Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008"

Transkript

1 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling

2 Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till psykiska besvär som ängslan, oro, ångest, sömnproblem, anspänning och värk. God psykisk hälsa är avgörande för en rad områden i livet, såsom framgång i skola och arbetsliv, en stimulerande fritid och goda sociala relationer. Tonåren är en turbulent tid i livet, då stora förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Det är därför extra viktigt att det finns skyddande faktorer som bidrar till en god psykisk hälsa hos ungdomar. Psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. Det visar bland annat SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. I SOU- utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa 1) framhålls främst två förklaringar till denna ökning. Den ena förklaringen är arbetssituationen. I samband med krisen på 199-talet minskade antalet förvärvsarbetande. Arbetsmarknaden i stort har nu återhämtat sig, men det gäller inte för gruppen ungdomar. Andelen öppet arbetslösa ungdomar har inte stigit påtagligt enligt den statistik som finns, men många har blivit tvungna att studera trots att de skulle vilja arbeta. Den andra förklaringen som framhålls i utredningen är den ökade individuella friheten i kombination med ökade krav på prestation. Nya möjligheter har öppnats, vilket gjort livet mindre förutsägbart. Det är positivt i sig, men ställer högre krav på ungdomar att välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna situation har inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna uppstått. I Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa från NASP 2) uppges följande faktorer påverka den psykiska ohälsan hos unga vuxna: 1. Längre ungdomsperiod och ökade krav på prestationer 2. Medias inflytande på ungdomars attityder och livsstilar 3. Ökad alkohol- och drogkonsumtion 4. Mobbning och våld 5. Svårigheter för ungdomar att få egen bostad 6. Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet 7. Ekonomisk utsatthet 8. Ökad tidspress Den här rapporten behandlar resultaten av ett urval frågor som rör psykisk ohälsa som ställdes i en enkät till ungdomar i 28. kommun har tidigare (23, 25 och 27) genomfört en lokal drogvaneundersökning. Elever i skolår 7, skolår 9 och år 2 på gymnasiet har där fått svara på frågor om bland annat drogvanor och brott. För att kunna göra mer tillförlitliga jämförelser med kranskommuner, inklusive Stockholms stad, har från och med 28 beslutat att delta i länsundersökningen Stockholmsenkäten. Denna enkät har kommun valt att kalla Ungdomsenkäten. Syfte Syftet med Ungdomsenkäten 28 är att kartlägga ungdomars drogvanor, psykiska ohälsa, familjesituation, kriminalitet och andra normbrytande beteenden. Resultaten från enkäten utgör ett underlag för att fördela resurser till förebyggande insatser och mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar i det förebyggande arbetet kring dessa frågor. 1) Bremberg S (26). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analyser och förslag till åtgärder. SOU: 77. 2) Åkerman Alin B, Ramberg I-L (28). Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa, Stockholm: NASP.

3 Metod Ungdomsenkäten 28 genomfördes bland elever i skolår 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet i s kommunala skolor och friskolor under våren 28. Enkäten, som bestod av 35 frågor, besvarades anonymt under skoltid. Sammantaget svarade av 1 34 elever i skolår 9 och 768 av elever i år 2 på gymnasiet på enkäten. Det innebär att den sammantagna svarsfrekvensen uppgick till 72 procent. Resultat Eftersom Ungdomsenkäten är en ny undersökning i kommun kan inte jämförelser göras med tidigare års undersökningar kring den psykiska ohälsan hos unga. Jämförelser görs därför enbart mellan pojkar och flickor, mellan skolår 9 och år 2 på gymnasiet och med länet. Siffror från Stockholms stad visar att mellan åren 24, 26 och 28 har andelen elever som väldigt ofta tycker det är härligt att leva ökat. Siffrorna pekar också mot en trend där andelen elever som har svårt att somna flera gånger i veckan ökat och det samma gäller för andelen elever som har nervös mage flera gånger i veckan, förutom för pojkar i skolår 9, där en viss minskning har skett. Självförtroende och självkänsla Självförtroende, det vill säga att ha tilltro till sin egen förmåga och självkänsla, att i grunden vara medveten om sitt eget värde som person, är faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Resultat från Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 7 3) visar tydligt att ohälsan ökar i takt med en ökad oro för att inte duga eller räcka till. Att inte duga till Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar ganska ofta eller väldigt ofta tycker att de inget duger till. I uppger 6 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta tycker att de inget duger till. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta tycker att de inget duger till I jämförelse med länet ligger flickor i skolår 9 i över snittet, medan övriga tre grupper ligger något Nöjd med sitt utseende Ungdomsenkäten 28 visar att fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta är nöjda med sitt utseende. I uppger 76 procent av pojkarna och 57 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta är nöjda med sitt utseende. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 75 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta är nöjda med sitt utseende I jämförelse med länet i övrigt ligger pojkarna i år 2 på gymnasiet under snittet, medan övriga tre grupper ligger något över snittet. 3) Ungdomsstyrelsen (27). Fokus 7 en analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

4 Att vilja ändra på sig själv Resultaten av Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar skulle vilja ändra ganska eller väldigt mycket på sig själva. I uppger 17 procent av pojkarna och 32 procent av flickorna i skolår 9 att de skulle vilja ändra ganska eller väldigt mycket på sig själva. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 15 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna. Andel elever (%) som skulle vilja ändra mycket på sig själva I jämförelse med övriga länet ligger pojkar i år 9 i något över snittet, medan övriga tre grupper ligger på eller något Psykosomatiska symptom Psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk och sömnbesvär är viktiga aspekter av ungdomars hälsa och kan vara tidiga indikatorer på psykisk ohälsa. Folkhälsoinstitutets rapport Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom 4) visar att personer med milda psykiska symtom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar löper upp till fem gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa, och andra, psykosomatiska symptom tidigt och ta dem på allvar. Huvudvärk Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och tonåringar är spänningshuvudvärk. Spänningshuvudvärk kan ha många olika orsaker, men de vanligaste är stress, trötthet, oro och andra känslomässiga påfrestningar 5). Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar lider av huvudvärk en gång i veckan eller oftare. I uppger 36 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna i skolår 9 att de har huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 35 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. Andel elever (%) som haft huvudvärk minst en gång i veckan I jämförelse med länet i övrigt ligger något Dålig aptit Dålig aptit och andra magproblem kan också vara psykosomatiska symptom. Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har dålig aptit en gång i veckan eller oftare. I uppger 2 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i skolår 9 att de har dålig aptit minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 18 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna. Andel elever (%) som haft dålig aptit minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger pojkarna i skolår 9 i något över snittet, och de andra tre grupperna ligger på eller något Nervös mage Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har nervös mage (t ex magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré) en gång i veckan eller oftare. I uppger 26 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna i skolår 9 att de lider av nervös mage minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 28 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna. 4) Ljungdahl S, Malmgren L, Bremberg S (27) Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 5)

5 Andel elever (%) som haft nervös mage minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger s samtliga fyra grupper något Svårt att somna Sömn är viktigt för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar har svårt att somna minst en kväll i veckan. I uppger hela 5 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i skolår 9 att de har svårt att somna minst en kväll i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 51 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna. Andel elever (%) som haft svårt att somna minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger flickorna i år 2 på gymnasiet över snittet, medan övriga tre grupper ligger något Sover oroligt Resultaten från enkäten visar också att fler flickor än pojkar sover oroligt en natt i veckan eller oftare. I uppger 11 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna i skolår 9 att de har sover oroligt minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 1 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna. Andel elever (%) som sovit oroligt och vaknat under natten minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger på snittet för både pojkar och flickor i skolår 9, medan siffrorna för år 2 på gymnasiet ligger Oro och ångest Oro och ångest är naturliga reaktioner från kroppen, och finns i någon utsträckning hos alla individer. Ångest kan vara ett sjukligt fenomen, men är också en del av det vanliga livet. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Olika uttryck för ångest såsom spänning, ängslan, oro, skräck och panik kan inte heller skarpt avgränsas, utan övergår ofta i varandra 6). Att känna sig ledsen och deppig Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att det idag är fler flickor än pojkar som ganska eller väldigt ofta känner sig deppiga och ledsna utan att veta varför. I uppger 11 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta känner sig deppiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 11 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför I jämförelse med resultaten för länet i övrigt ligger flickorna i skolår 9 i över snittet som är 34 procent, medan pojkar i skolår 9 och både pojkar och flickor i år 2 på gymnasiet ligger 6) Slö och olustig Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar ganska eller väldigt ofta känner sig slöa och olustiga utan att veta varför. I är det 12 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna i skolår 9 som uppgett att de

6 känner sig slöa och olustiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 15 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta känner sig slöa och olustiga Andel elever (%) som blivit mobbade eller trakasserade i skolan det här läsåret I jämförelse med länet ligger flickor i skolår 9 i något över snittet medan övriga grupper ligger på eller I jämförelse med länet ligger under snittet, förutom när det gäller resultaten för pojkarna i år 2 på gymnasiet som ligger över snittet. Härligt att leva Ungdomsenkäten 28 visar också att fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva. I uppger 7 procent av pojkarna och 66 procent av flickorna i skolår 9 att de tycker det är härligt att leva. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 är 74 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta tycker att det är riktigt härligt att leva I jämförelse med länet ligger på eller strax över snittet. Mobbade eller trakasserad Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att något fler flickor än pojkar utsatts för mobbning eller trakasserier i skolan det här läsåret. I uppger 13 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i skolår 9 att de blivit mobbade eller trakasserade i skolan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av både pojkarna och flickorna. Slutdiskussion Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att s ungdomar generellt sett tycks ha en något bättre psykisk hälsa än ungdomar i övriga länet. Ett exempel som är positivt och bör uppmärksammas är det faktum att fler ungdomar i än länet i stort tycker att det är riktigt härligt att leva. Trots att resultaten i sin helhet och i jämförelse med resten av länet är positiva, är det många ungdomar i som uppger att de ofta känner sig deppiga, som har dålig självkänsla och som lider av psykosomatiska symptom. i skolår 9 tycks vara en särskilt utsatt grupp. s flickor i skolår 9 uppger i högre grad än flickor i övriga länet att de ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför, att de blivit mobbade eller trakasserade och att de känner att de inte duger något till. Resultaten är oroande, och det är viktigt att ta dessa varningssignaler på allvar. Det finns många studier som pekar på att unga kvinnor idag generellt sett har sämre psykisk hälsa än unga män. Docent Sven Bremberg menar att det kan bero på att unga kvinnor upplever mer påfrestningar jämfört med män i samma ålder. Anledningen till det är att kvinnor traditionellt sett har haft och än idag har mindre handlingsutrymme i livet än män vilket påverkar förmågan att klara av och hantera olika påfrestningar. Bremberg påpekar även att skillnaderna mellan könen när det gäller stressrelaterade symptom till stor del är socialt betingade. I länder där skillnaderna mellan

7 kvinnors och mäns levnadsvillkor är små är även skillnaderna när det gäller stressrelaterade symptom mellan könen mindre. För att främja barn och ungdomars psykiska hälsa är det viktig att skapa trygga och goda uppväxtvillkor på lika villkor för pojkar och flickor. Det är därför angeläget att pedagoger i förskola och skola bearbetar sina egna attityder och föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och agera, och lär sig att motverka stereotypa könsmönster och diskriminering. Som stöd i detta arbete finns Forum för genuspedagogik i. 7) En annan viktig åtgärd för att främja ungas psykiska hälsa är att stärka goda familjerelationer. Forskning visar att bra relationer mellan barn och föräldrar ökar förutsättningarna till god hälsa, och då särskilt god psykisk hälsa, för barnen under resten av livet. Idag finns utvärderade och strukturerade föräldrastödsprogram som verkar för att göra föräldrar tryggare och säkrare i sin roll. I erbjuder kommunen föräldrarstödsprogrammen FUP 8) Föräldrautvecklingsprogram till föräldrar med barn i åldern 12 år 9), och COPE till tonårsföräldrar. Kommunen samarbetar också med studieförbund 1) för att sprida föräldrastödsprogrammet Familjeverkstan som vänder sig till alla föräldrar med barn i åldern 3 12 år. Inom skolan finns stora möjligheter att bidra till att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa. Det handlar bland annat om att skapa ett positivt klassrumsklimat. I rapporten Stockholmsenkäten, Fördjupade analyser från 26 års datainsamling 11) framkom att elever som uppgav att deras åsikter tas på allvar, som får vara med och planera undervisningen, får beröm av läraren när de gjort något bra, får hjälp av läraren vid behov och som upplever att lärarna bedriver intressant undervisning hade betydligt bättre psykosomatisk hälsa än de elever som inte fullt ut instämde i dessa påståenden. I sammanhanget framstod hjälpen från läraren som särskilt viktig. I skolan kan man också arbeta med att utveckla barns olika kompetenser. En metod för att göra detta är Social och Emotionell Träning SET. 12) Metoden används i många av s skolor och inom kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete ingår stöd till skolor i deras arbete med SET. I rapporten Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? 13) framhålls DISA (Depression in Swedish Adolescents) som ett utvärderat program som med fördel kan användas i skolor för att minska depressiva besvär bland unga flickor. Som en del av folkhälsoarbetet i kommun erbjuds DISA-utbildning 14) till bland andra skolkuratorer och skolsköterskor för att främja den psykiska hälsan hos eleverna. Mobbning är ett stort och allvarligt vardagsproblem för många barn. Att utsättas för någon form av kränkande behandling har stor effekt på den psykosomatiska hälsan. Mobbning i skolan kan vara ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. En utvärderad metod för att förebygga mobbning i skolan är Olweus mobbningsförebyggande program 15). En annan viktig åtgärd som främjar psykisk hälsa är fysisk aktivitet 16). Fysisk aktivitet har många positiva effekter, det kan leda till minskad oro och ängslan, mindre fysiologiska reaktioner på stress samt bättre sömn. Fysisk aktivitet kan dessutom bidra till bättre kroppsuppfattning och självkänsla. kommun arbetar med att öka den fysiska aktiviteten hos unga, bland annat genom att kartlägga vilka grönområden som används av förskolor och skolor så att dessa ska kunna nyttjas på bästa sätt. Kommunen anordnar även gå-och-cykla-till-skolan-tävlingar och arbetar för att skapa säkrare skolvägar för att underlätta och skapa fler möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig. 7) Läs mer om Forum för genuspedagogik: 8) Läs mer om FUP föräldrautvecklingsprogram (http://www.nacka.se/web/familj/stod foraldrar/familjebehandling/sidor/ foraldrautvecklingsprogram.aspx) 9) Läs mer om COPE- (http://www.nacka.se/web/familj/stod_foraldrar/ foraldragrupper stodsamtal/sidor/default.aspx). 1) Läs om Studiefrämjandets kurs Familjeverkstan på 11) Stockholm Stad (28). Stockholmsenkäten, Fördjupade analyser från 26 års datainsamling. Stockholm: Precens 12) Läs mer on SET: 13) Malmgren L, Ljungdahl S, Bremberg S (27). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till metoder för att minska psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland ungdomar. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 14) Läs mer om DISA 15) Läs mer om programmet aspx 16) Schäfer Elinder L, Faskunger J (26). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Folkhälsoinstitutet

8 kommun Tfn Produktion: Partner information, kommun. Foto: Ryno Quantz. Tryck: Partner Intendertur.?? ex, 29.

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Elevundersökning i årskurs 9 och årskurs 2 gymnasiet Elevundersökningens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning om

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14--2 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14--2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 15-2-4 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Psykisk hälsa Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 15-2-4 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2

Norra Real enhet 3 Gymnasiet åk 2 Stockholmsenkäten 12 Skolrapport Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Stockholmsenkäten 16 - avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet Klara Abrahamsson Projektledare Preventionsprojektet Syfte och bakgrund Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor,

Läs mer

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006

Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-19 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-19 2 Kartlägga

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning har effekter!

Studie- och yrkesvägledning har effekter! Studie- och yrkesvägledning har effekter! Storbritannien forskning kring insatser f ökad vägledning Resultat: I kombination med andra elevvårdande insatser mycket effektivt för elever som riskerar att

Läs mer

Välkomna! Ungas psykiska hälsa

Välkomna! Ungas psykiska hälsa Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 senkäten Temarapport Skola och fritid Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 senkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer Ge en uppfattning

Läs mer

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.

ACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar. ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,

Läs mer

Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät

Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät M A R I A - G A M L A S T A N S TJÄNSTEUTLÅTANDE SDN -10-26 S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G -10-09 BARN OCH UNGDOM, FAMILJEENHETEN Handläggare: Monica Ahlqvist DNR 400/579- Till Stadsdelsnämnden

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Stockholmsenkäten 2008

Stockholmsenkäten 2008 SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,

Läs mer

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011.

Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 2006 2011. Redovisning av brottsutvecklingen i Fisksätra år 26 211. I denna redovisning används tre olika källor: - Brå:s rapport: Lokala poliser Hinder och möjligheter med lokala poliskontor - Statistik på polisanmälda

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Syftet med Stockholmsenkäten

Syftet med Stockholmsenkäten Syftet med Stockholmsenkäten Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt riskoch skyddsfaktorer Ge en uppfattning om hur olika beteenden förändras över tid Förse Stockholms stad, stadsdelsområden

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006

Ungdomar, mobbning och stress. Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Ungdomar, mobbning och stress Rapport från Lindeskolans Hälsoenkät ht 2006 Bakgrund Mobbning är enligt flera studier ett stort problem i svenska skolor. Konsekvenserna av mobbningen kan påverka den psykiska

Läs mer

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län Pressträff om resultaten från Stockholmsenkäten 14 Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen Nationell strategi för ANDT-politiken 11-15

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor. ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan

Läs mer

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström

Oron ligger djupare inom skolvärlden. Joakim Byström Oron ligger djupare inom skolvärlden Joakim Byström Hela 2014 har varit något av skolans år inte minst i media. Uppmärksamheten har varit konstant från första till sista dag. Januari inleddes hårt med

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016 ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2010

Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 PROTOKOLL 1 (7) Fritids- och turistnämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2010 Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77)

Betänkandet Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder (SOU 2006:77) KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID OCH FAMILJ SID 1 (7) 2007-09-05 Handläggare: Susanna Wahlberg Telefon: 08-508 08 022 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2007 09 20 Betänkandet Ungdomar,

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Likabehandlingsplan för 2016

Likabehandlingsplan för 2016 Likabehandlingsplan för 2016 Alla skolor i Sverige måste ha en likabehandlingsplan. En plan där man beskriver hur man ska se till att eleverna på en skola verkligen blir lika behandlade. Abarahamsbergsskolans

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat

STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Urval av stadsövergripande resultat Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Information Sida 1 (7) 2016-10-28 STOCKHOLMSENKÄTEN 2016 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. HT 2015/VT 2016 /Sundlerhälsan 2015-06-12 1 Innehållsförteckning Värdegrund...3 Varför behövs en plan mot diskriminering och kränkande...3 behandling?...3

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer