Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar. John Bowlby - Rapport till WHO 1951

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2015-10-07. Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar. John Bowlby - Rapport till WHO 1951"

Transkript

1 Regionalt nätverk för föräldrastödjande aktörer Malmö Ulf Axberg Dagens upplägg Föräldrar, föräldraskap och tonåringar Teoretisk genomgång Vad vill föräldrar till tonåringar ha och vad känner de till? presentation av två studier Vad kan och borde vi göra? Forskningsgenomgång Vilka föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper och varför) Presentation av en studie Vilka effekter har ledarledda föräldragrupper på föräldrar och barn? Presentation av en studie Slutkommentarer John Bowlby - Rapport till WHO 1951 Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar Vara förälder till en tonåring finns det anledning till oro? Många föräldrar uppger att de känner sig nervösa och ängsliga inför tonåstiden Stereotyp bild av tonårstiden som konfliktfylld och turbulent och av tonåringen som lynnig, svår och trotsig Forskning visat att övergången från barndom till tonår är en relativt problemfri upplevelse för de allra flesta familjer Enbart 5 procent som haft en trygg föräldra-barn relation under barndomen utvecklar relationsproblem under tonåren En tid av dramatiska förändringar, såväl inre som yttre, för den unge själv och för familjen Balansen i familjerelationerna måste omförhandlas Konflikter i form av tjat och gnäll, heta diskussioner kring vardagssysslor, fritid, kläder och tider är typiska Även föräldrar till tonåringar är människor Tonårstiden har visat sig vara ett lågvattenmärke i familjens livscykel när det gäller föräldrars livstillfredsställelse Befinner sig mitt i livet - medelåldern är en potentiellt påfrestande period Inte ovanligt med minskat självförtroende, ökad ångest och depression Tillfredsställelsen i parrelationen oftast som lägst Den egna utvecklingsfasen krockar med tonåringens störst risk om samma kön Anknytning nödvändig för vår överlevnad Anknytningssystemet - spädbarnet utrustat med förmågor att selektivt ty sig till nära personer Omvårdnadssystemet föräldrarna utrustade med förmågan att reagera på spädbarnets signaler 1

2 Anknytning Anknytningsstilar (Efter Bartholomew) Har ett överlevnadsvärde (för individen men även för arten) Ett beteendesystem vars funktion är underlätta beskyddandet genom att närhet till omvårdnadspersonen befrämjas Trygg bas - någon man kan utgå ifrån i sitt utforskande av omgivningen Bild av självet positiv negativ Säker hamn - någon man kan fly till när situationen där ute upplevs som alltför farlig Modell - någon som hjälper en att skilja mellan farliga och ofarliga situationer Anknytning är tvingande sker automatiskt, instinktivt. Att knyta an är inte detsamma som trygg anknytning Barn kan utveckla anknytningsrelation till flera personer Bild av andra positiv negativ Trygg (B) Undvikande (A) Ambivalent (C) Desorganiserad (D) (Inte en anknytningsstil) Omvårdnadssystemet Att vara tillräckligt bra förälder Beteendesystem som för att skapa närhet och skydd Rötter i barndomens upplevelser av omvårdnad - anknytning Konsolideras under tonåren Förändras vid övergång till föräldraskap och i interaktion med barnet Bra föräldrar behöver inte vara perfekta och alltid göra rätt ber om förlåtelse när de gjort fel är större och starkare än sina barn är snälla är inte skrämmande för sina barn Anknytning under tonåren Anknytning vs autonomi Tryggt anknutna tonåringar kan undvika att söka sig till föräldrarna när anknytningssystemet aktiveras - behovet av autonomi tar överhanden Förälderns uppgift att utan att vara påstridig eller avvisande, tydligt visa att hen finns där som trygg bas och säker hamn Får anknytningsbehov tillgodosedda utanför familjen Stand-by funktion Föräldern behövs vid särskilt utsatta situationer Tonåringar med trygga anknytningsrepresentationer upprätthåller en känsla av förtrolighet, men hävdar också sina åsikter i vardagens familjekonflikter Cirkulär process Lyhörd förälder Trygg anknytning hos tonåring 2

3 Föräldrastil Auktoritär Hög grad av kontroll Ramar/Gränser Auktoritativ Demokratisk Hög grad av värme/engagemang Barnet Auktoritativ/demokratisk Värme och engagemang mer mottaglig för förälderns inflytande Stöd och struktur stödjer utvecklings av självreglerande förmågor Förhandlande Ge och ta främjar kognitiv förmåga och social kompetens Försumlig Tillåtande Steinberg, 2001 Föräldrakontroll Psykologisk kontroll (Invalidera känslor, skuld, bortdragande av kärlek, begränsningar av uttryck för känslor) - förknippat med mer relationell aggressivitet, depression och ångest Fysisk bestraffande kontroll mer öppen/utåtriktad aggressivitet Beteendekontroll (belöning och förstärkning, konsekvenser för beteenden) positiv utveckling Kumulativ effekt om samma föräldrastil Ingen könsskillnad för utveckling av relationell agg. Pojkar uppvisar mer fysisk aggressivitet Vad vill tonårsföräldrar ha? Vilka önskemål och behov av stöd ger föräldrar till tonåringar uttryck för? (Kuppens et al 2009) Tidigare studier kring vad föräldrar vill ha. Studie Folkhälsoinstitutet (Bremberg 2004) strukturerade föräldragrupper information via media (TV, radio, böcker och tidskrifter) Telefonrådgivning Studie (Eriksson & Bremberg, 2008) Störst intresse bland föräldrar till små barn 0-2 år 35 % intresserade av ledarledda grupper Störst skillnader mellan föräldrar till äldre barn 1/3 intresserade av mötesplatser Broms 2008 föräldrar till tonårsbarn hade ett stort behov av tillgång till ett nätverk av andra föräldrar till tonåringar för att kunna diskutera vilka gränser och regler som är rimliga, samt få dela kunskap med andra föräldrar Vad känner föräldrar till om befintligt föräldrastöd i sina kommuner och vad efterfrågar de själva Studie 1 Telefonintervjuer med 1336 föräldrar 10 kommuner i Västra Götaland Enbart barn under 13 år N=911 Enbart barn år N=425 Studie 2 Telefonintervjuer med 875 föräldrar (797 familjer) i 6 kommuner i Västsverige och 3 stadsdelar i Göteborgs kommun Samtliga kommuner erbjöd ledarledda grupper Slumpmässigt urval föräldrar till barn år Intervjuerna tog ca minuter 3

4 Tiden Studie 1, När är det viktigast med någon form av föräldrastöd? 82 % av föräldrar till tonåringar och 64 % av föräldrar till barn under 13 år ansåg det viktigt med stöd när man har barn i åldern år 76% av föräldrar till tonåringar och 55 % av föräldrar till barn under 13 år ansåg det viktigt med stöd när man har barn i åldern under 13 år Sammanfattning Väldigt få föräldrar till äldre barn/tonåringar deltar i ledarledda föräldragrupper En majoritet av föräldrarna säger sig inte känna till att kommunen erbjuder föräldragrupper En klar majoritet av föräldrarna anger åldern år som den viktigaste tiden för föräldrastöd 2/3 av föräldrarna har förslag på stöd som de önskar, men förslagen är väldigt olika Vad kan vi göra? Sårbarhet medfödda eller tidigt förvärvade egenskaper Riskfaktorer faktorer i omgivningen Motståndskraft faktorer hos individen Friskfaktorer - faktorer utanför individen i omgivningen Vad borde vi erbjuda? Vad säger kunskapsläget om universellt stöd riktat till tonårsföräldrar Förebygga Hindra Interventioner Upptäcka Stödja Undanröja Skapa Några vanliga program i Sverige COPE (The Community Parent Education program) KOMET (Kommunikationsmetod) Connect Aktivt Föräldraskap Ledarskapsträning för Tonårsföräldrar (LFT) Vi återkommer till dem Center for the Study and Prevention of Violence (CSPV), at the Institute of Behavior Science, University of Colorado Boulder. Lovande program Tydlig och väl beskriven programteori 1 RCT, eller 2 Kvasi-experimentella studier Dokumenterad positiv effekt ingen skadlig effekt Förberedd och möjlig att sprida (manual, utbildning etc) Modellprogram dessutom: 2 RCT, alternativ 1 RCT + 1 Kvasi experimentell studie Uppföljning med bibehållen effekt minst 12 månader efter avslut av intervention Enbart lovandeprogam ej modellprogram 4

5 EFFEKT (ÖPP) år Alkohol, Normbrytande beteenden, kriminalitet Information till föräldrar, föräldramöten Skola, föreningsliv, kyrka, Nikolaus Koutakis (Sverige) GUIDING GOOD CHOICES år Alkohol, droger, normbrytande beteende, kriminalitet, depression Familj (Föräldrar 4 träffar: identifiera risk, och behov av skydd, positivt föräldraskap, konflikthantering. Barn 1 träff om att motstå kamrattryck) Skola J. David Hawkings (USA) POSITIVE FAMILY SUPPORT-FAMILY CHECK-UP ( ADOLESCENT TRANSITIONS) år Alkohol,Depression, Sexuellt Riskbeteende, Tobak Skapa strukturerad mötesplats samarbete mellan skola och föräldrar, information om positivt föräldraskap, konflikthantering etc. Finns vid behov kompletterande steg på selekterad och indikerade nivå Skola Tom Dishon (USA) PROSPER (PROMOTING SCHOOL-COMMUNITY-UNIVERSITY PARTNERSHIPS TO ENHANCE RESILIENCE ) år Alkohol, droger, tobak, nära relation till föräldrar, normbrytande beteenden och kriminalitet Samarbete mellan skola, andra samhällsfunktioner och lärosäten Främja bruket av metoder med evidens, föräldraträning samt individuella insatser. Skola, föreningsliv, kyrka Richard Spoth (USA) RAISING HEALTHY CHILDREN (5-11), Skolgång, alkohol, droger, kamratrelationer, Normbrytande beteende, aggressivt beteende Föräldraträning, skolan: miljön, sociala och emotionell färdigheter, individuella insatser i skolan Skola Richard F. Catalano /USA) STRENGTHENING FAMILIES (Föräldrastegen) år Alkohol, droger, tobak, internaliserade symtom, nära relationer till föräldrarna, normbrytande beteenden, aggressivt beteende Skola, föreningsliv, kyrka Virginia Molgaard (USA) Group Teen Triple P (GTTP) Utvecklat i Australien Aukland Nya Zealand (Chu, J. T., et al., 2015) år., 8 sessioner RCT; GTTP (N=35) jämfört med Sedvanliga insatser (CAU; N= 37) Före och efter samt 6 månaders uppföljning Föräldraraporter - signifikanta skillnader i föräldrafärdigheter, upplevd föräldraförmåga, förbättrad kvalité på relationer i familjen, minskning av upplevda problembeteenden hos tonåringen Ungdomarna själva rapporterade färre konflikter med föräldrar, föräldrars ökad kunskap om och uppsikt över deras förehavanden (monitoring) samt färre problembeteenden. Stark och klar Norskt program för att förbygga alkoholkonsumtion hos ungdomar Provat i Sverige (Pettersson C. m.fl 2011) år Universellt program uppbyggt på flera olika komponenter 3 år, åk7,8 och 9 Samarbete med IOGT-NTO 13 aktiviteter, föräldramöten, familjedialog, familjemöte, möte med vänner Kvasi-experimentell studie, deltagare i programmet (N=229 dyader) Jämförelsegrupp (N = 280) Deltagande föräldrar mer restriktiva till tonåringarnas alkoholkonsumtion Alkoholdebuten hos deltagande ungdomar var ett år senare samt förre hade varit berusade i årskurs 9 Universellt riktade program Visst stöd finns men mer forskning behövs Ff.a kring ANDT, men även kring psykisk ohälsa Små men betydelsefulla effekter Stöd för Boostersessioner Kombination av insatser (föräldrastöd skola ungdomen) Lovande med insatser precis före tonåren (Review: Hale et al 2014; Vermeulen_Smit et al 2015) 5

6 Klinisk effekt vs. folkhälsoeffekt Effektstorlek (Cohens d) = 1,0 = den undersökta gruppens medelvärde har flyttat sig en standardav-vikelse mellan mättillfällena. STOR effekt som är kliniskt signifikant 0,1 = den undersökta gruppens medelvärde har flyttat sig motsvarande en 0,1 standardavvikelse = ingen eller liten effekt Klinisk effekt = få individer & stor effekt/individ 100 * 1 = 100 Folkhälsoeffekt = många individer men liten effekt/individ * 0,1 = 100 och * 0,1 = Men 100 * 0,1 = 10 Vilka föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper och varför Deltagare i universella ledarledda föräldrastödsgrupper (AF, Connect & COPE) jämfördes med föräldrar i allmänhet Föräldragrupp vs telefongrupp och populationen (SCB). Fler arbetslösa/långtidssjukskrivna Hade i genomsnitt yngre barn (ca 1 år) Barnen oftare i kontakt med hälso-/sjukvård ang. sin psykiska hälsa senaste året Mammorna levde i större utsträckning separerade från barnets far Både mammor och pappor uppgav: En mer negativ attityd till sitt eget föräldraskap Fler symptom på egen nedstämdhet och oro Fler känslomässiga utbrott Fler psykiatriska symtom hos barnet Mammor uppgav också att deras barn var mindre öppna gentemot dem Papporna uppgav fler känslomässiga utbrott och lägre grad av instrumentellt föräldraskap. Sammanfattning Föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper eftersom de har ett behov av det Skälen till varför de söker varierar från ren nyfikenhet och intresse av att lära, till uttalade behov av stöd Avsevärt fler mammor än pappor deltar Få föräldrar deltar gemensamt i föräldragrupp Slutsatser Föräldragrupperna når rätt målgrupp Det kan finnas stor spännvidd i grupperna vad beträffar anledningen till deltagande och barnets ålder, därför bra med intervju före grupp Är innehållet anpassat till målgruppens behov (t ex. ensamstående mammor) Riktar sig grupperna till rätt åldersspann eller exkluderas föräldrar till äldre barn Innehållet behöver sannolikt anpassas till åldersspannet Vilka effekter har ledarledda föräldragrupper på föräldrar och barn 5 program: COPE, KOMET, LFT, Connect & Aktivt Föräldraskap 60 grupper i drygt tio kommuner under 5 terminer Föräldrar från 315 familjer (358 föräldrar) Uppskattningsvis ca 90 % av alla tillfrågade 2 program (LFT och KOMET) visade sig i första hand fungera som riktade (info och/eller rekommendation om grupp via IFO/BUP) Design - Förmätning (T1), eftermätning (T2) och ettårsuppföljning (T3) Självskattningsformulär som föräldrarna och deras barn fick fylla i 6

7 Vilka effekter hade ledarledda föräldragrupper Förälder Symptom depression/ångest Föräldrastress Negativa attityder till sitt föräldraskap Familjeklimat Föräldrasamarbete Försök till förståelse Känslomässiga utbrott Instrumentellt föräldraskap Psykiatriska symtom barnet Barnets öppenhet Barn Psykiatriska symptom Nedstämdhet Psykosomatiska symptom Generellt välbefinnande Självförtroende Anknytning F. Försök till förståelse F. känslomässiga utbrott Familjeklimat Öppenhet Effekter av ledarledda föräldragrupper - sammanfattning Generellt sätt: Måttliga förbättringar i uppfostringsstil och beteende mot barnen (utbrott, förståelse) Måttliga förbättringar av egen psykisk hälsa och attityd till föräldraskapet Måttligt minskad psykisk ohälsa hos barnen Nöjda deltagare: God till Mycket god (M = 4.2 av 5) Sammanfattning föräldraskattningar, forts Alla program hade positiv effekt, men COPE tenderade att ha mindre effekt än övriga De riktade programmen (LFT & Komet) hade större effekt jämfört med de program som gavs universellt (AF, Connect & Cope) Om något program ska utses till vinnare så är det Komet, men Föräldrarna i Connect var inte lika nöjda som föräldrar i övriga program (M = 3.7 på den 5-gradiga skalan) Tonåringar vars föräldrar ändrar sin uppfostringsstil kan ha svårt att anpassa sig till denna förändring. Detta kan behöva vara ett tema i grupperna Effekter av föräldragrupper enligt barnen Ungdomarna uppger en förbättring av sin psykiska hälsa från T1 till T3 och den universella gruppen skiljer sig vid T3 inte längre från normalgruppen Äldre tonåringar i den universella gruppen beskriver också positiva förändringar i sitt psykiska välmående Barnen beskriver inte samma positiva förändring hos föräldrarna som föräldrarna själva gör Större spridning i ungdomarnas svar Slutsatser Ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar har positiva effekter Gruppernas innehåll kan behöva anpassas till målgruppen (ensamstående mammor, äldre tonåringar m.m.) Viktigt med erfarna och trygga gruppledare som förmår improvisera och använda sig av gruppen Kursmaterial (video, rollspel m.m.) och upplägg behöver bättre anpassning till svenska/nordiska förhållanden och till universella snarare än riktade grupper Slutkommentarer- generellt Tydligt politiskt budskap om att föräldrastöd är något som bör prioriteras Föräldrar efterfrågar olika former av stöd utifrån sin egen situation viktigt med ett varierat utbud. En informativ och lättillgänglig föräldrahemsida Föräldrastödsprogram behöver anpassas och utvecklas utifrån de varierande önskemål och behov som föräldrar har (universellt resp riktat) Även föräldrar till äldre tonåringar, som de som går i gymnasieskolan, behöver erbjudas stöd Svårt med grupper där barnens åldrar varierar från10-11 och upp till år. Utmaningen att vara en bra föräldrar varierar stort, bl.a beroende på barnets ålder. 7

8 Slutkommentarer om effekter Flera strukturerade program tycks ha positiva effekter och man kan inte utse en enskild vinnare. Viktigast med: (1) långsiktighet i planeringen (2) uthållighet i genomförandet (3 ) att kommunen verkligen når ut till så många föräldrar som möjligt. Hur man når ut är en central fråga - effekterna på individnivå förhållandevis små. För effekter på folkhälsonivå, måste man därför nå många föräldrar. avsätt tillräckligt med tid och resurser för implementeringsprocessen skapa långsiktig finansiering för arbetet. Samarbete med andra kommuner eller organisationer kan vara ett alternativ för att skapa långsiktighet och möjlighet att erbjuda fler olika typer av föräldrastöd Slutkommentarer om utvärdering, uppföljning Viktigt att följa upp och utvärdera i Sverige och att lyfta in barnens och tonåringarnas egna röster i forskningen. De effektstudier som finns är: 1) relativt få 2) ofta gjorda i andra kulturella sammanhang 3) främst baserade på föräldrars önskemål och bedömning av effekter 4) begränsade i tid, dvs. få långtidsuppföljningar har gjorts. Återkommande mätningar av såväl psykiskt välbefinnande som psykisk ohälsa hos barn och ungdomar behövs Det saknas undersökningsprogram på nationell nivå, och de mätningar som görs i olika kommuner och landsting/regioner är inte samordnade. Och till sist Det finns många sätt att vara en bra förälder på och för de allra flesta är det inget problem Uppgiften är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att kunna vara en bra förälder Tack! 8

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i och effekter av ledarledda grupper för föräldrar med äldre barn och tonåringar Anders Broberg & Elin Alfredsson anders.broberg@psy.gu.se elin.alfredsson@psy.gu.se

Läs mer

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa

Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tonår avseende deras psykiska hälsa Sammanfattning Yngre barn i Sverige mår i allmänhet bra. I tonåren ökar

Läs mer

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang

Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Presentation 12 mars, Föräldrastödskonferens, Länsstyrelsen, Göteborg. Föräldrakraft effektutvärdering och satt i ett vidare föräldrastödssammanhang Therése Skoog Parenting is the most powerful way to

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Insatser mot cannabis - 27 februari

Insatser mot cannabis - 27 februari Insatser mot cannabis - 27 februari Drogvaneundersökning i hela Västra Götaland Samverkan med CAN Totalundersökning i åk 9 och gymnasiets år 2 11 768 i åk 9 och 12 191 elever i gym 2 Alkoholkonsumenter

Läs mer

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga Skola - allmänt drogförebyggande program Skola - program riktade mot en specifik drog Familjestödsprogram Manualbaserade skolprogram

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Effektmätning 2010 Omfattande enkät. Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Insatser till föräldrar med barn i åldern 10 17 år. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96)

Insatser till föräldrar med barn i åldern 10 17 år. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96) HFÅ 2010_96 Tjörn; Forskarrapport 1 Insatser till föräldrar med barn i åldern 10 17 år. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96) Sammanfattning

Läs mer

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011

Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 2012-04-20 Kartläggning av kommunernas arbete med föräldrastödjande insatser 2011 Sammanfattning Under hösten 2011 genomförde Statens folkhälsoinstitut en kartläggning av arbetet med föräldrastöd i landets

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner

Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner Vad säger forskningen om anknytningsbaserade interventioner Anders Broberg & Elin Alfredsson Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se Elin.Alfredsson@psy.gu.se Struktur

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar 391 27 0480-41 80 20 www.anhoriga.se Syfte med kunskapsöversikten Syfte att systematiskt söka, granska och sammanställa kunskap om verksamma metoder för att ge stöd till barn vars förälder eller omsorgsperson avlider Ett syfte är också att

Läs mer

Om risk- och skyddsfaktorer

Om risk- och skyddsfaktorer Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Föräldrastöd i samverkan

Föräldrastöd i samverkan Föräldrastöd i samverkan Johanna Ahnquist & Elsa Rudsby Strandberg Avd. för barns och äldres hälsa Statens folkhälsoinstitut Upplägg Introduktion till nationella föräldrastödsstrategin Är föräldrastödsprogram

Läs mer

Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd Slutredovisning av uppdrag kring ett utvecklat föräldrastöd Uppdrag att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd Ärendenummer: 3607/2014 1.1.1 (VERK 2010/288) Innehållsförteckning

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem

Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att

Läs mer

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar

Läs mer

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor. ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Tidig sexuell debut: spelar det någon roll? Ja, det har haft en viss betydelse Varför studera tidig sexuell debut? Hörde flickornas livsstil enbart till tonåren eller skulle det få konsekvenser i vuxenlivet?

Läs mer

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga 1. Tabell över de nio projektens redovisningar av sina arbeten inom regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Kommun/ Syfte Pågående och avslutade Måluppfyllelse avseende Nationella strategin* hittills Angereds SDF/ Uppsala Utveckla och pröva ett promotivt och generellt föräldrastödsprogram riktat till föräldrar

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende?

Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende? Kan föräldrastöd förbättra föräldrars hälsa, kompetens och barns beteende? 2010 Omfattande instrument låg svarsfrekvens, anpassad för e-mail 2011 Minskad enkät något bättre svarsfrekvens, anpassad för

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Mtrl från Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet 1 Hälsoekonomisk analys Kostnadsberäkningar av 18 av de

Läs mer

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Karlskoga kommun Projekt: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke

2. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke FöräldraStegen 1. Är du kvinna eller man? kvinna man. Är ditt barn (för vilkens skull du deltar i FöräldraStegen) flicka eller pojke? flicka pojke 3. Hur gammalt är barnet?.år 4. Vilka STEG har du deltagit

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige AVLEDNING Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 PROCEDURER PROCEDURER 2 Faktorer som påverkar ett

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Föräldrastödsprogram på universell nivå

Föräldrastödsprogram på universell nivå Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Vi måste ha en ödmjuk inställning när vi utvärderar universella program Mängder med studier har visat att det sker markanta förbättringar i riktade

Läs mer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Växelvis boende och barns upplevelse av stress Växelvis boende och barns upplevelse av stress Jani Turunen Stockholms universitet jani.turunen@sociology.su.se Växelvis boende Ett relativt nytt fenomen Ökat från ca 1% av barn med separerade föräldrar

Läs mer

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt?

Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Välkommen till dialogseminarium Varför föräldrastöd under hela barnets uppväxt? Marie Cesares Olsson Utvecklingsledare barn och unga Region Örebro län marie-cesares.olsson@regionorebrolan.se 019-602 63

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa

LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa LUPP 2013 Kungsbacka kommun Hälsa Hälsa och ohälsa Kungsbacka En dörr in Föräldrar emellan Dansintervention Främjande vs förebyggande Dricks det mycket? Psykisk ohälsa Paradoxer Verksamheter Reflektioner

Läs mer

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta

Läs mer

Utrota ungdomsfylleriet i SVANTE-kommunerna. Eksjö 29 januari 2009

Utrota ungdomsfylleriet i SVANTE-kommunerna. Eksjö 29 januari 2009 Utrota ungdomsfylleriet i SVANTE-kommunerna Eksjö 29 januari 2009 Upplägg idag: Idé / bakgrund / hypotes Resultat Öckerö Hur har vi gjort? Hur utrota ungdomsfylleriet på småländska höglandet? Varför tillåter

Läs mer

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) www.grkom.se/fouivast FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb) Samarbetspartners Medel till riktat föräldrastöd På uppdrag av regeringen har Statens folkhälsoinstitut fördelat

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet

Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Modersmålspedagoger en viktig resurs i föräldrastödsarbetet Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden 1 Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad

Läs mer

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv 2004-04-15 Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Stockholm och Karolinska Institutet Swedish studies of social health inequalities Health outcome

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Tidiga insatser till ensamkommande barn och nyanlända familjer. Kristin Marklund Anna Gärdegård

Tidiga insatser till ensamkommande barn och nyanlända familjer. Kristin Marklund Anna Gärdegård Tidiga insatser till ensamkommande barn och nyanlända familjer Kristin Marklund Anna Gärdegård Kajsa Lönn Rodin Kaisa Snidare NVC NVC Länsstyrelsen Länsstyrelsen Besök vår hemsida: Integrationnorden.org

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för föräldraskapsstöd

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Program för föräldraskapsstöd Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldraskapsstöd Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Föräldrastödsprogram på universell nivå

Föräldrastödsprogram på universell nivå Föräldrastödsprogram på universell nivå Håkan Stattin Från 80-talet och framåt har följande hänt: Individuell behandling. Regelrätt terapi på klinik. Arbeta med föräldrar i grupp. Användning av video,

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer