Interventionsmetoder. Anknytning som livstema möjligheter till intervention i olika åldrar. Wait Watch and Wonder

Transkript

1 Anknytning som livstema möjligheter till intervention i olika åldrar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se Interventionsmetoder Lyhördhetsträning med video VIPPP (Video Informed feedback to Promote Positive Parenting) Femmie Juffer & Marinus van Ijzendoorn; Marte Meo Föräldra-barn psykoterapi Späd/kolt-barnsverksamheter (Alicia Lieberman) WWW (Watch Wait and Wonder) Elisabeth Muir m fl; Circles of Security Gruppbehandling med videostöd Robert Marvin m.fl. Wait Watch and Wonder Circle of Security Parent Attending to the Child s Needs Support My Exploration Watch over me Help me Enjoy with me Protect me Comfort me Delight in me Organize my feelings Welcome My Coming To You (Almost) Everything I Need to Know About Promoting Security in 25 Words or less CIRCLE OF LIMITED SECURITY Child Miscuing I NEED YOU TO WELCOME MY COMING TO YOU BUT Always: be BIGGER, STRONGER, WISER, and KIND. Whenever possible: follow your child s need. Whenever necessary: take charge. 1

2 CIRCLE OF LIMITED SECURITY Child Miscuing Mom, when I get difficult (frustrated, demanding, upset, out of control): I NEED SUPPORT FOR EXPLORATION BUT My behavior actually means that I need : Take charge Be kind Stay with me until we both understand this feeling that seems too much for me alone Help me return to what I was doing, with a new option I don t know what to do with how I m feeling. CIRCLE OF REPAIR Helping My Child Trust that Our Safe & Secure Relationship Will (Almost) Always Set Things Right The Path to Secure Attachment First, a map, a way to clearly understand my child s needs. I must then learn to stand back, and watch my self and my child. The next step is to talk about what I am doing (and not yet doing) to meet my child s needs. I want my child to be securely attached. Secure Attachment Individualpsykoterapi Syfte Att skapa förutsättningar för patienten att utforska sina inre arbetsmodeller av sig själv och sina anknytningspersoner i syfte att ompröva och omstrukturera dem i ljuset av den nya förståelse han tillägnar sig, och de nya erfarenheter han får, i den terapeutiska relationen. (En trygg bas s. 171) På vilka problem är anknytningsteorin tillämplig? Exempel på anknytningsrelaterade problem Nära känslomässiga relationer, separationer, förluster, sjukdom, död nya interpersonella möten 2

3 1. Att skapa en trygg bas Jämförbar med Winnicotts begrepp hållande (holding) och Bions härbärgerande (containing) T spelar samma roll som föräldern som utgör en bas för det lilla barnet att utforska världen ifrån, och en hamn att återvända till när fara hotar Den terapeutiska relationen är i likhet med förälderns relation till sitt barn en verklig relation: Ps tidigare negativa erfarenheter försvårar användningen av T som trygg bas/säker hamn P kan fästa alltför stora förhoppningar på att T ska bistå med allt som P inte tidigare fått T eget bidrag till relationen spelar också en roll för hur denna utvecklas 2. Att bistå i utforskandet Tonvikten ligger mera på terapeutens roll som ledsagare när P utforskar sig själv och mindre på att T tolkar (inte jag vet, jag ska tala om för dig utan du vet, tala om för mig Det mänskliga psyket är precis som den mänskliga kroppen gjord för att reparera sig själv, terapeutens viktigaste uppgift är att understödja självläkningsprocessen P kan fastna i ständig upprepning av barndomens svek och besvikelser Lösningen kan vara att tydligt koppla ihop minnets kognitiva (hur det var) och affektiva (hur det kändes) komponenter för att på så sätt visa att känslan inte bestraffas i den terapeutiska relationen Ingen information är så oumbärlig för konstruktion och rekonstruktion av inre arbetsmodeller av själv och andra som information om barnets och förälderns känslor för varandra (En trygg bas s 192) 3. Att använda den terapeutiska relationen Att uppmuntra P att utforska sina varseblivningar, konstruktioner och förväntningar rörande Ts sätt att vara gentemot P OBS att T inte utgår ifrån att alla Ps konstruktioner är en fråga om överföring, eftersom relationen T - P är en verklig relation som också lever sitt eget liv T måste därför vara beredd på att stå till svars för en del kritik från P och inte bara kasta tillbaka den På detta sätt stärks den terapeutiska relationen över tid 4. Kopplingar mellan nutida problem och tidigare erfarenheter En smärtsam process Kan medföra risk för allvarligt utagerande Den terapeutiska relationens dubbla uppgift som trygg bas & säker hamn kan sättas på svåra prov Viktigt att P försäkras om att de tidiga inre arbetsmodellerna var adekvata givet de omständligheter under vilka de tillkom Önskvärt att P kan förlåta sina föräldrar genom att komma till en förståelse för varför de handlade som de gjorde Samtidigt viktigt, i synnerhet om P varit utsatt för trauman, att förlåtelsen inte innebär att P tar på sig skulden för det som skett Tidiga inre arbetsmodeller (IAM) kan ha blivit föråldrade IAM som skapades i syfte att vägleda P i hans/hennes interaktion med sina närmaste vårdnadshavare tjänar inte längre sitt syfte på ett ändamålsenligt sätt. Tvärtom försvårar de för P att få sina känslomässiga behov tillgodosedda i nära relationer. P barn/tonåring Situationen i hemmet kan ha förändrats så att IAM inte längre motsvarar verkligheten Barnet har blivit äldre och mognare och kan därför bygga nya IAM som dels inkorporerar information från relationer med andra än föräldrarna och dels tolkar föräldrarnas agerande på ett nytt sätt Barnet kanske inte längre befinner sig i föräldrahemmet utan i ett foster- eller adoptivhem där IAM inte återspeglar den aktuella verkligheten P vuxen Den vuxne lever i en kärleksrelation till en person som, förhoppningsvis, inte beter sig som föräldrarna gjorde Föråldrade IAM försvårar för P genom att de inte avspeglar den aktuella verkligheten. Det är som att ha fått med sig fel karta när man ska orientera! Bowlby var en ovanlig psykodynamisk psykoterapeut Psykologiska försvar är interpersonella, snarare än intrapsykiska. Jag behöver vara nära mina anknytningspersoner för att känna mig trygg, men Deaktiverande; de kanske avvisar mig, därför är det bäst att jag undertrycker mitt behov av att känna mig trygg (för mig själv) och inte visar behovet (för dem) Hyperaktiverande; de kanske inte besvarar mitt behov eller invaderar mig på ett sätt som jag inte kan kontrollera, därför är det bäst att jag klänger mig fast vid dem och insisterar på att de tar hand om mig på ett sätt som jag kan ha kontroll över 3

4 Människan är en berättelse -- om något En persons innersta kärna är ett kondensat av hans/- hennes upplevelser av sig själv i nära känslomässiga relationer Varje människas berättelse har ett underlag i verkligheten. För att förstå en människas livsberättelse måste T lära sig så mycket som möjligt om: vad hon/har har varit med om i sina anknytningsrelationer hur livsberättelsen förmår famna dessa upplevelser Om personens historia är tillgänglig för honom/henne utan förvrängningar skapar detta trygghet och en förmåga att närma sig nya relationer på deras förutsättningar Metodutveckling Jeremy Holmes; BABI Korttids individualterapi med ungdomar & vuxna Peter Fonagy Mentalisering Patienter med allvarliga personlighetsstörningar Mary Dozier; Terapi med foster- & adoptivföräldrar Betydelsen av terapeuters inre arbetsmodeller Arietta Slade; Anknytningsteori och modern psykoanalytisk individualpsykoterapi John Byng-Hall, David Hughes (bland andra); Familjeterapi BoF Barn- och föräldraterapi Föräldraträningsprogram (VIPP-SD; W-S) Brief Attachment Based Intervention (BABI ); 10 sessioner 1. Kontrakt och terapeutisk allians Berätta med egna ord vad som gör att Du sökt hjälp Hur skulle Du vilja att ditt liv blev annorlunda Om terapin lyckas, vad är det då som har ändrats och hur skulle Du och de som känner dig märka det BABI -- de olika domänerna Trygg bas Utforskande Förlust Självhävdelse och sund ilska Triggers -- det som utlöser känslor av ilska, sorg, oro, depression Reflekterande förmåga BABI -- ex. checklista Trygg bas Som barn Nu Till vem gick du när du behövde hjälp/stöd/tröst Vem förstod dig bäst när Du var barn Vad var mest skrämmande för dig som barn Vad gör Du när Du känner dig sjuk, ledsen, orolig, trött Vem vänder du dig till när Du är orolig eller bekymrad Vilken är din största oro Familjeterapi; John Bowlby (1949) The study and reduction of group tensions in the family. Human Relations, 2, Faced with a situation where the co-operation of key people is difficult to maintain, there is a temptation for the professional worker to solve the group problem by removing one or more of the indviduals concerned (syndabock alltså!) Förespråkade åtminstone en gemensam session, i alla barnpsykiatriska ärenden, där samtliga familjemedlemmar och de olika professionella som arbetar med fallet deltog Betonade betydelsen som sådana gemensamma samtal kan ha, inte bara för barnets utan också för föräldrarnas psykiska hälsa och välbefinnande 4

5 John Byng-Hall (1995) Rewriting family scripts Familjeskript Upprepningsskript Korrigerande skript Improviserade skript Terapeutens eget familjeskript Familjetest (aktuella anknytningsmönster) Behandlingen Att blockera dysfunktionella skript Att utmana existerande skript Att hjälpa familjen improvisera fram nya skript Kan man mäta Spöket i barnkammaren Anknytningsintervjun (AAI) Timslång halvstrukturerad intervju som omfattar 20 frågor Ger en rimligt god bild av den vuxnes barndomserfarenheter i anknytningsrelevanta situationer aktuella sinnestillstånd (tankar och känslor) avseende dessa erfarenheter Har goda psykometriska egenskaper Visar god överensstämmelse med oberoende bedömningar av det egna barnets anknytning till den intervjuade Befinner sig fortfarande på forskningsstadiet 5