Anknytning i förskolan;

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anknytning i förskolan;"

Transkript

1 Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål Den tidiga anknytningen Anknytningsutvecklingen under förskoleåren Anknytning i förskolan Anknytning och förskolans kvalitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). (utkommer på Natur och Kultur i september) WHO-rapporten 1951 MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Anknytning i förskolan For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment. EF samhälle som bryr sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar Mary Ainsworths tidiga studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda på talet la grunden för kunskapen om betydelsen av föräldrars lyhördhet för barns signaler Vad är en anknytningsrelation? Varaktighet över tid Relationen är inte utbytbar Upplever obehag vid ofrivillig separation Söker trygghet, tröst och beskydd hos den andre Anknytningsteorin behandlar hur bandet mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare växer fram under de första levnadsåren människor senare i livet balanserar närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet och upptäckarglädje å den andra 1

2 Fråga: Varför knyter vi an? Svar: Människan är en nomad bland andra Teorin lämnar oss inte oberörda Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina fingrar i munnen. EF spädbarn i min famn. Och i ef slag negerar defa spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ef misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för af det har blivit fel, utan för af det har blivit räf. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna af klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN ) Omvårdnad och anknytning Närhet utforskande - omvårdnad Anknytningssystemet som en termostat eller gummibandspricipen o Vid rädsla behov av närhet och skydd o Vi lugn utrymme för utforskande och avstånd Två sidor av samma mynt Den vuxnes uppgift är au i omvårdnaden skapa utrymme för och balansera dessa system till barnets bästa OBS skillnaden mellan anknytning och anknytningsbeteenden Utveckling av anknytning I. AU lära sig känna igen (0 2 månader) II. AU lära sig uppskaua ( 3 6 månader) III. AU ty sig och vara anknuten till (7 mån. 3 år) IV. Målinriktat partnerskap (3-4 år och uppåt) V. Mentalisering Inre arbetsmodeller (IAM) Baseras på barnets samspel med anknytnings- personen Utvecklas rörande både själv och andra Är hjärnans redskap för au hantera nya relationer som om de var bekanta Besvarar frågor som: "ʺFinns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Får jag vara i fred när jag behöver det? 2

3 TRYGGHETSCIRKELN Fas IV: Målinriktat partnerskap Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov GG TRY BAS SÄKE R HAM N Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor au skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig Stödjer mitt utforskande au förstå au anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov au dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden au göra en rimlig skauning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet au påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer 14 Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell, 2011 Anknytning i fas IV -upplevd trygghet Fas IV frigör barnet Trygg anknytning i fas IV innebär Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt en inre övertygelse hos barnet om au barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs. Barnet vet au Barnet får därmed större möjligheter än tidigare au med kraft och energi ägna sig åt andra typer av relationer som också är väldigt viktiga för den fortsaua utvecklingen o föräldern är tillgänglig för barnet o föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas au bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till o kamrater o lärare o andra vuxna Barn som vuxit upp i lågrisk- miljöer har i allmänhet uppnåu fas IV någon gång mellan 3 och 4 år 15 Ju äldre förskolebarnet blir desto mer formas självbilden av hur barnet fungerar tillsammans med jämnåriga 16 Mentaliseringsförmåga I relationer tränar vi oss i au föreställa oss vad andra tänker och känner reflektera över våra egna känslor och driv- krafter Barn, och vuxna, med trygg anknytning tycker au det är spännande au vara en psykologisk varelse, och de ser det som en positiv utmaning au försöka förstå sig själv och andra 18 3

4 Arbete och barnomsorg för små barn en balansakt Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av flerdygnslånga separationer, i synnerhet för barn i åldern 1/2-3 år Separationsreaktioner och sorg Protest - - Vart tog du vägen?? Kom hit!! Förtvivlan - - Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. Losskoppling - - Jag måste klara mig och för au kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från dig Skillnad mellan dagslånga och dygnslånga separationer Inskolning Mamma/pappa är med mig tills jag känner mig trygg med någon vikarierande anknytningsperson Kortare tid 5 8 h snararare än fler dygn Regelbundet återkommande Samma rutin dag till dag så man vänjer sig Få vuxna som man lär känna väl Pedagogerna blir kända personer som man lär sig tycka om Man vaknar inte bland främmande om nauen känns det hemska mycket värre än det är (Vem ska trösta knyuet) Anknytning inte bara mor och barn Allföräldraskap Har alltid funnits! Kan förskolan bli en del av allföräldraskapet? Spelar anknytningen någon roll i förskolan? 1. Barnet har anknytningen med sig hemifrån Barnets inre arbetsmodeller används i förskolan på gou och ont. Det är läuare för pedagogerna au förstå barnets säu au reagera om man vet något om anknytningen. 2. Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anknytnings- och utforskandesystemen är kommunicerande kärl. Med aktiverat anknytningssystem inget utforskande. 3. Aktiverat anknytningssystem frestar på kroppen Långvarigt aktiverat anknytningssystem medför höga stressnivåer som frestar på hormonbalansen och ökar infektionskänsligheten. 4. Vissa barn behöver en komplemerande anknytningsper- son Barn med otrygga inre arbetsmodeller kan få en ny möjlighet 4

5 Anknytning och förskolans kvalitet AM ta anknytningens betydelse för små barn på allvar får konsekvenser: 1. Inskolningen barn i 1 2- årsåldern behöver få chans au utveckla en någorlunda nära relation till minst en pedagog på förskolan under en tillräckligt lång inskolningsperiod timmar utan förälder är en lååång tid på eftermid- dagarna är risken för påslaget anknytningssystem som störst. Då behöver små barn ha det som tryggast i förskolan. 3. Behov av vuxenkontakt en- till- en med en lyhörd och förutsägbar vuxen för barn som inte fyllt 3 år är vuxenkon- takten mycket viktigare än kontakten med jämnåriga 4. Håller förskolan den kvalitet små barn kan begära? En vanlig dag 1990 var personaltätheten på förskoleavdelningar i genomsnitt 4,4 barn per årsarbetare, hösten 2011 var det ett barn till (5,3) per årsarbetare. Vi ska dock komma ihåg att personalen arbetar på schema och även om samtlig personal är frisk och i arbete är det är en begränsad del av dagen som det i realiteten är högst 5 barn per pedagog. Sara, Mirela och Wilma arbetar tillsammans på en avdelning med 17 barn där det yngsta barnet just har fyllt ett år och det äldsta har någon månad kvar innan hon fyller 3. Förskolan, som ligger i en storstad, öppnar och stänger klockan Sara öppnar halv sju tillsammans med en kollega från en annan avdelning. Fem minuter senare kommer de första barnen, en del fortfarande trötta och lite osäkra inför att återknyta kontakten med förskolan. Sara försöker ta emot sina barn allt eftersom de kommer, samtligt som hon håller ett extra öga på de barn som redan kommit och tillhör hennes avdelning. Klockan halv åtta börjar Mirela och då tar hon och Sara sina sex barn och går till den egna avdelningen. Under halvtimmen som följer innan frukost kommer ytterligare fyra barn, så till frukost blir det 10 barn som ska äta och två pedagoger. Samtidigt som pedagogerna dukar fram maten försöker de vara tillgängliga för barnen, inte minst de som just överlämnats av ibland stressade föräldrar. Ett barn är sjukt sedan innan och under frukosten ringer en förälder och sjukanmäler sitt barn. Resten av barngruppen droppar in fram till klockan nio, då det totalt är 15 barn börjar Wilma sitt arbetspass och det är dags för Sara att gå på frukostrast och när hon kommer tillbaka är det Mirelas tur. Fram till ca 9.40 är det två pedagoger på 15 barn. Efter en gemensam samlingsstund går alla ut på gården. Under uteleken ramlar Pontus, två år och slår upp läppen så det blöder rejält. Han blir rädd och det blir också en del andra barn som behöver tröstas. Mirela går in med Pontus, tröstar och tvättar av honom. Han vägrar att sätta på sig kläderna igen och eftersom klockan är elva och det snart är lunch stannar de inne. På gården finns fjorton barn och två pedagoger. Lunchen serveras och Mirela börjar duka fram medan övriga kommer in från gården. Nu är barnen rejält trötta, en del gnäller, någon gråter och några går omkring för sig själv. Efter lunch skall tallrikarna sköljas, matvagnen till köket, barnen tvätta sig, somnas och Sara ska gå på lunchrast. Återigen är det två pedagoger på 15 barn. Under barnens vila ska alla pedagoger hinna ha sin lunch så att tillräckligt många finns på plats när barnen börjar vakna. Barnen vaknar successivt och under en kort stund innan mellanmålet är alla pedagoger närvarande. Mellanmål serveras ca och då slutar Sara sin arbetsdag. Mirela och Wilma äter mellanmål tillsammans med 15 barn. Ett barn hämtas direkt efter mellanmålet och de andra börjar hämtas vid tiden. Mirela slutar , då är det 6 barn kvar som Wilma har hand om slås avdelningen ihop med grannavdelningen och de två pedagogerna får tillsammans ansvaret för 11 barn från två olika barngrupper. Barnen hämtas successivt och det sista barnet går

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP

Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP Små barn har samma behov av trygga vuxenkontakter som de hade för 30 år sedan, men de senaste decennierna har

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Föräldrainformation om inskolning till förskola

Föräldrainformation om inskolning till förskola Föräldrainformation om inskolning till förskola (Lokala avvikelser kan förekomma) VÄLKOMMEN Som förälder är man alltid angelägen att ens barn skall ha det så bra som möjligt. För att barnet skall få det

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet,  1 Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att

Läs mer

Förskolans kvalitet i fara

Förskolans kvalitet i fara Förskolans kvalitet i fara Ett genomgående tema i vår bok Anknytning i förskolan är små barns behov av god omsorg och av kontinuitet i sina relationer. Men små barns önskningar och behov är ibland svåra

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår

Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially

Läs mer

Anknytning I. De första åren

Anknytning I. De första åren Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen

Läs mer

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet:

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Mangårdens förskola Vår grundverksamhet: Kvalitetsberättelse Verksamhet och datum: Mangårdens förskola 2017 Vår grundverksamhet: Lämning Vi vill att barn och föräldrar ska känna sig välkomna till Mangården. Det ska kännas tryggt att lämnas/bli

Läs mer

Hunnebostrands förskola

Hunnebostrands förskola Hunnebostrands förskola Välkommen till vår förskola! Vår verksamhet skall vara rolig, trygg och lärorik. Barnen skall erbjudas en pedagogisk verksamhet anpassad efter barnets behov. Leken är grunden för

Läs mer

Dagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående

Dagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning

Läs mer

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TUVANS FÖRSKOLA

VÄLKOMMEN TILL TUVANS FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL TUVANS FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL TUVANS FÖRSKOLA Du har just fått veta att ditt barn har fått en förskoleplats. Det kan väcka många känslor: Glädje, spänning och oro! Vi som arbetar på förskolan

Läs mer

Välkommen till Lärkans Förskola!

Välkommen till Lärkans Förskola! Tomelilla kommun Barn och Utbildning LÄRKANS FÖRSKOLA Välkommen till Lärkans Förskola! Skomakaregatan 10 273 36 Tomelilla 0417-181 65 150710 På Lärkans Förskola lär och utvecklas vi tillsammans Vår verksamhet

Läs mer

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN Här kommer lite information till er från oss på Förskolan Skruvlådan. Vi som arbetar här på Skruvlådan heter: Vår förskolechef heter: Ulla Elvermark Tfn: 070-864 50

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Välkommen till oss på Fjordens förskola!

Välkommen till oss på Fjordens förskola! Välkommen till oss på! Viktoria gatan 9 169 69 Solna Tel: 08-83 49 63 Vi är en av tre kommunala förskolor i Hagalunds förskoleenhet. Förskolans öppettider: 07.00-17.30 Förskolechef: Jennie Andersson-Smiljanic

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för

Läs mer

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Att uppmärksamma det späda barnets behov Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014 EXAMENSARBETE En ny värld öppnar sig Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan Gunhild Lindmark 2014 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ 2017 VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ Vi hälsar er välkomna till oss på: Smedjans Förskola Betesvägen 1 574 34 VETLANDA Telefon: Bamse: 0383-967 16 Lille Skutt: 0383-967 17 Förskolan har två avdelningar. Lille Skutt

Läs mer

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man

Läs mer

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan.

Agenda Projekt Vesslan. En möjlighet att delta i aktuell forskning Malin Broberg, Petra Boström & Jakob Åsberg, projektgrupp Vesslan. Agenda 10.15-11.30 Hur påverkar funktionsnedsättning barns tidiga relationer? Malin Broberg, docent i psykologi och leg. psykolog, lektor och forskare vid Göteborgs universitet 11.30 12.00 Projekt Vesslan.

Läs mer

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Barnomsorg på obekväm arbetstid

Barnomsorg på obekväm arbetstid Algutstorp Förskola Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax: 0322-60 09 60 Org.nr: 212000-1454 E-post: kommunen@vargarda.se Hemsida: www.vargarda.se Algutstorp förskola

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år:

Önnebacka förskola. På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Önnebacka förskola På förskolan finns det fyra avdelningar för barn mellan 1 och 5 år: Solgläntan telefon 18288 Kaprifolen telefon 18438 Lärkan telefon 18439 Regnbågen telefon 18437 Adressen är Myrbottenvägen

Läs mer

Mål för förskolans arbete

Mål för förskolans arbete 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ

VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ 2016 VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ Vi hälsar er välkomna till oss på: Smedjans Förskola Betesvägen 1 574 34 VETLANDA Telefon: Bamse: 0383-967 16 Lille Skutt: 0383-967 17 Köket: 0383-188 37 Förskolan har två avdelningar.

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÅNÄSETS FÖRSKOLA 2009/2010 VÄLKOMMEN TILL ÅNÄSETS FÖRSKOLA Ånäsets förskola ligger i en underbar miljö där vi är omgiven av skog och sjö. Vi har nära till badplats, härliga skidspår,

Läs mer

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete

Förskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete Höjdens förskola Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk

Läs mer

Välkommen till förskolan Kastanjen

Välkommen till förskolan Kastanjen Välkommen till förskolan Kastanjen Vi som arbetar på Kastanjen: Ettan: Hanna Eriksson, Monica Söder, Marita Adenvall telefon: 183 01 Tvåan: Linda Fäger, Sylvia Karlsson, Kristine Adolfsson telefon: 183

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Välkommen till Västra Bodarna förskola

Välkommen till Västra Bodarna förskola Välkommen till Västra Bodarna förskola Västra Bodarna förskola Soldatvägen 2 441 60 Alingsås Förskolechef Anita Björnum tel. 0322-516 40 Västra Bodarnas förskola består av fem avdelningar: Trollsjön tel.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS

GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROV-PLANERING VÅRTERMINEN 2013 LILL-MYRAN APRIKOS GROVPLANERING - APRIKOS AVDELNING VT 2013 Vi är fyra pedagoger som arbetar på avdelning Aprikos på Lill-Myran. Vår barngrupp består av ca: 23 barn. Majoriteten

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan

Läs mer

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. 1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

Likabehandlingsplan. Gäller Förskolan Konvaljen SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Likabehandlingsplan Förskolan Konvaljen Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 1 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehåll 1.Vision... 3 2. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka,

Läs mer

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsarbete Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Små barns separationsreaktioner och beteenden efter inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations-

Läs mer

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan

Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Barn unga samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Betydelsen av barns anknytning och anknytningsmönster i förskolan The importance of childrens attachment

Läs mer

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr

Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Växelvis boende ett socialt experiment eller tryggast för barnen? Malin Bergström barnpsykolog, Med Dr Vår definition växelvis boende Innebär att barn bor omväxlande och ungefär lika mycket hos sina föräldrar

Läs mer

Stöd för barn och familjen

Stöd för barn och familjen Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj

Läs mer

STRANDSKOLANS FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLEKLASSER

STRANDSKOLANS FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLEKLASSER STRANDSKOLANS FRITIDSHEM OCH FÖRSKOLEKLASSER Våra fyra fritidshemsavdelningarna är: Fyren 5782 9752 Förskoleklasserna (Norr och Syd) Jollen 5782 9772 Årskurs 1 Ankaret 5782 9786 Årskurs 2 Kobben 5782 9754

Läs mer

Förskolan som trygg bas

Förskolan som trygg bas Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Förskolan som trygg bas Preschool as a Secure Base Maria Thilander och Paulina Rhawi Förskollärarexamen, 210 hp Slutseminarium

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Välkommen till förskolan Kastanjen

Välkommen till förskolan Kastanjen Välkommen till förskolan Kastanjen Vi som arbetar på Kastanjen: Ettan: Linda Densborn, Helena Malm, Isabelle (Isse) Magnusson telefon: 183 01 Tvåan: Linda Fäger, Nina Antonsson, Vikarie telefon: 183 02

Läs mer

Hej alla föräldrar och barn!

Hej alla föräldrar och barn! Hej alla föräldrar och barn! Nu är det dax att börja i förskoleklass, vi förstår att ni har många frågor och funderingar. Därför har vi pedagoger i förskoleklasserna skrivit en liten förberedande saga

Läs mer