Anknytning i förskolan;
|
|
- Maria Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål Den tidiga anknytningen Anknytningsutvecklingen under förskoleåren Anknytning i förskolan Anknytning och förskolans kvalitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). (utkommer på Natur och Kultur i september) WHO-rapporten 1951 MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Anknytning i förskolan For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment. EF samhälle som bryr sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar Mary Ainsworths tidiga studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda på talet la grunden för kunskapen om betydelsen av föräldrars lyhördhet för barns signaler Vad är en anknytningsrelation? Varaktighet över tid Relationen är inte utbytbar Upplever obehag vid ofrivillig separation Söker trygghet, tröst och beskydd hos den andre Anknytningsteorin behandlar hur bandet mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare växer fram under de första levnadsåren människor senare i livet balanserar närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet och upptäckarglädje å den andra 1
2 Fråga: Varför knyter vi an? Svar: Människan är en nomad bland andra Teorin lämnar oss inte oberörda Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina fingrar i munnen. EF spädbarn i min famn. Och i ef slag negerar defa spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ef misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för af det har blivit fel, utan för af det har blivit räf. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna af klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN ) Omvårdnad och anknytning Närhet utforskande - omvårdnad Anknytningssystemet som en termostat eller gummibandspricipen o Vid rädsla behov av närhet och skydd o Vi lugn utrymme för utforskande och avstånd Två sidor av samma mynt Den vuxnes uppgift är au i omvårdnaden skapa utrymme för och balansera dessa system till barnets bästa OBS skillnaden mellan anknytning och anknytningsbeteenden Utveckling av anknytning I. AU lära sig känna igen (0 2 månader) II. AU lära sig uppskaua ( 3 6 månader) III. AU ty sig och vara anknuten till (7 mån. 3 år) IV. Målinriktat partnerskap (3-4 år och uppåt) V. Mentalisering Inre arbetsmodeller (IAM) Baseras på barnets samspel med anknytnings- personen Utvecklas rörande både själv och andra Är hjärnans redskap för au hantera nya relationer som om de var bekanta Besvarar frågor som: "ʺFinns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Får jag vara i fred när jag behöver det? 2
3 TRYGGHETSCIRKELN Fas IV: Målinriktat partnerskap Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov GG TRY BAS SÄKE R HAM N Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor au skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig Stödjer mitt utforskande au förstå au anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov au dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden au göra en rimlig skauning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet au påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer 14 Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell, 2011 Anknytning i fas IV -upplevd trygghet Fas IV frigör barnet Trygg anknytning i fas IV innebär Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt en inre övertygelse hos barnet om au barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs. Barnet vet au Barnet får därmed större möjligheter än tidigare au med kraft och energi ägna sig åt andra typer av relationer som också är väldigt viktiga för den fortsaua utvecklingen o föräldern är tillgänglig för barnet o föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas au bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till o kamrater o lärare o andra vuxna Barn som vuxit upp i lågrisk- miljöer har i allmänhet uppnåu fas IV någon gång mellan 3 och 4 år 15 Ju äldre förskolebarnet blir desto mer formas självbilden av hur barnet fungerar tillsammans med jämnåriga 16 Mentaliseringsförmåga I relationer tränar vi oss i au föreställa oss vad andra tänker och känner reflektera över våra egna känslor och driv- krafter Barn, och vuxna, med trygg anknytning tycker au det är spännande au vara en psykologisk varelse, och de ser det som en positiv utmaning au försöka förstå sig själv och andra 18 3
4 Arbete och barnomsorg för små barn en balansakt Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av flerdygnslånga separationer, i synnerhet för barn i åldern 1/2-3 år Separationsreaktioner och sorg Protest - - Vart tog du vägen?? Kom hit!! Förtvivlan - - Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. Losskoppling - - Jag måste klara mig och för au kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från dig Skillnad mellan dagslånga och dygnslånga separationer Inskolning Mamma/pappa är med mig tills jag känner mig trygg med någon vikarierande anknytningsperson Kortare tid 5 8 h snararare än fler dygn Regelbundet återkommande Samma rutin dag till dag så man vänjer sig Få vuxna som man lär känna väl Pedagogerna blir kända personer som man lär sig tycka om Man vaknar inte bland främmande om nauen känns det hemska mycket värre än det är (Vem ska trösta knyuet) Anknytning inte bara mor och barn Allföräldraskap Har alltid funnits! Kan förskolan bli en del av allföräldraskapet? Spelar anknytningen någon roll i förskolan? 1. Barnet har anknytningen med sig hemifrån Barnets inre arbetsmodeller används i förskolan på gou och ont. Det är läuare för pedagogerna au förstå barnets säu au reagera om man vet något om anknytningen. 2. Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anknytnings- och utforskandesystemen är kommunicerande kärl. Med aktiverat anknytningssystem inget utforskande. 3. Aktiverat anknytningssystem frestar på kroppen Långvarigt aktiverat anknytningssystem medför höga stressnivåer som frestar på hormonbalansen och ökar infektionskänsligheten. 4. Vissa barn behöver en komplemerande anknytningsper- son Barn med otrygga inre arbetsmodeller kan få en ny möjlighet 4
5 Anknytning och förskolans kvalitet AM ta anknytningens betydelse för små barn på allvar får konsekvenser: 1. Inskolningen barn i 1 2- årsåldern behöver få chans au utveckla en någorlunda nära relation till minst en pedagog på förskolan under en tillräckligt lång inskolningsperiod timmar utan förälder är en lååång tid på eftermid- dagarna är risken för påslaget anknytningssystem som störst. Då behöver små barn ha det som tryggast i förskolan. 3. Behov av vuxenkontakt en- till- en med en lyhörd och förutsägbar vuxen för barn som inte fyllt 3 år är vuxenkon- takten mycket viktigare än kontakten med jämnåriga 4. Håller förskolan den kvalitet små barn kan begära? En vanlig dag 1990 var personaltätheten på förskoleavdelningar i genomsnitt 4,4 barn per årsarbetare, hösten 2011 var det ett barn till (5,3) per årsarbetare. Vi ska dock komma ihåg att personalen arbetar på schema och även om samtlig personal är frisk och i arbete är det är en begränsad del av dagen som det i realiteten är högst 5 barn per pedagog. Sara, Mirela och Wilma arbetar tillsammans på en avdelning med 17 barn där det yngsta barnet just har fyllt ett år och det äldsta har någon månad kvar innan hon fyller 3. Förskolan, som ligger i en storstad, öppnar och stänger klockan Sara öppnar halv sju tillsammans med en kollega från en annan avdelning. Fem minuter senare kommer de första barnen, en del fortfarande trötta och lite osäkra inför att återknyta kontakten med förskolan. Sara försöker ta emot sina barn allt eftersom de kommer, samtligt som hon håller ett extra öga på de barn som redan kommit och tillhör hennes avdelning. Klockan halv åtta börjar Mirela och då tar hon och Sara sina sex barn och går till den egna avdelningen. Under halvtimmen som följer innan frukost kommer ytterligare fyra barn, så till frukost blir det 10 barn som ska äta och två pedagoger. Samtidigt som pedagogerna dukar fram maten försöker de vara tillgängliga för barnen, inte minst de som just överlämnats av ibland stressade föräldrar. Ett barn är sjukt sedan innan och under frukosten ringer en förälder och sjukanmäler sitt barn. Resten av barngruppen droppar in fram till klockan nio, då det totalt är 15 barn börjar Wilma sitt arbetspass och det är dags för Sara att gå på frukostrast och när hon kommer tillbaka är det Mirelas tur. Fram till ca 9.40 är det två pedagoger på 15 barn. Efter en gemensam samlingsstund går alla ut på gården. Under uteleken ramlar Pontus, två år och slår upp läppen så det blöder rejält. Han blir rädd och det blir också en del andra barn som behöver tröstas. Mirela går in med Pontus, tröstar och tvättar av honom. Han vägrar att sätta på sig kläderna igen och eftersom klockan är elva och det snart är lunch stannar de inne. På gården finns fjorton barn och två pedagoger. Lunchen serveras och Mirela börjar duka fram medan övriga kommer in från gården. Nu är barnen rejält trötta, en del gnäller, någon gråter och några går omkring för sig själv. Efter lunch skall tallrikarna sköljas, matvagnen till köket, barnen tvätta sig, somnas och Sara ska gå på lunchrast. Återigen är det två pedagoger på 15 barn. Under barnens vila ska alla pedagoger hinna ha sin lunch så att tillräckligt många finns på plats när barnen börjar vakna. Barnen vaknar successivt och under en kort stund innan mellanmålet är alla pedagoger närvarande. Mellanmål serveras ca och då slutar Sara sin arbetsdag. Mirela och Wilma äter mellanmål tillsammans med 15 barn. Ett barn hämtas direkt efter mellanmålet och de andra börjar hämtas vid tiden. Mirela slutar , då är det 6 barn kvar som Wilma har hand om slås avdelningen ihop med grannavdelningen och de två pedagogerna får tillsammans ansvaret för 11 barn från två olika barngrupper. Barnen hämtas successivt och det sista barnet går
Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens
Läs merSmå barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser
Läs merSchema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång
09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori
Läs merDagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna
Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merAnknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
Läs merINSKOLNING OCH TRYGGHET. Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi
INSKOLNING OCH TRYGGHET Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Anknytningsteorins grunder Bygger på evolutionsteorin Beteendesystem har vuxit fram för att de har
Läs merAnknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande
Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,
Läs merSätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP
Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP Små barn har samma behov av trygga vuxenkontakter som de hade för 30 år sedan, men de senaste decennierna har
Läs merSmå barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan
Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).
Läs merAtt uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk
Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara
Läs merFöräldrarnas fackförbund BARNverket
Föräldrarnas fackförbund BARNverket Samarbete för barnens skull Vuxnas samarbete gör barnen trygga BARNverkets ordförande Farmor och mormor Leg. psykolog Författare Alla är beroende av alla. Barnen Föräldrarna
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merUPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion
UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet
Läs merBehovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?
Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se
Läs merNär föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra
När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger
Läs merFöräldrainformation om inskolning till förskola
Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det
Läs merAnknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.
Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud
Läs merTrygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen
Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merDet kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen. Presentationen
Det kommer naturligt Hur den tidiga omvårdnaden organiserar anknytningen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (Natur och Kultur) Broberg, A., Almqvist,
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merFörskolans kvalitet i fara
Förskolans kvalitet i fara Ett genomgående tema i vår bok Anknytning i förskolan är små barns behov av god omsorg och av kontinuitet i sina relationer. Men små barns önskningar och behov är ibland svåra
Läs merATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD
ATT FRÄMJA BARNS UTVECKLING ETT PSYKOSOCIALT PERSPEKTIV PÅ BARNHÄLSOVÅRDENS FÖRÄLDRASTÖD Dessa barn har olika förutsättningar för sin utveckling; En av dem fick en hjärnblödning vid födseln, en har en
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merAnknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1
Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att
Läs merVälkommen till Galjonens förskola
Välkommen till Galjonens förskola Innehållsförteckning ATT BÖRJA I FÖRSKOLAN... 3 Förälderns roll under inskolningen... Pedagogens roll under inskolningen... Lämning... Uppföljning... LÄMNING OCH HÄMTNING
Läs merAnknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merVad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?
Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots
Läs merExamensarbete VT Börja på förskolan
Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merMalmö stad Förskoleförvaltningen. Välkommen till Bryggans förskola
Malmö stad Förskoleförvaltningen Välkommen till Bryggans förskola ATT BÖRJA I FÖRSKOLAN Hur lång tid inskolningen pågår varierar från barn till barn. Den första dagen är ni välkomna klockan 9.30-ca 10.30.
Läs mer1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling
Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merSmå fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet
LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING
Läs merFörskolorna Framtidsfolket AB
Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är
Läs merSödra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Läs merPsykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi
Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merAnknytning I. De första åren
Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen
Läs merVälkommen till Bryggans förskola
Välkommen till Bryggans förskola Innehållsförteckning ATT BÖRJA I FÖRSKOLAN... 3 Förälderns roll under inskolningen... 3 Pedagogens roll under inskolningen... 3 Lämning... 3 Uppföljning... 3 LÄMNING OCH
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Notbladets förskola 2017-2018 Vår grundverksamhet: Vad/Syfte: Lämning. Vi anser att det är bra att förälder och barn får en stund för sig själva i hallen på morgonen.
Läs merVad är Barn blir. Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt
Barn Blir Vad är Barn blir Tvärprofessionell samverkan för att komma försent så tidigt som möjligt Målgrupp: barn i förskola, 1 5 år, vars föräldrar av olika anledningar inte förmår vara så tillgängliga
Läs merHunnebostrands förskola
Hunnebostrands förskola Välkommen till vår förskola! Vår verksamhet skall vara rolig, trygg och lärorik. Barnen skall erbjudas en pedagogisk verksamhet anpassad efter barnets behov. Leken är grunden för
Läs merKapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.
Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion
Läs merAnknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår
Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially
Läs merKvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:
Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli
Läs merStress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.
Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merHjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Läs mer25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA
25 ÅR MED ANKNYTNINGSBASERAD FÖRÄLDRARÅDGIVNING TILLSAMMANS MED FÖRSKOLA OCH SKOLA Familj-och skolservice i Upplands Väsby Gunilla Levin Christer Nordling Karin Oldegård Ljunggren DAGENS RUBRIKER INTRO
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merLenas mamma får en depression
Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och
Läs merFörskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Läs merDesorganiserad anknytning
Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merBarns introduktion i förskolan
Rapport2016vt01949 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp Barns introduktion i förskolan utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv Jenny Jansson Ann-Sofie
Läs merTILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN Här kommer lite information till er från oss på Förskolan Skruvlådan. Vi som arbetar här på Skruvlådan heter: Vår förskolechef heter: Ulla Elvermark Tfn: 070-864 50
Läs merLISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson
LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merVälkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran
Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,
Läs merAtt uppmärksamma det späda barnets behov
Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll
Läs merInskolning. med tanke på genus
Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,
Läs merANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete
ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merVÄLKOMMEN TILL TUVANS FÖRSKOLA
VÄLKOMMEN TILL TUVANS FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL TUVANS FÖRSKOLA Du har just fått veta att ditt barn har fått en förskoleplats. Det kan väcka många känslor: Glädje, spänning och oro! Vi som arbetar på förskolan
Läs merVÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN
VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100
Läs merBabybojen. Bad i hemmet för små barn
Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merAnknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.
Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merVälkommen till oss på Fjordens förskola!
Välkommen till oss på! Viktoria gatan 9 169 69 Solna Tel: 08-83 49 63 Vi är en av tre kommunala förskolor i Hagalunds förskoleenhet. Förskolans öppettider: 07.00-17.30 Förskolechef: Jennie Andersson-Smiljanic
Läs merAvslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen
Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller
Läs merVälkommen till Lärkans Förskola!
Tomelilla kommun Barn och Utbildning LÄRKANS FÖRSKOLA Välkommen till Lärkans Förskola! Skomakaregatan 10 273 36 Tomelilla 0417-181 65 150710 På Lärkans Förskola lär och utvecklas vi tillsammans Vår verksamhet
Läs merTEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Läs merDagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska
Läs merTill dig som inte ammar
Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.
Läs merEXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014
EXAMENSARBETE En ny värld öppnar sig Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan Gunhild Lindmark 2014 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia
Läs merMål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Läs merTill dig som just fått barn. När barnet skriker se
Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt
Läs merLikabehandlingsplan för Tuppens förskola
Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett
Läs merÖnnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:
Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen
Läs merVÄLKOMMEN TILL OSS PÅ
2017 VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ Vi hälsar er välkomna till oss på: Smedjans Förskola Betesvägen 1 574 34 VETLANDA Telefon: Bamse: 0383-967 16 Lille Skutt: 0383-967 17 Förskolan har två avdelningar. Lille Skutt
Läs merNyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Läs merDet ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete
Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merPedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet
LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet
Läs merBarnomsorg på obekväm arbetstid
Algutstorp Förskola Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454 E-post: kommunen@vargarda.se Hemsida: www.vargarda.se Algutstorp förskola
Läs merFöräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv
Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Små barns separationsreaktioner och beteenden efter inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations-
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merHej alla föräldrar och barn!
Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga
Läs merFörskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete
Höjdens förskola Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk
Läs mer