Anknytning Referenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anknytning Referenser"

Transkript

1 Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm: Natur och Kultur) Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytnings- teori - - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken tillämpningar av anknytningsteorin. Presentationen! Det tidiga samspelet mellan barn och förälder lägger grunden för senare samspel! Utvecklingen av inre arbetsmodeller utgör länken mellan samspelet med föräldrarna och senare samspel! Anknytningsutvecklingen under förskoleåren! Våld i familjen påverkar barns anknytningsutveckling! Vuxnas egna anknytningserfarenheter påverkar hur man klarar av att möta barn med särskilda behov Anknytningens evolutionära ändamål! Utvecklades hos nomadiserande däggdjur ur tidigare system för att hantera hot och faror! Bygger på förutsättningen att hot och faror kommer utifrån! Har som uppgift att:! skydda avkomman mot faror genom att ungen håller sig nära någon vuxen som är kapabel och villig att beskydda barnet! skapa ett ömsesidigt band mellan dessa ungen och dess primära vårdare som gör båda intresserade av varandras närhet Kontakt betyder så mycket nomader är vana vid att bli burna 1

2 Pionjärerna Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av separation för barn i åldern 1/2-3 år, för utvecklingen av djupa känslomässiga relationer senare i livet Separationsreaktioner och sorg! Protest -- Vart tog du vägen?? Kom hit!!! Förtvivlan -- Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte..! Losskoppling -- Jag måste klara mig, och för att kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från mitt hopp om att du kommer tillbaka Varför reagerade barnen så starkt? Anknytningssystemet är nära kopplat till rädslosystemet. Bowlby beskrev ett antal naturliga ledtrådar om fara:! obekanta platser! obekanta personer,! plötsliga förändringar i omgivningen! att vara ensam Bowlby menade också att människan blivit extra skicklig på att reagera på situationer som innehåller fler än en fara. Det är inte förvånande att det lilla barnet reagerar starkt på att o vara ensam o i en främmande miljö o omgiven av främmande personer 10 Närhet utforskande - omvårdnad! Anknytningssystemet liknar en termostat som:! aktiveras vid rädsla, behov av närhet och skydd! försätts i viloläge, när allt är lugnt för att ge utrymme för utforskande på avstånd! kan aktiveras väldigt snabbt och då förhindras allt utforskande WHO-rapporten 1951 For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment.! Den vuxnes uppgift är att i omvårdnaden skapa utrymme för och balansera trygghetssökande & utforskande till barnets bästa 2

3 Dagliga kontra dygnslånga separationer! Separationens längd timmar inte dagar! Utsattheten frisk snarare än sjuk eller övergiven! Bekant snarare än främmande inskolad! Aktivitet äta och leka kontra somna och vakna Mary Ainsworths studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda och USA på 1950-talet la grunden för kunskapen om betydelsen av vuxnas lyhördhet för barns signaler MEN -- separationen innebär en påfrestning som barn hanterar olika bra utifrån sitt temperament sina tidigare erfarenheter hur bra förskolan förmår anpassa sig till små barns behov Anknytning i åldern månader! Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent, barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern! TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker hamn! UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad (deaktiverande anknytningssystem)! AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet (hyperaktiverande anknytningssystem)! Desorganiserad -- Samspelet mellan barn och förälder har innehållit element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern. Inre Arbetsmodeller - den psykologiska mekanism som bär anknytningen! Föreställningar (mentala representationer) om sig själv, den andre och relationen dem emellan! Byggs upp av både kognitiva och känslomässiga minnen av samspelshändelser! När den formats fungerar den till stora delar omedvetet! Våld i familjen ökar kraftigt risken för utvecklingen av D-anknytning Begreppet inre arbetsmodell! Är från början relationsspecifik men generaliseras allt eftersom och blir mer stabil! Utformas olika beroende på erfarenheten av samspel med de primära vårdarna! Utgör en kompromiss mellan individens anknytningsbehov och hans/hennes samlade erfarenhet av att ha fått dessa tillgodosedda Inre arbetsmodeller! Otrygga inre arbetsmodeller är adaptiva i den bemärkelsen att de utgör den bästa möjliga kompromissen i den miljö där de skapades! Därmed inte sagt att de är optimala i senare relationer!!! Ökande kognitiv kapacitet möjliggör förändringar av de inre arbetsmodellerna 3

4 Inre arbetsmodeller! Breddade erfarenheter möjliggör mer nyanserade / differentierade inre arbetsmodeller! Risken är dock stor att de tidiga inre arbetsmodellerna styr barnets beteende i nya relationer så att hon/han får sin arbetsmodeller bekräftade! Förskolepersonal har en viktig uppgift när det gäller att utmana utsatta barns inre arbetsmodeller! MEN därmed följer också ett ansvar för kontinuitet i relationerna Mentaliseringsförmåga I anknytningsrelationer tränar vi förmågan att! föreställa oss vad andra tänker och känner! reflektera över våra egna känslor och drivkrafter! Barn, och vuxna, med trygg anknytning tycker att det är spännande att vara en psykologisk varelse, och ser det som en positiv utmaning att förstå sig själv och andra! För barn med otrygg och/eller desorganiserad anknytning är frågan mkt. mer komplex Omvårdnad och anknytning Mentaliseringsförmågans uppkomst Lärs in via omvårdnadspersonens mind-mindedness! Föräldern förmår att tolka spädbarnets reaktioner/ beteenden som om de styrdes av avsikter och önskningar och återför detta till barnet Två sidor av samma mynt! Barnets medvetenhet om att det finns en mental värld växer fram intersubjektivt genom erfarenhet av att ha blivit tänkt på! För barn med brister hemifrån i dessa avseenden är det extra viktigt att få hjälp av förskolepersonalen att bli en psykologisk varelse Anknytning i förskoleåren -- Målinriktat partnerskap! att förstå att anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov! att skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt! att dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden! att göra en rimlig skattning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består! att påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål Anknytning i fas IV -- upplevd trygghet! Trygg anknytning i fas IV innebär! en inre övertygelse om att barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs, dvs.! att barnet vet att! att föräldern är tillgänglig för barnet! föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas! bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till! Barn som vuxit upp i lågrisk-miljöer har i allmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år 4

5 Anknytning i fas IV -- Vad krävs av föräldern! God omvårdnad i fas IV innebär fortsatt att föräldern är! Större! Starkare OCH! Snäll! Föräldern behöver fortsatt uppmuntra barnets behov av utforskande och närhetssökande så att det blir en bra balans Anknytning i fas IV -- upplevd otrygghet! Otrygg/desorganiserad anknytning i fas IV innebär! Bristande tillit till vuxnas vilja/förmåga att ha en delad plan för närhet/trygghet! Olika barn vet olika saker, nämligen att föräldern i känslomässigt utsatta situationer är! otillgänglig för barnet i! oförutsägbart tillgänglig för barnet! skrämmande för barnet! hjälplös inför sin situation och inför barnet! Om barnet upplever föräldern som skrämmande eller hjälplös är det stor risk att barnet utvecklar en kontrollerande anknytning Familjevåld känslomässig otrygghet?! I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst! Den ene föräldern p gr a att han/hon är en hotfull angripare! Den andre för att hon/han är ett hjälplöst offer fullt upptagen med att skydda sig själv! Det är, ur barnets synpunkt, inte alltid så enkelt som att det finns en angripare och ett offer. I en del familjer utövas våldet av båda föräldrarna, och barnet förlorar båda föräldrarna när de är upptagna av sin konflikt. Familjevåld -- modellinlärning! I familjer där den ene eller båda föräldrarna använ-der våld lär sig barn att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa konflikter på.! Barnet lär sig båda sidorna i konflikten.! Våldsexponeringen får konsekvenser för barnets relationer! till jämnåriga (mobbare/mobboffer)! Till en kärlekspartner senare i livet (svårigheter med intimitet och konfliktlösning)! Att leva i en familj där det förekommer våld får ofta negativa konsekvenser för barnets hälsa Familjevåld inte bara våld mellan vuxna! I familjer där det förekommer våld mellan de vuxna är barnen ofta också utsatta för direkt våld från den ene eller båda föräldrarna! Våldet är ofta bara en aspekt av hur det är att växa upp i den familjen, andra kan vara:! Kaotisk situation med vanvård, försummelse! Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att varannan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc.! Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än någon enskild Hur märks barnets bekymmer på förskolan?! Hur man leker med andra barn! Hur man relaterar till de vikarierande anknytningspersonerna! Hur man hanterar att vara själv och fullgöra en uppgift! Hur man hanterar föräldrarna vid lämning och hämtning! OBS STORA individuella variationer, det finns inte ETT sätt som barn som utsatts för våld i sin familj reagerar på 5

6 Utvecklingspsykopatologi (Psykopatologi som en effekt av utveckling)! Psykopatologi är resultatet av utvecklingsavvikelser över längre tid! Utvecklingen är inte förutbestämd; olika vägar kan leda till samma slutdestination (ekvifinalitet)! Samma grundorsak (IPV) kan få många olika effekter (multifinalitet)! Förändring kan ske när som helst! Förändringsmöjligheten begränsas av hur man löst tidigare utvecklingsuppgifter Vad kan förskolan göra?! Stötta den utsatta förälderns föräldraförmåga! Vara observant! Vara modig våga påpeka det man ser, våga fråga och om nödvändigt våga anmäla! Vara bra omvårdnadspersoner! lyhörda för barnets behov, också de barnet inte kan uttrycka! större och starkare än barnet OCH snälla! utmana, på ett snällt sätt, barnets inre arbetsmodeller! Acceptera att både barn och vuxna är olika! I synnerhet barn med särskilda behov väljer gärna en favoritperson som de tyr sig till! Vissa vuxna klarar ett visst barn bättre än andra 32 6

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna

Dagens upplägg Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer Behovet av någon att ty sig till Referens Pionjärerna Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori Dagens upplägg 2. Anknytning i förskoleåldern 3. Anknytning i mellanbarndom, tonår och som vuxen Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Anknytning i förskolan;

Anknytning i förskolan; Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning?

Behovet av någon att ty sig till. Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar. Vad är anknytning? Anknytning som livstema stabilitet, förändring och möjligheter till intervention i olika åldrar Behovet av någon att ty sig till Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling

1. En transaktionell modell -- grunden för att förstå utveckling Det kommer naturligt men vad är det som kommer naturligt? Omvårdnadsförmåga ur ett anknytningsperspektiv Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Samspelet föräldrar --

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Anknytning I. De första åren

Anknytning I. De första åren Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår

Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anknytning & familjeterapi I. Barndom och tonår Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Anknytning - en del av den mänskliga naturen Whilst especially

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

Anknytning. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet,  1 Anknytning Anknytning i förskolan? Therese Selinus 2016 Vad innebär anknytning? Hur hänger anknytning ihop med hjärnans utveckling?? Hur kan vi möta barn som ställföreträdande anknytningspersoner för att

Läs mer

Anknytning i teori och praktik

Anknytning i teori och praktik Anknytning i teori och praktik Pia Risholm Mothander prm@psychology.su.se En utvecklingsteori om behovet av nära känslomässiga relationer - från vaggan till graven Alla älskar steori Utgångspunkt i klinisk

Läs mer

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se

Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Anknytning, omsorgssvikt och familjehem. Karin Lundén, FD karinlunden@comhem.se Karin.Lunden@socwork.gu.se Viktiga företeelser n Barn utvecklas i relation n Barns hjärna utvecklas i relation n Omsorgssvikt

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Dagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående

Dagens teman. Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Se till mig som liten är om betydelsen av att stödja barnets tidiga utveckling för att främja senare psykisk hälsa och välmående Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling

En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling + - En fråga om samspel teorier, begrepp, bilder & tankar om barns utveckling Kerstin Neander 3 mars 2008 Här börjar livet. Vad hjälper ett barn? Vad stjälper ett barn? Skyddsfaktorer Anknytning Att duga

Läs mer

Den inre savannen inre konflikter ur ett anknytningsperspektiv. Tor Wennerberg

Den inre savannen inre konflikter ur ett anknytningsperspektiv. Tor Wennerberg Den inre savannen inre konflikter ur ett anknytningsperspektiv Tor Wennerberg 1 Vad ska jag prata om idag? Vad är egentligen anknytning? Inre konflikter rovdjur på den inre savannen Hur inre konflikter

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Anknytningens betydelse i dagvård

Anknytningens betydelse i dagvård Anknytningens betydelse i dagvård - En kvalitativ undersökning kring anknytning i dagvård och dagvårdspersonalens syn på anknytningsrelationer Emilia Sigg Examensarbete för Socionom (YH)-examen Utbildningsprogrammet

Läs mer

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö

Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt

Läs mer

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog

Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer. Carolina Laine Leg. psykolog Anknytning och föräldrablivande i adoptionsfamiljer Carolina Laine Leg. psykolog Vad är anknytning? Anknytning Att stå i förbindelse med en större enhet Anknytningsteorin handlar om Hur ett känslomässigt

Läs mer

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007 Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori

Läs mer

Pedagogen som en sekundär anknytningsperson

Pedagogen som en sekundär anknytningsperson LÄRARPROGRAMMET Pedagogen som en sekundär anknytningsperson En studie gjord i förskolan om pedagogers arbete med barns anknytningsbehov Caroline Haag och Marie Ireholt Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Små barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt

Små barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt Små barns behov av en långsiktig trygg bas en barnpsykologisk kunskapsöversikt Pia Risholm Mothander, FD, docent Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Anders Broberg, FD, professor Psykologiska

Läs mer

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet

Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Små fötters steg in i förskolans värld anknytningens betydelse för det lilla barnet SMALL FEET WALKING

Läs mer

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga

Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Examinationsuppgift Ericastiftelsen 2011 Mentalisering i psykiatriskt arbete med Bengt Magnusson barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp Om arbete med föräldrars mentaliseringsförmåga Barns olika psykiatriska

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström

Läs mer

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Att uppmärksamma det späda barnets behov Att uppmärksamma det späda barnets behov Om tidiga insatser kring späda och små barn till föräldrar med psykisk ohälsa NBK 2012 Stockholm Birthe Hagström, fil.dr.ped. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Utveckling på avvägar om Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori - - www.gu.se

Utveckling på avvägar om Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori - - www.gu.se 2015-09-11 Broberg, A., Almqvist, K. Risholm Mothander, P & Tjus, T. (2015). Klinisk barnpsykologi utveck- ling på avvägar 2:a utgåvan Utveckling på avvägar om Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T.

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur

Läs mer

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel

Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp. ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Föräldrastöd inom barnhälsovården individuellt och i grupp ICDP International Child Development Programmes Vägledande Samspel Professor Henning Rye och Karsten Hundeide 1 Fysisk Psykisk Social Emotionell

Läs mer

Anknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation

Anknytning och sex. Anknytning. När aktiveras anknytningsmönstret? John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation Anknytning och sex Tell me how you were loved and I will tell you how you make love Esther Perel, 2010-10-04 Anknytning John Bowlby och Mary Ainsworth Strange situation När aktiveras anknytningsmönstret?

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI

INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI VAD ÄR UTVECKLINGSPSYKLOGI? INTRODUKTION TILL UTVECKLINGSPSYKOLOGI Täcker alla psykologins områden Från befruktningen till döden I ett utvecklingsperspektiv Avseende både normal och abnorm utveckling HUR

Läs mer

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan

Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och inskolning i förskolan Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Barn Unga Samhälle Examensarbete i fördjupningsarbete Barndom och lärande 15 högskolepoäng på grundnivå Pedagogers och föräldrars syn på anknytning och

Läs mer

Anknytning och våld i familjen. 1. Vad är anknytning? Det är inte det biologiska bandet som avgör. Anknytningsteori i sammanfa6ning

Anknytning och våld i familjen. 1. Vad är anknytning? Det är inte det biologiska bandet som avgör. Anknytningsteori i sammanfa6ning MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Referenser (alla Natur och Kultur) Anknytning och våld i familjen Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Broberg, A., Almqvist,

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning

Läs mer

du måste ha kärlek till varje pris

du måste ha kärlek till varje pris du måste ha kärlek till varje pris Om anknytningsstil hos par som besöker familjerådgivningen Susanne Wittkull Psykoterapeutprogrammet, kognitiv inriktning 90p Vårterminen 2010 Uppsats 15 hp Handledare:

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Föräldraaktiv inskolning på förskolan ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Små barns separationsreaktioner och beteenden efter inskolningen samt pedagogers och föräldrars syn på inskolningen. En observations-

Läs mer

För att uppleva sann närhet. själva. behöver vi också kunna vara NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG

För att uppleva sann närhet. själva. behöver vi också kunna vara NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG NYFIKEN PÅ... TOR WENNERBERG Psykolog och författare aktuell med boken: Själv och tillsammans: Om anknytning och identitet i relationer För att uppleva sann närhet behöver vi också kunna vara själva Vi

Läs mer

Anknytning/ Relationer

Anknytning/ Relationer Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska

Läs mer

ANKNYTNING. Anknytningsmönster hos barn och vuxna

ANKNYTNING. Anknytningsmönster hos barn och vuxna ANKNYTNING Anknytningsmönster hos barn och vuxna TOR WENNERBERG Leg psykolog, författare Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Främmandesituationen: barns olika anknytningsmönster.

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014

EXAMENSARBETE. En ny värld öppnar sig. Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan. Gunhild Lindmark 2014 EXAMENSARBETE En ny värld öppnar sig Förskollärares erfarenheter av inskolningsmodeller i förskolan Gunhild Lindmark 2014 Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen, 210 hp Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Mikaela Haglund. Examensarbete för socionom (YH)-examen. Utbildningsprogrammet för det sociala området

Mikaela Haglund. Examensarbete för socionom (YH)-examen. Utbildningsprogrammet för det sociala området För vem i hela världen kan man lita på när tryggheten plötsligt fallerar? - En kvalitativ studie om anknytning och dess betydelse för barn inom småbarnspedagogik. Mikaela Haglund Examensarbete för socionom

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden Birkahemmet är en verksamhet som arbetar med de tidigaste relationerna mellan spädbarn

Läs mer

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till

Läs mer

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Examensarbete i barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå Pedagoger som anknytningspersoner - Förutsättningar för att skapa trygga relationer i förskolans verksamhet

Läs mer

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete

ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN. Grundnivå Pedagogiskt arbete ANKNYTNINGENS BETYDELSE FÖR TRYGGHET EN STUDIE OM FÖRSKOLLÄRARES SYN PÅ BARNS ANKNYTNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Maria Liljebjörn Jennie Andersson 2016-FÖRSK-K05 Program: Förskollärarutbildning

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens särskilda betydelse M Weinstock 2008, Van den Bergh 2004, O

Läs mer

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28

Syfte..23. Deltagare...25 Intervju AAI... 25 Kodning av AAI...25 Procedur...28 Innehållsförteckning sid Anknytningsteorins grunder..... 5 Trygghet och utforskande.......5 Anknytningens utveckling........6 Inre arbetsmodeller........7 Hierarki av arbetsmodeller........ 8 Arbetsmodellernas

Läs mer

Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn

Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Separationsångesttestets användbarhet i kliniskt arbete för att mäta anknytning hos barn Christina Thinsz Examensarbete 30 hp Psykologprogrammet Vårterminen

Läs mer

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Anknytningens betydelse för en god start i förskolan

Anknytningens betydelse för en god start i förskolan Anknytningens betydelse för en god start i förskolan Barns socioemotionella utveckling och behov av trygghet och närhet under inskolningen i ljuset av anknytnings- och samspelsteorin Författare: Irina

Läs mer

ANKNYTNINGEN ÄR A OCH

ANKNYTNINGEN ÄR A OCH ANKNYTNINGEN ÄR A OCH O I FÖRSKOLAN - HUR FÖRSKOLLÄRARE OCH BARNSKÖTARE BESKRIVER BETYDELSEN AV SMÅ BARNS INSKOLNING I FÖRSKOLAN Grundnivå Pedagogiskt arbete Anna Johanson Magdalena Kjellsson 2016-FÖRSK-K174

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA

PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, FÖRSKOLA En pedagogisk och social bedömning för barn i förskolan skrivs när man vill hitta orsaker och förklaringar till svårigheter som barnet har i samspel och

Läs mer

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:

Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn: Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Barn som far illa i hemmet. En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan observerar och följer barn som far illa i hemmet.

Barn som far illa i hemmet. En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan observerar och följer barn som far illa i hemmet. Självständigt arbete, 15 hp Barn som far illa i hemmet. En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan observerar och följer barn som far illa i hemmet. Författare: Jennie Viktorsson Handledare:Håkan Fleischer

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer