Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar. John Bowlby - Rapport till WHO 1951

Transkript

1 Regionalt nätverk för föräldrastödjande aktörer Malmö Ulf Axberg Dagens upplägg Föräldrar, föräldraskap och tonåringar Teoretisk genomgång Vad vill föräldrar till tonåringar ha och vad känner de till? presentation av två studier Vad kan och borde vi göra? Forskningsgenomgång Vilka föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper och varför) Presentation av en studie Vilka effekter har ledarledda föräldragrupper på föräldrar och barn? Presentation av en studie Slutkommentarer John Bowlby - Rapport till WHO 1951 Ett samhälle som sätter värde på sina barn, måste vårda sig om deras föräldrar Vara förälder till en tonåring finns det anledning till oro? Många föräldrar uppger att de känner sig nervösa och ängsliga inför tonåstiden Stereotyp bild av tonårstiden som konfliktfylld och turbulent och av tonåringen som lynnig, svår och trotsig Forskning visat att övergången från barndom till tonår är en relativt problemfri upplevelse för de allra flesta familjer Enbart 5 procent som haft en trygg föräldra-barn relation under barndomen utvecklar relationsproblem under tonåren En tid av dramatiska förändringar, såväl inre som yttre, för den unge själv och för familjen Balansen i familjerelationerna måste omförhandlas Konflikter i form av tjat och gnäll, heta diskussioner kring vardagssysslor, fritid, kläder och tider är typiska Även föräldrar till tonåringar är människor Tonårstiden har visat sig vara ett lågvattenmärke i familjens livscykel när det gäller föräldrars livstillfredsställelse Befinner sig mitt i livet - medelåldern är en potentiellt påfrestande period Inte ovanligt med minskat självförtroende, ökad ångest och depression Tillfredsställelsen i parrelationen oftast som lägst Den egna utvecklingsfasen krockar med tonåringens störst risk om samma kön Anknytning nödvändig för vår överlevnad Anknytningssystemet - spädbarnet utrustat med förmågor att selektivt ty sig till nära personer Omvårdnadssystemet föräldrarna utrustade med förmågan att reagera på spädbarnets signaler 1

2 Anknytning Anknytningsstilar (Efter Bartholomew) Har ett överlevnadsvärde (för individen men även för arten) Ett beteendesystem vars funktion är underlätta beskyddandet genom att närhet till omvårdnadspersonen befrämjas Trygg bas - någon man kan utgå ifrån i sitt utforskande av omgivningen Bild av självet positiv negativ Säker hamn - någon man kan fly till när situationen där ute upplevs som alltför farlig Modell - någon som hjälper en att skilja mellan farliga och ofarliga situationer Anknytning är tvingande sker automatiskt, instinktivt. Att knyta an är inte detsamma som trygg anknytning Barn kan utveckla anknytningsrelation till flera personer Bild av andra positiv negativ Trygg (B) Undvikande (A) Ambivalent (C) Desorganiserad (D) (Inte en anknytningsstil) Omvårdnadssystemet Att vara tillräckligt bra förälder Beteendesystem som för att skapa närhet och skydd Rötter i barndomens upplevelser av omvårdnad - anknytning Konsolideras under tonåren Förändras vid övergång till föräldraskap och i interaktion med barnet Bra föräldrar behöver inte vara perfekta och alltid göra rätt ber om förlåtelse när de gjort fel är större och starkare än sina barn är snälla är inte skrämmande för sina barn Anknytning under tonåren Anknytning vs autonomi Tryggt anknutna tonåringar kan undvika att söka sig till föräldrarna när anknytningssystemet aktiveras - behovet av autonomi tar överhanden Förälderns uppgift att utan att vara påstridig eller avvisande, tydligt visa att hen finns där som trygg bas och säker hamn Får anknytningsbehov tillgodosedda utanför familjen Stand-by funktion Föräldern behövs vid särskilt utsatta situationer Tonåringar med trygga anknytningsrepresentationer upprätthåller en känsla av förtrolighet, men hävdar också sina åsikter i vardagens familjekonflikter Cirkulär process Lyhörd förälder Trygg anknytning hos tonåring 2

3 Föräldrastil Auktoritär Hög grad av kontroll Ramar/Gränser Auktoritativ Demokratisk Hög grad av värme/engagemang Barnet Auktoritativ/demokratisk Värme och engagemang mer mottaglig för förälderns inflytande Stöd och struktur stödjer utvecklings av självreglerande förmågor Förhandlande Ge och ta främjar kognitiv förmåga och social kompetens Försumlig Tillåtande Steinberg, 2001 Föräldrakontroll Psykologisk kontroll (Invalidera känslor, skuld, bortdragande av kärlek, begränsningar av uttryck för känslor) - förknippat med mer relationell aggressivitet, depression och ångest Fysisk bestraffande kontroll mer öppen/utåtriktad aggressivitet Beteendekontroll (belöning och förstärkning, konsekvenser för beteenden) positiv utveckling Kumulativ effekt om samma föräldrastil Ingen könsskillnad för utveckling av relationell agg. Pojkar uppvisar mer fysisk aggressivitet Vad vill tonårsföräldrar ha? Vilka önskemål och behov av stöd ger föräldrar till tonåringar uttryck för? (Kuppens et al 2009) Tidigare studier kring vad föräldrar vill ha. Studie Folkhälsoinstitutet (Bremberg 2004) strukturerade föräldragrupper information via media (TV, radio, böcker och tidskrifter) Telefonrådgivning Studie (Eriksson & Bremberg, 2008) Störst intresse bland föräldrar till små barn 0-2 år 35 % intresserade av ledarledda grupper Störst skillnader mellan föräldrar till äldre barn 1/3 intresserade av mötesplatser Broms 2008 föräldrar till tonårsbarn hade ett stort behov av tillgång till ett nätverk av andra föräldrar till tonåringar för att kunna diskutera vilka gränser och regler som är rimliga, samt få dela kunskap med andra föräldrar Vad känner föräldrar till om befintligt föräldrastöd i sina kommuner och vad efterfrågar de själva Studie 1 Telefonintervjuer med 1336 föräldrar 10 kommuner i Västra Götaland Enbart barn under 13 år N=911 Enbart barn år N=425 Studie 2 Telefonintervjuer med 875 föräldrar (797 familjer) i 6 kommuner i Västsverige och 3 stadsdelar i Göteborgs kommun Samtliga kommuner erbjöd ledarledda grupper Slumpmässigt urval föräldrar till barn år Intervjuerna tog ca minuter 3

4 Tiden Studie 1, När är det viktigast med någon form av föräldrastöd? 82 % av föräldrar till tonåringar och 64 % av föräldrar till barn under 13 år ansåg det viktigt med stöd när man har barn i åldern år 76% av föräldrar till tonåringar och 55 % av föräldrar till barn under 13 år ansåg det viktigt med stöd när man har barn i åldern under 13 år Sammanfattning Väldigt få föräldrar till äldre barn/tonåringar deltar i ledarledda föräldragrupper En majoritet av föräldrarna säger sig inte känna till att kommunen erbjuder föräldragrupper En klar majoritet av föräldrarna anger åldern år som den viktigaste tiden för föräldrastöd 2/3 av föräldrarna har förslag på stöd som de önskar, men förslagen är väldigt olika Vad kan vi göra? Sårbarhet medfödda eller tidigt förvärvade egenskaper Riskfaktorer faktorer i omgivningen Motståndskraft faktorer hos individen Friskfaktorer - faktorer utanför individen i omgivningen Vad borde vi erbjuda? Vad säger kunskapsläget om universellt stöd riktat till tonårsföräldrar Förebygga Hindra Interventioner Upptäcka Stödja Undanröja Skapa Några vanliga program i Sverige COPE (The Community Parent Education program) KOMET (Kommunikationsmetod) Connect Aktivt Föräldraskap Ledarskapsträning för Tonårsföräldrar (LFT) Vi återkommer till dem Center for the Study and Prevention of Violence (CSPV), at the Institute of Behavior Science, University of Colorado Boulder. Lovande program Tydlig och väl beskriven programteori 1 RCT, eller 2 Kvasi-experimentella studier Dokumenterad positiv effekt ingen skadlig effekt Förberedd och möjlig att sprida (manual, utbildning etc) Modellprogram dessutom: 2 RCT, alternativ 1 RCT + 1 Kvasi experimentell studie Uppföljning med bibehållen effekt minst 12 månader efter avslut av intervention Enbart lovandeprogam ej modellprogram 4

5 EFFEKT (ÖPP) år Alkohol, Normbrytande beteenden, kriminalitet Information till föräldrar, föräldramöten Skola, föreningsliv, kyrka, Nikolaus Koutakis (Sverige) GUIDING GOOD CHOICES år Alkohol, droger, normbrytande beteende, kriminalitet, depression Familj (Föräldrar 4 träffar: identifiera risk, och behov av skydd, positivt föräldraskap, konflikthantering. Barn 1 träff om att motstå kamrattryck) Skola J. David Hawkings (USA) POSITIVE FAMILY SUPPORT-FAMILY CHECK-UP ( ADOLESCENT TRANSITIONS) år Alkohol,Depression, Sexuellt Riskbeteende, Tobak Skapa strukturerad mötesplats samarbete mellan skola och föräldrar, information om positivt föräldraskap, konflikthantering etc. Finns vid behov kompletterande steg på selekterad och indikerade nivå Skola Tom Dishon (USA) PROSPER (PROMOTING SCHOOL-COMMUNITY-UNIVERSITY PARTNERSHIPS TO ENHANCE RESILIENCE ) år Alkohol, droger, tobak, nära relation till föräldrar, normbrytande beteenden och kriminalitet Samarbete mellan skola, andra samhällsfunktioner och lärosäten Främja bruket av metoder med evidens, föräldraträning samt individuella insatser. Skola, föreningsliv, kyrka Richard Spoth (USA) RAISING HEALTHY CHILDREN (5-11), Skolgång, alkohol, droger, kamratrelationer, Normbrytande beteende, aggressivt beteende Föräldraträning, skolan: miljön, sociala och emotionell färdigheter, individuella insatser i skolan Skola Richard F. Catalano /USA) STRENGTHENING FAMILIES (Föräldrastegen) år Alkohol, droger, tobak, internaliserade symtom, nära relationer till föräldrarna, normbrytande beteenden, aggressivt beteende Skola, föreningsliv, kyrka Virginia Molgaard (USA) Group Teen Triple P (GTTP) Utvecklat i Australien Aukland Nya Zealand (Chu, J. T., et al., 2015) år., 8 sessioner RCT; GTTP (N=35) jämfört med Sedvanliga insatser (CAU; N= 37) Före och efter samt 6 månaders uppföljning Föräldraraporter - signifikanta skillnader i föräldrafärdigheter, upplevd föräldraförmåga, förbättrad kvalité på relationer i familjen, minskning av upplevda problembeteenden hos tonåringen Ungdomarna själva rapporterade färre konflikter med föräldrar, föräldrars ökad kunskap om och uppsikt över deras förehavanden (monitoring) samt färre problembeteenden. Stark och klar Norskt program för att förbygga alkoholkonsumtion hos ungdomar Provat i Sverige (Pettersson C. m.fl 2011) år Universellt program uppbyggt på flera olika komponenter 3 år, åk7,8 och 9 Samarbete med IOGT-NTO 13 aktiviteter, föräldramöten, familjedialog, familjemöte, möte med vänner Kvasi-experimentell studie, deltagare i programmet (N=229 dyader) Jämförelsegrupp (N = 280) Deltagande föräldrar mer restriktiva till tonåringarnas alkoholkonsumtion Alkoholdebuten hos deltagande ungdomar var ett år senare samt förre hade varit berusade i årskurs 9 Universellt riktade program Visst stöd finns men mer forskning behövs Ff.a kring ANDT, men även kring psykisk ohälsa Små men betydelsefulla effekter Stöd för Boostersessioner Kombination av insatser (föräldrastöd skola ungdomen) Lovande med insatser precis före tonåren (Review: Hale et al 2014; Vermeulen_Smit et al 2015) 5

6 Klinisk effekt vs. folkhälsoeffekt Effektstorlek (Cohens d) = 1,0 = den undersökta gruppens medelvärde har flyttat sig en standardav-vikelse mellan mättillfällena. STOR effekt som är kliniskt signifikant 0,1 = den undersökta gruppens medelvärde har flyttat sig motsvarande en 0,1 standardavvikelse = ingen eller liten effekt Klinisk effekt = få individer & stor effekt/individ 100 * 1 = 100 Folkhälsoeffekt = många individer men liten effekt/individ * 0,1 = 100 och * 0,1 = Men 100 * 0,1 = 10 Vilka föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper och varför Deltagare i universella ledarledda föräldrastödsgrupper (AF, Connect & COPE) jämfördes med föräldrar i allmänhet Föräldragrupp vs telefongrupp och populationen (SCB). Fler arbetslösa/långtidssjukskrivna Hade i genomsnitt yngre barn (ca 1 år) Barnen oftare i kontakt med hälso-/sjukvård ang. sin psykiska hälsa senaste året Mammorna levde i större utsträckning separerade från barnets far Både mammor och pappor uppgav: En mer negativ attityd till sitt eget föräldraskap Fler symptom på egen nedstämdhet och oro Fler känslomässiga utbrott Fler psykiatriska symtom hos barnet Mammor uppgav också att deras barn var mindre öppna gentemot dem Papporna uppgav fler känslomässiga utbrott och lägre grad av instrumentellt föräldraskap. Sammanfattning Föräldrar söker sig till universellt erbjudna föräldragrupper eftersom de har ett behov av det Skälen till varför de söker varierar från ren nyfikenhet och intresse av att lära, till uttalade behov av stöd Avsevärt fler mammor än pappor deltar Få föräldrar deltar gemensamt i föräldragrupp Slutsatser Föräldragrupperna når rätt målgrupp Det kan finnas stor spännvidd i grupperna vad beträffar anledningen till deltagande och barnets ålder, därför bra med intervju före grupp Är innehållet anpassat till målgruppens behov (t ex. ensamstående mammor) Riktar sig grupperna till rätt åldersspann eller exkluderas föräldrar till äldre barn Innehållet behöver sannolikt anpassas till åldersspannet Vilka effekter har ledarledda föräldragrupper på föräldrar och barn 5 program: COPE, KOMET, LFT, Connect & Aktivt Föräldraskap 60 grupper i drygt tio kommuner under 5 terminer Föräldrar från 315 familjer (358 föräldrar) Uppskattningsvis ca 90 % av alla tillfrågade 2 program (LFT och KOMET) visade sig i första hand fungera som riktade (info och/eller rekommendation om grupp via IFO/BUP) Design - Förmätning (T1), eftermätning (T2) och ettårsuppföljning (T3) Självskattningsformulär som föräldrarna och deras barn fick fylla i 6

7 Vilka effekter hade ledarledda föräldragrupper Förälder Symptom depression/ångest Föräldrastress Negativa attityder till sitt föräldraskap Familjeklimat Föräldrasamarbete Försök till förståelse Känslomässiga utbrott Instrumentellt föräldraskap Psykiatriska symtom barnet Barnets öppenhet Barn Psykiatriska symptom Nedstämdhet Psykosomatiska symptom Generellt välbefinnande Självförtroende Anknytning F. Försök till förståelse F. känslomässiga utbrott Familjeklimat Öppenhet Effekter av ledarledda föräldragrupper - sammanfattning Generellt sätt: Måttliga förbättringar i uppfostringsstil och beteende mot barnen (utbrott, förståelse) Måttliga förbättringar av egen psykisk hälsa och attityd till föräldraskapet Måttligt minskad psykisk ohälsa hos barnen Nöjda deltagare: God till Mycket god (M = 4.2 av 5) Sammanfattning föräldraskattningar, forts Alla program hade positiv effekt, men COPE tenderade att ha mindre effekt än övriga De riktade programmen (LFT & Komet) hade större effekt jämfört med de program som gavs universellt (AF, Connect & Cope) Om något program ska utses till vinnare så är det Komet, men Föräldrarna i Connect var inte lika nöjda som föräldrar i övriga program (M = 3.7 på den 5-gradiga skalan) Tonåringar vars föräldrar ändrar sin uppfostringsstil kan ha svårt att anpassa sig till denna förändring. Detta kan behöva vara ett tema i grupperna Effekter av föräldragrupper enligt barnen Ungdomarna uppger en förbättring av sin psykiska hälsa från T1 till T3 och den universella gruppen skiljer sig vid T3 inte längre från normalgruppen Äldre tonåringar i den universella gruppen beskriver också positiva förändringar i sitt psykiska välmående Barnen beskriver inte samma positiva förändring hos föräldrarna som föräldrarna själva gör Större spridning i ungdomarnas svar Slutsatser Ledarledda grupper för föräldrar till tonåringar har positiva effekter Gruppernas innehåll kan behöva anpassas till målgruppen (ensamstående mammor, äldre tonåringar m.m.) Viktigt med erfarna och trygga gruppledare som förmår improvisera och använda sig av gruppen Kursmaterial (video, rollspel m.m.) och upplägg behöver bättre anpassning till svenska/nordiska förhållanden och till universella snarare än riktade grupper Slutkommentarer- generellt Tydligt politiskt budskap om att föräldrastöd är något som bör prioriteras Föräldrar efterfrågar olika former av stöd utifrån sin egen situation viktigt med ett varierat utbud. En informativ och lättillgänglig föräldrahemsida Föräldrastödsprogram behöver anpassas och utvecklas utifrån de varierande önskemål och behov som föräldrar har (universellt resp riktat) Även föräldrar till äldre tonåringar, som de som går i gymnasieskolan, behöver erbjudas stöd Svårt med grupper där barnens åldrar varierar från10-11 och upp till år. Utmaningen att vara en bra föräldrar varierar stort, bl.a beroende på barnets ålder. 7

8 Slutkommentarer om effekter Flera strukturerade program tycks ha positiva effekter och man kan inte utse en enskild vinnare. Viktigast med: (1) långsiktighet i planeringen (2) uthållighet i genomförandet (3 ) att kommunen verkligen når ut till så många föräldrar som möjligt. Hur man når ut är en central fråga - effekterna på individnivå förhållandevis små. För effekter på folkhälsonivå, måste man därför nå många föräldrar. avsätt tillräckligt med tid och resurser för implementeringsprocessen skapa långsiktig finansiering för arbetet. Samarbete med andra kommuner eller organisationer kan vara ett alternativ för att skapa långsiktighet och möjlighet att erbjuda fler olika typer av föräldrastöd Slutkommentarer om utvärdering, uppföljning Viktigt att följa upp och utvärdera i Sverige och att lyfta in barnens och tonåringarnas egna röster i forskningen. De effektstudier som finns är: 1) relativt få 2) ofta gjorda i andra kulturella sammanhang 3) främst baserade på föräldrars önskemål och bedömning av effekter 4) begränsade i tid, dvs. få långtidsuppföljningar har gjorts. Återkommande mätningar av såväl psykiskt välbefinnande som psykisk ohälsa hos barn och ungdomar behövs Det saknas undersökningsprogram på nationell nivå, och de mätningar som görs i olika kommuner och landsting/regioner är inte samordnade. Och till sist Det finns många sätt att vara en bra förälder på och för de allra flesta är det inget problem Uppgiften är att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att kunna vara en bra förälder Tack! 8