Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner

Transkript

1 Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner Anders Broberg & Elin Alfredsson Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet

2 Struktur I. Bowlby -- en psykodynamisk terapeut II. Anknytningsteoribaserade interventioner III. En utvärdering av föräldraprogram (bl a Connect) för föräldrar till barn i åldern 9 17 år.

3 I. Bowlby om anknytning och psykoterapi Självkritisk, ansåg sig vara en bättre folkbildare och föräldragruppsledare än terapeut Sörjde anknytningsteorins bristande inflytande på klinisk psykologi Avslutade sin karriär med att samla sina tankar om psykoterapi i A secure base ( En Trygg Bas Natur och Kultur, 2013)

4 Psykoterapins förutsättningar 1. Betydelsen av verkligheten i sig, och inte bara upplevelsen av den, både för utvecklingen av svårigheter och för att åstadkomma en förändring 2. Ett erkännande av försvarens inflytande på upplevelserna av tidigare erfarenheter 3. Ett bekräftande av de kognitivt utvecklade inre arbetsmodellerna

5 Fem terapeutiska uppgifter 1. Att erbjuda en trygg bas 2. Att bistå patienten i hans/hennes utforskande 3. Att använda den terapeutiska relationen 4. Att hjälpa patienten göra kopplingar mellan nutida problem och tidigare erfarenheter 5. Att hjälpa patientens förstå att tidiga inre arbetsmodeller kan ha blivit föråldrade

6 Bowlby var en ovanlig psykodynamisk psykoterapeut Psykologiska försvar är interpersonella, snarare än intrapsykiska. Jag behöver vara nära mina anknytningspersoner för att känna mig trygg, men Deaktiverande; andra kanske avvisar mig, därför är det bäst att jag undertrycker mitt behov av att känna mig trygg (för mig själv) och inte visar behovet (för andra) Hyperaktiverande; andra kanske inte besvarar mitt behov eller invaderar mig på ett sätt som jag inte kan kontrollera. Därför gör jag bäst i att klänga mig fast vid andra, och insistera på att de tar hand om mig på ett sätt som jag kan ha kontroll över

7 Människan är en berättelse -- om något Vårt innersta är ett kondensat av våra upplevelser av oss själv i nära känslomässiga relationer Vår livsberättelse har ett underlag i verkligheten. För att förstå berättelsen måste T lära sig så mycket som möjligt om: Vad P har varit med om i sina anknytningsrelationer Hur livsberättelsen förmår famna dessa upplevelser Om Ps historia är tillgänglig för honom/henne utan förvrängningar skapar detta trygghet och en förmåga att närma sig nya relationer på deras egna förutsättningar

8 Familjeterapi; John Bowlby (1949) The study and reduction of group tensions in the family. Human Relations, 2, Faced with a situation where the co-operation of key people is difficult to maintain, there is a temptation for the professional worker to solve the group problem by removing one or more of the indviduals concerned (syndabock) Förespråkade åtminstone en gemensam session, i alla barnpsykiatriska ärenden, där samtliga familjemedlemmar och de olika professionella som arbetar med fallet deltog Betonade den betydelse sådana gemensamma samtal kan ha, inte bara för barnets utan också för föräldrarnas psykiska hälsa och välbefinnande

9 Del II. Anknytningsteoribaserade interventioner Interventioner avseende förskolebarn Allvarligt utsatta barn, barn i familjehem Familjeterapi (ABFT efter kaffet) Individualpsykoterapi med barn (mentaliseringsbaserad barnpsykoterapi) Individualpsykoterapi med äldre ungdomar och vuxna Föräldragrupper (Connect efter lunch)

10 Interventioner avseende förskolebarn WWW = Watch Wait and Wonder C-o-S = Circle of Security VIPP = Video-feedback to promote Positive Parenting

11 Watch Wait & Wonder Barn förälder terapeut i rummet samtidigt 1.Barn och förälder leker tillsammans på golvet med terapeuten som bisittare. Föräldern uppmuntras att invänta barnets signaler och att sedan svara på dessa 2.Förälder och terapeut samtalar om det som hänt under samspelet och hemma sedan sist, 3.½ - 1 års behandling mlojkasek@watchwaitandwonder.com

12 Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell, 2011 C-o-S = TRYGGHETSCIRKELN Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov Jag behöver att du Jag behöver att du Stödjer mitt utforskande Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor Jag behöver att du Jag behöver att du Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer

13 Mom, when I get difficult (frustrated, demanding, upset, out of control) My behavior actually means that I need you to: Take charge Be kind Stay with me until we both understand this feeling that seems too much for me alone Help me return to what I was doing, with a new option I don t know what to do with how I m feeling. CIRCLE OF REPAIR Helping My Child Trust that Our Safe & Secure Relationship Will (Almost) Always Set Things Right Cooper, Hoffman, Marvin & Powell

14 C-o-S i olika varianter C-o-S original grupp sessioner med videoinspelade samspel förälder-barn som utgångspunkt C-o-S individuell sessioner med videoinspelade samspel förälder-barn som utgångspunkt C-o-S-P kort gruppversion som föräldrastöd för föräldrar i allmänhet eller som komplement till annan insats

15 VIPP (Video-feedback to Promote Positive Parenting) Utvecklad i Holland av Femmi Juffer och medarbetare En knapp halvtimmes samspel mellan förälder och barn i åldern 6 månader- 2 år videoinspelas Samspelet diskuteras vid nästa besök, med avseende på barnets signaler och förälderns sätt att uppfatta och reagera på dessa Besöken upprepas vid 3 7 tillfällen Föräldern får en broschyr där de fyra grundvalarna för positivt föräldraskap beskrivs

16 VIPP Fyra områden: Utforskande kontra anknytning Ge röst åt barnets signaler Lyhördhetskedjan Dela känslor Kan kombineras med Samtal om förälderns mentala representationer (VIPP-R) Samtal om uppfostringsprinciper (VIPP-SD)

17 Interventionsmetoder/program allvarligt utsatta barn Dozier, Lindheim, & Ackerman (2005). ABC -- Attachment and bio-behavioral catch-up Lieberman et al. (2006 ) CPP -- Child-Parent Psychotherapy Steele et al (2007). Intervening with maltreated children and their adoptive families Zeanah & Smyke (2005). Building attachment relationships following maltreatment and severe deprivation

18 Child Parent Psychotherapy (Lieberman, Ippen & Van Horn, 2006; Lieberman & Van Horn, 2008) En psykoterapeutisk metod för psykiskt traumatiserade barn (0 6 år) och deras föräldrar Baserad på traumateori och anknytningsteori Fokuserar på samspelet mellan förälder och barn Prövas nu i fem verksamheter i Sverige Utbildning i metoden kommer att erbjudas via Erica-stiftelsen

19 ABC Attachment and Biobehavioral Catch-up 1. Utredning av barn och familjehem - Intervju med familjehemsföräldern (AAI) - Videoinspelat samspel för att bedöma både barnets anknytning och familjehemsförälderns omvårdnadsförmåga - Bedömning av barnet (regleringsförmåga, beteendeproblem m.m.) 2. Intervention - 10 sessioner i familjehemmet - Videoinspelning av olika typer av samspel vid varje session. Förinspelade exempel visas också och diskuteras - Hemläxor som diskuteras vi nästföljande session - Samtal om Spöken i barnkammaren 3. Utvärdering (forskning jämförelse med annan intervention)

20 Del III. Utvärdering av föräldraprogram i Sverige NJF (Nationell Jämförelse-studie) med föräldrar till barn i åldern 4 10 år Riktat föräldrastöd i form av ledarledda föräldragrupper (Connect, Cope, Komet, IYP) Beteendeinriktade ngt mer framgångsrika direkt efter avslutad grupp Ingen skillnad vid 1-årsuppföljning Connect ngt mer framgångsrik efter två år Vår studie universella och riktade grupper till föräldrar med barn i åldern 10 till 17 år (Active Parenting, Connect, Cope, Komet & LFT)

21 Olika typer av interventioner Vilka riktar sig interventionen till? Universellt alla, oavsett problemtyngd Riktat riskgrupper med förväntat större behov Indikerat till individer/familjer som redan har ett identifierat problem Många interventioner inom föräldrastödsområdet har utvecklats som riktade insatser men erbjuds numera universellt Program bör bedömas utifrån vad de utvecklats för Program kan behöva modifieras när man byter målgrupp

22 Om du fick önska fritt, vad skulle du vilja att det fanns för stöd för föräldrar här i kommunen?

23 Föräldragrupper som erbjöds i 12 kommuner i Västsverige Universella: Aktivt Föräldraskap, Connect, COPE Riktade (IFO): KOMET, LFT (O)lika olika teoretiska utgångspunkter, men mer lika än olika vad gäller innehåll och praktiskt utförande

24 Syfte att undersöka: Vår studie, forts Föräldrars uppfattning om de grupper de deltagit i och deras effekt på uppfostringsstil och barns mående Ungdomarnas uppfattning om förälderns uppfostrings-stil och eget psykiskt mående Eventuella skillnader mellan Universella och riktade grupper Olika program Föräldrars och barns uppfattning om ev. förändring

25 Vår studie, forts 315 familjer (universella och riktade grupper) 90 % av alla tillfrågade och 70% av deras barn Självskattningsformulär vid förmätning (T1), eftermätning (T2) och ettårsuppföljning (T3)

26 Förälder Bakgrundsfaktorer Symtom depression/ångest Föräldrastress Negativa attityder till det egna föräldraskapet Familjeklimat Föräldrasamarbete Försök till förståelse Känslomässiga utbrott Instrumentellt föräldraskap Hård uppfostran Psykiatriska symtom barnet Barnets öppenhet Barn Psykiatriska symtom Nedstämdhet Psykosomatiska symtom Generellt välbefinnande Självförtroende Anknytning F- Försök till förståelse F - känslomässiga utbrott Familjeklimat Öppenhet

27 Symptom på depression och ångest hos föräldrar (HAD)

28 Negativa attityder till det egna föräldraskapet

29 Barnens psykiatriska symtom enligt föräldrarna (SDQ-P total)

30 Barnens egen skattning av psykiatriska symtom SDQ-C-Total

31 De äldre barnen (14-17 år) i de universella grupperna

32 Trygg anknytning enligt barnen (ECR-RS)

33 Familjeklimat Demokratiskt I den här familjen respekterar man och lyssnar på varandras åsikter. Familjemedlemmarna diskuterar och bestämmer tillsammans. Alla kan påverka besluten. Auktoritärt I den här familjen bestämmer föräldrarna det mesta. Det är bara de som kan påverka besluten. Låt gå Här finns inga direkta regler. Familjemedlemmarna gör som de själva vill. Var och en fattar sina egna beslut, utan att behöva fråga andra i familjen vad de tycker. Kaotiskt I den här familjen har det inträffat förändringar och föräldrarna kan inte bestämma längre. Deras åsikter och makt har tappat betydelse, och barnen fattar sina egna beslut.

34 Fler resultat enligt föräldrarna Föräldrastress Instrumentellt föräldraskap Känslomässiga utbrott Försök till förståelse

35 Sammanfattningsvis Enligt föräldrar har ledarledda föräldragrupper positiva effekter på kort och längre sikt, både för den egna och för barnets hälsa, för föräldra-rollen, och i känslan av att vara förälder Föräldrar är nöjda med den grupp de deltagit i och skulle rekommendera den till andra föräldrar Barnen uppger att de mår bättre efter ett år

36 Skillnader mellan programmen? Inga skillnader vad gäller effekt enligt föräldraskattningarna Connect-grupperna får något lägre skattning avseende kundtillfredsställelse, men.. Vi har ännu inte undersökt barnskattningarna med avseende på skillnader mellan programmen Vi håller för närvarande på och undersöker skillnader mellan gruppledarna i de olika programmen

37 Föräldragrupper Alla föräldrautbildningarna betonar starkt föräldra-barn-relationens betydelse för möjligheten att åtgärda barnets svårigheter Carolyn Webster-Strattons bankprincip Verksamma ingredienser i föräldragrupper: Vad man lär ut Gruppens sammansättning Klimatet i gruppen samspelet mellan föräldrarna Att man får öva på det man lärt sig Hemläxor som gås igenom