Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner"

Transkript

1 Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner Anders Broberg & Elin Alfredsson Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

2 Struktur I. Bowlby -- en psykodynamisk terapeut II. Anknytningsteoribaserade interventioner III. En utvärdering av föräldraprogram (bl a Connect) för föräldrar till barn i åldern 9 17 år.

3 I. Bowlby om anknytning och psykoterapi Självkritisk, ansåg sig vara en bättre folkbildare och föräldragruppsledare än terapeut Sörjde anknytningsteorins bristande inflytande på klinisk psykologi Avslutade sin karriär med att samla sina tankar om psykoterapi i A secure base ( En Trygg Bas Natur och Kultur, 2013)

4 Psykoterapins förutsättningar 1. Betydelsen av verkligheten i sig, och inte bara upplevelsen av den, både för utvecklingen av svårigheter och för att åstadkomma en förändring 2. Ett erkännande av försvarens inflytande på upplevelserna av tidigare erfarenheter 3. Ett bekräftande av de kognitivt utvecklade inre arbetsmodellerna

5 Fem terapeutiska uppgifter 1. Att erbjuda en trygg bas 2. Att bistå patienten i hans/hennes utforskande 3. Att använda den terapeutiska relationen 4. Att hjälpa patienten göra kopplingar mellan nutida problem och tidigare erfarenheter 5. Att hjälpa patientens förstå att tidiga inre arbetsmodeller kan ha blivit föråldrade

6 Bowlby var en ovanlig psykodynamisk psykoterapeut Psykologiska försvar är interpersonella, snarare än intrapsykiska. Jag behöver vara nära mina anknytningspersoner för att känna mig trygg, men Deaktiverande; andra kanske avvisar mig, därför är det bäst att jag undertrycker mitt behov av att känna mig trygg (för mig själv) och inte visar behovet (för andra) Hyperaktiverande; andra kanske inte besvarar mitt behov eller invaderar mig på ett sätt som jag inte kan kontrollera. Därför gör jag bäst i att klänga mig fast vid andra, och insistera på att de tar hand om mig på ett sätt som jag kan ha kontroll över

7 Människan är en berättelse -- om något Vårt innersta är ett kondensat av våra upplevelser av oss själv i nära känslomässiga relationer Vår livsberättelse har ett underlag i verkligheten. För att förstå berättelsen måste T lära sig så mycket som möjligt om: Vad P har varit med om i sina anknytningsrelationer Hur livsberättelsen förmår famna dessa upplevelser Om Ps historia är tillgänglig för honom/henne utan förvrängningar skapar detta trygghet och en förmåga att närma sig nya relationer på deras egna förutsättningar

8 Familjeterapi; John Bowlby (1949) The study and reduction of group tensions in the family. Human Relations, 2, Faced with a situation where the co-operation of key people is difficult to maintain, there is a temptation for the professional worker to solve the group problem by removing one or more of the indviduals concerned (syndabock) Förespråkade åtminstone en gemensam session, i alla barnpsykiatriska ärenden, där samtliga familjemedlemmar och de olika professionella som arbetar med fallet deltog Betonade den betydelse sådana gemensamma samtal kan ha, inte bara för barnets utan också för föräldrarnas psykiska hälsa och välbefinnande

9 Del II. Anknytningsteoribaserade interventioner Interventioner avseende förskolebarn Allvarligt utsatta barn, barn i familjehem Familjeterapi (ABFT efter kaffet) Individualpsykoterapi med barn (mentaliseringsbaserad barnpsykoterapi) Individualpsykoterapi med äldre ungdomar och vuxna Föräldragrupper (Connect efter lunch)

10 Interventioner avseende förskolebarn WWW = Watch Wait and Wonder C-o-S = Circle of Security VIPP = Video-feedback to promote Positive Parenting

11 Watch Wait & Wonder Barn förälder terapeut i rummet samtidigt 1.Barn och förälder leker tillsammans på golvet med terapeuten som bisittare. Föräldern uppmuntras att invänta barnets signaler och att sedan svara på dessa 2.Förälder och terapeut samtalar om det som hänt under samspelet och hemma sedan sist, 3.½ - 1 års behandling

