Anknytning Referenser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anknytning Referenser"

Transkript

1 Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm: Natur och Kultur) Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T. & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytnings- teori - - betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, A., Risholm Mothander, P. Granqvist, P., & Ivarsson, T. (2008). Anknytning i praktiken tillämpningar av anknytningsteorin. Presentationen! Det tidiga samspelet mellan barn och förälder lägger grunden för senare samspel! Utvecklingen av inre arbetsmodeller utgör länken mellan samspelet med föräldrarna och senare samspel! Anknytningsutvecklingen under förskoleåren! Våld i familjen påverkar barns anknytningsutveckling! Vuxnas egna anknytningserfarenheter påverkar hur man klarar av att möta barn med särskilda behov Anknytningens evolutionära ändamål! Utvecklades hos nomadiserande däggdjur ur tidigare system för att hantera hot och faror! Bygger på förutsättningen att hot och faror kommer utifrån! Har som uppgift att:! skydda avkomman mot faror genom att ungen håller sig nära någon vuxen som är kapabel och villig att beskydda barnet! skapa ett ömsesidigt band mellan dessa ungen och dess primära vårdare som gör båda intresserade av varandras närhet Kontakt betyder så mycket nomader är vana vid att bli burna 1

2 Pionjärerna Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av separation för barn i åldern 1/2-3 år, för utvecklingen av djupa känslomässiga relationer senare i livet Separationsreaktioner och sorg! Protest -- Vart tog du vägen?? Kom hit!!! Förtvivlan -- Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte..! Losskoppling -- Jag måste klara mig, och för att kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från mitt hopp om att du kommer tillbaka Varför reagerade barnen så starkt? Anknytningssystemet är nära kopplat till rädslosystemet. Bowlby beskrev ett antal naturliga ledtrådar om fara:! obekanta platser! obekanta personer,! plötsliga förändringar i omgivningen! att vara ensam Bowlby menade också att människan blivit extra skicklig på att reagera på situationer som innehåller fler än en fara. Det är inte förvånande att det lilla barnet reagerar starkt på att o vara ensam o i en främmande miljö o omgiven av främmande personer 10 Närhet utforskande - omvårdnad! Anknytningssystemet liknar en termostat som:! aktiveras vid rädsla, behov av närhet och skydd! försätts i viloläge, när allt är lugnt för att ge utrymme för utforskande på avstånd! kan aktiveras väldigt snabbt och då förhindras allt utforskande WHO-rapporten 1951 For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment.! Den vuxnes uppgift är att i omvårdnaden skapa utrymme för och balansera trygghetssökande & utforskande till barnets bästa 2

3 Dagliga kontra dygnslånga separationer! Separationens längd timmar inte dagar! Utsattheten frisk snarare än sjuk eller övergiven! Bekant snarare än främmande inskolad! Aktivitet äta och leka kontra somna och vakna Mary Ainsworths studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda och USA på 1950-talet la grunden för kunskapen om betydelsen av vuxnas lyhördhet för barns signaler MEN -- separationen innebär en påfrestning som barn hanterar olika bra utifrån sitt temperament sina tidigare erfarenheter hur bra förskolan förmår anpassa sig till små barns behov Anknytning i åldern månader! Organiserad -- samspelet mellan barn och förälder har varit rimligt konsekvent, barnet har lärt sig vad det kan förvänta sig i relationen till föräldern! TRYGG -- barnet kan använda föräldern som trygg bas och säker hamn! UNDVIKANDE -- barnet begränsar sin känslomässiga kontakt med föräldern av rädsla för att bli avvisad (deaktiverande anknytningssystem)! AMBIVALENT -- barnet söker föräldern men är osäker på dennes tillgänglighet (hyperaktiverande anknytningssystem)! Desorganiserad -- Samspelet mellan barn och förälder har innehållit element av rädsla. Spädbarnets bristande kognitiva kapacitet gör det omöjligt för barnet att organisera en sammanhållen representation av samspelet med föräldern. Inre Arbetsmodeller - den psykologiska mekanism som bär anknytningen! Föreställningar (mentala representationer) om sig själv, den andre och relationen dem emellan! Byggs upp av både kognitiva och känslomässiga minnen av samspelshändelser! När den formats fungerar den till stora delar omedvetet! Våld i familjen ökar kraftigt risken för utvecklingen av D-anknytning Begreppet inre arbetsmodell! Är från början relationsspecifik men generaliseras allt eftersom och blir mer stabil! Utformas olika beroende på erfarenheten av samspel med de primära vårdarna! Utgör en kompromiss mellan individens anknytningsbehov och hans/hennes samlade erfarenhet av att ha fått dessa tillgodosedda Inre arbetsmodeller! Otrygga inre arbetsmodeller är adaptiva i den bemärkelsen att de utgör den bästa möjliga kompromissen i den miljö där de skapades! Därmed inte sagt att de är optimala i senare relationer!!! Ökande kognitiv kapacitet möjliggör förändringar av de inre arbetsmodellerna 3

4 Inre arbetsmodeller! Breddade erfarenheter möjliggör mer nyanserade / differentierade inre arbetsmodeller! Risken är dock stor att de tidiga inre arbetsmodellerna styr barnets beteende i nya relationer så att hon/han får sin arbetsmodeller bekräftade! Förskolepersonal har en viktig uppgift när det gäller att utmana utsatta barns inre arbetsmodeller! MEN därmed följer också ett ansvar för kontinuitet i relationerna Mentaliseringsförmåga I anknytningsrelationer tränar vi förmågan att! föreställa oss vad andra tänker och känner! reflektera över våra egna känslor och drivkrafter! Barn, och vuxna, med trygg anknytning tycker att det är spännande att vara en psykologisk varelse, och ser det som en positiv utmaning att förstå sig själv och andra! För barn med otrygg och/eller desorganiserad anknytning är frågan mkt. mer komplex Omvårdnad och anknytning Mentaliseringsförmågans uppkomst Lärs in via omvårdnadspersonens mind-mindedness! Föräldern förmår att tolka spädbarnets reaktioner/ beteenden som om de styrdes av avsikter och önskningar och återför detta till barnet Två sidor av samma mynt! Barnets medvetenhet om att det finns en mental värld växer fram intersubjektivt genom erfarenhet av att ha blivit tänkt på! För barn med brister hemifrån i dessa avseenden är det extra viktigt att få hjälp av förskolepersonalen att bli en psykologisk varelse Anknytning i förskoleåren -- Målinriktat partnerskap! att förstå att anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov! att skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt! att dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden! att göra en rimlig skattning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består! att påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål Anknytning i fas IV -- upplevd trygghet! Trygg anknytning i fas IV innebär! en inre övertygelse om att barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs, dvs.! att barnet vet att! att föräldern är tillgänglig för barnet! föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas! bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till! Barn som vuxit upp i lågrisk-miljöer har i allmänhet uppnått fas IV när de fyllt 4 år 4

5 Anknytning i fas IV -- Vad krävs av föräldern! God omvårdnad i fas IV innebär fortsatt att föräldern är! Större! Starkare OCH! Snäll! Föräldern behöver fortsatt uppmuntra barnets behov av utforskande och närhetssökande så att det blir en bra balans Anknytning i fas IV -- upplevd otrygghet! Otrygg/desorganiserad anknytning i fas IV innebär! Bristande tillit till vuxnas vilja/förmåga att ha en delad plan för närhet/trygghet! Olika barn vet olika saker, nämligen att föräldern i känslomässigt utsatta situationer är! otillgänglig för barnet i! oförutsägbart tillgänglig för barnet! skrämmande för barnet! hjälplös inför sin situation och inför barnet! Om barnet upplever föräldern som skrämmande eller hjälplös är det stor risk att barnet utvecklar en kontrollerande anknytning Familjevåld känslomässig otrygghet?! I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst! Den ene föräldern p gr a att han/hon är en hotfull angripare! Den andre för att hon/han är ett hjälplöst offer fullt upptagen med att skydda sig själv! Det är, ur barnets synpunkt, inte alltid så enkelt som att det finns en angripare och ett offer. I en del familjer utövas våldet av båda föräldrarna, och barnet förlorar båda föräldrarna när de är upptagna av sin konflikt. Familjevåld -- modellinlärning! I familjer där den ene eller båda föräldrarna använ-der våld lär sig barn att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa konflikter på.! Barnet lär sig båda sidorna i konflikten.! Våldsexponeringen får konsekvenser för barnets relationer! till jämnåriga (mobbare/mobboffer)! Till en kärlekspartner senare i livet (svårigheter med intimitet och konfliktlösning)! Att leva i en familj där det förekommer våld får ofta negativa konsekvenser för barnets hälsa Familjevåld inte bara våld mellan vuxna! I familjer där det förekommer våld mellan de vuxna är barnen ofta också utsatta för direkt våld från den ene eller båda föräldrarna! Våldet är ofta bara en aspekt av hur det är att växa upp i den familjen, andra kan vara:! Kaotisk situation med vanvård, försummelse! Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att varannan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc.! Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än någon enskild Hur märks barnets bekymmer på förskolan?! Hur man leker med andra barn! Hur man relaterar till de vikarierande anknytningspersonerna! Hur man hanterar att vara själv och fullgöra en uppgift! Hur man hanterar föräldrarna vid lämning och hämtning! OBS STORA individuella variationer, det finns inte ETT sätt som barn som utsatts för våld i sin familj reagerar på 5

6 Utvecklingspsykopatologi (Psykopatologi som en effekt av utveckling)! Psykopatologi är resultatet av utvecklingsavvikelser över längre tid! Utvecklingen är inte förutbestämd; olika vägar kan leda till samma slutdestination (ekvifinalitet)! Samma grundorsak (IPV) kan få många olika effekter (multifinalitet)! Förändring kan ske när som helst! Förändringsmöjligheten begränsas av hur man löst tidigare utvecklingsuppgifter Vad kan förskolan göra?! Stötta den utsatta förälderns föräldraförmåga! Vara observant! Vara modig våga påpeka det man ser, våga fråga och om nödvändigt våga anmäla! Vara bra omvårdnadspersoner! lyhörda för barnets behov, också de barnet inte kan uttrycka! större och starkare än barnet OCH snälla! utmana, på ett snällt sätt, barnets inre arbetsmodeller! Acceptera att både barn och vuxna är olika! I synnerhet barn med särskilda behov väljer gärna en favoritperson som de tyr sig till! Vissa vuxna klarar ett visst barn bättre än andra 32 6

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång

Schema för dagen. Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori en snabbgenomgång 09.00-15.30 Fika 10.30-11.00 Lunch 12.45-13.30 Schema för dagen Bensträckare fruktstund 14.30 www.famos.se www.sfft.se Anknytningsteori - betydelsen av nära känslomässiga relationer 1. Anknytningsteori

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan

Dagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Små barn vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012).

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Anknytning I. De första åren

Anknytning I. De första åren Behovet av någon att ty sig till Anknytning I. De första åren Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Anders.Broberg@psy.gu.se 1 2 Att lära sig känna igen sina närmaste -- betydelsen

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen.

Anknytning i mellanbarndom och tonår. Anknytning som personlighets- drag, Anknytningsrelevanta situationer under mellanbarndomen. Anknytning i mellanbarndomen utveckling mot personlighetsdrag påbörjas Anknytning i mellanbarndom och tonår Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet v Under förskoleåren

Läs mer

Desorganiserad anknytning

Desorganiserad anknytning Desorganiserad anknytning - en biologisk paradox Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Desorganiserad anknytning som en biologisk paradox, när den enda

Läs mer

Leif Andersson. Anknytning

Leif Andersson. Anknytning Psykologpraktik Andersson-Nord AB Esplanaden 2 531 31 Lidköping Leif Andersson Anknytning Anknytningsteorin daterar sig bakåt till 40-talet då de första tankarna började formuleras av John Bowlby. Han

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran

Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Välkommen! Tidig anknytning och dagvårdsstart Webbföresläning 30.10.2014 Noora Lohi, chef för småbarnsfostran Barnavårdsföreningen i Finland r.f. Icke-vinstbringande organisation. Finlands äldsta barnskyddsorganisation,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ANKNYTNING. Anknytningsmönster hos barn och vuxna

ANKNYTNING. Anknytningsmönster hos barn och vuxna ANKNYTNING Anknytningsmönster hos barn och vuxna TOR WENNERBERG Leg psykolog, författare Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Främmandesituationen: barns olika anknytningsmönster.

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete Barn som anhöriga NAK nationell konferens Uppsala 2013 10 15 Birthe Hagström

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Utvecklingspsykologi

Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologi Utvecklingspsykologiska teorier försöker ge svar på frågor som: Vad påverkar barns utveckling? Vad är det som gör att barn blir som dom blir? Vad är det som gör att de utvecklas till

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9

Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Barnets naturliga utveckling och tidiga avvikelser januari 2013 Läkarutbildningen termin 9 Eva Tedgård Leg psykolog, leg psykoterapeut Viktoriagården BUP Malmö De första levnadsårens Hjärnans utveckling

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

ANKNYTNINGSTEORI. Anknytningsmönster och personlighetsutveckling. Tor Wennerberg

ANKNYTNINGSTEORI. Anknytningsmönster och personlighetsutveckling. Tor Wennerberg ANKNYTNINGSTEORI Anknytningsmönster och personlighetsutveckling Tor Wennerberg Vad ska jag prata om idag? Anknytningsteorin: vad är egentligen anknytning? Främmandesituationen: barns olika anknytningsmönster.

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

Tolka och förstå små barn

Tolka och förstå små barn 2013-06-24 13/59 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Skolstyrelsen (motsv) Socialnämnden (motsv) Tolka och förstå små barn BAKGRUND/ SYFTE Den här kursen vänder

Läs mer

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan? MELLANRUMMET NORDISK TIDSKRIFT FÖR BARN- OCH UNGDOMSPSYKOTERAPI NORDIC JOURNAL OF CHILD AND ADOLESCENT PSYCHOTHERAPY 56 Anders Schiöler Stockholm Barnpsykologiska utredningar hur bedömer man mentaliseringsförmågan?

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv

Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Små barns steg in i förskolans värld ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv Small children entering the

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vad innebär det att vara koncentrerad?

Vad innebär det att vara koncentrerad? Vad innebär det att vara koncentrerad? Att koncentrera sig innebär att öppna sig för och ta in omvärlden; att med sina sinnen registrera intrycken från allt som finns omkring. Men omvärlden ger så ofantligt

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering

Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering Kapitel 6 Anknytningsmönster, affektiv kommunikation och affektreglering 1 Anknytning starka affektiva band Samspelet mellan olika biologiskt förberedda system är i fokus i detta kapitel: Systemet för

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

ANKNYTNINGSSTIL OCH VAL AV PSYKOTERAPIUTBILDNING OCH BERÄTTELSER OM ANKNYTNING

ANKNYTNINGSSTIL OCH VAL AV PSYKOTERAPIUTBILDNING OCH BERÄTTELSER OM ANKNYTNING Institutionen för psykologi ANKNYTNINGSSTIL OCH VAL AV PSYKOTERAPIUTBILDNING OCH BERÄTTELSER OM ANKNYTNING Zana Bogicevic Psykoterapeutexamensuppsats Handledare: Per Johnsson Examinator: Cristina Lundqvist-Persson

Läs mer

Anknytning - HT 14. Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se. Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning

Anknytning - HT 14. Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se. Några viktiga begrepp. Utveckling av anknytning Anknytning - HT 14 Tommie Forslund tommie.forslund@psyk.uu.se Några viktiga begrepp Anknytningsteori; teori om barn och omvårdarsampel. Viktiga gestalter; John Bowlby, Mary Ainsworth, och Mary Main. Anknytningssystem;

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Att synliggöra barnen på kvinnojour Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie Hur startade det? Kerstin Almqvists forskningsrapport Ansvarig för projektet Barn som bevittnat våld

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

ATT SKATTA SIN KÄRLEKSRELATION

ATT SKATTA SIN KÄRLEKSRELATION ATT SKATTA SIN KÄRLEKSRELATION En studie av självskattningsinstrumentet ENR Lisa Strand Kerstin Ståhl Handledare: Pia Risholm Mothander och Elisabet Borg EXAMENSUPPSATS, PSYKOLOGLINJEN 2008 STOCKOLMS UNIVERSITET

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen!

Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! Vad är sorg? Vad kan orsaka sorg? Hur kan sorg påverka ditt liv? Hur bearbetar du din sorg idag? Så här kan du bearbeta din sorg i fortsättningen! För ditt inre välbefinnande! Vad är sorg? Sorg är den

Läs mer

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010

Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Modellsvar för inträdesförhör i socialpsykologi och psykologi, 2010 Uppgift I. Definiera + exempel (max 10 p) a) Social konstruktionism (s. 60-66) Ett angreppssätt som kontrasterar i synnerhet mot den

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Att leva i två världar

Att leva i två världar Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Examensarbete, Grundnivå, (kandidatexamen) 15 hp Socialt arbete Socionomprogrammet 2014 Att leva i två världar En studie om

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

Mötets magi. om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Kerstin Neander

Mötets magi. om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Kerstin Neander Mötets magi om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten Kerstin Neander Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2011 Mötets magi om samspelsbehandling och vardagens välgörande möten. Kerstin Neander Stiftelsen

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Grupp Siphra, Barnaåren

Grupp Siphra, Barnaåren Grupp Siphra, Barnaåren Fosterstadiet: Vi ser alla likadana ut fram till v.6, sedan sker könsutvecklingen. Innan 12:e graviditetsveckan är det omöjligt att skilja på pojk- och flickfoster. Alla ser ut

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa

Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa Föräldrastöd och spädbarns psykiska hälsa AV PHILIP HWANG OCH BIRGITTA WICKBERG Denna rapport har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut tagits fram av professor Philip Hwang och fil dr Birgitta Wickberg

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende

Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende Föräldrar på distans Kunskap till praktik fördjupningskurs Förstärkt föräldraskap i arbetet med människor med missbruk och beroende 2012-01-11 Birgitta Göransson I en omgivning av asfalt och betong Sjöng

Läs mer