Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Transkript

1 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling

2 Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till psykiska besvär som ängslan, oro, ångest, sömnproblem, anspänning och värk. God psykisk hälsa är avgörande för en rad områden i livet, såsom framgång i skola och arbetsliv, en stimulerande fritid och goda sociala relationer. Tonåren är en turbulent tid i livet, då stora förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Det är därför extra viktigt att det finns skyddande faktorer som bidrar till en god psykisk hälsa hos ungdomar. Psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland ungdomar under de senaste två decennierna. Det visar bland annat SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden. I SOU- utredningen Ungdomar, stress och psykisk ohälsa 1) framhålls främst två förklaringar till denna ökning. Den ena förklaringen är arbetssituationen. I samband med krisen på 199-talet minskade antalet förvärvsarbetande. Arbetsmarknaden i stort har nu återhämtat sig, men det gäller inte för gruppen ungdomar. Andelen öppet arbetslösa ungdomar har inte stigit påtagligt enligt den statistik som finns, men många har blivit tvungna att studera trots att de skulle vilja arbeta. Den andra förklaringen som framhålls i utredningen är den ökade individuella friheten i kombination med ökade krav på prestation. Nya möjligheter har öppnats, vilket gjort livet mindre förutsägbart. Det är positivt i sig, men ställer högre krav på ungdomar att välja vilka liv de vill leva. Förmågan att hantera denna situation har inte utvecklats i samma takt som de nya möjligheterna uppstått. I Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa från NASP 2) uppges följande faktorer påverka den psykiska ohälsan hos unga vuxna: 1. Längre ungdomsperiod och ökade krav på prestationer 2. Medias inflytande på ungdomars attityder och livsstilar 3. Ökad alkohol- och drogkonsumtion 4. Mobbning och våld 5. Svårigheter för ungdomar att få egen bostad 6. Minskad sysselsättning och ökad arbetslöshet 7. Ekonomisk utsatthet 8. Ökad tidspress Den här rapporten behandlar resultaten av ett urval frågor som rör psykisk ohälsa som ställdes i en enkät till ungdomar i 28. kommun har tidigare (23, 25 och 27) genomfört en lokal drogvaneundersökning. Elever i skolår 7, skolår 9 och år 2 på gymnasiet har där fått svara på frågor om bland annat drogvanor och brott. För att kunna göra mer tillförlitliga jämförelser med kranskommuner, inklusive Stockholms stad, har från och med 28 beslutat att delta i länsundersökningen Stockholmsenkäten. Denna enkät har kommun valt att kalla Ungdomsenkäten. Syfte Syftet med Ungdomsenkäten 28 är att kartlägga ungdomars drogvanor, psykiska ohälsa, familjesituation, kriminalitet och andra normbrytande beteenden. Resultaten från enkäten utgör ett underlag för att fördela resurser till förebyggande insatser och mobilisera elever, skolpersonal och föräldrar i det förebyggande arbetet kring dessa frågor. 1) Bremberg S (26). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa Analyser och förslag till åtgärder. SOU: 77. 2) Åkerman Alin B, Ramberg I-L (28). Rapport kring viktiga åtgärder för att stärka unga vuxnas psykiska hälsa, Stockholm: NASP.

3 Metod Ungdomsenkäten 28 genomfördes bland elever i skolår 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet i s kommunala skolor och friskolor under våren 28. Enkäten, som bestod av 35 frågor, besvarades anonymt under skoltid. Sammantaget svarade av 1 34 elever i skolår 9 och 768 av elever i år 2 på gymnasiet på enkäten. Det innebär att den sammantagna svarsfrekvensen uppgick till 72 procent. Resultat Eftersom Ungdomsenkäten är en ny undersökning i kommun kan inte jämförelser göras med tidigare års undersökningar kring den psykiska ohälsan hos unga. Jämförelser görs därför enbart mellan pojkar och flickor, mellan skolår 9 och år 2 på gymnasiet och med länet. Siffror från Stockholms stad visar att mellan åren 24, 26 och 28 har andelen elever som väldigt ofta tycker det är härligt att leva ökat. Siffrorna pekar också mot en trend där andelen elever som har svårt att somna flera gånger i veckan ökat och det samma gäller för andelen elever som har nervös mage flera gånger i veckan, förutom för pojkar i skolår 9, där en viss minskning har skett. Självförtroende och självkänsla Självförtroende, det vill säga att ha tilltro till sin egen förmåga och självkänsla, att i grunden vara medveten om sitt eget värde som person, är faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Resultat från Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 7 3) visar tydligt att ohälsan ökar i takt med en ökad oro för att inte duga eller räcka till. Att inte duga till Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar ganska ofta eller väldigt ofta tycker att de inget duger till. I uppger 6 procent av pojkarna och 24 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta tycker att de inget duger till. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta tycker att de inget duger till I jämförelse med länet ligger flickor i skolår 9 i över snittet, medan övriga tre grupper ligger något Nöjd med sitt utseende Ungdomsenkäten 28 visar att fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta är nöjda med sitt utseende. I uppger 76 procent av pojkarna och 57 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta är nöjda med sitt utseende. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 75 procent av pojkarna och 64 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta är nöjda med sitt utseende I jämförelse med länet i övrigt ligger pojkarna i år 2 på gymnasiet under snittet, medan övriga tre grupper ligger något över snittet. 3) Ungdomsstyrelsen (27). Fokus 7 en analys av ungas hälsa och utsatthet. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

4 Att vilja ändra på sig själv Resultaten av Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar skulle vilja ändra ganska eller väldigt mycket på sig själva. I uppger 17 procent av pojkarna och 32 procent av flickorna i skolår 9 att de skulle vilja ändra ganska eller väldigt mycket på sig själva. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 15 procent av pojkarna och 27 procent av flickorna. Andel elever (%) som skulle vilja ändra mycket på sig själva I jämförelse med övriga länet ligger pojkar i år 9 i något över snittet, medan övriga tre grupper ligger på eller något Psykosomatiska symptom Psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk och sömnbesvär är viktiga aspekter av ungdomars hälsa och kan vara tidiga indikatorer på psykisk ohälsa. Folkhälsoinstitutets rapport Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom 4) visar att personer med milda psykiska symtom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar löper upp till fem gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa, och andra, psykosomatiska symptom tidigt och ta dem på allvar. Huvudvärk Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och tonåringar är spänningshuvudvärk. Spänningshuvudvärk kan ha många olika orsaker, men de vanligaste är stress, trötthet, oro och andra känslomässiga påfrestningar 5). Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar lider av huvudvärk en gång i veckan eller oftare. I uppger 36 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna i skolår 9 att de har huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 35 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. Andel elever (%) som haft huvudvärk minst en gång i veckan I jämförelse med länet i övrigt ligger något Dålig aptit Dålig aptit och andra magproblem kan också vara psykosomatiska symptom. Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har dålig aptit en gång i veckan eller oftare. I uppger 2 procent av pojkarna och 3 procent av flickorna i skolår 9 att de har dålig aptit minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 18 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna. Andel elever (%) som haft dålig aptit minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger pojkarna i skolår 9 i något över snittet, och de andra tre grupperna ligger på eller något Nervös mage Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har nervös mage (t ex magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré) en gång i veckan eller oftare. I uppger 26 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna i skolår 9 att de lider av nervös mage minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 28 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna. 4) Ljungdahl S, Malmgren L, Bremberg S (27) Lindriga psykiska symtom och risk för psykisk sjukdom en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 5)

5 Andel elever (%) som haft nervös mage minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger s samtliga fyra grupper något Svårt att somna Sömn är viktigt för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar har svårt att somna minst en kväll i veckan. I uppger hela 5 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i skolår 9 att de har svårt att somna minst en kväll i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 51 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna. Andel elever (%) som haft svårt att somna minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger flickorna i år 2 på gymnasiet över snittet, medan övriga tre grupper ligger något Sover oroligt Resultaten från enkäten visar också att fler flickor än pojkar sover oroligt en natt i veckan eller oftare. I uppger 11 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna i skolår 9 att de har sover oroligt minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 1 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna. Andel elever (%) som sovit oroligt och vaknat under natten minst en gång i veckan I jämförelse med länet ligger på snittet för både pojkar och flickor i skolår 9, medan siffrorna för år 2 på gymnasiet ligger Oro och ångest Oro och ångest är naturliga reaktioner från kroppen, och finns i någon utsträckning hos alla individer. Ångest kan vara ett sjukligt fenomen, men är också en del av det vanliga livet. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Olika uttryck för ångest såsom spänning, ängslan, oro, skräck och panik kan inte heller skarpt avgränsas, utan övergår ofta i varandra 6). Att känna sig ledsen och deppig Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att det idag är fler flickor än pojkar som ganska eller väldigt ofta känner sig deppiga och ledsna utan att veta varför. I uppger 11 procent av pojkarna och 38 procent av flickorna i skolår 9 att de ofta känner sig deppiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 11 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför I jämförelse med resultaten för länet i övrigt ligger flickorna i skolår 9 i över snittet som är 34 procent, medan pojkar i skolår 9 och både pojkar och flickor i år 2 på gymnasiet ligger 6) Slö och olustig Ungdomsenkäten 28 visar att fler flickor än pojkar ganska eller väldigt ofta känner sig slöa och olustiga utan att veta varför. I är det 12 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna i skolår 9 som uppgett att de

6 känner sig slöa och olustiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 15 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta känner sig slöa och olustiga Andel elever (%) som blivit mobbade eller trakasserade i skolan det här läsåret I jämförelse med länet ligger flickor i skolår 9 i något över snittet medan övriga grupper ligger på eller I jämförelse med länet ligger under snittet, förutom när det gäller resultaten för pojkarna i år 2 på gymnasiet som ligger över snittet. Härligt att leva Ungdomsenkäten 28 visar också att fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva. I uppger 7 procent av pojkarna och 66 procent av flickorna i skolår 9 att de tycker det är härligt att leva. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 är 74 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna. Andel elever (%) som ofta tycker att det är riktigt härligt att leva I jämförelse med länet ligger på eller strax över snittet. Mobbade eller trakasserad Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att något fler flickor än pojkar utsatts för mobbning eller trakasserier i skolan det här läsåret. I uppger 13 procent av pojkarna och 2 procent av flickorna i skolår 9 att de blivit mobbade eller trakasserade i skolan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av både pojkarna och flickorna. Slutdiskussion Resultaten från Ungdomsenkäten 28 visar att s ungdomar generellt sett tycks ha en något bättre psykisk hälsa än ungdomar i övriga länet. Ett exempel som är positivt och bör uppmärksammas är det faktum att fler ungdomar i än länet i stort tycker att det är riktigt härligt att leva. Trots att resultaten i sin helhet och i jämförelse med resten av länet är positiva, är det många ungdomar i som uppger att de ofta känner sig deppiga, som har dålig självkänsla och som lider av psykosomatiska symptom. i skolår 9 tycks vara en särskilt utsatt grupp. s flickor i skolår 9 uppger i högre grad än flickor i övriga länet att de ofta känner sig ledsna och deppiga utan att veta varför, att de blivit mobbade eller trakasserade och att de känner att de inte duger något till. Resultaten är oroande, och det är viktigt att ta dessa varningssignaler på allvar. Det finns många studier som pekar på att unga kvinnor idag generellt sett har sämre psykisk hälsa än unga män. Docent Sven Bremberg menar att det kan bero på att unga kvinnor upplever mer påfrestningar jämfört med män i samma ålder. Anledningen till det är att kvinnor traditionellt sett har haft och än idag har mindre handlingsutrymme i livet än män vilket påverkar förmågan att klara av och hantera olika påfrestningar. Bremberg påpekar även att skillnaderna mellan könen när det gäller stressrelaterade symptom till stor del är socialt betingade. I länder där skillnaderna mellan

7 kvinnors och mäns levnadsvillkor är små är även skillnaderna när det gäller stressrelaterade symptom mellan könen mindre. För att främja barn och ungdomars psykiska hälsa är det viktig att skapa trygga och goda uppväxtvillkor på lika villkor för pojkar och flickor. Det är därför angeläget att pedagoger i förskola och skola bearbetar sina egna attityder och föreställningar om hur flickor och pojkar ska vara och agera, och lär sig att motverka stereotypa könsmönster och diskriminering. Som stöd i detta arbete finns Forum för genuspedagogik i. 7) En annan viktig åtgärd för att främja ungas psykiska hälsa är att stärka goda familjerelationer. Forskning visar att bra relationer mellan barn och föräldrar ökar förutsättningarna till god hälsa, och då särskilt god psykisk hälsa, för barnen under resten av livet. Idag finns utvärderade och strukturerade föräldrastödsprogram som verkar för att göra föräldrar tryggare och säkrare i sin roll. I erbjuder kommunen föräldrarstödsprogrammen FUP 8) Föräldrautvecklingsprogram till föräldrar med barn i åldern 12 år 9), och COPE till tonårsföräldrar. Kommunen samarbetar också med studieförbund 1) för att sprida föräldrastödsprogrammet Familjeverkstan som vänder sig till alla föräldrar med barn i åldern 3 12 år. Inom skolan finns stora möjligheter att bidra till att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa. Det handlar bland annat om att skapa ett positivt klassrumsklimat. I rapporten Stockholmsenkäten, Fördjupade analyser från 26 års datainsamling 11) framkom att elever som uppgav att deras åsikter tas på allvar, som får vara med och planera undervisningen, får beröm av läraren när de gjort något bra, får hjälp av läraren vid behov och som upplever att lärarna bedriver intressant undervisning hade betydligt bättre psykosomatisk hälsa än de elever som inte fullt ut instämde i dessa påståenden. I sammanhanget framstod hjälpen från läraren som särskilt viktig. I skolan kan man också arbeta med att utveckla barns olika kompetenser. En metod för att göra detta är Social och Emotionell Träning SET. 12) Metoden används i många av s skolor och inom kommunens alkohol- och drogförebyggande arbete ingår stöd till skolor i deras arbete med SET. I rapporten Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? 13) framhålls DISA (Depression in Swedish Adolescents) som ett utvärderat program som med fördel kan användas i skolor för att minska depressiva besvär bland unga flickor. Som en del av folkhälsoarbetet i kommun erbjuds DISA-utbildning 14) till bland andra skolkuratorer och skolsköterskor för att främja den psykiska hälsan hos eleverna. Mobbning är ett stort och allvarligt vardagsproblem för många barn. Att utsättas för någon form av kränkande behandling har stor effekt på den psykosomatiska hälsan. Mobbning i skolan kan vara ett tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt arbetsklimat. En utvärderad metod för att förebygga mobbning i skolan är Olweus mobbningsförebyggande program 15). En annan viktig åtgärd som främjar psykisk hälsa är fysisk aktivitet 16). Fysisk aktivitet har många positiva effekter, det kan leda till minskad oro och ängslan, mindre fysiologiska reaktioner på stress samt bättre sömn. Fysisk aktivitet kan dessutom bidra till bättre kroppsuppfattning och självkänsla. kommun arbetar med att öka den fysiska aktiviteten hos unga, bland annat genom att kartlägga vilka grönområden som används av förskolor och skolor så att dessa ska kunna nyttjas på bästa sätt. Kommunen anordnar även gå-och-cykla-till-skolan-tävlingar och arbetar för att skapa säkrare skolvägar för att underlätta och skapa fler möjligheter för barn och ungdomar att röra på sig. 7) Läs mer om Forum för genuspedagogik: 8) Läs mer om FUP föräldrautvecklingsprogram ( foraldrar/familjebehandling/sidor/ foraldrautvecklingsprogram.aspx) 9) Läs mer om COPE- ( foraldragrupper stodsamtal/sidor/default.aspx). 1) Läs om Studiefrämjandets kurs Familjeverkstan på 11) Stockholm Stad (28). Stockholmsenkäten, Fördjupade analyser från 26 års datainsamling. Stockholm: Precens 12) Läs mer on SET: 13) Malmgren L, Ljungdahl S, Bremberg S (27). Psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till metoder för att minska psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland ungdomar. Stockholm: Folkhälsoinstitutet 14) Läs mer om DISA 15) Läs mer om programmet aspx 16) Schäfer Elinder L, Faskunger J (26). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Folkhälsoinstitutet

8 kommun Tfn info@nacka.se Produktion: Partner information, kommun. Foto: Ryno Quantz. Tryck: Partner Intendertur.?? ex, 29.