Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008"

Transkript

1 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling

2 Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till psykiska besvär som ängslan, oro, ångest, sömnproblem, anspänning och värk. God psykisk hälsa är avgörande för en rad områden i livet, såsom framgång i skola och arbetsliv, en stimulerande fritid och goda sociala relationer. Tonåren är en turbulent tid i livet, då stora förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Det är därför extra viktigt att det finns skyddande faktorer som bidrar till en god psykisk hälsa hos ungdomar. Psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. Det visar bland annat SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. I SOU- utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa 1) framhålls främst två förklaringar till denna ökning. Den ena förklaringen är arbetssituationen. I samband med krisen på 199-talet minskade antalet förvärvsarbetande. Arbetsmarknaden i stort har nu återhämtat sig, men det gäller inte för gruppen ungdomar. Andelen öppet arbetslösa ungdomar har inte stigit påtagligt enligt den statistik som finns, men många har blivit tvungna att studera trots att de skulle vilja arbeta. Den andra förklaringen som framhålls i utredningen är den ökade individuella friheten i kombination med ökade krav på prestation. Nya möjligheter har öppnats, vilket gjort livet mindre förutsägbart. Det är positivt i sig, men ställer högre krav på ungdomar att välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna situation har inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna uppstått. I Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa från NASP 2) uppges följande faktorer påverka den psykiska ohälsan hos unga vuxna: 1. Längre ungdomsperiod och ökade krav på prestationer 2. Medias inflytande på ungdomars attityder och livsstilar 3. Ökad alkohol- och drogkonsumtion 4. Mobbning och våld 5. Svårigheter för ungdomar att få egen bostad 6. Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet 7. Ekonomisk utsatthet 8. Ökad tidspress Den här rapporten behandlar resultaten av ett urval frågor som rör psykisk ohälsa som ställdes i en enkät till ungdomar i 28. kommun har tidigare (23, 25 och 27) genomfört en lokal drogvaneundersökning. Elever i skolår 7, skolår 9 och år 2 på gymnasiet har där fått svara på frågor om bland annat drogvanor och brott. För att kunna göra mer tillförlitliga jämförelser med kranskommuner, inklusive Stockholms stad, har från och med 28 beslutat att delta i länsundersökningen Stockholmsenkäten. Denna enkät har kommun valt att kalla Ungdomsenkäten. Syfte Syftet med Ungdomsenkäten 28 är att kartlägga ungdomars drogvanor, psykiska ohälsa, familjesituation, kriminalitet och andra normbrytande beteenden. Resultaten från enkäten utgör ett underlag för att fördela resurser till förebyggande insatser och mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar i det förebyggande arbetet kring dessa frågor. 1) Bremberg S (26). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analyser och förslag till åtgärder. SOU: 77. 2) Åkerman Alin B, Ramberg I-L (28). Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa, Stockholm: NASP.

3 Metod Ungdomsenkäten 28 genomfördes bland elever i skolår 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet i s kommunala skolor och friskolor under våren 28. Enkäten, som bestod av 35 frågor, besvarades anonymt under skoltid. Sammantaget svarade av 1 34 elever i skolår 9 och 768 av elever i år 2 på gymnasiet på enkäten. Det innebär att den sammantagna svarsfrekvensen uppgick till 72 procent. Resultat Eftersom Ungdomsenkäten är en ny undersökning i kommun kan inte jämförelser göras med tidigare års undersökningar kring den psykiska ohälsan hos unga. Jämförelser görs därför enbart mellan pojkar och flickor, mellan skolår 9 och år 2 på gymnasiet och med länet. Siffror från Stockholms stad visar att mellan åren 24, 26 och 28 har andelen elever som väldigt ofta tycker det är härligt att leva ökat. Siffrorna pekar också mot en trend där andelen elever som har svårt att somna flera gånger i veckan ökat och det samma gäller för andelen elever som har nervös mage flera gånger i veckan, förutom för pojkar i skolår 9, där en viss minskning har skett. Självförtroende och självkänsla Självförtroende, det vill säga att ha tilltro till sin egen förmåga och självkänsla, att i grunden vara medveten om sitt eget värde som person, är faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Resultat från Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 7 3) visar tydligt att ohälsan ökar i takt med en ökad oro för att inte duga eller räcka till. Att inte duga till Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar ganska ofta eller väldigt ofta tycker att de inget duger till. I uppger 6 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta tycker att de inget duger till. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta tycker att de inget duger till I jämförelse med länet ligger flickor i skolår 9 i över snittet, medan övriga tre grupper ligger något Nöjd med sitt utseende Ungdomsenkäten 28 visar att fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta är nöjda med sitt utseende. I uppger 76 procent av pojkarna och 57 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta är nöjda med sitt utseende. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 75 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta är nöjda med sitt utseende I jämförelse med länet i övrigt ligger pojkarna i år 2 på gymnasiet under snittet, medan övriga tre grupper ligger något över snittet. 3) Ungdomsstyrelsen (27). Fokus 7 en analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

4 Att vilja ändra på sig själv Resultaten av Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar skulle vilja ändra ganska eller väldigt mycket på sig själva. I uppger 17 procent av pojkarna och 32 procent av flickorna i skolår 9 att de skulle vilja ändra ganska eller väldigt mycket på sig själva. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 15 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna. Andel elever (%) som skulle vilja ändra mycket på sig själva I jämförelse med övriga länet ligger pojkar i år 9 i något över snittet, medan övriga tre grupper ligger på eller något Psykosomatiska symptom Psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk och sömnbesvär är viktiga aspekter av ungdomars hälsa och kan vara tidiga indikatorer på psykisk ohälsa. Folkhälsoinstitutets rapport Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom 4) visar att personer med milda psykiska symtom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar löper upp till fem gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa, och andra, psykosomatiska symptom tidigt och ta dem på allvar. Huvudvärk Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och tonåringar är spänningshuvudvärk. Spänningshuvudvärk kan ha många olika orsaker, men de vanligaste är stress, trötthet, oro och andra känslomässiga påfrestningar 5). Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar lider av huvudvärk en gång i veckan eller oftare. I uppger 36 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna i skolår 9 att de har huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 35 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. Andel elever (%) som haft huvudvärk minst en gång i veckan I jämförelse med länet i övrigt ligger något Dålig aptit Dålig aptit och andra magproblem kan också vara psykosomatiska symptom. Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har dålig aptit en gång i veckan eller oftare. I uppger 2 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i skolår 9 att de har dålig aptit minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 18 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna. Andel elever (%) som haft dålig aptit minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger pojkarna i skolår 9 i något över snittet, och de andra tre grupperna ligger på eller något Nervös mage Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har nervös mage (t ex magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré) en gång i veckan eller oftare. I uppger 26 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna i skolår 9 att de lider av nervös mage minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 28 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna. 4) Ljungdahl S, Malmgren L, Bremberg S (27) Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 5)

5 Andel elever (%) som haft nervös mage minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger s samtliga fyra grupper något Svårt att somna Sömn är viktigt för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar har svårt att somna minst en kväll i veckan. I uppger hela 5 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i skolår 9 att de har svårt att somna minst en kväll i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 51 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna. Andel elever (%) som haft svårt att somna minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger flickorna i år 2 på gymnasiet över snittet, medan övriga tre grupper ligger något Sover oroligt Resultaten från enkäten visar också att fler flickor än pojkar sover oroligt en natt i veckan eller oftare. I uppger 11 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna i skolår 9 att de har sover oroligt minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 1 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna. Andel elever (%) som sovit oroligt och vaknat under natten minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger på snittet för både pojkar och flickor i skolår 9, medan siffrorna för år 2 på gymnasiet ligger Oro och ångest Oro och ångest är naturliga reaktioner från kroppen, och finns i någon utsträckning hos alla individer. Ångest kan vara ett sjukligt fenomen, men är också en del av det vanliga livet. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Olika uttryck för ångest såsom spänning, ängslan, oro, skräck och panik kan inte heller skarpt avgränsas, utan övergår ofta i varandra 6). Att känna sig ledsen och deppig Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att det idag är fler flickor än pojkar som ganska eller väldigt ofta känner sig deppiga och ledsna utan att veta varför. I uppger 11 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta känner sig deppiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 11 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför I jämförelse med resultaten för länet i övrigt ligger flickorna i skolår 9 i över snittet som är 34 procent, medan pojkar i skolår 9 och både pojkar och flickor i år 2 på gymnasiet ligger 6) Slö och olustig Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar ganska eller väldigt ofta känner sig slöa och olustiga utan att veta varför. I är det 12 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna i skolår 9 som uppgett att de

6 känner sig slöa och olustiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 15 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta känner sig slöa och olustiga Andel elever (%) som blivit mobbade eller trakasserade i skolan det här läsåret I jämförelse med länet ligger flickor i skolår 9 i något över snittet medan övriga grupper ligger på eller I jämförelse med länet ligger under snittet, förutom när det gäller resultaten för pojkarna i år 2 på gymnasiet som ligger över snittet. Härligt att leva Ungdomsenkäten 28 visar också att fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva. I uppger 7 procent av pojkarna och 66 procent av flickorna i skolår 9 att de tycker det är härligt att leva. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 är 74 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta tycker att det är riktigt härligt att leva I jämförelse med länet ligger på eller strax över snittet. Mobbade eller trakasserad Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att något fler flickor än pojkar utsatts för mobbning eller trakasserier i skolan det här läsåret. I uppger 13 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i skolår 9 att de blivit mobbade eller trakasserade i skolan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av både pojkarna och flickorna. Slutdiskussion Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att s ungdomar generellt sett tycks ha en något bättre psykisk hälsa än ungdomar i övriga länet. Ett exempel som är positivt och bör uppmärksammas är det faktum att fler ungdomar i än länet i stort tycker att det är riktigt härligt att leva. Trots att resultaten i sin helhet och i jämförelse med resten av länet är positiva, är det många ungdomar i som uppger att de ofta känner sig deppiga, som har dålig självkänsla och som lider av psykosomatiska symptom. i skolår 9 tycks vara en särskilt utsatt grupp. s flickor i skolår 9 uppger i högre grad än flickor i övriga länet att de ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför, att de blivit mobbade eller trakasserade och att de känner att de inte duger något till. Resultaten är oroande, och det är viktigt att ta dessa varningssignaler på allvar. Det finns många studier som pekar på att unga kvinnor idag generellt sett har sämre psykisk hälsa än unga män. Docent Sven Bremberg menar att det kan bero på att unga kvinnor upplever mer påfrestningar jämfört med män i samma ålder. Anledningen till det är att kvinnor traditionellt sett har haft och än idag har mindre handlingsutrymme i livet än män vilket påverkar förmågan att klara av och hantera olika påfrestningar. Bremberg påpekar även att skillnaderna mellan könen när det gäller stressrelaterade symptom till stor del är socialt betingade. I länder där skillnaderna mellan

7 kvinnors och mäns levnadsvillkor är små är även skillnaderna när det gäller stressrelaterade symptom mellan könen mindre. För att främja barn och ungdomars psykiska hälsa är det viktig att skapa trygga och goda uppväxtvillkor på lika villkor för pojkar och flickor. Det är därför angeläget att pedagoger i förskola och skola bearbetar sina egna attityder och föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och agera, och lär sig att motverka stereotypa könsmönster och diskriminering. Som stöd i detta arbete finns Forum för genuspedagogik i. 7) En annan viktig åtgärd för att främja ungas psykiska hälsa är att stärka goda familjerelationer. Forskning visar att bra relationer mellan barn och föräldrar ökar förutsättningarna till god hälsa, och då särskilt god psykisk hälsa, för barnen under resten av livet. Idag finns utvärderade och strukturerade föräldrastödsprogram som verkar för att göra föräldrar tryggare och säkrare i sin roll. I erbjuder kommunen föräldrarstödsprogrammen FUP 8) Föräldrautvecklingsprogram till föräldrar med barn i åldern 12 år 9), och COPE till tonårsföräldrar. Kommunen samarbetar också med studieförbund 1) för att sprida föräldrastödsprogrammet Familjeverkstan som vänder sig till alla föräldrar med barn i åldern 3 12 år. Inom skolan finns stora möjligheter att bidra till att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa. Det handlar bland annat om att skapa ett positivt klassrumsklimat. I rapporten Stockholmsenkäten, Fördjupade analyser från 26 års datainsamling 11) framkom att elever som uppgav att deras åsikter tas på allvar, som får vara med och planera undervisningen, får beröm av läraren när de gjort något bra, får hjälp av läraren vid behov och som upplever att lärarna bedriver intressant undervisning hade betydligt bättre psykosomatisk hälsa än de elever som inte fullt ut instämde i dessa påståenden. I sammanhanget framstod hjälpen från läraren som särskilt viktig. I skolan kan man också arbeta med att utveckla barns olika kompetenser. En metod för att göra detta är Social och Emotionell Träning SET. 12) Metoden används i många av s skolor och inom kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete ingår stöd till skolor i deras arbete med SET. I rapporten Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? 13) framhålls DISA (Depression in Swedish Adolescents) som ett utvärderat program som med fördel kan användas i skolor för att minska depressiva besvär bland unga flickor. Som en del av folkhälsoarbetet i kommun erbjuds DISA-utbildning 14) till bland andra skolkuratorer och skolsköterskor för att främja den psykiska hälsan hos eleverna. Mobbning är ett stort och allvarligt vardagsproblem för många barn. Att utsättas för någon form av kränkande behandling har stor effekt på den psykosomatiska hälsan. Mobbning i skolan kan vara ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. En utvärderad metod för att förebygga mobbning i skolan är Olweus mobbningsförebyggande program 15). En annan viktig åtgärd som främjar psykisk hälsa är fysisk aktivitet 16). Fysisk aktivitet har många positiva effekter, det kan leda till minskad oro och ängslan, mindre fysiologiska reaktioner på stress samt bättre sömn. Fysisk aktivitet kan dessutom bidra till bättre kroppsuppfattning och självkänsla. kommun arbetar med att öka den fysiska aktiviteten hos unga, bland annat genom att kartlägga vilka grönområden som används av förskolor och skolor så att dessa ska kunna nyttjas på bästa sätt. Kommunen anordnar även gå-och-cykla-till-skolan-tävlingar och arbetar för att skapa säkrare skolvägar för att underlätta och skapa fler möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig. 7) Läs mer om Forum för genuspedagogik: 8) Läs mer om FUP föräldrautvecklingsprogram (http://www.nacka.se/web/familj/stod foraldrar/familjebehandling/sidor/ foraldrautvecklingsprogram.aspx) 9) Läs mer om COPE- (http://www.nacka.se/web/familj/stod_foraldrar/ foraldragrupper stodsamtal/sidor/default.aspx). 1) Läs om Studiefrämjandets kurs Familjeverkstan på 11) Stockholm Stad (28). Stockholmsenkäten, Fördjupade analyser från 26 års datainsamling. Stockholm: Precens 12) Läs mer on SET: 13) Malmgren L, Ljungdahl S, Bremberg S (27). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till metoder för att minska psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland ungdomar. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 14) Läs mer om DISA 15) Läs mer om programmet aspx 16) Schäfer Elinder L, Faskunger J (26). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Folkhälsoinstitutet

8 kommun Tfn Produktion: Partner information, kommun. Foto: Ryno Quantz. Tryck: Partner Intendertur.?? ex, 29.

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund!

Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Så här mår vi i klass 6-9 i Östersund! Rapport från enkäten Skolelevers arbetsmiljö och hälsa VT 1 Katja Gillander Gådin Hej! I slutet av höstterminen 9 och i början av vårterminen 1 svarade ni elever

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014

Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Täby socialnämnd Onsdagen den 21 maj 2014 Ung livsstil i Täby Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81 36 33

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program Föräldrakväll åk 9 4..2011 Välkommen Program Läsårets tyngdpunktsområden och projekt Enkäten Hälsa i skolan 20, skolrapport Ann-Christin Åsten, rektor Olika stödformer Gustav Laxell, vicerektor 1 Program

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009

En samlad bild av barn och ungas hälsa. Piteå kommun 2009 arn och ungas hälsa En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun 2009 Piteå kommun Tel: 0911-69 60 00 Besöksadress: Svartuddsvägen 1 www.pitea.se En samlad bild av barn och ungas hälsa Piteå kommun

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län År 2012 en beskrivande rapport Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Löwex Maj 2013 Foto: Hans Runesson omslag, s. 32, 55 Elin Åkesson s. 9,19,

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU

Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen. Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Pluggstress och livsstress det senaste från stressforskningen Aleksander Perski Stressforskningsinstitutet,SU Besvär med sömnen Procent Kvinnor Procent MКn 45 45 40 35 30 25 40 35 30 25 1988/89 2000/01

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box

Läs mer

Enkät förskola/familjedaghem ht 2011. Utförd av: Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) Lomma kommun

Enkät förskola/familjedaghem ht 2011. Utförd av: Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) Lomma kommun Enkät förskola/familjedaghem ht 2011 Utförd av: Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) Lomma kommun 1 Enkätundersökning i kommunens förskolor och familjedaghem Lomma Kommun genomför

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer