitetskraven och förstår deras betydelse. behärskar målningskemi vid hantering av målfärger och vet därmed grunderna i målfärgers beteende. förstår att målning inte lyckas på smutsig yta. identifierar målningskvaliteter. kan räkna/bedöma materialåtgång. arbetssäkerhet ser till arbetssäkerhet och använder personliga skydd. handskas med rengöringsmedel, målfärg och spackel enligt säkerhetsföreskrifter. beaktar risk för skadlighet i val av målfärg och arbetsmetoder. sköter om ordning och renhet på sin arbetsplats. håller sin arbetsplats ren och i ordning i alla skeden. Baskompetens frågar om råd. kan söka alternativa verksamhetssätt. kan verka flexibelt och innovativt i olika situationer. skiljer på färger. kan vid behov tona färger. tonar färger och gör färgdekorationer. förstår färgers och estetikens betydelse i ytbehandling. använder olika färger parallellt i figurmålningar. gör vackra och passande figurmålningar enligt omgivning. verkar ansvarsfullt och enligt yrkesetiska värden.

15 13 Gemensamma betoningar sköter om hantering av målfärgsavfall på arbetsplatsen. skyddar på eget initiativ sin arbetsmiljö. kan göra arbetet enligt kvalitetskraven. visar initiativ och vid behov uppfinningsrikedom i arbetet. håller arbetsplatsen renoch slutstädar, så att inga mål- eller andra fläckar förekommer. arbetar med beaktande av ergonomi Golv- och väggbeläggningsarbeten, 40 sv Beskrivning av yrkesprovet Studerande utför byggnadsutrymmets golv- och väggbeläggningsarbete enligt arbetsbeskrivning och ritningar. Till golvbeläggningsarbetena hör en mattarbetsdel och läggning av lamellparkett. I samband med mattarbetet visas också kunnande i spacklingsarbete. Till parkettarbetet hör några reparations- och förbehandlingsarbeten av byggnadsdelar. Till väggbeläggningsarbetet hör både plattläggning och beläggning av limbar väggbeläggning. Antingen plattläggning eller beläggning av limbar väggbeläggning görs i våtutrymmen, så att vanliga vattenisoleringsarbeten ingår i arbetet. Yrkesprovmiljö Yrkesprovet görs i arbetsmiljö t.ex. under perioden för inlärning i arbetet. Som arbetsmiljö kan även läroanstaltens arbetsobjekt fungera. Under tvingande omständigheter kan några delprov ordnas i läroanstalternas arbetssalar. Arbetsobjektet kan vara nybygge eller reparationsobjekt. I yrkesprovet eller en del av det väljer studerande maskiner, apparater och arbetsredskap samt räknar ut tillbehörs- och materialmängder. Studerande kan arbeta ensam eller som medlem av ett arbetsteam. Matt- och parkettarbeten görs som en rumshelhet. Vattenisoleringsarbete görs i ett våtutrymme och till arbetet hör bara vanliga vattenisoleringsarbeten. För platt- och väggbeläggningsarbetet räcker en väggyta med hörn och som gränsar till andra väggar. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Studerande Studerande Studerande kan under ledning utföra spackling för mattarbete. kan utföra spackling för mattarbete. kan under ledning göra nödvändiga reparations- och förbehandlingsarbeten av byggnadsdelar. kan på basen av mätningar göra nödvändiga reparationsoch förbehandlingsarbeten av byggnadsdelar. kan enligt direktiv göra vattenisoleringar av våtutrymmen.

16 14 kan golvbeläggningsarbete på skivunderlag. kan väggbeläggningsarbete med limbara väggbeläggningar. uppnår ett slutresultat som är enligt arbetsbeskrivningen, men innehåller några kvalitetsfel. kan lägga parkett i rum. kan lägga väggplattor. monterar material i underlaget med fästningsmaterialmängd som följer instruktioner. arbetar systematiskt enligt arbetsbeskrivningar och givna instruktioner. övervakar kvaliteten under arbetsprestationen och ändrar vid behov arbetsmetoder enligt situation. arbetsuppgiften kan arbetsmetoder för mattoch spackelarbeten. kan utföra spackelarbete för matt- och väggbeläggning. identifierar eventuella uppstådda fel i arbetet och kan reparera dem under arbetsgången eller efteråt. utför alla skeden av vattenisoleringsarbete enligt direktiv. kan arbetsmetoder för vattenisolering och väggbeläggning. kan lägga mattor och väggbeläggningar. kan lägga träbaserade parketter enligt kvalitetskrav. kan arbetsmetoder för installering av keramiska plattor. kan arbetsmetoder för läggning av parkett. kan installera keramiska plattor. kan lägga skivparkett. kan använda ändamålsenliga arbetsredskap, maskiner och mätutrustning samt uppbevara dem ordentligt mellan arbetsskedena. kan använda vanliga arbetsredskap och maskiner för reparationsarbeten av konstruktionsdelar. använder ändamålsenliga arbetsredskap, maskiner och mätutrustning. blandar massor och spackel enligt givna instruktioner. lappar fästningsunderlag med lappningsmassor samt jämnar ut underlag med spackel. kan planera en vettig installationsfördelning. den kunskap som ligger till grund för arbetet visar kännedom om mattmaterial och limmens egenskaper. har kännedom om trämaterialets beteende under arbete. behärskar teoretiska bakgrund till vattenisoleringsarbete. visar kännedom om materialens beteende under arbetsprocessen. visar i sina lösningar kännedom om trämaterialets beteende i bruksförhållanden.

17 15 arbetssäkerhet ser till arbetssäkerheten i alla arbetsskeden. sköter om arbetsplatsens ordning och renhet. väljer maskiner och apparater till varje arbetsskede med beaktande av arbetssäkerheten. använder vid behov personliga skydd. använder maskiner och apparater med beaktande av arbetssäkerheten i alla situationer. håller sin arbetsplats ren och i ordning i alla skeden. kontrollerar säkerhet på elapparater och skarvsladdar då de tas ibruk. rengör använda maskiner och utrustning för nästa användningsgång. hanterar lim, spackel och motsvarande ämnen enligt säkehetsdirektiven. Baskompetens frågar om råd. kan söka alternativa verksamhetssätt. kan verka flexibelt och innovativt i olika situationer. Gemensamma betoningar skyddar sin arbetsomgivning på eget initiativ. kan utföra arbetet enligt kvalitetskrav. sköter om avfall. visar initiativ och vid behov uppfinningsrikedom i sitt arbete. beaktar ergonomin i arbetet. skyddar på eget initiativ arbetsomgivningen, håller arbetsplatsen ren samt slutstädar Sanering och restaurering, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet I yrkesprovet visar studerande att han kan utföra restaurering av ytor i byggnader med traditionella målfärgstyper och arbetsredskap. Yrkesprovet kan också utföras i något saneringsobjekt med grundrenovering av ytbehandling, där traditionella målfärg och arbetsredskap ersätts med moderna. Till yrkesprovet hör att restaurera en del av en byggnad, d.v.s. praktiskt byggnadsskydd, för att bevara byggnaders förflutna som en del av en trivsam, stimulerande och fungerande levnadsmiljö. Vid renoveringen fästs uppmärksamhet på objektets kulturhistoriska och byggnadsartistiska värden samt gammalt byggnadssätt. Yrkesprovet utförs antingen med moderna arbetsmetoder, målfärger och arbetsredskap eller traditionella arbetsredskap och målfärgstyper, beroende på arbetsobjektet. Studerande visar sin målfärgskännedom genom att framställa en traditionell målfärg eller sätta målfärgerna i användningsskick och tona en specialfärg enligt färgmodell. I yrkesprovet gör studerande dokumentationshandlingar och bildinspelningar för ytbehandlingens restaurering. Med hjälp av handlingar, dokument och bildinspelningar visar studeradne att han behärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet, samt etiska och estetiska färdigheter.

18 16 Yrkesprovmiljö Yrkesprovet med restaurering utförs som ett småskaligt arbete i en byggnad där man restaurerar ytor. Sådana byggnader är till exempel: objekt som är skyddade enligt bygglagens stads- eller byggnadsplan objekt som är skyddade enligt byggnadsskyddslagen objekt som är skyddade enligt förordningen om skyddande av statliga byggnader (färdigställda före år 1939) kyrkliga objekt som är byggda före år 1917 övriga motsvarande objekt Som saneringsarbetsobjekt passar grundrenoveringsarbete av en byggnad, vars kvalitetskrav på ytbehandling motsvarar kunskapskraven för restaurering. Yrkesprovet kan utföras på läroanstaltens egna restaureringsobjekt eller någon byggnad under perioden för inlärning i arbetet. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen arbetsuppgiften Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Studerande Studerande Studerande kan arbetsmetoder, men arbetsprocessen är så bristfällig att han inte ens under handledning kan utföra arbeten som är avgörande för slutresultatet. arbetar någorlunda systematiskt. kan framtställa traditionell målfärg eller ställa iordning modern målfärg. kan arbetsmetoder och användning av arbetsredskap, men behöver handledning för genomförande och färdigställande av arbetshelheten. uppnår ett gott slutresultat, men först efter korrigeringar och uppmaning om städning. kan framställa någon traditionell målfärg. arbetar systematiskt och rent samt beaktar miljöskydd. behärskar arbetsprocessen självständigt och slutresultatet fyller kvalitetskraven. kan utföra grund- och spackelarbete enligt kvalitetskraven. kan arbetsmetoder, men det finns brister i användningen av arbetsredskap. kan välja och använda arbetsredskap ändamålsenligt. kan utföra målningsarbete enligt kvalitetskraven. kan göra bild- och textinspelningar. skapar läsbara och klara handlingar och inspelningar. skapar handlingar och inspelningar som är av nivå som duger åt olika yrkesmän. den kunskap som ligger till grund för arbetet kan principer och former för hur man gör dokumentationshandlingar och bildinspelning samt använder terminologi. visar kännedom om byggnadsoch inredningsstilar. visar kännedom om de vanligaste byggnads- och inredningsstilarna i sitt arbete samt i sina skapade dokumentationshandlingar och bildinspelningar.

19 17 urskiljer gammal och ny byggnad eller material. känner gamla konstruktioner och material. utnyttjar sin kunskap om gamla konstruktioner och material i dokumentation av sitt eget arbete. arbetssäkerhet ser till arbetsplatsens och arbetsmetodernas säkerhet. sköter om ordning och renhet på arbetsplatsen. håller sin arbetsplats ren och i ordning i alla skeden. Baskompetens använder personliga skydd i de arbetsskeden där de behövs. frågar om råd vid behov. använder fyllningsämnen, spackel och målfärg enligt säkerhetsdirektiv. försäkrar sig självständigt om arbetssäkerheten i alla arbetsskeden. kan söka alternativa arbetssätt. kan verka flexibelt och innovativt i olika situationer. verkar ansvarsfullt och enligt yrkesetiska värden. förstår betydelsen av trivsel, stil och skönhetsvärden i miljön. Gemensamma betoningar sköter om avfallshantering på arbetsplatsen. sköter på eget initiativ om arbetsmiljöns skydd. arbetar systematiskt och rent samt sköter om miljöskyddet Ytbehandling av fasader, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Studerande utför reparationsmålningsarbete på en yttervägg. Han avlägsnar gammal målfärg, tvättar eller skrapar samt utför nödvändiga förbehandlingsskeden och målningar. Slutresultatet är en färdig fasadyta. Målningsarbetsobjektet bör vara så stort, att det kunnande som hör till arbetshelheten framgår. Till yrkesprovet hör även skydd av byggnad och miljö. Arbetet kan utföras på en ställning eller från en personlift. När studerande arbetar på ställning försäkrar han sig om att ställningsarbetena är gjorda på vederbörligt sätt. Då arbetet utförs från en personlift visar studerande att han behärskar användningen av den. Yrkesprovmiljö Arbetet utförs på riktiga fasadmålningsobjekt. Studerande kan utföra yrkesprovet som par till en yrkesperson eller som en i ett studerandeteam på något av läroanstaltens arbetsobjekt. I det första fallet utförs arbetet enligt arbetsbeskrivningen under ledning av yrkesperson och i det senare under ledning av lärare.

20 18 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Studerande Studerande Studerande kan utföra ytbehandling av fasader under ledning av en yrkesman. visar självständiga tag i arbetet och behärskar arbetsprocessen arbetar systematiskt enligt arbetsbeskrivningen som ett arbetspar eller en medlem av ett arbetsteam. väljer ändamålsenligt startpunkt och arbetsordning i arbetet med tanke på kvalitet och produktivitet. arbetsuppgiften kan ytbehandlingsmetoder för centrala produkter som används på fasader. kan ta bort gamla målningsytor med lämpliga arbetsmetoder och medel. sköter om skydd av byggnad och miljö så att efterstädningsarbetet blir litet. kan utföra småskaliga reparationsarbeten på fasadytor, såsom spackling. kan utföra skyddsåtgärder som hör till ytbeläggning av fasad. kan utföringstekniker för använda rengöringsmetoder. kan självständigt välja ändamålsenlig metod för ytbehandling enligt beläggning och arbetsobjekt. kan utföra nödvändiga skyddsåtgärder av byggnad och miljö. kan utföra beläggningsarbete på en fasad. försäkrar sig om att ställningsarbetet är gjort ordentligt. den kunskap som ligger till grund för arbetet identifierar konstruktionsmaterial som ska ytbehandlas. känner till fysikalisk-kemiska grunder för ämnen, så att han förstår deras lämplighet för arbete och arbetsobjekt. vet vilka ämnen som inte kan användas på arbetsobjektet. kan läsa kontrollprotokoll för hur ställningar tas ibruk. arbetssäkerhet beaktar arbetssäkerheten. beaktar arbetsplatsens renhet och ordning. verkar i alla arbetssituationer enligt byggnadsbranschens säkerhetsbestämmelser. arbetar ändamålsenligt och säkert både på ställning och från lift. arbetar så att arbetsplatsen hela tiden hålls ren och i ordning. använder vid behov personliga skydd.

21 19 Baskompetens frågar vid behov om råd. kan söka alternativa verksamhetssätt. kan verka flexibelt och innovativt. verkar ansvarsfullt och i enlighet med yrkesetiska värden. Gemensamma betoningar beaktar skydd av miljön. beaktar arbetssäkerheten och skydd av miljön. förstår betydelsen av trivsam arbetsmiljö. sköter miljöskydd och åtgärder som hör till avfallshantering kan utföra arbete enligt kvalitetskraven. visar initiativ och vid behov uppfinningsrikedom i arbetet. skyddar på eget initiativ arbetsmiljön och ser till arbetsplatsens renhet och slutstädning så att inga målfärgs- eller andra fläckar blir kvar. arbetar med beaktande av ergonomi Spacklingsarbeten, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Studerande utför spacklingsarbete både på tak- och väggyta. Spackling av tak utförs med spruta och till detta hör droppsprutning. Arbetet på en väggyta behöver inte vara sprutspacklingsarbete, utan det kan även vara partiellt spacklingsarbete med handredskap. Till spacklingsarbete på både tak och vägg hör nödvändiga förbehandlingar av stenämnesytor samt i några objekt förkorrigering eller gipsspackling. Yrkesprovet omfattar att studerande gör bottenspackel, partiell spackling och nödvändiga mellanslipningar samt förkorrigering med sandspackel för något objekt. Till yrkesprovet hör också en bedömning av mängden material som behövs. Yrkesprovmiljö Yrkesprovmiljön kan vara ett nybygge eller ett renoveringsobjekt. Om alla arbeten och delar som hör till yrkesprovet (se Beskrivning av yrkesprovet) inte ingår i arbetet som utförs på arbetsplatsen, kan de delarna också visas skilt, till exempel i läroanstaltens arbetssal. Yrkesprovet kan utföras ensam, som arbetspar eller som medlem av ett arbetsteam. Arbetssituationen kan vara sådan att en yrkesperson fungerar som studerandes arbetspar. Studerande som gör yrkesprovet bör dock självständigt utföra arbete som hör till yrkesprovet. Om han är tvungen att be om hjälp av arbetsparet eller andra beaktas detta i bedömningen.

22 20 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen arbetsuppgiften Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Studerande Studerande Studerande kan utföra spacklingsarbeten under handledning som medlem av arbetsteam eller som ett arbetspar. kan arbetsmetoder för spacklingsarbeten. visar självständiga tag i sitt arbete och behärskar arbetsprocessen. kan utföra grund- och partiella spacklingar samt mellanslipning. arbetar systematiskt enligt arbetsbeskrivning. uppnår slutresultat som fyller kvalitetskraven. kan utföra förkorrigering, spackling och mellanslipning ändamålsenligt och enligt kvalitetskrav. den kunskap som ligger till grund för arbetet arbetssäkerhet kan använda och serva (rengöra, serva för ibruktagning) maskiner, apparater och arbetsredskap som används i spacklingsarbete. beaktar arbetssäkerheten. känner till kvalitetskrav. känner till spacklingsmaterial. sköter om arbetsplatsens renhet och ordning. kan utföra sprutspackling och droppsprutning enligt kvalitetskraven och färdigställa med en gång. kan bedöma (räkna ut) den materialmängd som behövs. kan planera (räkna ut) arbetets framskridande med beaktande av materialåtgång. verkar i alla situationer enligt byggnadsbranschens säkerhetsbestämmelser. Baskompetens använder personliga skydd. frågar vid behov om råd. kan söka alternativa verksamhetssätt. arbetar så att arbetsplatsen hålls ren och i ordning. kan verka flexibelt och innovativt. verkar ansvarsfullt och enligt yrkesetiska värden. gör fina färgdekorationer. Gemensamma betoningar beaktar skydd av miljön. beaktar arbetssäkerhet och skydd av miljön. ser till skydd så att efterstädningsarbetet blir litet. kan utföra arbetet enligt kvalitetskrav. tar initiativ och visar vid behov uppfinningsrikedom i arbetet.

23 21 skyddar på eget initiativ arbetsmiljön och sköter om arbetsplatsens renhet och slutstädning så att det inte blir några målfärgs- eller andra fläckar kvar. arbetar med beaktande av ergonomi Produktmålning, 10 sv Beskrivning av yrkesprovet Studerande målar en eller flera produkter som kräver god ytkvalitet enligt arbetsbeskrivningen och kvalitetskraven. Produkten är avsedd för försäljning eller en mångsidig produkt som duger till försäljning Yrkesprovet kan utföras antingen som sprutmålning eller för hand. I yrkesprovet som utförs för hand visar studerande även sina färdigheter i målning av figurer och färgdekorationer. I yrkesprovet utför studerande behövliga förbehandlingar, kittningar, utslätningar och slipningar av den omålade produkten. Studerande färdigställer i yrkesprovet nödvändiga målfärger och visar sina färdigheter i toning av målfärger. Studerande använder bruksutrustning, såsom luftkonditionering, målningsbord eller hängare och torkugn. Studerande utför de vanligaste kvalitetssäkringsmätningarna. Till yrkesprovet hör också skötsel av målningsredskap och målfärger efter arbetsprestationen. Yrkesprovmiljö Yrkesprovet utförs som en självständig arbetsprestation antingen i måleriet eller på läroanstaltens ytbehandlingsavdelning. Yrkesprovet kan också göras som ett delyrkesprov, så att produktens målning med nödvändig förbehandling är en delhelhet. Användning av måleriets luftkonditionering och torkeri samt behandling och flyttning av bitarna kan visas under perioden för inärning i arbetet. Å andra sidan kan ett yrkesprov som utförs på arbetsplatsen kompletteras med ett yrkesprov som visar toningsfärdigheter vid läroanstalten. Även utförande av figurmålning och färgdekorationer kan vara ett skilt delyrkesprov. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Studerande Studerande Studerande åstadkommer ett slutresultat som fyller kvalitetskraven, men det sker via försök och korrigeringar och tar lång tid. åstadkommer ett slutresultat som fyller kvalitetskraven med små korrigeringar och inom rimlig tid. målar produkten så att den med en gång fyller kvalitetskraven och väljer arbetsordning så att arbetet går snabbt och målfärgsåtgången den minsta möjliga.

24 22 arbetsuppgiften kan förbehandlings- och målarbetsmetoder så att kraven på kvalitetsnivå uppfylls. kan förbehandling, kittning, utjämning och slipning så att korrigeringar på grund av brister i arbetsfärdigheter inte behöver göras. sköter om måleriets dammfrihet. kan använda målarbord och hängare ändamålsenligt så att arbetet är snabbt och målfärgsåtgången minst möjlig. kan använda mätapparater som används i kvalitetssäkringen. kan färdigställa målfärger. kan sprutmåla ändamålsenligt för arbetsobjektet. tonar målfärg enligt färgmodell. kan sprutmåla så att målfärgsåtgången är liten. kan vid behov korrigeringsmålningssätt för de vanligaste målningsfelen. kan korrigeringsmålningssätt för de vanligaste felen på målyta. den kunskap som ligger till grund för arbetet känner till kvalitetskraven på produktmålning. känner till mätprinciperna för kvalitetssäkring av målningsytan. kan figurmålningens arbetsmetoder. känner till egenskaperna på de använda målfärgstyperna vid målning av produkter. kan välja de mest ändamålsenliga arbetsmetoderna för figurmålning. kan använda måleriets luftkonditionering på kostnadsbesparande sätt och så att utsläppen är minst möjliga. kan under arbetet avgöra när den egna arbetsprestationen bör korrigeras och i vilken riktning korrigeringen ska göras. känner orsaker till målningsfel och kan undvika dem. känner till korrigeringsmålningssätt för de vanligaste felen i målningsytan. kan använda målarbord och hängare rätt och välja målningsordning så att arbetet är snabbt och målfärgsåtgången minst möjlig. arbetssäkerhet strävar till att hålla arbetsmiljön ren och i ordning. håller sin arbetsmiljö ren och i ordning. känner till arbetsrisker för och miljöskyddskrav på produktmålning. arbetar i målningsutrymmet skötande om arbetsplatsens ordning och renhet hela tiden. ser till arbetssäkerheten. använder personliga skydd. använder måleriets luftkonditionering enligt direktiv. sköter med hjälp av måleriets luftkonditionering under arbetsprestationen om att exponering för målfärg och lösningsmedel inte är möjlig.