12 Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell, 2011 C-o-S = TRYGGHETSCIRKELN Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov Jag behöver att du Jag behöver att du Stödjer mitt utforskande Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor Jag behöver att du Jag behöver att du Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer

13 Mom, when I get difficult (frustrated, demanding, upset, out of control) My behavior actually means that I need you to: Take charge Be kind Stay with me until we both understand this feeling that seems too much for me alone Help me return to what I was doing, with a new option I don t know what to do with how I m feeling. CIRCLE OF REPAIR Helping My Child Trust that Our Safe & Secure Relationship Will (Almost) Always Set Things Right Cooper, Hoffman, Marvin & Powell

14 C-o-S i olika varianter C-o-S original grupp sessioner med videoinspelade samspel förälder-barn som utgångspunkt C-o-S individuell sessioner med videoinspelade samspel förälder-barn som utgångspunkt C-o-S-P kort gruppversion som föräldrastöd för föräldrar i allmänhet eller som komplement till annan insats

15 VIPP (Video-feedback to Promote Positive Parenting) Utvecklad i Holland av Femmi Juffer och medarbetare En knapp halvtimmes samspel mellan förälder och barn i åldern 6 månader- 2 år videoinspelas Samspelet diskuteras vid nästa besök, med avseende på barnets signaler och förälderns sätt att uppfatta och reagera på dessa Besöken upprepas vid 3 7 tillfällen Föräldern får en broschyr där de fyra grundvalarna för positivt föräldraskap beskrivs

16 VIPP Fyra områden: Utforskande kontra anknytning Ge röst åt barnets signaler Lyhördhetskedjan Dela känslor Kan kombineras med Samtal om förälderns mentala representationer (VIPP-R) Samtal om uppfostringsprinciper (VIPP-SD)

17 Interventionsmetoder/program allvarligt utsatta barn Dozier, Lindheim, & Ackerman (2005). ABC -- Attachment and bio-behavioral catch-up Lieberman et al. (2006 ) CPP -- Child-Parent Psychotherapy Steele et al (2007). Intervening with maltreated children and their adoptive families Zeanah & Smyke (2005). Building attachment relationships following maltreatment and severe deprivation

18 Child Parent Psychotherapy (Lieberman, Ippen & Van Horn, 2006; Lieberman & Van Horn, 2008) En psykoterapeutisk metod för psykiskt traumatiserade barn (0 6 år) och deras föräldrar Baserad på traumateori och anknytningsteori Fokuserar på samspelet mellan förälder och barn Prövas nu i fem verksamheter i Sverige Utbildning i metoden kommer att erbjudas via Erica-stiftelsen

19 ABC Attachment and Biobehavioral Catch-up 1. Utredning av barn och familjehem - Intervju med familjehemsföräldern (AAI) - Videoinspelat samspel för att bedöma både barnets anknytning och familjehemsförälderns omvårdnadsförmåga - Bedömning av barnet (regleringsförmåga, beteendeproblem m.m.) 2. Intervention - 10 sessioner i familjehemmet - Videoinspelning av olika typer av samspel vid varje session. Förinspelade exempel visas också och diskuteras - Hemläxor som diskuteras vi nästföljande session - Samtal om Spöken i barnkammaren 3. Utvärdering (forskning jämförelse med annan intervention)

20 Del III. Utvärdering av föräldraprogram i Sverige NJF (Nationell Jämförelse-studie) med föräldrar till barn i åldern 4 10 år Riktat föräldrastöd i form av ledarledda föräldragrupper (Connect, Cope, Komet, IYP) Beteendeinriktade ngt mer framgångsrika direkt efter avslutad grupp Ingen skillnad vid 1-årsuppföljning Connect ngt mer framgångsrik efter två år Vår studie universella och riktade grupper till föräldrar med barn i åldern 10 till 17 år (Active Parenting, Connect, Cope, Komet & LFT)

21 Olika typer av interventioner Vilka riktar sig interventionen till? Universellt alla, oavsett problemtyngd Riktat riskgrupper med förväntat större behov Indikerat till individer/familjer som redan har ett identifierat problem Många interventioner inom föräldrastödsområdet har utvecklats som riktade insatser men erbjuds numera universellt Program bör bedömas utifrån vad de utvecklats för Program kan behöva modifieras när man byter målgrupp

22 Om du fick önska fritt, vad skulle du vilja att det fanns för stöd för föräldrar här i kommunen?

23 Föräldragrupper som erbjöds i 12 kommuner i Västsverige Universella: Aktivt Föräldraskap, Connect, COPE Riktade (IFO): KOMET, LFT (O)lika olika teoretiska utgångspunkter, men mer lika än olika vad gäller innehåll och praktiskt utförande

24 Syfte att undersöka: Vår studie, forts Föräldrars uppfattning om de grupper de deltagit i och deras effekt på uppfostringsstil och barns mående Ungdomarnas uppfattning om förälderns uppfostrings-stil och eget psykiskt mående Eventuella skillnader mellan Universella och riktade grupper Olika program Föräldrars och barns uppfattning om ev. förändring

25 Vår studie, forts 315 familjer (universella och riktade grupper) 90 % av alla tillfrågade och 70% av deras barn Självskattningsformulär vid förmätning (T1), eftermätning (T2) och ettårsuppföljning (T3)

26 Förälder Bakgrundsfaktorer Symtom depression/ångest Föräldrastress Negativa attityder till det egna föräldraskapet Familjeklimat Föräldrasamarbete Försök till förståelse Känslomässiga utbrott Instrumentellt föräldraskap Hård uppfostran Psykiatriska symtom barnet Barnets öppenhet Barn Psykiatriska symtom Nedstämdhet Psykosomatiska symtom Generellt välbefinnande Självförtroende Anknytning F- Försök till förståelse F - känslomässiga utbrott Familjeklimat Öppenhet

27 Symptom på depression och ångest hos föräldrar (HAD)

28 Negativa attityder till det egna föräldraskapet

29 Barnens psykiatriska symtom enligt föräldrarna (SDQ-P total)

30 Barnens egen skattning av psykiatriska symtom SDQ-C-Total

31 De äldre barnen (14-17 år) i de universella grupperna

32 Trygg anknytning enligt barnen (ECR-RS)

33 Familjeklimat Demokratiskt I den här familjen respekterar man och lyssnar på varandras åsikter. Familjemedlemmarna diskuterar och bestämmer tillsammans. Alla kan påverka besluten. Auktoritärt I den här familjen bestämmer föräldrarna det mesta. Det är bara de som kan påverka besluten. Låt gå Här finns inga direkta regler. Familjemedlemmarna gör som de själva vill. Var och en fattar sina egna beslut, utan att behöva fråga andra i familjen vad de tycker. Kaotiskt I den här familjen har det inträffat förändringar och föräldrarna kan inte bestämma längre. Deras åsikter och makt har tappat betydelse, och barnen fattar sina egna beslut.

34 Fler resultat enligt föräldrarna Föräldrastress Instrumentellt föräldraskap Känslomässiga utbrott Försök till förståelse

35 Sammanfattningsvis Enligt föräldrar har ledarledda föräldragrupper positiva effekter på kort och längre sikt, både för den egna och för barnets hälsa, för föräldra-rollen, och i känslan av att vara förälder Föräldrar är nöjda med den grupp de deltagit i och skulle rekommendera den till andra föräldrar Barnen uppger att de mår bättre efter ett år

36 Skillnader mellan programmen? Inga skillnader vad gäller effekt enligt föräldraskattningarna Connect-grupperna får något lägre skattning avseende kundtillfredsställelse, men.. Vi har ännu inte undersökt barnskattningarna med avseende på skillnader mellan programmen Vi håller för närvarande på och undersöker skillnader mellan gruppledarna i de olika programmen

37 Föräldragrupper Alla föräldrautbildningarna betonar starkt föräldra-barn-relationens betydelse för möjligheten att åtgärda barnets svårigheter Carolyn Webster-Strattons bankprincip Verksamma ingredienser i föräldragrupper: Vad man lär ut Gruppens sammansättning Klimatet i gruppen samspelet mellan föräldrarna Att man får öva på det man lärt sig Hemläxor som gås igenom

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

Interventionsmetoder. Anknytning som livstema möjligheter till intervention i olika åldrar. Wait Watch and Wonder

Interventionsmetoder. Anknytning som livstema möjligheter till intervention i olika åldrar. Wait Watch and Wonder Anknytning som livstema möjligheter till intervention i olika åldrar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se Interventionsmetoder Lyhördhetsträning med

