Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget. Utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Transkript

1 Bilaga till redovisning av regeringsuppdraget Utvärdering och utveckling av föräldrastöd Karlskoga kommun Projekt: Kompetenta familjer med ungdomar ideal och realitet i familjestödet i Karlskoga och Degerfors Syftet med projektet är att ge en tydlig bild över de familjestödsaktiviteter som bedrivs i kommunerna samt de behov av familjestöd som finns. Dessutom att finna framgångsrika former för hur olika aktörer kan samverka i arbetet med familjestöd, både lokalt och regionalt, för att nå alla föräldrar. Att få kunskap om hur man på ett effektivt sätt kommunicerar kring det familjestöd som finns i kommunerna för att på så vis skapa bättre möjligheter för ett familjestöd för alla föräldrar. Forsknings- och utvecklingsprojektet bygger på ett nära samarbete mellan forskare och praktiker med participatorisk ansats. Den planerade verksamheten består av fyra kompletterande program där specifika frågeställningar preciseras. 1. Verksamhetsuppföljning Verksamhetsuppföljning möjliggörs genom kartläggning av aktörer, utveckling av modell för verksamhetsdokumentation och en participatorisk studie av ungdomars, föräldrars och verksammas perspektiv. 2. Behovsanalys Behovsanalys görs genom en kvalitativ intervjustudie av ungdomar och föräldrar och en efterföljande enkät- och intervjuundersökning till familjer i Degerfors och Karlskoga. 3. Samverkan Samverkan och kommunikation studeras med fallstudiemetodik i de två kommunerna. 4. Metodutveckling för att skapa strategi för familjestöd till alla Metodutveckling för att skapa en strategi för familjestöd för alla sker genom att experimentellt pröva nya vägar att nå och engagera mammor och pappor samt genom en studie av ideal och realitet vad gäller kommunikativa insatser. Umeå kommun Projekt: Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken intentioner, implementering och effekter Syftet är att bidra till att barn i Umeåregionen och Skellefteå får trygga och goda uppväxtvillkor med målet att nå så många föräldrar som möjligt och stärka dem i sin föräldraroll. Dessutom erbjuda ett stöd som sträcker sig över tid och möter de 1 (8)

2 behov som finns hos barn och deras föräldrar i olika åldrar, om möjligt i en sammanhållen gruppverksamhet, ge föräldrarna god kunskap, möjlighet till nätverk och dialog med andra föräldrar samt skapa varaktiga kontakter med forskare inom området som möjliggör utvärdering med hög kvalitet. Projektet vill även delta i spridning och kommunicering av utvärderings- och forskningsresultat i länet. Forskningen omfattar fem delstudier med följande frågeställningar: Delstudie 1 Hur påverkas föräldrarna av föräldrastöd när det gäller allmän hälsa, mental hälsa, tillfredsställelse med föräldraskap, föräldrastil, känsla av föräldrastress, partnerrelationer och familjeklimat? Hur påverkas barnens fysiska och psykiska hälsa (internaliserade och externaliserade symptom), autonomi, självkänsla, relationer och sociala kompetens? Delstudie 2 Vilken betydelse har Salutsatsningen för beredskapen och förmågan till förändring och lärande i samband med etableringen av ICDP i Västerbotten? Hur påverkas etableringen av att involverade yrkesgrupper finns i skilda organisationer utan gemensam ledning? Når ICDP alla föräldrar oavsett socialgrupp, etnicitet och kön? Hur beskriver involverad personal och föräldrar sina erfarenheter? Bidrar ICDP till att 1-åringar får förbättrad hälsa, beaktande psykiska, fysiska och sociala aspekter? Delstudie 3 Vilka ideologiska dilemman om familjeliv och föräldraskap finns representerade i den nationella strategin för föräldrastöd? Hur representeras föräldraskap i den nationella strategin för föräldrastöd i relation till sociala kategorier som exempelvis kön, social klass och etnicitet? Hur beskrivs barnet i olika former av föräldrastöd, och vilka etiska dilemman kan urskiljas i relation till barnkonventionen? På vilket sätt förhåller sig barns perspektiv på familjeliv och föräldraskap till den nationella strategin för föräldrastöd? Delstudie 4 Vilka faktorer har störst betydelse för unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsgrupper i MVC:s föräldrastödsgrupper? Vilken roll spelar sociala kategorier som kön, ålder och etnicitet för unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsgrupper vid MVC? Har organiseringsformen (Hälsocentral respektive Familjecentral) någon betydelse för unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldrastödsgrupper vid MVC? Delstudie 5 Finns skillnader i intention och målsättning mellan olika föräldrastödsprogram som är riktade till föräldrar med utomeuropeisk 2 (8)

3 bakgrund och hur reflekterar målgruppen över sin föräldraroll och sina eventuella behov av föräldrautbildning? Tjörns kommun Projekt: Insatser till föräldrar med barn i mellanstadieåldern och de tidiga tonåren. Syftet med projektet är att undersöka effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa, att pröva effekterna av olika föräldrastödsinsatser, undersöka önskemål och behov av föräldrastöd, identifiera risk- och friskfaktorer hos barn och unga samt identifiera strukturer på samhällelig nivå. Telefonintervjuer genomförs med frågeformulär riktade till slumpmässigt utvalda föräldrar och barn i en normalgrupp (Tjörns kommun och ytterligare fem kommuner i Västra Götaland). På så sätt möjliggörs jämförelser mellan barn vars föräldrar går respektive inte går i gruppverksamhet. Vilket behov av stöd i föräldraskapet upplever föräldrarna till barn i ålder år? Hur matchar detta behov det som erbjuds i närsamhället? Hur är kunskapen om det som erbjuds? Vad skiljer föräldrar till barn i åldern år som söker föräldrastöd från de som inte gör det? Hur beskriver föräldrar och barn i en normalgrupp sin situation med avseende på kända risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa under de tre år som studien pågår? Går det att identifiera strukturella skillnader på områdesnivå som bidrar till att förklara skillnader i psykisk hälsa? Hur utvecklas den psykiska hälsan hos barn vars föräldrar deltar i föräldragrupper jämfört med barn vars föräldrar inte gör det? Hur fungerar de till svenska förhållanden anpassade modellerna med en modell som utvecklats i Sverige? Hur fungerar modeller med olika teoretisk grund jämfört med varandra, med avseende på effekter och hur de mottas av föräldrar? Östersunds kommun Projekt: Nya modeller för nya föräldrar explorativa och empiriska studier av föräldrars intresse av att delta i föräldrastödsprogram Syftet med projektet är att utvidga Health Belief-modellen (HBM) för deltagande i föräldrastödsprogram. Dessutom att jämföra preventiv/promotiv HBM som rekryteringsstrategi avseende effekter på deltagande. Projektet vill även undersöka föräldrars uppfattning av de olika interventionerna, analysera Mora kommuns rekryteringsstrategi utifrån Health Belief-modellen och undersöka om föräldrar födda på 80-talet har annan syn på deltagande i föräldrastödsprogram. Inom projektet kommer man utveckla föräldrastödsprogram på distans där det är ABC- 3 (8)

4 modellen (Alla Barn i Centrum) som blir programmet som testas. Därtill kommer projektet att utveckla tematiska föräldramöten som ett föräldrastöd. Målet är att få fler föräldrar som deltar i föräldrastödsaktiviteter med delmålet att skapa alternativa mötesplatser för föräldrar samt utveckla befintliga mötesplatser för föräldrar. Går det att utveckla en promotivt fokuserad modell som bygger på HBM, men som tar hänsyn till faktorer som påverkar föräldrars faktiska deltagande i föräldrastödsprogram? Går det att utveckla en rekryteringsstrategi som bygger på en promotiv respektive preventiv HBM modell? Påverkar sedan modellen av rekrytering deltagandet i Östersunds föräldrastödsutbud? Påverkar sättet som föräldern har rekryterats uppfattningen av interventionen? Kan Moras rekryteringsstrategi beskrivas i termer av den nya HBM eller är det andra faktorer (organisation, behov, programkultur, som spelar en större roll i att man lyckats bra med sin rekrytering av föräldrar)? Hur resonerar 80-talister om samhällets insatser för föräldrar i allmänhet och föräldrastöd i synnerhet? Lärjedalens SDF (Angereds SDF) Projekt: Föräldrastöd små barn Syftet är att nå en så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 t.o.m.4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande om att delta i generellt eller riktat föräldrastöd. Målsättningen med insatserna är att hjälpa föräldrar utveckla sin förmåga att möta vardagliga utmaningar i umgänget med sitt barn. Inom projektet är de övergripande syftena att a) normera skattningsformulär om barns styrkor, svårigheter och behov i åldrarna 2-5 år samt förekomsten av olika föräldrastrategier och föräldrastress, b) utvärdera generella och riktade föräldrastödsinsatser till föräldrar med barn i åldrarna 2-4 år. Finns det signifikanta skillnader mellan föräldrar som anmäler intresse för deltagande i (I) generella föräldrautbildningar, (II) riktade insatser (FCU), (III) kombinationen av generella och riktade insatser, respektive (IV) föräldrar som inte är intresserade av föräldrautbildningar med avseende på demografiska variabler, ekonomisk stress, föräldrastrategier, uppfattat socialt stöd, psykisk ohälsa och parental self-efficacy? 4 (8)

5 Hur ser föräldrar som avstår från deltagande i föräldrautbildningar på föräldrastödjande insatser? Frågan besvaras genom att en slumpmässigt vald subgrupp av dessa föräldrar intervjuas. Finns det signifikanta skillnader i barnens riskprofil och beteenden, samt föräldrastrategier och stressnivå hos föräldrar i gruppen som väljer generella program, riktade insatser kontra kombinationen? Hur stor effekt har respektive åtgärd (generell, riktad, kontra kombinationen) på föräldrars skattning av parental self-efficacy, stress och föräldrastrategier, samt uppfattat social stöd och storleken på det sociala närverket sex månader efter att åtgärderna har genomförts? Hur stor andel av föräldrar nås och rekryteras via BVC kontra förskola? Finns det någon signifikant skillnad i andelen föräldrar som tackar nej till deltagande i föräldrautbildningar (samt andelen som avstår från deltagande i forskning överhuvudtaget) bland de som rekryteras på BVC kontra förskola? Linköpings kommun Projekt: Föräldrastöd i mångkulturella möten: förhandlingar mellan stat, professionella och föräldrar. Projektet syftar till att granska hur föräldrastödjande insatser utformas och tas emot av föräldrar och professionella, samt särskilt belysa hur föräldrar och barn med utländsk bakgrund och/eller i socioekonomiskt utsatta områden nås av, upplever och använder sig av olika former av generellt föräldrastöd. Vad händer i föräldrastödsgrupperna, öppna grupper såväl som de baserade på manualbaserade program? Vilka diskussioner uppkommer? Hur hanterar samtals/gruppledarna manualens instruktioner och hur tas det som samtalsledaren förmedlar emot? Vad händer i det språkliga och kulturella mötet mellan föräldrar med olika modersmål och kulturell bakgrund, samtalsledaren och västerländskt producerade manualer? Upplands-Väsby kommun Projekt: Alla Barn i Centrum ABC, en randomiserad kontrollstudie Projektets syfte är att utvärdera effekterna av programmet Alla Barn i Centrum - ABC i en randomiserad kontrollstudie med målet att göra randomiserade kontrollstudier på 900 föräldrar. Har ABC effekter på: föräldra-barn-samspel och relationer, föräldrars förhållningssätt och tilltro till den egna förmågan, föräldrars välmående och livskvalité, 5 (8)

6 barns välmående, livskvalité, emotionsreglering och upplevelse av familjekonflikter? Har ABC några hälsoekonomiska effekter? Örebro kommun Projekt: Connect (U): Ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram på universell nivå. Syftet med projektet är att göra en utvärdering av föräldrastödsprogrammet Connect på en universell nivå med mål att få vetskap om programmets kortsiktiga och långsiktiga effekter samt att kulturanpassa Connect utifrån svenska förutsättningar. Hur ska en kulturanpassning av Connect(U) göras? Vad förändras i familjen? Vilka kortsiktiga och långsiktiga effekter existerar? Västerviks kommun Projekt: Hälsoekonomiska studier av generella föräldrastödsprogram Syftet med projektet är att utveckla beräkningsmetoder för föräldrastödsprogram ur ett samhällsekonomiskt perspektiv samt testa beräkningsmetoder. Målet är att belysa man kan använda samhällets resurser mer effektivt. Hur mäter vi effektivitet? Hur mäter vi kostnader och besparingar? Hur skattar vi framtida effekter för individer och samhället? Överväganden avseende barnens perspektiv I lägesrapporten till Folkhälsoinstitutet ombads varje kommun beskriva om och hur överväganden gjorts avseende barnens perspektiv i planerade, pågående och genomförda aktiviteter. Nedan följer en sammanställning av kommunernas svar. Karlskoga Utgångspunkten och grundtanken i projektet är att alltid ha barnen i fokus. Folkhälsoförvaltningen i kommunerna arbetar aktivt med barnkonventionens genomförande och därför är barnrättsperspektivet en självklar utgångspunkt. Detta är också anledningen till att vi valt att kalla det för familjestöd istället för föräldrastöd, för att just tydliggöra att det också finns barn med i sammanhanget. 6 (8)

7 I delstudie 3 och 4 kommer ungdomar att involveras i både planerandet och genomförandet av intervjuer. Detta inleds med att fyra ungdomar rekryteras för feriepraktik inom projektet under sommaren Under denna period kommer de att arbeta med att förbereda de intervjuer som skall genomföras med både föräldrar och ungdomar under hösten Ungdomar kommer att intervjuas för att ge sin bild av familjen, föräldrar och föräldrastöd. Umeå All verksamhet inom Familjepeppen har barnkonventionen som grund. Vi har hållit utbildning i barnkonventionen för en del av gruppledarna. Den barnpassning som förekommer i vår verksamhet har anpassade lokaler och utbildad personal. Vårt huvudsyfte är att bidra till att barn får trygga och goda uppväxtvillkor genom föräldrastöd. För att säkerställa detta syftar vi till att samordna Familjepeppens verksamhet med Umeå kommuns verksamhetsområde Unga som är ett övergripande samordningsorgan som kommer att organiseras lokalt i bostadsområden med särskild kompetens kring barn och unga och deras livssituation. Ett av de forskarlag som finns på Umeå Universitet fokuserar särskilt på barns perspektiv och de etiska överväganden som vår verksamhet brottas av. Tjörn Grunden för de etiska övervägandena är barnkonventionens tre "P" (Provision, Protection och Participation), dvs att säkra (1) att föräldragrupper görs tillgängliga även för barn i åldern år; (2) att barns integritet skyddas och att de får det skydd av samhället som de har rätt att kräva och (3) att barnen får möjlighet att själva delta som informanter. Vi arbetar för närvarande med den etikansökan som ska vara inne före sommaren för att vi ska kunna starta datainsamlingen i början på september. I etikansökan behandlas framför allt de olika sätt på vilka vi skyddar informanternas integritet (gruppledarna ska inte ha tillgång till de av föräldrar ifyllda frågeformulären; föräldrar ska inte ha tillgång till de formulär/web enkäter som deras barn fyller i). Vidare behandlas frågor om informerat samtycke och frivillighet (att man får tillräckligt uttömmande information för att kunna avgöra om man vill delta i forskningen eller ej och att man ska kunna delta i föräldragrupperna utan att delta i forskningen och att barn informeras och får besked om att de inte behöver delta även om deras föräldrar går i grupp). Slutligen tas frågor om hur resultaten från undersökningen kommer att publiceras så att enskilda informanters svar inte går att identifiera. Östersund Vårt föräldrastöd syftar till att stärka föräldrar på ett sätt som gynnar barnen. Fokus ligger på samspel och relationer mellan föräldrar och barn, då tanken är att positiva föräldra-barn relationer är en av de viktigaste skyddsfaktorerna under uppväxten. Vi vill även att det ska finnas en uppsättning av olika program/metoder/verksamheter utan färdiga lösningar för familjer, då alla familjer, alla föräldrar och alla barn är olika individer. De lösningar som passar i en 7 (8)

8 familj kanske inte passar i en annan. Vi har därför valt att arbeta med program och metoder som dels syftar till att i stärka/förbättra förälderns samspel med sitt/sina barn, men som också ger utrymme för varje förälder/familj att hitta sina egna lösningar och förhållningssätt. Arbetet med tematiska föräldramöten ger unik möjlighet att via både föräldrar och pedagoger inhämta kunskaper om vad som är aktuellt bland just den barngruppen/klassen och på så sätt anpassa föräldramötets tema därefter. Lärjedalens SDF (Angered) Tydligt promotivt synsätt i den generella insatsen och samtidigt erbjuds en riktad individuellt utformad insats med preventiv inriktning. Linköping Forskningen som bedrivs inom projektet har genomgående ett barnperspektiv. Det betyder att olika former av föräldrastöd studeras och analyseras med hänsyn till de potentiella konsekvenser som stödet kan ha för barnen, utifrån barnets ålder, kön, etniska bakgrund, etcetera. Upplands-Väsby Satsningen sker främst från hösten 2011 och framåt. Då handlar det om att rekrytera nya gruppledare och föräldrar till studien. Då kommer övervägande om barnperspektiv ske i mycket större omfattning. Örebro Connect (U) har granskats mot bakgrund av Barnkonventionen. Denna granskning genomfördes av Hetty Rooth under februari-april Beräknas klar i juni Västervik Ej relevant för projektet. 8 (8)