NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

Transkript

1 NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen inom träbranschen ( , dnr 32/011/2000). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskriften, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

2 GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter Bedömning av yrkesprov Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA A Gemensamma yrkesinriktade studier Träbranschens grunder 30 sv 5 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram 10 Utbildningsprogrammet för skivindustrin Framställning av basfaner 20 sv Framställning av spån- och andra skivor 5 sv Förädling av skivprodukter 25 sv 22 Utbildningsprogrammet för snickare Produktionsverksamhet inom snickeribranschen 30 sv Möbelindustri 20 sv Byggnadssnickeriindustri 20 sv Bettunderhåll 20 sv Träbyggande 20 sv 41 Utbildningsprogrammet för sågindustrin sågprocessen 35 sv tillverkningsprocessen 15 sv Marknadsföring av träprodukter 5 sv Produktion och produkter inom såg- och skivindustrin 15 sv Företagsverksamhet inom träbranschen 10 sv 65

3 1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNING FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

4 2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

5 3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna. Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är

6 4 det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen.

7 5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesprov i de gemensamma yrkesinriktade studiehelheterna är obligatoriska för alla studerande. De differentierade yrkesinriktade studierna är obligatoriska för de som valt ifrågavarande studieinriktning. Den studerande bör visa sina kunskaper i yrkesproven även i de valbara yrkesinriktade studier han väljer. Utbildningens anordnare besluter om mängden yrkesprov som hålls, så att det centrala innehållet i alla yrkesprov blir testat. YRKESSTUDIER INOM GRUNDEXAMEN INOM TRÄBRANSCHEN, 90 SV Gemensamma yrkesinriktade studier, 30 sv Träbranschens grunder, 30 sv Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram, 50 sv Utbildningsprogrammet för skivindustrin, 50 sv Framställning av basfaner, 20 sv Framställning av spån- och andra skivor, 5sv Förädling av skivprodukter, 25 sv Utbildningsprogrammet för snickare, 50 sv Produktionsverksamhet inom snickeribranschen, 30 sv En av följande väljs: Möbelindustri, 20 sv Byggnadssnickeriindustri, 20 sv Bettunderhåll, 20 sv Träbyggande, 20 sv Utbildningsprogrammet för sågindustrin, 50 sv sågprocessen, 35 sv tillverkningsprocessen, 15 sv Övriga valbara studier, 10 sv En av följande väljs: Företagsverksamhet inom träbranschen, 10 sv Övriga valfria studier, 10 sv 3.1.A Gemensamma yrkesinriktade studier Träbranschens grunder, 30 sv Centralt innehåll kunskap om trä, torkning av trä, limning samt annan behandling bearbetningsteknik och faktorer, som påverkar denna automation träproduktionsindustrins uppbyggnad kundens betydelse för produktionen och företagsverksamheten planering av produktionen och produkterna

8 6 Beskrivning av yrkesprov I yrkesprovet analyserar den studerande träets struktur och mäter hårdheten på trästycken. Han kan i en tallstam märka ut kärnan, kärnveden, ytträet, bastet, barken och inre barken. Han kan även märka ut toppstocken, mellanstocken och rotstocken från en tallstam. Han mäter hårdheter i både torrt och fuktigt trä av olika slag. Han räknar ut träets fuktighet med en fuktmätare och räknar hur fukt påverkar utvidgningen hos olika träslag. Han bestämmer tjocklek och bredd för trästycken för vissa fuktigheter. Han räknar ut trästyckets mätavvikning med givna mätinstrument. Han antecknar följande detaljer på trävaran: flata, ytflata, inre flata, klyvyta och kanter. Han kan med handledning använda en cirkelsåg samt känner igen och nämner principerna för ramsågen, bandsågen och blocksågen. Den studerande känner till hur korrekt maskinanvändning inverkar på bearbetningskvaliteten. Han beräknar omkostnader och inbesparing i produktion i samband med underhåll. Han kan göra ett enkelt CNC-program och förstår hur programmet är uppbyggt. Han förstår även betydelsen av CAD-ritning för CN-bearbetning. Han kan använda skjut- och rullmått på ett korrekt sätt. Han fördelar sågvaran enligt dimensioner och staplar torkningslasten för hand. Han kan använda olika torkningsmetoder såsom: brädgårdstorkning, kammartorkning och kanaltorkning. Den studerande känner till olika torkskador såsom: hårda ytor, sprickor, formändringsskador, färgskador och smältande kåda. Han kan ta isär torkningslasten och sortera sågvaran. Den studerande paketerar sågvaran och skyddar både truck- och längdpaketen. Han lagrar även sågvarupaket. Den studerande förklarar vilken betydelse underhåll av maskiner har för produktionen. Han kan smörja maskinernas lager, vässa normala manuella arbetsredskap såsom mejslar och knivar. Han kan använda de vanligaste limmen inom snickeriindustrin och känner till arbetssäkerhetsfaktorerna hos dem. Han väljer korrekt lim beroende på användningsobjekt. Den studerande kan välja korrekt träslag, dimension och kvalitet för bruksändamålen och ser även till att välja ett sådant råmaterial som har rätt fuktegenskaper, exempelvis ett skivmaterial. Han kan redogöra för grunderna inom arbets- och brandsäkerheten och fungerar enligt elsäkerhetsbestämmelserna. Han känner till brandlagstiftningen och fungerar utifrån den. Han känner till maskinspecifika arbetssäkerhetsinstruktioner och följer dem i sitt arbete. Den studerande fungerar som medlem i grupp och tar personligt ansvar. Han behärskar idén för samarbete och fördelarna med det för att arbetet skall lyckas. Han kan räkna upp produkttillverkningsprocessens skeden inom träbranschen och förstår vilken betydelse korrekt arbetsföljd har. Han kan tolka arbetsritningar och förstår betydelsen av dessa. Han kan rita och mäta upp enkla arbetsritningar och räkna omkostnaderna för överflödiga arbetsskeden. Den studerande kan utnyttja hydraulik, pneumatik och programmerbar logik så, att han kan använda vanliga maskiner och apparater. Han har en kundnära underhållförmåga, och förstår att kunden är betalaren. Den studerande handleder och ger råd åt kunden. Han kan diskutera med kunden och även framställa sin sak skriftligt, genom att beakta kundens synpunkter. Han sköter även om att kundbetjäningsutrymmen hålls städade. Exempel på yrkesprov I yrkesprov visas yrkeskunskaperna praktiskt i arbetssituationer. Där det lämpar sig kan man i yrkesprovet även ha skriftliga eller muntliga delar, som kompletterar praktiskt arbete. Exempel på skriftliga eller muntliga uppgifter är: tolkning av ritningar, beräkning av träets fuktighet eller kostnadskalkyler. I yrkesprovet borde den studerande tillverka ett typiskt träföremål eller föremålsfamilj, där tyngdpunkten är att den studerande visar att han kan använda grundapparaturen korrekt och att han behärskar arbetssäkerheten i arbetssituationer. Målet bör dock vara att man ser att den studerande behärskar så många olika arbetsmetoder som möjligt inom branschen. Anordnaren bestämmer vilka delar yrkesprovet täcker. Eftersom det är fråga om den första yrkeshelheten bör man kritiskt kontrollera att den studerande är tillräckligt mogen för att utföra yrkesprovet i samband med inlärning i arbete och att det på arbetsplatsen finns tillräckligt med handledningsmöjligheter för den studerande.

9 7 beaktande av fuktens inverkan på träet, samt träets rörelse vässande av manuella arbetsredskap beräknande av materialmängd utifrån arbetsritningar byte av bett i någon av grundapparaterna inom branschen ritande av en mindre arbetsritning tillverkning av en träprodukt, såsom en pall, ett nattbord eller en blompelare Yrkesprovsmiljö Såsom det från tidigare framgår, är träbranschens grunder den första studiehelheten som utförs genom yrkesprov. Yrkesprovet kan utföras antingen i arbetslivet under inlärning i arbete eller i läroanstalten i en bekant arbetsmiljö med bekanta maskiner. En viktig detalj vid val av yrkesprovsmiljö är huruvida de kunskaper den studerande innehar motsvarar de krav på yrkeskunskaper som ställs för studiehelheten. Ifall platsen där den studerande utför inlärning i arbete fyller dessa krav rekommenderas platsen för yrkesprov. Eftersom tyngdpunkten fokuseras på användning av grundapparatur och grunder inom branschen bör ändamålsenlig apparatur och arbetsredskap såsom hyvlar, fräsar, borrar och sågar finnas på yrkesprovsplatsen. Man bör även sköta om att maskinerna och apparaturen följer gällande lagar och bestämmelser. Bedömning av yrkesprov Föremål för bedömningen arbetsprocessen Produktionsskeden för en produkt (produktskedesschema) Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande fungerar i olika produktionsskeden vid produkttillverkning inom träproduktsindustrin. fungerar självständigt vid produktionsskeden vid produkttillverkning inom träproduktsindustrin. fungerar självständigt vid produktionsskeden vid produkttillverkning inom träproduktsindustrin och löser självständigt grundproblem. planeringskunskaper verkställande bedömning av utförande utvecklingsfärdighet väljer med handledning de rätta arbetsmetoderna. väljer de korrekta arbetsmetoderna, med vilka man får arbetet gjort. väljer de arbetsmetoder som lämpar sig bäst för arbetet och gör självständigt de kataloger och arbetsskedesscheman som behövs. arbetsuppgiften behärskande av arbetsmetoder: mätning av träets fuktighet utför med handledning ett arbetsskedesschema över arbetet. utför mätning med en eldriven fuktmätare. utför ett arbetsskedesschema över arbetet. utför mätningar på ett korrekt sätt, både med vägmetoden och med eldriven fuktmätare. utför ett arbetsskedesschema över arbetet och verkställer det självständigt. utför självständigt mätningar, för att kunna försäkra sig om att träet har rätt fuktighet.

10 8 behärskande av grunderna inom automation använder tryckluftapparatur som finns i klämmare, borrmaskiner osv. kan felsöka hydrauliska och pneumatiska apparater. reparerat t.ex. ett fel i en tryckluftsapparat och kan vid behov bygga t.ex. ett fäste för ett stycke i en fräsmaskin. bettunderhåll vässar t.ex. en mejsel eller ett bett från en handhyvel genom att slipa. slipar på eget initiativ betten i manuella arbetsredskap, men även t.ex. betten från en planhyvel. följer på eget initiativ kontinuerligt med skicket på betten i maskinerna och handredskapen och slipar dem vid behov. planerar med handledning arbetsföljden för bettunderhåll. planerar arbetsföljden för bettunderhåll. planerar arbetsföljden för bettunderhåll och väljer i varje enskilt fall den bästa underhållsmetoden för respektive bettyp. utförande av trätorkning förstår hur träet reagerar när fuktigheten ändras. utför torkning utifrån torkningsinstruktioner. utför torkning av trä självständigt och gör vid behov även ändringar i torkningsprogrammet. uppgörande av torkningslast använder med lite handledning någon vanlig grundmaskin inom produktionsbranschen. utför självständigt torkningslasten. utför självständigt en högklassig torkningslast. behärskande av arbetsredskap: behärskande av grundapparaturen inom produktionsbranschen använder med handledning maskiner, apparater och redskap på ett effektivt sätt. utför med handledning den CNC-programmering som behövs samt använder bearbetningsmaskinen. utför de justeringar som behövs i samband med arbete med grundmaskiner inom produktionsbranschen. utför det CNC-program som behövs och använder bearbetningsmaskinen. använder självständigt maskiner, apparater och redskap på ett effektivt sätt. utför CNC-program med korrekta inställningar och modeller och använder bearbetningsmaskinen. gör ett CNC-program utifrån sina arbetsritningar, väljer korrekta bett och ändrar arbetsredskapsinformationen. behärskande av limningsapparaturen använder med handledning limningsapparatur. använder limningsapparaturen självständigt. behärskar limningsapparaturen, samt deras reparation och får till stånd ett sådant limningsresultat som önskas. användning av mätinstrument använder ett mätinstrument i sitt arbete, rullmått. använder smidigt både rulloch skjutmått i sitt arbete. använder de mätinstrument (rull- och skjutmått, mätinstrument för vinklar osv.) som behövs i arbetet både mångsidigt och effektivt. behärskande av material val av råmaterial känner till de vanligaste träoch skivmaterialen. väljer inte rätt kvalitet och dimension på de trä- och skrivmaterial han väljer, men användning av övriga tillbehör är i huvuddrag korrekt. utreder vilka träslag som lämpar sig i olika fuktbalansmiljöer med hjälp av psykrometer och grafer. väljer med handledning de trä- och skivmaterial som behövs i arbetet. väljer de trä- och skivmaterial som behövs i arbetet så att deras kvalitet och dimensioner i huvuddrag är korrekta. väljer de trä- och skivmaterial som behövs i arbetet så att kvaliteten och dimensionerna är korrekta. Även de fästen och tillbehör han väljer är korrekta.

11 9 den kunskap som ligger till grund för arbetet träets tillväxt och dess inverkan på trästrukturen kan förklara hur träets tillväxt inverkar på dess struktur. kan förklara betydelsen av träets egenskaper åt användaren. bedömer vilka egenskaper träet bör ha när det används i olika objekt. träets fuktighet och torkningsmetoder kan förklara hur träet beter sig när ändringar i träet sker. känner till funktionsprinciperna och instruktionerna för hur engångs- och kontinuerliga torkställen bör användas. förklarar egenskaperna och användningssätten för olika typer av torkställen. kan med handledning utföra mätning av träets fuktighet genom vägmetoden och med eldriven fuktmätare. kan utföra mätning av träets fuktighet med vägmetoden och med en eldriven fuktmätare. mäter träets fuktbalans med hjälp av psykrometer och grafer. räknar upp olika torkningsskeden i huvuddrag. förklarar olika torkningsskeden och de förhållanden i torkställen som är av betydelse för torknings-tiden och kvaliteten av sågvara. förklarar olika torkningsskeden och de förhållanden i torkställen som har betydelse för sågvarans torkningstid och kvalitet. kan med handledning använda torkningsprogram. kan i huvudsak använda torkningsprogram. kan använda torkningsprogram. beräkning av mängden råmaterial räknar med handledning ut den mängd råmaterial som behövs i arbetet. räknar ut den mängd råmaterial som behövs i arbetet, bearbetningstillägg är inte beaktade. räknar felfritt ut den mängd råmaterial som behövs i arbetet och beaktar bearbetningstillägg och extra stycken. arbetsritningar kompletterar mätdata i arbetsritningar, som i det närmaste är färdiga. kompletterar mätdata i arbetsritningar, som delvis är gjorda. tillverkar själv de arbetsritningar som behövs i arbetet. kunskaper om bettmedel och vinklar i träbearbetning känner igen när bettet avtrubbas. förklarar betydelsen av olika bettmedel samt hur medlen påverkar skärvinklarnas storlek. förklarar betydelsen av olika bettmedel samt hur de påverkar skärvinklarnas storlek. lim arbetssäkerhet kan beskriva hur olika arbetsobjekt kräver olika lim och arbetstekniker. väljer ett lim som behövs för att utföra arbetet. väljer lämpliga lim för olika objekt och kan motivera varför han väljer dem. arbetssäkerhet skyddsutrustning ergonomi förklarar grunderna för brand- och arbetsskydd, samt fungerar utifrån elsäkerhetsbestämmelser. följer allmänna elsäkerhetsbestämmelser. följer allmänna elsäkerhetsbestämmelser. samarbetsförmåga använder maskiner och apparatur på ett säkert sätt samt sköter med handledning om användning av personlig skyddsutrustning. fungerar som medlem i en grupp. Använder maskiner och apparater på ett säkert sätt samt sköter om användning av personlig skyddsutrustning. samarbetar vid behov med andra medlemmar på arbetsplatsen. beaktar kontinuerligt arbetssäkerheten och tillämpar bestämmelserna i olika, växlande situationer. beaktar även medarbetarna i arbetssituationer. fungerar smidigt som medlem i en grupp och kommer bra överens med sina kolleger.

12 10 Gemensamma betoningar kundnära verksamhet Kan betjäna kunder. kan diskutera arbetet med kunden och även beakta kundens önskemål. följer arbetsplatsens miljöbestämmelser i sitt eget arbete, t.ex. avfallssortering. uppnår de kvalitets- och noggrannhetskrav som ställts. kan diskutera arbetet med kunden, och presentera olika alternativ för att utföra dem, samtidigt som han även beaktar kundens behov. produkten fyller även krav på mindre detaljer i kundens önskemål. en hållbar utveckling beaktar miljöriskerna i samband med arbetet. följer arbetsplatsens miljöbestämmelser och behärskar den egna branschens miljörisker. strävar till att aktivt bekämpa belastningen av miljön genom produktutveckling. arbetar så, att det uppstår så lite avfall som möjligt. behärskar miljöriskerna inom sin bransch och kan använda olika metoder för att minimera belastningen av naturen. 3.1B Yrkesinriktade studier differentierade enligt utbildningsprogram Utbildningsprogrammet för skivindustrin Framställning av basfaner 20 sv Beskrivning av yrkesprovet De centrala målen i studiehelheten Framställning av basfaner är följande: Den studerande behärskar: Förbehandling: ta emot fanerstockar och lagringsuppgifter blötning och skivframställningsprocessen justera barkningslinjer kapa stockar samt optimeringsmetoder som hör till arbetet sköta apparaterna inom kapningsavdelningen Framställning av skivor och faner: svarva faner samt kunna koppla ihop svarvningsfaserna så att både kvaliteten och mängden är så optimala som möjligt justera skivtorkningsmaskinerna så, att han vid behov kan eliminera faktorer som förorsakar torkningsfel räkna upp kvaliteter på faner och behärska sorteringsrutinerna skarva, foga och lappa skivor samt justera maskiner och apparater som behövs i denna process stapla faner samt kunna förklara funktionsprincipen för för- och värmepressning redogöra för de uppgifter som hör till användning av presslinjer tillverka baslim för att limma faner samt utföra justeringar som behövs för limspridningapparaturen

13 11 Avslutande arbeten: arbete vid en kantsågningslinje funktionen hos de slipmaskiner som används i samband med slipning av faner byta band i maskinerna, med beaktande av rätt grovlek på slipbandet räkna upp fanerkvaliteter och käna igen fel som uppkommer i skivorna följdåtgärder för skadade produkter, beroende på ändamål och instruktioner Meningen är att yrkesprovet består av arbetsuppgifter som bildar en stor helhet, där en eller fler arbetstagare behövs. Studiehelhetens centrala innehåll som processbeskrivning: 1. Planering av arbete bekanta sig med arbetsorder 2. Förhandsuppgifter maskinerna justeras för användning betten kontrolleras och servas försäkra sig om att rätt materialmängd kan fås 3. Arbetsutförande behandling och blötning av stockar barkning av stockar att kapa stockar till svarvblock svarvning av faner torkning, sortering och förädling av faner limning, stapling och pressning av faner kantsågning, slipning, sortering och efterkorrigering av faner 4. Slutförande uppgifter måttkontroll rengöring och underhåll av maskiner Exempel på yrkesprov Här nämns punkter, som bedöms i yrkesprovet. Dessa framkommer i skärarens/sorterarens arbetsuppgifter. I exemplen beaktas enbart den berömliga nivån. Den studerande kan utföra start och stopp av torkare och vid behov kan han justera torkarna så, att eventuella torkningsfel och störningar kan elimineras. Han behärskar även arbetssäkerheten och alarmsystemen i torkningsanläggningen. Han kan utföra de justeringar som behövs i inställningsvärden för skär- och sorteringslinjerna. Han behärskar fanerens kvalitet och känner igen torkningsfel och kan fungera korrekt, ifall dessa störningar sker. Han behärskar även de arbetsskeden som behövs i samband med fogning och vidareutveckling av faner. Den studerande fungerar ansvarsfullt och kan samarbeta med olika grupper och ser till att produktionen fortgår kontinuerligt och felfritt.

14 12 Yrkesprovsmiljö Målet är att yrkesprov inom denna studiehelhet ges under inlärning i arbetet på industriella arbetsplatser. Miljön bör vara sådan att man kan utföra yrkesprovsuppgifter för en eller flera personers ansvarsområden. Den studerande kan utföra yrkesprovet individuellt alternativt som ett gemensamt yrkesprov för flera studerande. Före yrkesprovet bör man se till att maskinerna och apparaterna uppfyller de arbetarskyddsbestämmelser som lagen kräver. Bedömning av yrkesprov Alla fanerbranschens ansvarsområden finns uppräknade under bedömningspunkterna. Bedömarna bör se vilka av punkterna som är ändamålsenliga och som hör ihop med den yrkesprovshelhet som görs. Föremål för bedömningen arbetsprocessen allmänt behärskande av maskinlinjer maskinernas inställningar Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan förklara behandlings- och blötningsmetoder för fanerstockar. kan förklara behandlings- och blötningsmetoder för fanerstockar samt den teknik som används på lokalnivån. kan förklara behandlings- och blötningsmetoder för fanerstockar samt olika tekniker för lokalnivåer så att det i tillverkningsprocessen uppkommer så mycket faner av så god kvalitet som möjligt. kan ändra inställningarna på barknings- och kapningslinjerna. kan räkna upp svarvningsskeden. kan räkna upp torkningsskeden. kan räkna upp sorterings- och vidareförädlingsmetoder. kan räkna upp blandningsmetoder för lim. kan räkna upp huvudskeden i arbetsmetoder med för- och värmepress. kan ändra inställningarna på barknings- och kapningslinjerna så att man kan eliminera de störningar som uppkommit. kan bestämma svarvningsskeden så att man får så mycket faner av så god kvalitet som möjligt. kan justera fanertorkare. kan räkna upp centrala skeden i sorterings- och vidareförädlingsmetoder (fortsättning, fogning, lappning). kan räkna upp ämnen som används i lim. kan förklara huvudskeden i arbetsmetoder med för- och värmepress. kan ändra inställningarna på barknings- och kapningslinjerna så att man kan eliminera de störningar som uppkommit. kan bestämma svarvningsskeden så att man får så mycket faner av så god kvalitet som möjligt. kan justera fanertorkare så att eventuella torkningsfel och störningar elimineras. kan förklara olika skeden i sorterings- och vidareförädlingsmetoder (fortsättning, fogning, lappning). behärskar blandningsmetoder för lim, samt de ämnen som används i lim, så att limningen blir så bra och ekonomisk som möjligt. kan förklara huvudskeden i arbetsmetoder med för- och värmepress för att man skall kunna uppnå en fanerskiva som fyller kvalitetskraven.

15 13 kan räkna upp olika slip- och efterkorrigeringsmetoder. kan inför sågning av faner välja en lämplig arbetsmetod. väljer sådana sågmetoder för faner att mängden och kvaliteten är så optimala som möjligt. kan med handledning använda olika slip- och efterkorrigeringsmetoder, med vilka man kan öka på kvaliteten på faneret. kan använda olika slip- och efterkorrigeringsmetoder, med vilka man kan öka på kvaliteten på faneret. kan förklara olika slip- och efterkorrigeringsmetoder, med vilka man kan öka på kvaliteten på faneret. håller sin arbetsmiljö snygg och i god ordning. arbetsuppgiften maskinernas bruks- och styråtgärder sköter blötningsapparaturen samt barkningslinjen. utför mottagnings- och kontrollmätningar av stockar. utför mottagnings- och kontrollmätningar av stockar. kapar stockar med kapningslinjen. sköter blötläggningsanläggningen så att faneret framställs enligt kraven. sköter blötläggningsanläggningen utifrån kraven som ställs på framställningsprocessen. utför normalt underhåll och justering av barknings- och kapningsapparaturen. byter bett på barkningsapparaturen och sköter om barkningslinjen och utför reparationsåtgärder ifall störningar sker. byter bett på barkningsapparaturen samt bedömer om en lämplig tidpunkt att byta det samt sköter om barkningslinjen och utför reparations- och inställningsåtgärder ifall störningar sker. slipar svarvens bett och monterar in dem igen samt svarvar faner med de inställningar han gjort. sköter om apparaturen på stockkapningsavdelningen. sköter om apparaturen på stockkapningsavdelningen. sköter om uppvärmning av torkaren och servar den i normala situationer samt vet hur man går tillväga i störningssituationer. sköter om justeringen av svarvningslinjen samt justering av fanersvarven och slipar vid behov betten. Han visar även att han behärskar arbetssäkerhet och informationssystem. sköter om justeringen av svarvningslinjen samt justering av fanersvarven och slipar vid behov betten. Han visar även att han behärskar arbetssäkerhet och informationssystem. justerar kapnings- och sorteringslinjen utifrån instruktioner. sköter om start, stopp och vid behov även ändring av styrvärden i torkarna ifall en störning sker samt behärskar torkanläggningens arbetssäkerhets- och alarmsystem. följer med svarvningen, men även det föregående och påföljande processkedet med hjälp av informationsförmedlingsredskap. kan köra truck. utför ändringar i inställningarna i skärningsoch sorteringslinjerna samt fungerar i störningssituationer utifrån instruktioner. sköter om start, stopp och vid behov även ändring av styrvärden i torkarna ifall en störning sker samt behärskar torkanläggningens arbetssäkerhets- och alarmsystem.

16 14 tillverkar limsatser och justerar limmaskinen. justerar värden för matningslinjen och utför arbete med den. utför bearbetning av faner och även limning, gör limblandningar och justerar limutbredningsmaskinen på ett sätt som behövs. kontrollerar limutbredningsmängden och kan utföra de korrigeringar som behövs samt stapla skivorna till fanerämne. utför ändringar i inställningarna i skärnings- och sorteringslinjerna samt fungerar i störningssituationer utifrån instruktioner. kan följa med framställningsprocessen av skivorna och även deras kvalitet samt sortera ut och märka de skivor som är för fuktiga. använder en förpress, justerar pressningsvärden, använder hetpressen och sköter om de arbeten som hör till pressaren. kan välja korrekta pressningsvärden för varje produkt (för- och hetpressning) samt programmera utgångsvärden och utföra de uppgifter som hör till pressningsarbete, såsom kontroll av skivornas placering i påfyllnings- och demonteringsapparaterna och själva pressen. utför bearbetning och fogning av skivor, behärskar limblandning och kan justera limutbredningsmängden i limutbredningsanläggningen. eliminerar de vanligaste störningarna på linjen. behärskar arbete vid kantningslinjen och utför kontrollmätningar på skivorna samt gör vid behov även de korrigeringar som behövs. kontrollerar limutbredningsmängden och utför de korrigeringar och ändringar som behövs, han kan stapla upp skivorna till fanerämne. använder avdelningens informationssystem. justerar och ställer in sågningslinjen för ett nytt skivparti samt justerar och använder slipningslinjen och byter banden. behärskar efterkorrigering av fanerskivor på ändamålsenligt sätt. behärskar arbete med slipmaskiner samt kan vid behov byta band. arbetar vid kantningslinjen. arbetar med slipmaskiner. utför med handledning ändamålsenliga efterkorrigeringar på fanerskivor. kan välja korrekta pressningsvärden för varje produkt (för- och hetpress) samt programmera utgångsvärden och utföra de uppgifter som hör till pressningsarbete, såsom kontroll av skivornas stationering i påfyllnings- och demonteringsapparaterna och själva pressen. arbetar vid kantningslinjen och utför kontrollmätningar på de tillsågade skivorna och utför korrigeringar vid behov. arbetar med slipmaskiner och utför bandbyten ifall det behövs. utför ändamålsenliga efterkorrigeringar på fanerskivor.

17 15 den kunskap som ligger till grund för arbetet korrekta arbetsmetoder funktionsprinciper för maskiner kvalitetskrav behärskar principerna för mottagning och behandling av trä. behärskar de kvalitetskrav som gäller fanerstockar och förstår betydelsen av aptering. behärskar de kvalitetskrav som gäller fanerstockar och förstår betydelsen av aptering vid behandling av skivorna, samt deras kvalitet och mängd. känner till de gällande kvalitetskraven för skivor. behärskar torkningsmetoder för skivor. känner igen de vanligaste störningarna som uppkommer vid torkningslinjen och även olika torkningsfel vid torkning av skivor. känner till kvaliteten på skivorna samt olika bearbetnings- och fogmetoder. känner till felen vid lagring och behandling av stockar. känner till mottagnings- och kontrollmätningarna för stockar. kan förklara ändamålet med blötning och vilka fördelar en lyckad blötning har för kvaliteten och mängden producerade skivor. känner till barkningens betydelse. känner till felen vid lagring och behandling av stockar och förstår vilken ekonomisk betydelse felen innebär. känner till mottagnings- och kontrollmätningarna för stockar och förstår betydelsen av dessa för försäljare, entreprenörer inom skogs- och transportbranschen och träförädlingsverk. kan förklara ändamålet med blötning och vilka fördelar en lyckad blötning har för kvaliteten och mängden producerade skivor. känner till ändamålen med barkning samt orsaker och följder vid störningar i barkningsprocessen. känner till de vanliga felen inom limning och pressning, samt vad som förorsakar dem. kan med handledning tillämpa optimeringsmetoder vid kapning av stockar. kan tillämpa optimeringsmetoder vid kapning av stockar. behärskar standard- och specialstandardstorlekar av fanerskivor. behärskar standardkvalitet samt de vanligaste övriga kvaliteterna kunderna önskar. känner till olika skeden vid svarvning samt vilka faktorer som påverkar framställning av skivor samt deras kvalitet. behärskar användning av skivtorkare, känner till hur de är uppbyggda och de vanligaste störningarna som framkommer i linjen. känner till olika skeden vid svarvning samt de faktorer som påverkar framställning av skivor samt deras kvalitet. behärskar skivtorkare och deras styr- samt reglersystem. behärskar olika kvaliteter samt sorteringsprinciperna och känner igen olika torkningsfel. behärskar de olika arbetsskedena vid skarvning och fogning av skivor och kan även framställa lämpliga limpartier. Han behärskar även de vanligaste limutbredningsmetoderna. behärskar torkarnas energihushållning och de inställningar som inverkar på detta. behärskar sorteringsprinciper och kvaliteter på skivor och känner även till torkningsfel och vad som förorsakar dem.

18 16 kan med handledning tillämpa olika kantsågningsmetoder för faner. kan redogöra för funktionsprincipen hos föroch hetpressar, samt vilka uppgifter huvudkomponenterna i pressningslinjen har. Han kan även redogöra för limningoch pressningsfel. kan tillämpa olika kantsågningsmetoder för faner. kan bestämma standard- och specialstorlekar samt standard tjocklek och tjocklekstoleranser på fanerskivor. kan använda olika typer av slipmaskiner. kan använda dammutsugningssystemet och olika släckningsmetoder. kan räkna upp olika fanerkvaliteter och känner igen de fel som finns i skivorna. behärskar de olika arbetsskedena vid skarvning och fogning av skivor och kan även framställa lämpliga limpartier. Han behärskar även de vanligaste limutbredningsmetoderna. kan redogöra för funktionsprincipen hos föroch hetpressar, samt vilka uppgifter huvudkomponenterna i pressningslinjen har. Han kan även redogöra för limning- och pressningsfel och vad de beror på. behärskar pressarnas uppvärmningssystem och de funktioner som ingår i dem. behärskar olika kantsågningsmetoder för faner. kan bestämma standard- och specialstorlekar samt standard tjocklek och tjocklekstoleranser på fanerskivor. kan använda olika typer av slipmaskiner. arbetssäkerhet arbetar med handledning på ett säkert sätt i samband med maskiner och linjer. kan med handledning använda dammutsugningssystemet och olika släckningsmetoder. behärskar med handledning arbetssäkerhetssystemet i svarvlinjen. kan använda dammutsugningssystemet och olika släckningsmetoder. kan räkna upp olika fanerkvaliteter och känner igen de fel som finns i skivorna. behärskar arbetssäkerhetssystemet i svarvlinjen. vet vad man bör göra, ifall det uppstår farosituationer i dammutsugningssystemet. behärskar med handledning arbetssäkerhets- och alarmsystemen i torkningsanläggningen. Behärskar arbetssäkerhets- och alarmsystemen i torkningsanläggningen. följer de allmänna elsäkerhetsbestämmelserna. kan med handledning använda släckningsmetoder i dammutsugningssystemet. kan använda släckningsmetoder i dammutsugningssystemet.

19 17 rengör de maskiner och apparater han använt. arbetar på ett säkert sätt med maskiner och linjer. kan på ett korrekt sätt ställa i ordning maskiner och linjer genom att beakta de gällande arbetssäkerhetsbestämmelserna. använder tidvis personlig skyddsutrustning. följer i huvudsak de allmänna elsäkerhetsbestämmelserna. följer alltid de allmänna elsäkerhetsbestämmelserna. sköter om redskap och rengöring av såväl maskiner som arbetsmiljön, ifall han ombeds göra det. sköter i huvudsak om att använda personlig skyddsutrustning. sköter självständigt om redskap och rengöring av såväl maskiner som arbetsmiljön. sköter om att använda personlig skyddsutrustning. beaktar sina kolleger i olika arbetssituationer. rengör de maskiner han använt samt ser till att arbetsmiljön hålls snygg. Samarbete och kommunikationskunskap kan förklara arbetsprocessens centrala skeden inom fanerindustrin och kan med handledning arbeta i en grupp. kan förklara arbetsprocessens centrala skeden inom fanerindustrin, arbetar ansvarsfullt och kan samarbeta som medlem i olika grupper. fungerar ansvarsfullt och kan samarbeta som medlem i olika grupper, ser för sin egen del till att arbetet är klanderfritt och löper smidigt. kan i huvuddrag förklara principerna för samarbete. kan förklara principerna för samarbete och kan diskutera sina arbetsuppgifter med gruppen. följer principerna för samarbete och kan diskutera sina arbetsuppgifter med gruppen. Gemensamma betoningar en hållbar utveckling beaktar miljörisker med de vanligaste materialen inom fanerindustrin,såsom t.ex. limmets skador samt behärskar retur- och destruktionsmetoder. känner till betydelsen av sitt arbete och sina kunskaper i hela produktionshelheten och kan bära en del ansvar för kvaliteten och resultatet av det gjorda arbetet. känner till betydelsen av sitt arbete och sina kunskaper i hela produktionshelheten och kan ta ansvar för sin del av produktens kvalitet och resultat. kan i huvuddrag redogöra för företagsverksamhetens principer. kan redogöra för principerna inom företagsverksamheten, och fungera ur företagssynpunkt i sitt arbete. beaktar miljörisker med de centrala materialen inom fanerindustrin,såsom t.ex. limmets skador samt behärskar retur- och destruktionsmetoder. beaktar miljörisker med de centrala materialen inom fanerindustrin,såsom t.ex. limmets skador samt behärskar retur- och destruktionsmetoder.

20 Framställning av spån- och andra skivor 5 sv Beskrivning av yrkesprovet De centrala kunskapsmålen inom framställning av spån- och andra skivor är: Den studerande har en helhetsuppfattning om skivprodukter, med specialfokus på framställningsprocessen av spånskivor. Den studerande behärskar spånskivor, och i huvuddrag även fiberskivors, fanerbalkars och gipsspånskivors konstruktion och framställningsprocess behärskar de ovannämnda skivprodukternas tekniska, kemiska och kommersiella egenskaper kan utifrån skivornas egenskaper bestämma hur väl de lämpar sig för olika bruksföremål känner till träråvarorna och bindningsämnen som olika skivtillverkare använder i sin produktion. Han behärskar även anskaffning, transport och lagring av dessa förstår var omkostnaderna i skivframställningen uppstår samt hur en god processhantering inverkar på dessa Den studerande behärskar förbehandling av träråvaran samt spån- eller fiberframställning och -torkning. Den studerande behärskar kvalitetskraven och anskaffningen av skivor för produktion behärskar träråvarans förbehandlingsmetoder, sållande av flis samt principerna för rengöring behärskar framställningsmetoderna för spån och fiber, samt den apparatur som behövs känner till kvalitetskraven på spån och fiber och förstår hur dessa påverkar slutresultatet förstår spånets torkningsmetoder och behovet av dem förstår betydelsen av sållandet och sorteringen av spån och fiber för att uppnå god kvalitet Den studerande behärskar olika skeden i skivornas framställningsprocess, såsom limning av spånor, utformning av skivan, spridning och pressning. Den studerande känner till de lim, binde- samt tillsatsämnen som används vid limning av spånor och fibrer behärskar blandning av normala lim som används i skivor känner till mängden lim som skall användas, och även hur dosering sker. Han känner även till spånornas och fibrernas limningsmetoder och apparater. behärskar sållningsmetoder och även de maskiner och apparater som hör till känner till olika pressningsmetoder och linjelösningar. Han känner till hetpressningens skeden och förstår vilken betydelse de har. Den studerande behärskar framställning av skivor, sågning av skivkanten, slipning och sortering av skivor samt paketering och lagring. Den studerande behärskar olika skeden i framställning av skivorna. Han behärskar kantsågning och kapning, samt kvalitets- och måttkrav på sågningen. behärskar sliplinjerna, apparaterna och kvalitetskraven inom slipning. känner till de visuella och tekniska kvalitetskraven för spånskivor och förstår vad fel och misstag betyder i slutprodukten och för bruksändamålet

21 19 känner till de anläggningar och material som används vid paketering av skivor Det centrala innehållet i studiehelheten som processbeskrivning Beaktande av arbetssäkerheten 1. Planering av arbete instuderande av arbetsorder 2. Förhandsarbete materialanskaffning framställning och torkning av spån eller fiber inställning av maskiner för användning 3. Arbetsutförande limning av spånor strö ut spånor framställande och pressning av skiva kvalitetssäkring rengöring och underhåll av maskiner 4. Slutförande av arbete sågande av skivans kanter slipning och sortering av skiva paketering och lagring av skivor Exempel på yrkesprov Den studerande arbetar vid någon arbetspunkt inom skivprocessen. Under handledning av arbetsledningen kan han göra de justeringar eller utföra det underhåll som behövs på maskinerna och apparaterna i punkten. Yrkesprovsmiljö I yrkesprovsmiljön bör det finnas sådana maskiner och apparater som används i framställning av spån- och andra skivor. Den studerande borde enkelt kunna förflytta sig mellan olika framställningsskeden. Maskinerna och apparaterna bör fylla de arbetarskyddsnormer som ställts. Bedömning av yrkesprov Föremål för bedömningen arbetsprocessen planenlighet Bedömningskriterier NÖJAKTIGA (N1) GODA (G3) BERÖMLIGA (B5) Den studerande Den studerande Den studerande kan använda de maskiner och apparater som används vid produktion och kan redogöra för några detaljer om justering av dessa. kan använda de maskiner och apparater som används vid produktion och kan redogöra för detaljer om justering av dessa. behärskar de maskiner och apparater som används vid produktion och även justering av dessa.