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Insatser till föräldrar med barn i åldern 10 17 år. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96)

Insatser till föräldrar med barn i åldern 10 17 år. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96) HFÅ 2010_96 Tjörn; Forskarrapport 1 Insatser till föräldrar med barn i åldern 10 17 år. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96) Sammanfattning

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

2015-10-07. Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar. John Bowlby - Rapport till WHO 1951

2015-10-07. Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar. John Bowlby - Rapport till WHO 1951 Regionalt nätverk för föräldrastödjande aktörer Malmö 151007 Ulf Axberg ulf.axberg@psy.gu.se Dagens upplägg Föräldrar, föräldraskap och tonåringar Teoretisk genomgång Vad vill föräldrar till tonåringar

Läs mer

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Sammanfattning Yngre barn i Sverige mår i allmänhet bra. I tonåren ökar

Läs mer

Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson.

Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson. Child Parent Psychotherapy (CPP) - Evidensbaserad behandling för traumatiserade förskolebarn och deras omsorgsperson. Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan.

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan. Agenda 10.15-11.30 Hur påverkar funktionsnedsättning barns tidiga relationer? Malin Broberg, docent i psykologi och leg. psykolog, lektor och forskare vid Göteborgs universitet 11.30 12.00 Projekt Vesslan.

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011

Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet. Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Egen växtkraft Barn och ungas delaktighet Handikappförbunden & Barnombudsmannen 2008 2011 Tove Rinnan Oktober 2010 Barn har rätt att komma till tals Barn har rätt enligt art 12 i barnkonventionen att komma

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016

Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Varför är föräldraarbete viktigt vid traumafokuserad behandling och hur kan vi underlätta? NFBO, 23 maj 2016 Poa Samuelberg Leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi BUP Traumaenhet,

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd i samverkan Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram

Läs mer

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt Utgångspunkt är. Intersubjektivitet, mentalisering och Marte Meo frågor som har väckts i arbetet med späd-och småbarnsfamiljer för min del på Gryningen i Karlskoga Reflektioner utifrån ett forskningsprojekt

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

Anknytning i förskolan;

Anknytning i förskolan; Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål

Läs mer

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein

Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Del 2 Processkonsultation Edgar Schein Grundläggande definitioner Tre varianter av att ge hjälp 1. EXPERT modellen: Har en föreställning av att kunna ge rätt hjälp och veta det rätta svaret. Har en föreställning

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14 Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks

Support Manual HoistLocatel Electronic Locks Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

Trygghetscirkeln för ett reflekterande föräldraskap

Trygghetscirkeln för ett reflekterande föräldraskap Trygghetscirkeln för ett reflekterande föräldraskap COS-P i Sverige - kunskapsspridning och prövning av ett psykoedukativt föräldraprogram Kerstin Neander Pia Risholm Mothander Innehåll Förkortningar...

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd. Enköpings kommun Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Läs mer

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige Magnus Ringborg Svenska Föreningen för Familjeterapi Årskonferens i Ystad 17-18 oktober 2013 ABFT: Modellen Utvecklad för i första hand

Läs mer

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län

Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Bilaga 2 Uppföljning av familjecentraler i Jönköpings län Agneta Abrahamsson FoUrum Modell för verksamhetsuppföljning Inledning Självskattningsinstrument Slussningsstatistik Besöksstatistik Föräldraenkät

Läs mer

Föräldrastödsprogram på universell nivå

Föräldrastödsprogram på universell nivå Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Vi måste ha en ödmjuk inställning när vi utvärderar universella program Mängder med studier har visat att det sker markanta förbättringar i riktade

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016.

Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad oktober 2016. Insatser för våldsutsatta barn och föräldrar. Erfarenheter och reflektioner från aktuell forskning. Svenska föreningen för familjeterapi Vetenskapligt symposium, Karlstad 13-14 oktober 2016. Kjerstin Almqvist,

Läs mer

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson

Barnpsykoterapi Föreläsning Britt-Inger Samuelsson Klinisk psykologi med psykodynamisk inriktning Barnpsykoterapi Föreläsning 2008-16-08 Britt-Inger Samuelsson Nedtecknat av Jakob Karlsson Föreläsningens innehåll: Barndiagnostik: hur sker diagnostiken

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år Föräldrastödskurser i Halland för dig med barn mellan 2-18 år Det är inte alltid lätt att vara förälder Känner du att du ofta hamnar i tjatkarusellen och skulle vilja ha fler trevliga stunder tillsammans

Läs mer

Att leva med knappa ekonomiska resurser

Att leva med knappa ekonomiska resurser Att leva med knappa ekonomiska resurser Anneli Marttila och Bo Burström Under 1990-talet blev långvarigt biståndstagande alltmer vanligt. För att studera människors erfarenheter av hur det är att leva

Läs mer

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi Moa Mannheimer, enhetschef och leg. psykolog på BUP Grinden, deltar vid ISIS höstsymposium 2012 för att berätta om hur de arbetar med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Läs mer

MST Vetenskapsteori och etik

MST Vetenskapsteori och etik MST Vetenskapsteori och etik MST bygger på specifika teoretiska grunder och en uppsättning antaganden om människan samt forskning om människans utveckling. Bronfenbrenner klientens ekologi THE FIT problemets

Läs mer

Emma Gran 2014. www.emmagran.se

Emma Gran 2014. www.emmagran.se Original Play Emma Gran 2014 www.emmagran.se Emma Gran Utbildad i Original Play av grundaren Fred O. Donaldson, sedan 2006 Koreograf (Master of Arts) och danspedagog Arbetar med Original Play och Skapande

Läs mer

Reflektivitetens betydelse och stödjandet

Reflektivitetens betydelse och stödjandet Reflektivitetens betydelse och stödjandet av den i föräldragrupper Reflektiivisyyden merkitys ja tukeminen vanhempainryhmissä Neuvolapäivät 4.11.2010, Helsingfors Vad är reflektiv förmåga? Den mänskliga

Läs mer

Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd Ärendenummer: 3607/2014 1.1.1 (VERK 2010/288) Innehållsförteckning

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Hälsofrämjande förstärkta hembesök Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning. NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN?

SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning. NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN? SÄRTRYCK UR MELLANRUMMET nr 12, 2005 Diagnostik och Bedömning NÄR ÄR PSYKODYNAMISK PSYKOTERAPI EN LÄMPLIG BEHANDLING FÖR BARN? Britta Blomberg Vilka barn ska erbjudas psykoterapeutisk behandling? I artikeln

Läs mer

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron?

Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Livskvalitet hos äldre: Att jämföra äpplen och päron? Magnus Lindwall, Cecilia Fagerström 2, Anne Ingeborg Berg, Mikael Rennemark 2 ADA-Gero, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet 2 Sektionen

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Föräldrar på nätet - Att begära, ge och få stöd av andra föräldrar. Eva Juslin 30.10 2012

Föräldrar på nätet - Att begära, ge och få stöd av andra föräldrar. Eva Juslin 30.10 2012 Föräldrar på nätet - Att begära, ge och få stöd av andra föräldrar Eva Juslin 30.10 2012 Peter Steiner, The New Yorker 1993 Forskningsuppdraget A journey of a thousand miles must begin with a single step

Läs mer

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen

Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen Effekter av föräldrastöd Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning

Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning Likheter och skillnader mellan grupp- och teamhandledning - hur kan man arbeta? Maria Borg Annika Lichtenstein Ericastiftelsens HLU 2011/13 Vad ska vi prata om? Grupphandledning jämfört med teamhandledning

Läs mer

Föräldrastödsprogram på universell nivå

Föräldrastödsprogram på universell nivå Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Från 80-talet och framåt har följande hänt: Individuell behandling. Regelrätt terapi på klinik. Arbeta med föräldrar i grupp. Användning av video,

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Ett systemiskt perspektiv på ADHD. Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad

Ett systemiskt perspektiv på ADHD. Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad Ett systemiskt perspektiv på ADHD Lotta Beskow, Barn- och Ungdomspsykiater Ketty Hagmann, Leg Psykolog Leg Psykoterapeuter (snart) BUP Ystad Institutionen för psykologi Psykoterapeutprogrammet ADHD i

Läs mer

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Effektmätning 2010 Omfattande enkät. Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte

Läs mer